Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Västra Sverige Text: Karin Wennermark. Omslag: Elin Högberg Tryck: DanagårdLITHO

BOENDET I GÖTEBORGSREGIONEN 2014

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Västra Sverige Text: Karin Wennermark. Omslag: Elin Högberg Tryck: DanagårdLITHO november 2014. Materialet får återges och citeras, men var god ange källan.

Boendet i Göteborgsregionen Det är nu sjätte gången som Hyresgästföreningen ger ut en sammanställning om bostadsmarknaden och människors levnadsförhållanden i Göteborgsregionen. Syftet är i första hand att ge en beskrivning av utvecklingen och hur nuläget ser ut när det gäller befolkning, bostäder, arbetsmarknad och sociala förhållanden. Med hyresgästernas perspektiv som utgångspunkt beskrivs skillnader i villkor mellan olika boendeformer, hur hyresgästerna bor, vad det kostar att bo. Utöver detta redovisas en rad intressanta uppgifter för varje kommun inom vår region. Kalla Fakta om hur vi bor i Göteborgsregionen är späckad med just kalla fakta. Alla uppgifter hämtas från officiella källor och är sammanställda för att de har en sak gemensamt: Det handlar om människor och deras boende. Vi tror att boendet är en viktig grundbult inte bara i den enskilda människans liv utan också för samhällets utveckling i stort. Det är tätt sammanknutet med sådant som infrastruktur, stadsplanering och arbetsmarknad. I denna skrift kan du läsa hur det förhåller sig med det som rör boendet i Göteborgsregionen. Bostadsbristen i vår region är fortfarande mycket omfattande trots att byggandet har kommit igång. Dessvärre räcker inte de bostäder som byggs för att täcka efterfrågan. Hårdast drabbas de unga som vill flytta till sin första egna bostad. Det skulle behövas 24 000 nya lägenheter i Göteborgsregionen för att tillgodose behoven hos alla unga vuxna i åldern 20-27 år. Det är viktigt att öka byggtakten, men det är lika viktigt att det som byggs också passar till människor med vanliga plånböcker. Bygger vi bara för dem som kan betala mest månar vi inte om att samhället ska hänga ihop. Skillnader i inkomst, hälsa, utbildning och allt annat som skiljer oss människor åt kommer att synas i hur vi bor och var vi bor. Dessutom har orättvisorna mellan dem som hyr sin bostad och dem som äger sin bostad ökat ytterligare. Hyrskatten, det vill säga den överbeskattning som drabbar hyresgästerna, uppgår nu till nästan 40 miljarder kronor per år! Så kan det självklart inte få fortsätta att vara. Vår rapport Kalla fakta om hur vi bor i Göteborgsregionen är ett utmärkt verktyg för den som vill delta i samhällsdebatten i allmänhet och i den bostadspolitiska debatten i synnerhet. En stor del av materialet och mer fakta om bostadsmarknaden finns också på hurvibor.se Hyresgästföreningens faktabank på webben. Uppgifterna där uppdateras löpande. Göteborg i november 2014 Bengt Svensson ordförande Hyresgästföreningen Region Västra Sverige

Innehåll Bostadsbristen Starkt tryck på het region... 5 Göteborgsregionen motor för hela länet... 7 Vidsträckt arbetsliv i en resande region... 8 Pendling präglar kranskommunerna... 9 Göteborg har ett stort glapp att bygga ikapp... 10 Störst brist på hyresrätter... 11 Stora ungdomskullar tvingas vänta i farstun... 12 Byggandet ökar, men inte tillräckligt... 13 Privata bostadsföretag bygger flest hyresrätter... 14 Bostadspolitiken Dubbel ökning för hyresgäster... 15 Miljarder för att renovera ägda bostäder... 16 Skeva skatteregler gör hyresrätten dyrare... 17 Stöd sänkte byggpriser och nybyggnadshyror... 18 Klyftorna Göteborg glider isär... 19 Kortare väg till fattigdom... 21 Arbetslösheten sjunker, men svårt för unga... 22 Hur vi bor Kommunens karaktär formar vårt boende... 23 Mer än hälften är ensamma med hyran... 24 Barnens uppväxtvillkor skiljer sig allt mer... 25 Höga hyror i nya hus... 26 Taxorna fortsätter öka mer än andra priser... 27 Kommunala värdar får högre betyg... 28 Kommunerna Nyckeltal från Ale till Öckerö... 29 Ale... 30 Göteborg... 31 33 Härryda... 34 Kungsbacka... 35 Kungälv... 36 Lerum... 37 Mölndal... 38 Orust... 39 Partille... 40 Stenungsund... 41 Tjörn... 42 Varberg... 43 Öckerö... 44 Noter, källor och lästips... 45

BOSTADSBRISTEN Starkt tryck på het region Sedan 2006 har befolkningen i Region Västra Sverige ökat med i snitt 10 000 personer varje år. År 2013 ökade invånarantalet bara i Göteborgs stad med över 7 000 personer. Det är en utveckling som sätter stark press på bostäder och infrastruktur. Rekordstor inflyttning 2013 var ett år med rekordstor folkökning i Sverige. Så mycket har invånarantalet inte ökat sedan 1946. En starkt bidragande orsak är att invandringen nådde sin högsta nivå någonsin det här året. Flyttströmmarna märks i hela Sverige, och i Göteborgs stad slogs rekord för både in- och utflyttning samt invandring under 2013. Orust 15 036 Tjörn 15 050 Öckerö 12 574 Kungälv 42 109 Stenungsund 24 932 Göteborg 533 271 Ale 28 074 Partille 36 147 Mölndal 61 978 Kungsbacka 77 390 Lerum 39 319 Härryda 35 732 5 stor omflyttning Det är en stor omflyttning som pågår i hela landet, där framför allt invandrare och unga människor flyttar till storstadsregionerna. I Göteborgsregionen finns ett tydligt mönster: Stor inflyttning till Göteborgs stad från andra länder och andra delar av Sverige, medan staden har ett negativt flyttnetto i relation till andra kommuner i regionen. Framför allt är det unga barnfamiljer som lämnar Göteborg för att bosätta sig i någon av kranskommunerna. Befolkningsökning 2000 2013 0 5 procent 6 10 procent 11 15 procent 16 21 procent Siffran i varje kommun anger invånarantalet 31 december 2013 Genomsnitt Västra Sverige: 13,6 procent Riksgenomsnitt: 8,6 procent Varberg 59 936 Region Västra Sverige 2013 Stockholms län Födda 12 455 29 613 Döda 8 085 15 215 Födelsenetto + 4 370 + 14 398 Flyttningsnetto* + 6 203 + 21 447 Därav från övr Sverige + 1 193 + 5 082 Därav från utlandet + 5 010 + 16 365 Total befolkningsökning 10 573 35 845 Antal invånare 981 548 2 163 042 Befolkningsökning 2009 2013 Region Västra Sverige 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 År 09 11 13 Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto Antal invånare 1970 2013 1000-tal, Region Västra Sverige 1 000 950 900 850 800 750 700 650 70 80 90 00 10 13 *Flyttningsnetto = inflyttning minus utflyttning

6 Strömstad Tanum Dals-Ed Töreboda Färgelanda Bengtsfors Mellerud Åmål Mariestad Gullspång Karlsborg Sotenäs Lysekil Munkedal Uddevalla Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Skövde Tibro Orust Trollhättan Essunga Vara Hjo Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Vårgårda Alingsås Herrljunga Falköping Tidaholm Lerum Öckerö Göteborg Partille Härryda Bollebygd Borås Ulricehamn Mölndal Tranemo Kungsbacka Mark Svenljunga Varberg FyrbodaL GÖTEBORGSREGIONEN (GR) SKARABORG SJUHÄRAD Många regioner blir det. Kartan visar Västra Götalands län, plus Hallandskommunerna Kungsbacka och Varberg. Hela Halland och hela Västra Götaland bildar tillsammans regionen Västsverige (West Sweden), som är ett begrepp i EU-sammanhang. Samtliga kommuner i Västra Götaland är med i något av kommunalförbunden Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen GR. I den här skriften tittar vi närmare på Hyresgästföreningens Region Västra Sverige med 13 kommuner runt Göteborg (till vänster om den svartvita linjen).

