Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Västra Sverige Text: Karin Wennermark, Stig Meiton. Omslag: Elin Högberg Tryck:

Transkript

1

2 Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Västra Sverige Text: Karin Wennermark, Stig Meiton. Omslag: Elin Högberg Tryck: DanagårdLITHO november Materialet får återges och citeras, men var god ange källan.

3 Boendet i Göteborgsregionen Det är nu femte gången som Hyresgästföreningen ger ut en sammanställning om människors levnadsförhållanden i Göteborgsregionen. Syftet är i första hand att beskriva hur hyresgästerna bor, vad det kostar att bo och vilka skillnader som finns mellan olika boendeformer. Utöver detta redovisas en rad intressanta uppgifter för varje kommun inom vår region. Följande kommuner finns med i sammanställningen: Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn, Varberg och Öckerö. För Göteborg finns en motsvarande redovisning för vart och ett av de 10 stadsdelsnämndsområdena. I sammanställningen finns uppgifter om bostadsbeståndet, befolkningsutvecklingen, bostadsbyggandet, bostadsbristen, privatekonomin i kommunen/stadsdelsnämndsområdet, de kommunala bostadsföretagens ekonomi, hyreskostnaden i befintliga och i nya lägenheter samt taxor och avgifter som berör boendet. Bostadsbristen i vår region är fortfarande mycket omfattande trots att byggandet har kommit igång. Dessvärre räcker inte de bostäder som byggs för att täcka efterfrågan. Hårdast drabbas de unga som vill flytta till sin första egna bostad. Det skulle behövas nya lägenheter i Göteborgsregionen för att tillgodose behoven hos alla unga vuxna i åldern år. Orättvisorna mellan dem som hyr sin bostad och dem som äger sin bostad har ökat ytterligare. Hyrskatten, det vill säga den överbeskattning som drabbar hyresgästerna, uppgår nu till nästan 40 miljarder kronor per år! Så kan det självklart inte få fortsätta att vara. Boendet i Göteborgsregionen är ett utmärkt verktyg för den som vill delta i samhällsdebatten i allmänhet och i den bostadspolitiska debatten i synnerhet. Under våren 2013 kommer materialet också att läggas ut på Hyresgästföreningens nya faktabank på webben. Göteborg i november 2012 Monica Bogren t f ordförande Hyresgästföreningen Region Västra Sverige

4 Innehåll Bostadsbristen Starkt tryck på het region... 5 Göteborgsregionen motor för hela länet... 7 Vidsträckt arbetsliv i en resande region... 8 Pendling präglar kranskommunerna... 9 Göteborg har ett stort glapp att bygga ikapp Störst brist på hyresrätter Stora ungdomskullar tvingas vänta i farstun Brist och avdrag pressar upp priserna Mest bostadsrätter byggs i Göteborg Bostadspolitiken Hyrorna har stigit mer än allt annat Skeva skatteregler gör hyresrätten dyrare Klyftorna De som hade minst har fått det sämre Många är ensamma om utgifterna Barnens uppväxtvillkor skiljer sig allt mer Konkurrensen ökar på tudelad arbetsmarknad Kortare väg till fattigdom Taxorna tar en tredjedel av hyran Höga hyror i nya hus Högre vinst hos privata hyresvärdar Kommunerna Nyckeltal från Ale till Öckerö Ale Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Orust Partille Stenungsund Tjörn Varberg Öckerö Stadsdelarna Skilda världar på nära håll Angered, Östra Göteborg Örgryte-Härlanda, Centrum Majorna-Linné, Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg, Västra Hisingen Lundby, Norra Hisingen Noter, källor och lästips... 49

5 BOSTADSBRISTEN Starkt tryck på het region Sedan millennieskiftet har befolkningen i Region Västra Sverige ökat med personer. Det är fler än det bor i Kungsbacka. I procent räknat är det nästan dubbelt så mycket som riksgenomsnittet. Takten har mattats av något de senaste åren, men ökningen är fortfarande av sådan omfattning att den sätter stark press på bostäder och infrastruktur. Orust Tjörn Öckerö Kungälv Stenungsund Göteborg Ale Partille Lerum Storstäderna drar Allt är del i en större process, där framför allt invandrare och unga människor flyttar till storstadsregionerna. Ett annat tydligt mönster är att barnfamiljer flyttar från storstaden till kranskommunerna. Så är det också här; fler flyttar från Göteborg till de omgivande kommunerna än tvärtom. Mölndal Kungsbacka Härryda stadig ökning Ett par kommuner har vuxit extremt mycket: Stenungsund med hela 19 procent sedan år 2000, och Kungsbacka med 17 procent. De senaste åren är det Partille som ökat mest, medan Orusts befolkning minskat något. Göteborgs stad har sedan 2008 ökat med invånare varje år. Siffrorna för första halvåret 2012 pekar mot en viss inbromsning. Befolkningsökning procent 5 9 procent procent procent Siffran i varje kommun anger invånarantalet 31 december 2011 Västra Sverige: 12,3 procent Riksgenomsnitt: 6,8 procent Varberg Region Västra Sverige 2011 Stockholms län Födda Döda Födelsenetto Flyttningsnetto* Därav från övr Sverige Därav från utlandet Total befolkningsökning Antal invånare Befolkningsökning Region Västra Sverige Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto 650 Antal invånare tal, Region Västra Sverige *Flyttningsnetto = inflyttning minus utflyttning

