Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.



Relevanta dokument
Hälsofrämjande skola för en hållbar utveckling. Johan Hallberg, 2009.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

Kostnader för sjukförsäkringen i Sverige (sjukpenning + sjuk/aktivitetsersättning).

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Från folkhälsa till hälsofrämjande för hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 27 oktober 2011

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

Handikapp- och folkhälsopolitik

En bra start i livet (0-20år)

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

alkohol- och drogpolitiskt program

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Folkhälsoplan. för Partille

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Hälsoläget i Gävleborgs län

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet

Regionpolitik för barn och ungdomar

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Illustrationer sid. 12,14,16,18,20,22 och 24, Ania Witwitzka.

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Folkhälsoprofil Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Folkhälsostrategi

Hälsoplan för Källängens skolområde från förskola till och med skolår 9. Kalvhagens Förskola. Läsåret 2009/2010

STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Perspektiv på prevention

2007 Alna Sverige AB Alna Riks Alna-rådet

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

Social hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun

Vårt sätt att bedriva familjevård

Verksamhetsplan

» Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla.

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Folkhälsoprogram

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Folkhälsoprogram för åren


Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

2(16) Innehållsförteckning

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

världens friskaste barn

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Alkohol- och drogpolitiskt program

Om risk- och skyddsfaktorer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Plan för hållbarhet. Ett uppdrag att tydliggöra hållbarhetsperspektiven i VEP:en. Ange namn på verksamheten

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Identifiera dina kompetenser

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

Stadens sociala samband

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Transkript:

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.

Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människorna över hela världen Kofi Annan

prioriterade trender (2006) Tuffare krav på familjer Resandet ökar Individualiseringen ökar Segregationen i samhället ökar Konsumtions- och produktionstakten ökar

Frågorna som ryms i hållbar utveckling förenas i ett begränsat antal basala beteendeområden hos individen. Energi och transporter Konsumtions och produktionsmönster Vattentillgång, ökenspridning och torka Biologisk mångfald Jämställdhet, jämlikhet Fred, interkulturell förståelse, kulturell mångfald Stabila, säkra och rättvisa samhällen Fattigdomsbekämpning Hälsa Etc Hur vi förflyttar oss Vad vi äter Vår materiella konsumtion Våra relationer och möten med andra människor Förhållandet mellan generationer Vår förmåga att hantera och begränsa stress Vårt förhållande till naturen Vårt förhållande till kulture

Riskfaktorer för förlust av friska levnadsår och för tidig död enligt WHO. Basala beteendeområden Högt blodtryck Tobak Alkohol Höga blodfetter Övervikt Fysisk inaktivitet Lågt intag av frukt och grönsaker Olagliga droger Osäker sex Hur vi förflyttar oss Vad vi äter Våra relationer och möten med andra människor Förhållandet mellan generationer Vår förmåga att hantera och begränsa stress

Dessutom Att inte må bra är en kraftfull riskfaktor för sjukdom och för tidig död. Dubbel belastning direktpåverkan på hälsan och via hälsovådliga beteenden.

Alltså. Det som är negativt för vår hälsa är i grunden detsamma som ligger bakom miljöförstöring och sociala problem i samhället. Det betyder omvänt.....att det som verkligen främjar vår hälsa också är det som främjar en hållbar utveckling.

Hälsofrämjande: den process som ger människor m möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbf rbättra den. Ottawadeklarationen 1986, WHO

Mina viktigaste känslomässiga behov: Trygghet och säkerhet Självkänsla och känslan av kompetens Tillhörighet, närhet och sammanhang Känslan av att vara en självständig individ

Vad främjar hälsa? Hälsans bestämningsfaktorer? En känsla av sammanhang tillvaron upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull. Psykosociala faktorer som skyddar mot stress och belastning socialt stöd och sociala nätverk, beslutsutrymme i arbetet, känsla av att ha kontroll över sin tillvaro, tillit. En livsstil och levnadsvanor som främjar hälsa En bra och fungerande närmiljö närsamhället, hemmet, skolan, arbetsplatsen.

Hälsofrämjande öppnar upp för nya allierade i hållbarhetsfrämjandet. Att främja hälsa ger hållbarhetseffekter på omgivningen.

Sju landmärken för hälsa och hållbarhet En holistisk modell stärker känslan av sammanhang inför frågan om hållbar utveckling. hanterbar och begriplig motverkar känslan av vanmakt ett stimulerande uppdrag

Sju landmärken för hälsa och hållbarhet Talar om hälsans ursprung och om var ett hållbart samhälle börjar. Gäller alla människor. Står på vetenskaplig grund. Kommunicerar vad det handlar om". Holistisk kunskap. Fungerar som landmärken att orientera sig med. Underlättar kommunikation och vår förmåga att se vår egen och andras betydelse för en hållbar utveckling. Delad glädje är dubbel glädje. Gäller i privatlivet, på arbetsplatsen, inom hälso- och sjukvården, utbildningssystemet, samhällsplanering, företagsledning och politiskt beslutsfattande.

Mer rörelse i vardagen Tryggare trafikmiljöer Förbättrad hembygdskänsla Ökad social stabilitet och mindre social isolering. Mindre trängsel i trafiken. Mindre buller. Mindre luftföroreningar. Färre allvarliga trafikolyckor. Hushållning av energi

Mer frukt och grönt i kosten Odling av vegetabilier medför effektivare resurshantering. Mindre åtgång av energi och vatten för samma mängd protein som intensiv köttproduktion. Minskad köttkonsumtion minskad klimatpåverkan Lokalodlat minskar transportbehovet. God möjlighet för rättvis handel.

Plats för föräldraskapet Goda vanor och livsstil grundläggs till stor del i barndomen. Barn med trygg uppväxt har lättare att engagera sig i andra och göra goda val senare i livet. Motverkar kriminalitet, vandalisering, drog- missbruk och andra sociala problem. Motverkar konsumtion som tröst

Plats för mänskliga möten Motverkar ensamhets- problematik, kriminalitet, skadegörelse, sociala problem, segregering. Grunden för demokrati oc jämställdhet. Motverkar resurs- och energislösande materiell konsumtion. Minskad ohälsa Framgångsrikare verksamhet i alla sektorer

Balansera stressen Motverkar slentrian- och tröstkonsumtion med vidhäftat resurs- och energislöseri. Verkar för stabilare sociala strukturer i samhället. Minskad användning av alkohol- och droger Hållbara spinoffeffekter, tiden används till det som har ett större mervärde. Minskade ohälsotal och kostnader för ohälsan.

Närhet till naturen Främjar biologisk mångfald Främjar näringar som inte förbrukar naturresurser. Stärker hembygdskänslan och sociala strukturer. Positiva naturupplevelser som barn - främjar ett engagemang för hållbar utveckling som vuxen Mindre våld och kriminalitet Natur i och nära tätorten främjar företagande och ekonomisk utveckling

Närhet till kulturen Anknyter individen till traktens historia Ökad social samhörighet och integrering Minskad främlingsrädsla Alternativ till resurs- och energikrävande konsumtion. Motverkar tröstkonsumtion. Chans till hållbarare innehåll av den ekonomiska tillväxten Kreativa miljöer framgångsrikt näringsliv

Sju landmärken för hälsa och hållbarhet Mer rörelse i vardagen Mer frukt och grönt i kosten Plats för föräldraskapet Plats för mänskliga möten Balansera stressen Närhet till naturen Närhet till kulturen

Johan Hallberg När vi bygger på det som får oss att må bra i grunden och inte bara för stunden bygger vi det hållbara samhället. Hållbar utveckling börjar där vi står.