Göteborgsregionen motor för hela länet Inom Västra Götalands län finns allt: expansiv storstad, bondebygd, stora skogar, krisande bruksorter, mellanstora högskoleorter, turisttäta kustkommuner och gränstrakter mot Norge. De 49 kommunerna bildar tillsammans ett genomsnitt som i praktiskt taget alla sammanhang ligger nära riksgenomsnittet. För att detta jättelän Sveriges största i antal kommuner räknat ändå ska bli hanterligt att arbeta med har kommunerna organiserat sig i fyra kommunalförbund: Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen (GR). Kungsbacka och Varberg i Halland ingår dessutom i GR respektive Sjuhärads kommunalförbund. Tre ganska lika Tre av kommunalförbunden Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg har många likheter sinsemellan. Inom sig har de en eller ett par måttligt expansiva kommuner samt några som tappat befolkning år efter år. Göteborgsregionen skiljer ut sig: så gott som samtliga kommuner ökar sitt invånarantal en del mycket snabbt och här bor relativt sett fler ungdomar, barn och unga familjer. En del av Europa Samtidigt är Västra Götaland en helhet, där delarna kompletterar varandra. Satsningar på väg och järnväg syftar till att underlätta arbetspendling och godstransporter så att den så kallade regionförstoringen kan fortsätta. Samarbete över gränsen till Norge, runt Nordsjön och Östersjön, inom EU och i andra delar av världen pågår också för att stärka regionen som helhet. Befolkningsutveckling 2000 2013, procent Stenungsund Kungsbacka Härryda Göteborg Varberg Kungälv Strömstad Lerum Ale Mölndal Alingsås Borås Partille Bollebygd Uddevalla Skövde Trollhättan Öckerö Lidköping Ulricehamn Vårgårda Falköping Mark Tjörn Vänersborg Tibro Tanum Skara Mariestad Hjo Götene Orust Lilla Edet Tidaholm Herrljunga Vara Svenljunga Munkedal Lysekil Tranemo Åmål Grästorp Karlsborg Essunga Dals-Ed Töreboda Färgelanda Sotenäs Mellerud Gullspång Bengtsfors -15-10 -5 0 5 10 15 20 GR Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Riksgenomsnitt Västra Götaland är på många sätt som ett koncentrat av Sverige. Storstaden Göteborg med kranskommuner växer kraftigt samtidigt som Dalsland och många kommuner i Skaraborg tappar befolkning. De flesta kommuner som ökar kraftigt hör till Göteborgsregionen (GR). 7

8 Vidsträckt arbetsliv i en resande region En stor del av arbetslivet i regionen bygger på att människor tar sig dit jobben finns eller bosätter sig där de har råd och möjlighet. Det betyder att en majoritet av dem som bor Orust Kommunen 1 475 Conscriptor AB 175 Hallberg-Rassy Varv 75 Tjörn Kommunen 1 225 Wallhamn AB 175 Seniorbolaget Privat 125 Kungälv Kommunen 4 125 Regionen* 1 325 ICA Sverige AB 675 Orkla conf & snacks 475 Öckerö Kommunen 925 Caterpillar Propulsion 175 Regionen* 75 Göteborg Kommunen 34 525 Regionen* 19 125 Volvo Personvagnar 11 675 AB Volvo** 10 750 Universitetet 7 225 Chalmers tekn högsk 2 875 Rikspolisstyrelsen 2 125 SKF Sverige AB 2 025 Ericsson 1 725 Försäkringskassan 1 475 Posten 1 425 Mölndal Kommunen 4 725 Regionen* 3 925 AstraZeneca 2 025 Dentsply IH AB 1 075 SCA Hygiene Prod 975 Kungsbacka Kommunen 7 275 Landstinget 425 Veteranpoolen AB 275 Humana omsorg AB 225 Varberg Kommunen 4 525 Landstinget 2 325 Ringhals AB 1 625 Sv Bevakningstjänst 475 Södra Cell AB 325 Orust 45 % Tjörn 54 % Öckerö 55 % Stenungsund Kommunen 2 275 Borealis AB 975 Akzo Nobel Surface 375 Ale Kommunen 2 225 Akzo Nobel Pulp 575 Regionen* 125 Lerum Kommunen 3 525 Regionen* 275 Larga Assistans 225 Partille Kommunen 2 775 Ericsson Local serv 375 Lindex 225 Härryda Kommunen 3 375 Swedavia AB 675 Unicarriers manuf. 425 SAS 325 Stenungsund 49 % Kungälv 55 % runt Göteborg passerar kommungränsen för att arbeta. Och av dem som pendlar ut från Göteborg åker mer än en tredjedel till kommuner utanför Region Västra Sverige. Här redovisas uppgifter om de största arbetsgivarna i varje kommun, med ungefärligt antal anställda i augusti 2014. Färgerna och siffrorna i kartan visar hur stor andel av invånarna som pendlar till jobb i en annan kommun. Genomsnittet i regionen är 36 procent. Göteborg 19 % Mölndal 65 % Partille 76 % Ale 67 % Kungsbacka 54 % Lerum 67 % Härryda 68 % Varberg 22 % Utpendlare i procent av arbetskraften 2012 19 22 procent 45 50 procent 51 60 procent 61 80 procent * Regionen står för Västra Götalandsregionen, som är huvudman bland annat för hälso- och sjukvården. I Halland är det landstinget som sköter motsvarande uppgifter. ** I siffran för AB Volvo ingår alla koncernens bolag, däribland Volvo Lastvagnar och Volvo Information Technology AB.