6 6 Strömstad Tanum Dals-Ed Töreboda Färgelanda Bengtsfors Mellerud Åmål Mariestad Gullspång Karlsborg Sotenäs Lysekil Munkedal Uddevalla Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Skövde Tibro Orust Trollhättan Essunga Vara Hjo Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Vårgårda Alingsås Herrljunga Falköping Tidaholm Lerum Öckerö Göteborg Partille Härryda Bollebygd Borås Ulricehamn Mölndal Tranemo Kungsbacka Mark Svenljunga Varberg FyrbodaL GÖTEBORGSREGIONEN (GR) SKARABORG SJUHÄRAD Många regioner blir det. Kartan visar Västra Götalands län, plus Hallandskommunerna Kungsbacka och Varberg. Hela Halland och hela Västra Götaland bildar tillsammans regionen Västsverige (West Sweden), som är ett begrepp i EU-sammanhang. Samtliga kommuner i Västra Götaland är med i något av kommunalförbunden Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen GR. I den här skriften tittar vi närmare på Hyresgästföreningens Region Västra Sverige med 13 kommuner runt Göteborg (till vänster om den svartvita linjen).

7 Befolkningsutveckling , procent Kungsbacka Stenungsund Härryda Kungälv Göteborg Varberg Mölndal Lerum Partille Ale Öckerö Alingsås Strömstad Borås Uddevalla Bollebygd Skövde Trollhättan Vårgårda Tjörn Lidköping Orust Mark Tanum Ulricehamn Vänersborg Falköping Skara Götene Lilla Edet Herrljunga Hjo Mariestad Tibro Lysekil Tidaholm Tranemo Grästorp Sotenäs Vara Svenljunga Munkedal Essunga Åmål Färgelanda Töreboda Dals-Ed Mellerud Karlsborg Gullspång Bengtsfors GR Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Göteborgsregionen motor för hela länet Inom Västra Götalands län finns allt: expansiv storstad, bondebygd, stora skogar, krisande bruksorter, mellanstora högskoleorter, turisttäta kustkommuner och gränstrakter mot Norge. De 49 kommunerna bildar tillsammans ett genomsnitt som i praktiskt taget alla sammanhang ligger nära riksgenomsnittet. För att detta jättelän Sveriges största i antal kommuner räknat ändå ska bli hanterligt att arbeta med har kommunerna organiserat sig i fyra kommunalförbund: Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen (GR). Kungsbacka och Varberg i Halland ingår dessutom i GR respektive Sjuhärads kommunalförbund. Tre ganska lika Tre av kommunalförbunden Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg har många likheter sinsemellan. Inom sig har de en eller ett par måttligt expansiva kommuner samt några som tappat befolkning år efter år. Göteborgsregionen skiljer ut sig: så gott som samtliga kommuner ökar sitt invånarantal en del mycket snabbt och här bor relativt sett fler ungdomar, barn och unga familjer. 7 Alla kommuner som ökar kraftigt hör till Göteborgsregionen (GR). GR har också större andel ungdomar och unga familjer än de andra kommunalförbunden. Andel av befolkningen i olika åldersgrupper, procent GR Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg En del av Europa Samtidigt är Västra Götaland en helhet, där delarna kompletterar varandra. Satsningar på väg och järnväg syftar till att underlätta arbetspendling och godstransporter så att den så kallade regionförstoringen kan fortsätta. Samarbete över gränsen till Norge, runt Nordsjön och Östersjön, inom EU och i andra delar av världen pågår också för att stärka regionen som helhet.