Pendling präglar kranskommunerna 173 000 personer, eller mer än en tredjedel av arbetskraften i Region Västra Sverige, arbetar i en annan kommun än där de bor. Den stora magneten är förstås Göteborg. Fler än 100 000 reser in till Göteborg för att arbeta varje dag. Till det ska man lägga alla som pendlar för att studera på universitet och högskolor. De finns inte med i den här statistiken. I kommunerna närmast Göteborg pendlar över hälften av den arbetande befolkningen i Partille så många som 76 procent. Förvärvsarbete och pendling, antal kvinnor och män i regionen 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 1995 Pendlar till arbetet Arbetar i hemkommunen 2000 2005 2012 9 Mölndal är också ett mål Men många reser också åt andra hållet. Mer än 13 000 personer pendlar från Göteborg till Mölndal för att arbeta. Mölndal är också den enda kommun förutom Göteborg som stadigt har fler in- än utpendlare. En annan magnet, fast i litet mindre skala, är Stenungsund. Där arbetar många som bor på Tjörn, Orust och i Kungälv. I genomsnitt pendlar mer än en tredjedel av arbetskraften i regionen till arbete i en annan kommun. Framför allt kvinnornas arbetspendling har ökat. Den nedre delen av staplarna visar antalet kvinnor respektive män som arbetar i samma kommun där de bor. Kvinnorna reser allt mer De som framför allt ökar sitt pendlande är kvinnorna. Det ställer i sin tur extra stora krav på kollektivtrafiken eftersom kvinnor i högre utsträckning än män väljer att resa med buss eller tåg. En annan tydlig tendens, som också kräver goda kommunikationer, är att den långväga pendlingen ökar. Det senaste decenniet har pendlingen till orter utanför regionen ökat dubbelt så mycket som pendlingen på närmare håll. Arbetspendling Region Västra Sverige, utveckling mellan 2001 och 2012 Antal invånare + 11 % Antal sysselsatta + 17 % Antal pendlare + 23 % Pendling till kommuner inom reg + 19 % Pendling till andra kommuner + 45 % Pendling från andra kommuner + 35 % Källa:SCB Arbete och pendling inom och utom Region Västra Sverige 2012. Kursiva siffror visar antalet som både bor och arbetar i samma kommun. ARBETsort Bostadsort Ale Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Orust Partille Stenungsund Tjörn Varberg Öckerö Övriga orter Summa UTpend Summa arbetande Ale 4 543 6 215 135 56 1 055 96 480 10 133 137 18 12 11 896 9 254 13 797 Göteborg 1 019 207 398 3 537 3 088 2 776 1 498 13 430 153 3 762 870 252 643 545 17 027 48 600 255 998 Härryda 44 7 944 5 707 213 76 122 1 725 6 467 22 9 31 16 1 484 12 159 17 866 Kungsbacka 54 13 477 433 17 734 117 66 3 498 10 243 37 18 887 23 2 217 21 080 38 814 Kungälv 498 8 301 149 59 9 583 41 644 32 191 658 79 22 15 990 11 679 21 262 Lerum 96 9 051 361 91 118 6 398 811 2 870 28 10 12 9 1 652 13 111 19 509 Mölndal 74 15 750 797 1 207 179 109 11 134 8 324 63 18 155 28 1 579 20 291 31 425 Orust 24 884 17 15 175 12 53 4 109 22 925 250 5 4 968 3 354 7 463 Partille 67 10 104 544 148 127 357 971 7 4 215 41 11 12 16 1 020 13 425 17 640 Stenungsund 110 3 177 48 27 996 21 206 187 53 6 364 432 14 4 954 6 229 12 593 Tjörn 28 1 415 25 19 319 15 115 175 33 1 524 3 484 3 10 456 4 137 7 621 Varberg 6 1 614 38 918 29 14 323 1 37 18 5 23 441 4 3 625 6 632 30 073 Öckerö 16 2 750 46 28 35 18 174 3 44 13 11 5 2 757 292 3 435 6 192 Övriga orter 712 27 814 2 100 1 621 1 246 1 224 3 258 695 1 033 1 454 252 3 266 92 Summa INpend 2 748 108 496 8 230 7 490 7 248 3 593 25 688 1 289 7 212 5 790 1 365 5 067 777 33 160 173 386 480 253 Källa:SCB

10 Ökning av antalet invånare 1990 2013, procent Kungsbacka Härryda Stenungsund Kungälv Göteborg Varberg Mölndal Partille Lerum Ale Öckerö Tjörn Orust 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Riksgenomsnitt Genomsnitt i regionen Göteborg har ett stort glapp att bygga ikapp Ända sedan början av 1990-talet har befolkningsökningen i regionen varit ungefär dubbelt så stor som riksgenomsnittet. Men antalet bostäder har inte ökat i samma takt. Ju längre obalansen mellan folkökning och bostadsbyggande varar, desto större blir glappet mellan utbud och bostadsbehov. Befolkningen har ökat nästan dubbelt så mycket i Västra Sverige som i landet som helhet. Ökning av antalet bostäder 1990 2013, procent Kungsbacka Stenungsund Härryda Kungälv Varberg Lerum Orust Ale Mölndal Tjörn Göteborg Öckerö Partille Mellan 1990 och 2013 ökade befolkningen i Göteborgs stad med 100 000 personer. Antalet bostäder har ökat med 31 000. För att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen skulle det ha behövts 22 000 bostäder till. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Antal bostäder i Göteborgs stad 1990 2013, tusental 280 270 260 250 240 230 Om antalet bostäder följt befolkningsutvecklingen Riksgenomsnitt Genomsnitt i regionen Antalet bostäder har också ökat mer än riksgenomsnittet, men inte lika mycket som befolkningen. Framför allt inte i Göteborg. Verkligt antal 1990 1995 2000 2005 2010-13 100 000 fler sedan 1990 Göteborgs stad har fått 100 000 fler invånare sedan 1990. Men bara cirka 30 000 bostäder har tillkommit under den tiden. Det skulle ha behövts i storleksordningen 20 000 bostäder till för att hålla samma takt som befolkningsökningen. En annan indikation i samma riktning ger Hyresgästföreningens enkätundersökning om unga vuxnas bostadssituation (se sid 12). Enligt den skulle det behöva byggas 24 000 bostäder i Göteborgsregionen enkom för att tillgodose behoven hos de 36 000 unga vuxna som idag saknar tryggt boende. Bättre i kranskommunerna I kranskommunerna, där befolkningsökningen också varit kraftig, har byggandet bättre matchat utvecklingen. I flera fall har antalet bostäder till och med ökat mer. Ändå råder bostadsbrist. En förklaring kan vara att det bor genomsnittligt färre personer i varje hushåll nu än för tjugo år sedan. En annan att de bostäder som finns inte motsvarar behoven. Fotnot: Sedan 2010 har SCB bytt metod för att beräkna bostadsbeståndet, vilket påverkar jämförelsen bakåt. Läs mer på sid 45.

Störst brist på hyresrätter Varje år sammanställer Boverket den så kallade Bostadsmarknadsenkäten, där kommunerna bedömer situationen på sina bostadsmarknader. Så gott som samtliga kommuner har redovisat bostadsbrist i många år, i alla kommundelar. År 2014 är det bara Orust och Tjörn som uppger att det råder balans utanför centralorten. Alla kommuner anser att det behöver byggas mer än de projekt man nu känner till. Framför allt är det hyresrätter som saknas. Öckerö Tjörn Orust Stenungsund Ale Kungälv Lerum Göteborg Partille Härryda Mölndal 11 välbekant problem Bristen på hyresrätter är mest akut för dem som inte redan har en bostad; ungdomar, studenter, nyanlända flyktingar. Redan de grupperna är så stora att sju av tio göteborgare känner någon som letar bostad. Det visar en enkät som undersökningsföretaget Skop gjorde på uppdrag av Hyresgästföreningen 2013. Hälften av göteborgarna känner minst tre personer som är på jakt efter en bostad. Kommunens bedömning av läget på bostadsmarknaden 1 januari 2014 Bostadsbrist i hela kommunen Bostadsbrist, men balans utanför centralorten Balans Överskott på bostäder Kungsbacka Varberg många söker hyresrätt Men det är många fler än de akut bostadssökande som drabbas av bristen på hyreslägenheter. Äldre personer har svårt att hitta en bekväm bostad till rimlig kostnad, och de som får jobb i regionen inser snart att det enda sättet att få tag i en bostad är att köpa. Den som inte kan, eller vill, det tvingas kanske avstå från jobb eller studieplats. Källa: Boverket/ Bostadsmarknadsenkäten långa köer Kötiden för att få tag i en hyresrätt är i de flesta kommuner i Göteborgsregionen tre till sex år, enligt Boverkets enkät. Kortast är den i Ale och Orust, där det kan räcka med att köa i cirka två år. Hämmar utvecklingen Sammantaget är tillgången på bra bostäder, inte minst hyresrätter, avgörande för regionens framtid. När unga människor tvingas tacka nej till en studieplats, och företagen får svårt att rekrytera lämplig arbetskraft, hotar bostadsbristen regionens tillväxt och utveckling. Högt pris. Om inte bostadsbyggandet i Göteborgsregionen ökar så att det matchar befolkningsutvecklingen kommer det att kosta hundratals miljarder i produktionsbortfall och minskade skatteintäkter fram till 2030. Den slutsatsen drar konsultföretaget WSP i rapporten Bostadsbristens pris. En konsekvensanalys för Stor-Göteborg, publicerad av Västsvenska handelskammaren och HSB 2014.

12 Verkligt boende 2003 och 2013, och hur de skulle vilja bo 2013, procent av unga vuxna 20 27 år i Göteborgsregionen 100 80 60 40 20 0 2003 2013 2013 verkligt önskat Hos föräldrar Kompisar, övrigt Andra-tredje hand Studentboende Eget boende Så vill de unga bo Källa: Hyresgästföreningen 80 procent av de unga vuxna vill ha ett eget boende, men bara 48 procent har det. Många tvingas i stället bo hos föräldrarna, hos kompisar eller i andra-tredje hand. Uppskattad efterfrågan på eget boende 2003 2013 för unga vuxna 20 27 år, antal lägenheter i Göteborgsregionen Stora ungdomskullar tvingas vänta i farstun Nu är barnen som föddes kring 1990 vuxna. De ska eller skulle flytta hemifrån, läsa vidare, börja jobba. Men det riktiga vuxenlivet blir allt svårare att uppnå. 2003, när Hyresgästföreningen började med sina undersökningar av unga vuxnas bostadssituation, var det sex av tio 20 27-åringar i Göteborgsregionen som hade en egen bostad. Tio år senare är det bara 48 procent som har det. Resten, som nu alltså är i majoritet, bor i tillfälliga lösningar; kvar hemma hos föräldrarna, flyttar mellan kompisar eller bor i andra och tredje hand. Rekord i mambos Gruppen som bor kvar hemma hos föräldrarna har aldrig tidigare varit så stor: Var fjärde ung vuxen, eller cirka 27 000 personer i Göteborgsregionen är mambo. Mer än 20 000 av dem skulle hellre ha en egen bostad. 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 År 03 05 07 09 11 13 Källa: Hyresgästföreningen Cirka 24 000 lägenheter skulle behöva byggas i Göteborgsregionen bara för att tillgodose de unga vuxnas behov. Vill flytta hemifrån närmaste året, andel av unga vuxna mambos 20 27 år i Göteborgsregionen 2013 12 % 22 % 5 % 60 % Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Källa: Hyresgästföreningen 60 procent av de unga vuxna som bor hos sina föräldrar vill absolut flytta hemifrån det närmaste året. 24 000 nya bostäder behövs Sammantaget är det mer än 36 000 unga vuxna i Göteborgsregionen som skulle vilja ha en egen bostad om det bara gick att få tag i. De flesta, 46 procent, vill helst ha en hyresrätt. 24 procent önskar en bostadsrätt och 9 procent ett eget hus. Det betyder att det skulle behöva byggas 12 600 nya hyresrätter, 7 800 bostadsrätter och 3 400 egnahem totalt 23 800 bostäder enbart för att tillgodose behoven hos unga vuxna i Göteborgsregionen. oändliga köer på boplats Det största problemet för unga vuxna i Göteborgsregionen när det gäller att skaffa eget boende är att över huvud taget komma i närheten av ett förstahandskontrakt. På Boplats, som är en marknadsplats för hyreslägenheter i Göteborg, var det genomsnittliga antalet sökande per lägenhet år 2013 över 800. var femte får hjälp med hyran Nära 80 procent av de unga vuxna som har flyttat hemifrån uppger att de klarar hyran utan problem. Samtidigt är det nästan hälften som har mindre än 5 500 kronor kvar att leva på när hyran är betald. Det ligger under den nivå (6 105 kr) som Konsumentverket anser att en person i den åldern behöver för att ha en rimlig levnadsnivå. Och en femtedel av dem som flyttat hem ifrån får hjälp med hyran av föräldrar eller andra anhöriga.

Nybyggda bostäder 1990 2013, Region Västra Sverige 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 År 90 95 Småhus Flerbostadshus 00 05 10 2012 och 2013 ökade byggandet i regionen efter flera magra år. Nybyggda bostäder, Göteborgs stad 2008 2013 2 500 Specialbostäder Småhus 2 000 Bostadsrätt Hyresrätt 1 500 1 000 500 År 08 09 10 11 12 13 Källa: Göteborgs stad Bristen på hyresrätter är störst, men i Göteborg byggs mest bostadsrätter. Byggt i storstadsregioner 2009 13, antal bostäder per 1 000 invånare 6 5 4 3 2 1 År Stockholm Göteborg Malmö 09 10 11 12 13 Hela perioden I förhållande till invånarantalet byggdes nästan lika mycket i Göteborgsregionen som i Storstockholm 2013. 13 Byggandet ökar, men inte tillräckligt År 2012 och 2013 byggdes mer bostäder i Göteborgsregionen än under perioden närmast före. Men det räcker inte för att hålla jämna steg med befolkningsökningen. En annan obalans är att långt mer än hälften av det nybyggda i Göteborg och Mölndal är bostadsrätter, trots att det framför allt är hyresrätter som saknas. Minus för Hyreslägenheter I själva verket har antalet hyresrätter i Göteborgs stad minskat under 2000-talet. Under perioden 2000 2013 ombildades över 12 000 hyreslägenheter till bostadsrätt, samtidigt som knappt 9 000 nya hyresrätter byggdes. Den stora vågen av ombildningar tycks nu ha stannat upp, men eftersom en så stor del av det nybyggda är bostadsrätter tar det tid innan minuskontot vägs upp. Villakommuner bygger småhus I de kommuner som redan har en övervikt av villor fortsätter man bygga i huvudsak småhus. Exempelvis i Kungsbacka, där kommunen satt som mål att bygga minst 100 nya hyresrätter varje år. Färdigställda bostäder i Region Västra Sverige 2012 2013 Nybyggda bostäder 2012 Nybyggda bostäder 2013 Upplåtelseform, andel 2012 2013 Kommun Småhus Flerbost Summa Småhus Flerbost Summa Hyresrätt Bostadsrätt Ägande Ale 117 40 157 49 34 83 28 % 8 % 64 % Göteborg 196 1 569 1 765 182 2 176 2 358 35 % 56 % 9 % Härryda 89 24 113 73 63 136 4 % 31 % 65 % Kungsbacka 379 37 416 273 125 398 10 % 10 % 80 % Kungälv 71 0 71 98 119 217 41 % 0 % 59 % Lerum 86 0 86 71 12 83 0 % 7 % 93 % Mölndal 69 158 227 41 233 274 16 % 64 % 20 % Orust 55 0 55 31 0 31 5 % 0 % 95 % Partille 53 6 59 64 74 138 33 % 22 % 45 % Stenungsund 74 136 210 45 12 57 14 % 41 % 45 % Tjörn 32 27 59 60 68 128 25 % 26 % 49 % Varberg 165 165 330 70 253 323 25 % 41 % 34 % Öckerö 53 7 60 21 3 24 7 % 5 % 88 % Hela regionen 1 439 2 169 3 608 1 078 3 172 4 250 27 % 42 % 31 % Riket 9 336 16 657 25 993 8 562 20 663 29 225 35 % 35 % 30 %