8 8 Vidsträckt arbetsliv i en resande region En stor del av arbetslivet i regionen bygger på att människor tar sig dit jobben finns eller bosätter sig där de har råd och möjlighet. Det betyder att en majoritet av dem som bor Orust Kommunen Hallberg-Rassy Varv 125 Nord West & Najad AB 75 Tjörn Kommunen Wallhamn AB 175 Regionen* 125 Kungälv Kommunen Regionen* ICA Sverige AB 825 Göteborgs Kex 475 Öckerö Kommunen 875 Berg Propulsion Prod 175 Trafikverket 75 Göteborg Kommunen Regionen* Volvo Personvagnar AB Volvo** Universitetet SKF Sverige AB Chalmers tekn högsk Rikspolisstyrelsen Ericsson Posten Försäkringskassan Mölndal Kommunen Regionen* AstraZeneca Dentsply/Astra Tech SCA Hygiene Prod 975 Kungsbacka Kommunen Landstinget 425 Veteranpoolen AB 225 Inzpiration Aff.partner 175 Varberg Kommunen Landstinget Ringhals AB Södra Cell AB 475 Sv Bevakningstjänst 475 Orust 46 % Tjörn 55 % Öckerö 56 % Stenungsund Kommunen Borealis AB Akzo Nobel Surface 375 Ale Kommunen Eka Chemicals 575 Regionen* 125 Lerum Kommunen Regionen* 275 Larga Assistans 225 Partille Kommunen Menigo Foodservice 225 Lindex 225 Härryda Kommunen Swedavia AB 575 Atlet AB 425 SAS 375 runt Göteborg passerar kommungränsen för att arbeta. Och av dem som pendlar ut från Göteborg åker en tredjedel till kommuner utanför Region Västra Sverige. Här redovisas uppgifter om de största arbetsgivarna i varje kommun, med ungefärligt antal anställda i augusti Färgerna och siffrorna i kartan visar hur stor andel av invånarna som pendlar till jobb i en annan kommun. et i regionen är 37 procent. Stenungsund 49 % Kungälv 56 % Göteborg 19 % Mölndal 64 % Partille 76 % Ale 68 % Kungsbacka 55 % Lerum 68 % Härryda 68 % Varberg 22 % Utpendlare i procent av arbetskraften procent procent procent procent * Regionen står för Västra Götalandsregionen, som är huvudman bland annat för hälso- och sjukvården. I Halland är det landstinget som sköter motsvarande uppgifter. ** I siffran för AB Volvo ingår alla koncernens bolag, däribland Volvo Lastvagnar och Volvo Information Technology AB.

9 Pendling präglar kranskommunerna personer, eller mer än en tredjedel av arbetskraften i Region Västra Sverige, arbetar i en annan kommun än där de bor. Den stora magneten är förstås Göteborg. Mer än reser in till Göteborg för att arbeta varje dag. Till det ska man lägga alla som pendlar för att studera på universitet och högskolor. De finns inte med i den här statistiken. I kommunerna närmast Göteborg pendlar över hälften av den arbetande befolkningen i Partille så många som 76 procent. Men många reser också åt andra hållet. Nära personer pendlar från Göteborg till Mölndal för att arbeta. Mölndal är också den enda kommun förutom Göteborg som har fler in- än utpendlare. En annan magnet, fast i litet mindre skala, är Stenungsund. Där arbetar många som bor på Tjörn, Orust och i Kungälv. Förvärvsarbete och pendling, antal kvinnor och män i regionen Pendlar till arbetet Arbetar i hemkommunen I genomsnitt pendlar mer än en tredjedel av arbetskraften i regionen till arbete i en annan kommun. Framför allt kvinnornas arbetspendling har ökat. Den nedre delen av staplarna visar antalet kvinnor respektive män som arbetar i samma kommun där de bor. 9 Kvinnorna reser allt mer De som framför allt ökat sitt pendlande det senaste decenniet är kvinnorna. Det ställer i sin tur extra stora krav på kollektivtrafiken eftersom kvinnor i högre utsträckning än män väljer att resa med buss eller tåg. Arbetspendlingen är en av ingredienserna i det som brukar kallas regionförstoring, och som innebär att både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden sträcker sig över ett allt större område. Vi ser det också på att antalet som pendlar in till och ut från regionen ökar mer än pendlingen inom regionen. Arbetspendling Region Västra Sverige, utveckling mellan 2001 och 2010 Antal invånare + 9 % Antal sysselsatta + 12 % Antal pendlare + 19 % Pendling till kommuner inom reg + 18 % Pendling till andra kommuner + 26 % Pendling från andra kommuner + 25 % Källa:SCB Arbete och pendling inom och utom Region Västra Sverige Kursiva siffror visar antalet som både bor och arbetar i samma kommun. ARBETsort Bostadsort Ale Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Orust Partille Stenungsund Tjörn Varberg Öckerö Övriga orter Summa UTpend Summa arbetande Ale Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Orust Partille Stenungsund Tjörn Varberg Öckerö Övriga orter Summa INpend Källa:SCB