14 Byggherrar, antal nya hyresrätter Storgöteborg 2008 2013 2 000 1 500 1 000 500 År 08 09 10 11 12 Byggherrar, antal nya hyresrätter Göteborgs stad 2008 2013 1 500 1 000 500 År 08 09 10 11 12 13 13 Övriga* Privata Allmännyttiga *Kommun, stat, landsting m fl Mer än två tredjedelar av de 5 700 nya hyresrätterna i Storgöteborg 2008 2013 byggdes av privata bostadsföretag. Övriga Privata Allmännyttiga *Kommun, stat, landsting m fl I Göteborgs stad dominerar de privata byggherrarna ännu mer. Där stod de för fyra av fem nya hyresrätter. Privata bostadsföretag bygger flest hyresrätter Det är mest privata byggherrar som ser till att det byggs hyresrätter i Göteborgsregionen. De stod för två tredjedelar av hyresrättsbyggandet under åren 2008 2013. De åren byggdes i genomsnitt mindre än 300 hyreslägenheter per år av de kommunala bostadsföretagen i Storgöteborgs 13 kommuner. Ändå uppger alla kommuner, i Boverkets enkät, att det behöver byggas mer framför allt hyresrätter. Långt från målet i Göteborg I Göteborgs stad, som numera har som uttalat mål att allmännyttan ska bygga 1 000 lägenheter per år, var de privata byggherrarnas dominans ännu större. Där nådde de kommunala bostadsföretagen inte ens upp till 1 000 nya hyresrätter på sex år sammantaget. Genomsnittet per år 2008 2013 var 158 lägenheter, eller 22 procent av de nya hyresrätterna. Många bostäder på gång I Boverkets årliga enkät uppger kommunerna hur många bostäder de bedömer kommer att byggstartas de närmaste åren. Om de förväntningarna infrias skulle det påbörjas över 11 000 bostäder i regionen 2014 och 2015. Mer än 4 000 väntas då vara hyresrätter, varav cirka 1 700 i kommunala bostadsföretag. Dock brukar sällan kommunernas prognoser slå in fullt ut. Ibland byggs bara hälften av det som planerats. Kommunernas bedömning av antal bostäder som kommer att påbörjas i Region Västra Sverige 2014 2015 Förväntat byggande 2014 Förväntat byggande 2015 Summa 2014 2015, varav Kommun Småhus Flerbost Summa Småhus Flerbost Summa Totalt Småhus Flerbost Ale 60 125 185 135 245 380 565 35 % 65 % Göteborg 210 2 650 2 860 330 3 330 3 660 6 520 8 % 92 % Härryda 100 49 149 69 309 378 527 32 % 68 % Kungsbacka 150 260 410 150 430 580 990 30 % 70 % Kungälv 15 70 85 35 230 265 350 14 % 86 % Lerum 50 121 171 50 130 180 351 28 % 72 % Mölndal* - - - - - - - - - Orust 30 0 30 55 20 75 105 81 % 19 % Partille 70 180 250 130 320 450 700 29 % 71 % Stenungsund 15 33 48 8 32 40 88 26 % 74 % Tjörn 60 10 70 0 40 40 110 55 % 45 % Varberg 259 170 429 233 400 633 1 062 46 % 54 % Öckerö 20 20 40 20 6 26 66 61 % 39 % Hela regionen* 1 039 3 688 4 727 1 215 5 492 6 707 11 434 20 % 80 % Riket 8 467 35 097 43 564 9 419 38 924 48 343 91 907 19 % 81 % Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2014 * Uppgift saknas från Mölndal

BOSTADSPOLITIKEN Dubbel ökning för hyresgäster Om hyrorna ökat lika mycket som den allmänna prisnivån (KPI) sedan 1980 skulle man betalat 2 800 kr i månaden för en genomsnittlig trea idag. I stället för 6 200. Ännu bättre hade det varit om hyrorna bara stigit i samma takt som kostnaderna för att bo i eget hus. Den kurvan har hela tiden legat lite under konsumentprisindex KPI. I så fall skulle trerummaren idag ha en månadshyra på 2 200 kronor. Ökning av boendekostnader och andra priser (KPI) 1980 2013 Index 1980 =100 600 500 400 300 200 Eget småhus Hyreslägenhet Konsumentprisindex KPI 15 Skatteväxling höjde hyrorna Som man ser på diagrammet här intill hände det dramatiska saker med hyrorna i början av 1990-talet. Mellan 1990 och 1993 steg hyrorna med 50 procent. Bakgrunden är den stora skatteomläggningen 1990, som gick ut på att sänka inkomstskatterna och i stället höja skatterna på varor och tjänster, till exempel mycket av det som ingår i hyran. Under samma period började räntebidrag och andra subventioner till hyresboendet fasas ut, vilket ytterligare bidrog till att höja hyrorna. Även under 2000-talet har boendekostnaderna i hyreshus stigit mer än KPI. 100 År 80 84 88 92 96 00 04 08 13 Hyran för en vanlig lägenhet är i dag flera tusen kronor högre än den skulle varit om hyrorna följt den allmänna prisnivån, KPI. Samtidigt har kostnaden för att bo i villa stigit mindre än andra priser. Statliga subventioner till boende i villa och bostadsrätt, miljarder kronor Ränteavdrag för bostadslån* 25,5 ökat stöd till ÄGDA bostäder Subventionerna till villaägare och bostadsrättsinnehavare har däremot inte alls fasats ut utan tvärt emot ökat. Först och främst har avdragsrätten för räntor fått vara kvar. Det sänker boendekostnaden för en vanlig villaägare, och många bostadsrättsinnehavare, med ett par tusen kronor i månaden. Eftersom belåningen ökat kraftigt de senaste åren har också statens kostnader för skatteavdraget ökat, trots att räntorna sjunkit. ROT-avdrag 2013 13,3 Summa 38,8 Hur mycket är 38,8 miljarder? Det finns ungefär 1,8 miljoner villor och 1 miljon bostadsrätter i Sverige. Det betyder att det ägda boendet i genomsnitt subventioneras med nära 14 000 kr per hushåll. Varje år. Sänkt skatt och rot-avdrag Sedan 2006 har ytterligare två stora förändringar genomförts som förbättrat ekonomin för dem som äger sin bostad: Fastighetsskatten för småhus togs bort och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Utslaget på alla egnahem betydde det en skattelättnad på cirka 9 000 kronor per år**, men ju högre taxeringsvärde desto större blev skattevinsten. För många villaägare i storstadsområden gav det flera tusen kronor mer i plånboken varje månad. Rot-avdrag för renovering, om- och tillbyggnad. Villkor och användning av stödet beskrivs på nästa sida. * Uppskattning gjord utifrån SCBs finansmarknadsstatistik för augusti 2014. Hushållens utestående bostadslån var då 2 430 miljarder kronor, och den genomsnittliga räntenivån har uppskattats till 3,5 procent. ** Skillnaden 2010 mellan de nya fastighetsavgifterna och vad villaägarna skulle betalat enligt den tidigare fastighetsbeskattningen, uppgår till 17 miljarder kronor. och Rådhusgruppen.