10 10 Ökning av antalet invånare , procent Kungsbacka Stenungsund Härryda Kungälv Göteborg Varberg Mölndal Lerum Partille Ale Öckerö Tjörn Orust Riksgenomsnitt i regionen Göteborg har ett stort glapp att bygga ikapp Ända sedan början av 1990-talet har befolkningsökningen i regionen varit ungefär dubbelt så stor som riksgenomsnittet. Men antalet bostäder har inte ökat i samma takt. Ju längre obalansen mellan folkökning och bostadsbyggande varar, desto större blir glappet mellan utbud och efterfrågan. Befolkningen har ökat dubbelt så mycket i Västra Sverige som i landet som helhet. Ökning av antalet bostäder , procent Kungsbacka Härryda Stenungsund Kungälv Varberg Lerum Orust Ale Mölndal Tjörn Göteborg Partille Öckerö Riksgenomsnitt i regionen Antalet bostäder har också ökat mer än riksgenomsnittet, men inte lika mycket som befolkningen. Framför allt inte i Göteborg. femsiffriga tal Exakt hur stor bostadsbristen är går inte att säga, men diagrammen här intill kan ge en fingervisning. Göteborgs stad har ökat sitt invånarantal med 20 procent sedan Om antalet bostäder ökat lika mycket och inte bara med 12 procent hade det funnits bostäder till i staden. En annan indikation i samma riktning ger Hyresgästföreningens enkätundersökning om unga vuxnas bostadssituation (se sid 12). Enligt den skulle det behöva byggas bostäder i Göteborgsregionen enkom för att tillgodose behoven hos de unga vuxna som idag saknar tryggt boende. Mellan 1990 och 2011 ökade befolkningen i Göteborgs stad med personer. Antalet bostäder har ökat med Det skulle behövts bostäder till för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Antal bostäder i Göteborgs stad , tusental Om antalet bostäder följt befolkningsutvecklingen Verkligt antal Bättre i kranskommunerna I kranskommunerna, där befolkningsökningen också varit kraftig, har byggandet bättre matchat utvecklingen. I flera fall har antalet bostäder till och med ökat mer. Ändå råder bostadsbrist. En förklaring kan vara att det bor genomsnittligt färre personer i varje hushåll nu än för tjugo år sedan. En annan att de bostäder som finns inte motsvarar behoven. Fotnot: 2010 bytte SCB metod för att beräkna bostadsbeståndet, vilket påverkar jämförelsen bakåt. Läs mer på sid 49.

11 Störst brist på hyresrätter Varje år sammanställer Boverket den så kallade Bostadsmarknadsenkäten, där kommunerna bedömer situationen på sina bostadsmarknader. I kärnan av regionen har det varit bostadsbrist i många år redovisar Orust, för första gången sedan 2007, att bostadsmarknaden totalt sett är i balans. Dock har man bostadsbrist i centralorten, och anser att det behöver byggas mer. Samtliga kommuner i regionen uppger att det behöver byggas mer än de projekt man nu känner till. Framför allt är det hyresrätter som saknas. Öckerö Tjörn Orust Stenungsund Ale Kungälv Lerum Göteborg Partille Härryda Mölndal 11 utvecklingen hämmas Bristen på hyresrätter drabbar i första hand alla dem som inte kan eller vill köpa sig en bostad, men kan också få vidare konsekvenser. Rörligheten på arbetsmarknaden hämmas, enligt en undersökning från Stockholms universitet*. Människor som bor i hyresrätt är mer benägna att flytta till en annan region än personer som bor i bostadsrätt eller villa. Samtidigt kan bristen på hyresrätter hindra arbetssökande från att flytta dit jobben finns.* Kommunens bedömning av läget på bostadsmarknaden 1 januari 2012 Bostadsbrist, ökar Bostadsbrist, ingen förändring Bostadsbrist, minskar Balans, ingen förändring Överskott Källa: Boverket/ Bostadsmarknadsenkäten Kungsbacka Varberg rörlighet är framtiden Även Richard Florida*, en kanadensisk professor och urbanforskare som blivit känd bland annat för sina teorier om den kreativa klassen, understryker hyresrättens betydelse. Enligt honom kommer staters och regioners förmåga till omställning och utveckling att vara beroende av tillgången på hyresrätter och väl utbyggd kollektivtrafik. Det är inte effektivt att så många människor och så mycket kapital sitter fast i ägda bostäder. *Källor se sid 49 Antal bostäder per 1000 invånare i storstadsregioner Riket Stockholm Malmö Göteborg Trängseln i storstäderna ökar. Storgöteborg har hela tiden haft färre bostäder per invånare än de andra regionerna.