16 Rot-avdrag per invånare över 20 år i olika inkomstklasser, Region Västra Sverige 2012 Rot-avdrag 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Taxerad inkomst, tusental kronor Genomsnittligt rot-avdrag per invånare över 20 år i alla inkomstklasser: 1 910 kr 1 39 40 79 80 119 120 159 160 199 200 239 240 279 280 319 320 359 360 399 400 499 500 599 600 799 800 999 Över en miljon Ju högre inkomst, desto mer utnyttjas rot-avdraget. Den grupp som tjänar över en miljon kronor fick i genomsnitt nästan 11 000 kr i bidrag till att bygga om hemma under 2012. Miljarder för att renovera ägda bostäder Rot-avdrag är ett skatteavdrag, men fungerar i praktiken som ett bidrag till halva arbetskostnaden. Bidraget utgår bara till privatpersoner som anlitar hantverkare för arbeten i en bostad de äger. En hyresgäst som vill anlita målare för att tapetsera om hemma får inget rot-avdrag. Bostadsföretag får inte heller bidrag från staten, men kan höja hyrorna efter en renovering. Då är det hyresgästerna som betalar. Region Västra Sverige: Skattelättnad i form av rot-avdrag 2009 2013* År 2009 2010 2011 2012 2013* 09 13* Rot-avdrag, totalt miljoner kronor 1 072 1 345 1 422 1 498 1 468 6 805 Till personer med årsink > 400 tkr 456 568 628 696 675 3 022 Till personer med årsink > 600 tkr 187 226 258 283 279 1 233 *Siffran för 2013 är uppskattad utifrån Skatteverkets preliminära siffror, och fördelningen i inkomstgrupper 2012. År 2009 2010 2011 2012 2013* 09 13* Rot-avdrag, totalt miljoner kronor 9 600 12 416 13 281 13 715 13 304 62 315 Till personer med årsink > 400 tkr 3 562 4 566 5 080 5 611 5 454 24 272 Till personer med årsink > 600 tkr 1 452 1 807 2 060 2 241 2 129 9 689 *Siffran för 2013 är uppskattad utifrån Skatteverkets preliminära siffror, och fördelningen i inkomstgrupper 2012. Källor: SCB, Skatteverket Under rot-avdragets första fem år har nära sju miljarder delats ut i bidrag till villaägare och bostadsrättsinnehavare i Region Västra Sverige. Riket: Skattelättnad i form av rot-avdrag 2009 2013* Källor: SCB, Skatteverket I hela Sverige uppgår statens kostnader för rot-avdrag till över 62 miljarder de första fem åren. Nästan tio av de miljarderna har gått till personer med årsinkomster över 600 000 kronor, dvs en månadslön på mer än 50 000 kr. sned fördelning I den grupp som är berättigad till bidraget villaägare och bostadsrättsinnehavare är det de högavlönade som får mest. Ju högre inkomst, desto mer utnyttjas möjligheten till rot-avdrag. Även beloppen som betalas ut ökar med stigande inkomst. Det visar SCBs statistik över skatteavdrag i olika inkomstklasser. en miljard till högavlönade Sedan rot-avdraget infördes 2009 har personer i Region Västra Sverige med inkomster över 50 000 kronor i månaden fått över en miljard i bidrag för att bygga om hemma. Nästan hälften av rot-bidragen i regionen går till personer som har en årsinkomst över 400 000 kronor. 10 miljarder i sverige I hela Sverige betalas mer än två miljarder ut varje år i statligt stöd till renovering och ombyggnad hemma hos personer med årsinkomst över 600 000 kronor.

Skeva skatteregler gör hyresrätten dyrare Hyresrätter är skattemässigt missgynnade jämfört med andra bostäder. Skillnaden betyder cirka 3 000 kronor i månaden för den som hyr ett radhus jämfört med att äga det. Den beräkningen gör Bostadsbeskattningskommittén, som 2012 fick i uppdrag av regeringen att föreslå bättre skattemässiga villkor för hyresrätten. begränsat uppdrag Vilka förslag kommittén skulle få lägga fram begränsades dock redan i direktiven. Begränsningarna var så stora att kommittén skriver att det inte är möjligt att föreslå något som på allvar utjämnar den skattemässiga skillnaden mellan boendeformerna. Däremot gjorde man en grundlig analys av vad obalansen betyder för boendekostnaden. För ett radhus som kostat 2 miljoner kronor att bygga är skillnaden i månadskostnad 2 500 4 850 kronor, beroende på hur mycket av bygget som finansieras med lån. Vid 80 procents belåning skiljer det 3 000 kronor i månaden, till hyresrättens nackdel. Månadskostnad i ägt eller hyrt radhus och om beskattningen varit neutral 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Äganderätt: 8 900 kr/mån Hyresrätt: 11 900 kr/mån Om beskattningen varit neutral: 10 800 kr/mån för båda Källa: SOU 2014:1 Det kostar 3 000 kronor mer att hyra ett radhus än om man äger det själv. Så mycket betyder skillnaden i beskattning mellan upplåtelseformerna. Beräkningen är gjord av den statliga Bostadsbeskattningskommittén. Radhuset i exemplet har kostat två miljoner att bygga, varav man lånat 80 procent. Hushåll som fått bostadsbidrag, antal i maj respektive år 17 Urholkade bostadsbidrag Under samma period som villaägare och bostadsrättsinnehavare gynnats av borttagen fastighetsskatt och införda rot-avdrag, har bostadsbidragen urholkats. Bostadsbidraget skapades för att ge även ekonomiskt svaga hushåll, framför allt barnfamiljer, möjlighet att bo i goda och tillräckligt rymliga bostäder. Numera är det inte så många som kan få bostadsbidrag. Och det bidrag de då får är inte alltid kopplat till den verkliga boendekostnaden. Det beror på att beloppen som sätter gränserna inte har höjts sedan 1996. Aktuella hyresnivåer täcks inte in Den högsta hyra som kan ligga till grund för beräkningen av bostadsbidrag är till exempel 5 900 kronor per månad för en familj med två barn. Om de redan har en hyra på den nivån, påverkas inte bostadsbidraget alls om hyran skulle höjas till 8 000 kr, till exempel efter en större renovering. 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 År 1992 96 00 04 08 13 Källa: Försäkringskassan I mitten av 1990-talet, efter skattereformen med påföljande hyreshöjningar, steg antalet hushåll som fick bostadsbidrag kraftigt. 1997 ändrades reglerna för bo stadsbidrag, i syfte att minska statens kostnader. Sedan dess har inte inkomstgränserna för när man är berättigad till bostadsbidrag höjts. Därför kommer färre hushåll ifråga. Bostadsbidraget kostar mindre än rot-avdrag till högavlönade Statens utgifter för bostadsbidrag till personer med mycket låga inkomster var 4,5 miljarder år 2013. Samma år fick villaägare och bostadsrättsinnehavare med årsinkomst över 400 000 kr 5,5 miljarder i bidrag för att bygga om hemma. Många vågar inte söka Systemet med preliminära bostadsbidrag gör också att många som skulle ha rätt till bidrag drar sig för att söka. De riskerar att bli tvungna att betala tillbaka, om det i efterhand visar sig att de fått större inkomster än beräknat.

18 Produktionskostnad för flerbostadshus, storstadsområden 1994 2012, kr/kvm* 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 År 94 98 02 06 *kvm-priset omräknat så att det i båda fallen gäller för tvårumslägenheter på 60 kvm. 10 12 Byggprisindex BPI Bostadsrätt Hyresrätt Konsumentprisindex KPI 2001 2006 (skuggat område) utgick bidrag för att bygga hyreslägenheter på orter med bostadsbrist. Den perioden sjönk byggpriserna rejält. Genomsnittlig månadshyra för nybyggd lägenhet i storstadsområden, 65 kvm 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 Stockholm Göteborg Riket Stöd sänkte byggpriser och nybyggnadshyror På en marknad där det råder brist drivs priserna i höjden. Det gäller både befintliga hus och bostadsrätter, och kostnaden för att bygga nytt. Även nya hyreslägenheter dras med i prisuppgången, och nybyggnadshyrorna har nått sådana nivåer att det behövs minst lika god inkomst för att kunna flytta in i en nyproducerad hyresrätt som i en ny bostadsrätt. Brott i kurvan 2002 Priset för att bygga bostäder det som Statistiska centralbyrån mäter med indexet BPI har stigit mångdubbelt mer än den allmänna prisnivån, KPI. Men uppgången har inte varit oavbruten. Under åren 2001 2006 kunde den som byggde hyreslägenheter på orter med bostadsbrist få investeringsstöd. Bidraget var förenat med en rad villkor, bland annat att inflyttningshyran inte översteg en viss nivå. Enligt SCBs statistik skedde en tydlig nedgång av både produktionspriser och nybyggnadshyror de åren. avdrag bidrar till prisuppgång Priset för att bygga bostadsrätter har stigit extremt mycket. En del av prisökningen står dock skattebetalarna för, eftersom de enskilda bostadsrättsinnehavarna får dra av 30 procent av lånekostnaden i sina deklarationer. År 01 03 05 07 09 11 13 Även nybyggnadshyrorna sjönk under åren med investeringsstöd (skuggat område). Bidraget var kopplat till ett villkor att inflyttningshyran inte fick överstiga en viss nivå. Nya villkor för allmännyttan Sedan allmännyttans särställning upphörde 1990 har de kommunala bostadsföretagen verkat på i stort sett lika villkor som de privata. Dock skulle de allmännyttiga företagen drivas utan vinstsyfte och hyrorna sättas utifrån en långsiktig självkostnadsprincip. Från 2011 har även de senare specialreglerna tagits bort. Enligt en ny lag ska verksamheten nu drivas enligt affärsmässiga principer. Samtidigt kvarstår det allmännyttiga syftet att främja en god bostadsförsörjning för alla grupper i samhället. presumtionshyror dyra undantag Även på hyresrättsmarknaden finns numera en sorts marknadsprissättning. Det kallas presumtionshyror, och är ett undantag i hyreslagen som gör det möjligt för en fastighetsägare att träffa avtal med Hyresgästföreningen om en högre hyra än den som motiveras av bruksvärdet. Undantaget har tillkommit för att underlätta nyproduktion. Hyresgästerna i husen kan därmed inte få sin hyra prövad mot bruksvärdet de första 15 åren. Å andra sidan kan heller inte andra fastighetsägare hänvisa till presumtionshyrorna som jämförelseobjekt för att få ut en högre hyra i sina hus. Det går att bygga och renovera billigare Men priset för både nybyggnad och renovering går att påverka. Det finns kommuner som i upphandlingar för nya bostäder satt tak för inflyttningshyran. Likaså finns exempel på bostadsföretag som renoverat hyreshusområden på ett sätt som endast medfört måttliga hyreshöjningar.

Klyftorna Göteborg glider isär Skillnaderna i samhället ökar, på alla plan. Det syns inte minst när man sätter förstoringsglaset på Göteborgs stad. Diagrammet här bredvid visar hur inkomstspridningen ökat de senaste 20 åren. Medan de fattigaste stadsdelarna ligger kvar på ungefär samma nivå har invånarna i Långedrag, Hovås och Hjuvik fått inkomstökningar på 80 100 procent. Medelinkomst 1992 2012 i några av Göteborgs primärområden, kronor/invånare 25 64 år i 2012 års penningvärde 650 000 600 000 550 000 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 Långedrag Hovås Hjuvik Askim Kärra Guldheden Backa N Kortedala Frölunda Torg Östra Bergsjön 19 Lika söker lika Att Göteborg glider isär allt mer har inte bara med ekonomiska skillnader att göra. Utvecklingen förstärks också av att det hela tiden pågår en omflyttning inom staden; de som får det lite bättre flyttar till en rikare stadsdel. Blandningen inom bostadsområdena blir allt mindre. 100 000 50 000 1992 1995 2000 2005 2010 12 Källa: Göteborgs stad I början av 1990-talet var inkomstspridningen mindre. Mellan 1992 och 2012 har de som bor i Långedrag fått sina redan höga inkomster fördubblade, medan invånarna i Bergsjön till och med har lägre medelinkomst än 1992, mätt i fast penningvärde. allt hänger ihop Det är inte bara den ekonomiska standarden som skiljer sig åt mellan stadsdelarna. Ohälsa, arbetslöshet, utbildningsnivå, andel utrikes födda ger en bild av helt olika samhällen. Särskilt tydligt syns det när man studerar primärområdena, som är mindre områden än de stora, och befolkningsmässigt mer blandade, stadsdelarna (SDN). Rika är friskare Inte oväntat är ohälsotalet högre i de delar av staden som har låg inkomst, och lägre i mer välbärgade stadsdelar. Även andra mått på hälsa skiljer sig åt. Den förväntade medellivslängden är nästan tio år längre för dem som bor i Askim än i Bergsjön. Ohälsotal 2013, antal dagar per invånare 20 64 år Tofta Angereds centrum Ängås Östra Göteborg Angered Norra Hisingen Västra Hisingen Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Lundby Västra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Hjuvik Långedrag Hovås 0 10 20 30 40 50 Primärområde SDNområde Genomsnitt Göteborg Källa: Göteborgs stad Ohälsotalet är det genomsnittliga antalet utbetalda dagar med sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning (det som förut kallades sjukpension). Det är mer än fyra gånger högre i Angereds centrum än i Hovås. Men ohälsotalet har minskat på senare år, framför allt i de stadsdelar där det är högst.

20 Uppdelat samhälle fara för demokratin När klyftorna ökar i samhället får det också konsekvenser för demokratin. Valdeltagandet är mycket lägre i områden med låga inkomster och hög andel invandrare. nedgång 2014 I förra valet, år 2010, steg valdeltagandet i hela landet och även i Göteborg. Särskilt mycket ökade röstandet i de stadsdelar som tidigare haft lägst valdeltagande. Men i valet 2014 vände den trenden; nu har andelen röstande minskat i just de områdena, samtidigt som det ökade något i rikare stadsdelar och i hela landet. Västra Hisingen: 74 % Norra Biskopsgården 53 % Hjuvik 90 % Lundby 78 % Västra Göteborg: 83 % Grevegården 64 % Långedrag 91 % Norra Hisingen: 77 % Backa: 70 % Säve 84 % Centrum 82 % Majorna- Linné 83 % Askim-Frölunda-Högsbo: 81 % Frölunda Torg 63 % Billdal 90 % Angered: 59 % Gårdstensberget 44 % Bergum 80 % Östra Göteborg: 65 % Östra Bergsjön 51 % Utby 84 % Örgryte-Härlanda: 82 % Kallebäck 75 % Överås 87 % Deltagande i kommunfullmäktigevalet 2014, procent av röstberättigade 59 65 procent 76 80 procent 81 85 procent Genomsnitt Göteborg: 79 procent Hälften stannar hemma I Gårdstensberget var det till exempel bara 44 procent som gick till valurnorna, och i Östra Bergsjön, Lövgärdet och Norra Biskopsgården låg valdeltagandet kring 50 procent. Rösträtt i valet till kommun- och landstingsfullmäktige har alla som fyllt 18 år och är folkbokförda i kommunen. Det gäller svenska medborgare, men också de som är medborgare i något annat EU-land inklusive Norge och Island. Även medborgare i andra länder får rösta om de varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Andel av av befolkningen som är född i utlandet, procent 2013 Gårdstensberget Norra Biskopsgården Östra Bergsjön Angered Östra Göteborg Västra Hisingen Norra Hisingen Lundby Centrum Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Örgryte-Härlanda Majorna-Linné Björlanda Hjuvik Södra Skärgården 0 10 20 30 40 50 60 70 Riksgenomsnitt Primärområde SDNområde Genomsnitt Göteborg Källa: Göteborgs stad Andelen utlandsfödda ökar hela tiden i områdena i nordost, men inte i de rika villastadsdelarna vid havet. Bergsjön och Björlanda som natt och dag Mer än hälften av dem som bor i Bergsjön, Gårdsten och de flesta andra områden i nordost är födda i utlandet. Räknar man in dem som själva är födda i Sverige men har utländska föräldrar är andelen ännu något högre. I de rikaste stadsdelarna vid havet är invandrare mer sällsynta. Södra skärgården (tidigare Styrsö) har allra lägst andel utlandsfödda invånare i likhet med andra öar i Region Västra Sverige. Den segregation som har med nationalitet att göra är ännu en faktor som förstärker skillnaderna mellan barn i Göteborg. De har vuxit upp i samma stad men ändå inte.

Kortare väg till fattigdom Blir man sjuk eller arbetslös är det numera kort väg till att också förlora sin försörjning. Det sätter många hushåll under ekonomisk press. Och det får konsekvenser för kommunernas ekonomi. Allt färre får A-kassa En majoritet av de arbetslösa saknar idag ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Inte minst för de unga, som löper störst risk att stå utan jobb, har det blivit svårare att kvalificera sig för a-kassa. Den växande grupp som sysselsätts i olika program har ersättningar på låg eller mycket låg nivå. Detta är de villkor som också gäller för de sjuka som räknas som arbetslösa, till följd av nya stramare regler för sjukpenning. Kostnad för individ- och familjeomsorg, kronor per invånare 2013 Göteborg Ale Mölndal Stenungsund Orust Partille Öckerö Kungälv Lerum Tjörn Varberg Härryda Kungsbacka Ekonomisk standard i jämförelse mellan olika grupper, procent i riket 100 80 84 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Riksgenomsnitt Det är stor skillnad mellan kommunernas utgifter för det stöd som socialtjänsten kan ge. Ungefär en tredjedel av kostnaden för individ- och familjeomsorg är ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades socialbidrag. Resten är till exempel missbruksvård samt barn- och ungdomsvård. 21 arbetslösa söker bistånd Arbetslöshet och sjukdom är den vanligaste orsaken till att hushåll tvingas söka ekonomiskt bistånd, det som tidigare hette socialbidrag. Utbetalningarna har ökat på senare år. I praktiken innebär det att en stor del av statens tidigare kostnader för sjukpenning och arbetslöshetsersättning nu flyttas över till kommuner och enskilda människor. A-kassan ett allt svagare skydd Villkoren i arbetslöshetsförsäkringen regleras i lag och bestäms av riksdagen. Ersättningen är 80 procent av lönen, men taket för hur hög den lönen får vara har inte höjts sedan 2001. Det betyder att köpkraften för den som är arbetslös i praktiken sänkts med flera tusen kronor i månaden. Jämför man med dem som arbetar blir skillnaden ännu större. Det högsta belopp man kan få 2014 är 14 960 kronor i månaden, brutto. Efter skatt blir det drygt 11 000 kronor. 60 40 20 År 68 1999 2012 Förvärvsarbetande Sjuka och arbetslösa Studerande 63 54 År 1999 låg inkomstnivån för sjuka och arbetslösa på 84 procent av levnadsstandarden för arbetande. Det vill säga på ungefär den nivån som försäkringarna avsåg. År 2012, efter stora skattelättnader för dem som arbetar samt förändringar i välfärdssystemen, har sjuka och arbetslösa bara 63 procent av de arbetandes ekonomiska standard.

22 Arbetslöshet i procent av arbetskraften 16 64 år, september 2014 Göteborg Ale Partille Varberg Mölndal Härryda Orust Stenungsund Kungsbacka Lerum Kungälv Tjörn Öckerö 0 2 4 6 8 10 Öppen arbetslöshet I program Genomsnitt Västra Götaland Riksgenomsnitt Genomsnitt Halland Arbetslösheten sjunker, men svårt för unga Arbetslösheten har sjunkit stadigt sedan finanskrisen 2008 2009, men ligger ändå på höga nivåer, särskilt i Göteborg. I resten av kommunerna är arbetslösheten långt under riksgenomsnittet. Svårast är det för ungdomar utan gymnasiekompetens och för personer som är födda utanför Europa. Källa: Arbetsförmedlingen Göteborg har nära tre gånger så hög total arbetslöshet som Öckerö. Ungdomsarbetslöshet, proc av arbetskraften 18 24 år, sept 2014 Göteborg Ale Härryda Partille Stenungsund Kungsbacka Lerum Mölndal Varberg Orust Öckerö Tjörn Kungälv 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Öppen arbetslöshet I program Genomsnitt Västra Götaland Riksgenomsnitt Genomsnitt Halland Källa: Arbetsförmedlingen 13,4 procent av ungdomarna i Göteborg, eller mer än 4 000 personer i åldrarna 18 24 år, var arbetslösa i september 2014. 6 400 unga arbetslösa I flera kommuner är arbetslösheten mer än dubbelt så hög bland unga 18 24 år som i hela arbetskraften. Bara i Göteborg var mer än 4 000 ungdomar arbetslösa i september 2014, och i hela regionen är siffran nära 6 400. Av dem deltog 2 800 i någon form av åtgärder. Konkurrens om jobben Arbetsmarknaden är tudelad. Inom vissa branscher finns ett starkt sug efter yrkeskompetens. Samtidigt växer den grupp som riskerar att bli kvar i långvarig arbetslöshet. Konkurrensen om de jobb som inte kräver utbildning är hård också studenter med studiemedel behöver extra inkomster. Efter finanskrisen har arbetslösheten stabiliserats på en hög nivå, även om den sjunkit något de senaste åren. Fortfarande är 15 procent av de unga utan arbete Utan arbete är det svårt att skaffa sig en bostad, och utan bostad är det svårt att få eller flytta till ett arbete. Det blir en ond cirkel för unga vuxna. Total arbetslöshet i riket 2000 2014, procent av arbetskraften 18 24 år 20 15 10 5 År 00 02 04 06 08 10 12 14* *sept Källa: Arbetsförmedlingen Varför är arbetslöshetstalen olika? Siffrorna här kommer från Arbetsförmedlingen. Men SCB mäter också arbetslösheten, och de följer EUs standard. Då blir talen alltid högre, särskilt för ungdomar: I september 2014 angav SCB ungdomsarbetslösheten i riket till 22,4 procent, att jämföra med Arbetsförmedlingens siffra på 15,2 procent. Skillnaden beror på att SCB:s statistik omfattar hela gruppen ungdomar 15 24 år som på något sätt söker arbete. Även de som är heltidsstuderande och bara söker extrajobb. Arbetsförmedlingen däremot registrerar endast de ungdomar 18 24 år som aktivt söker arbete, och inte har annan heltidssysselsättning.