12 12 Verkligt boende 2003 och 2011, och hur de skulle vilja bo 2011, procent av unga vuxna år i Göteborgsregionen verkligt önskat Hos föräldrar Kompisar, övrigt Andra-tredje hand Studentboende Eget boende Ej svar Så vill de unga bo Källa: Hyresgästföreningen 80 procent av de unga vuxna vill ha ett eget boende, men bara 48 procent har det. Många tvingas i stället bo hos föräldrarna, hos kompisar eller i andra-tredje hand. Uppskattad efterfrågan på eget boende för unga vuxna år, antal lägenheter i Göteborgsregionen Stora ungdomskullar tvingas vänta i farstun Nu är barnen som föddes kring 1990 vuxna. De ska flytta hemifrån, läsa vidare, börja jobba. Men det riktiga vuxenlivet blir allt svårare att uppnå. 2003, när Hyresgästföreningen började med sina undersökningar av unga vuxnas bostadssituation, var det sex av tio åringar i Göteborgsregionen som hade en egen bostad. Nu är det mindre än hälften som har det. Bara sedan förra mätningen 2009 har andelen med eget boende sjunkit med åtta procentenheter. Andelen som bor i andra hand eller på andra otrygga sätt har ökat lika mycket bostäder behövs Tjugo år efter en babyboom är den här åldersgruppen stor: nära personer i Göteborgsregionen. Men inte ens hälften av dem har en egen bostad som de äger eller har förstahandskontrakt på. Sammantaget är det mer än unga vuxna i Göteborgsregionen som skulle vilja ha en egen bostad om det bara gick att få tag i. Nu tvingas de i stället bo kvar hemma hos föräldrarna, flytta mellan kompisar eller bo i andra och tredje hand. För att tillgodose den här gruppens behov skulle det behöva byggas bostäder i Göteborgsregionen, enligt rapporten*. Källa: Hyresgästföreningen Nu har de stora ungdomskullarna som föddes i början av 1990-talet gått ut gymnasiet och vill ha någonstans att bo. Mer än lägenheter skulle behöva byggas i Göteborgsregionen bara för att tillgodose de unga vuxnas behov. Andel som vill flytta hemifrån närmaste året, av unga vuxna år som bor hos föräldrarna i Göteborgsregionen oändliga köer på boplats Det största problemet för unga vuxna i Göteborgsregionen när det gäller att skaffa eget boende är att över huvud taget komma i närheten av ett förstahandskontrakt. På Boplats, som är en marknadsplats för hyreslägenheter i Göteborg, var det genomsnittliga antalet sökande per lägenhet år 2011 över 800. I Hyresgästföreningens undersökning uppger en tredjedel av de unga vuxna som bor i hyresrätt med förstahandskontrakt att de fått lägenheten genom kontakter. 15 % 16 % 5 % 64 % Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Källa: Hyresgästföreningen Två tredjedelar av de unga vuxna vill absolut flytta hemifrån det närmaste året. Det motsvarar 1 personer. * Unga vuxnas boende i Göteborgsregionen. Hyresgästföreningen var femte får hjälp med hyran Tre fjärdedelar av de unga vuxna som har en egen bostad uppger att de klarar hyran utan problem, och 19 procent nätt och jämnt. Liknande svar ger gruppen som flyttat hem ifrån till mer osäkra boendeformer. Ändå är det över hälften som har mindre än kronor kvar att leva på när hyran är betald. Det ligger under den nivå (5 600) som Konsumentverket anser att en person i den åldern behöver. Och en femtedel av dem som flyttat hemifrån får hjälp med hyran av föräldrar eller andra anhöriga.

13 Köpeskilling för småhus, 1000-tal kr i storstadsområden Överlåtelsepris för bostadsrätter, 1000-tal kr i storstadsområden 2011 Prisstegringen på hus och bostadsrätter har mattats något, framför allt i Malmöregionen som smittats av sjunkande bostadspriser i Köpenhamn Stockholm Göteborg Malmö 500 Stockholm Göteborg Malmö lig månadshyra för nybyggd lägenhet, 65 kvm Stockholm Göteborg Malmö Nybyggnadshyrorna är lika höga i Storgöteborg som i Storstockholm. 13 Brist och avdrag pressar upp priserna På en marknad där det råder brist drivs priserna i höjden. Det gäller både befintliga hus och bostadsrätter, och kostnaden för att bygga nytt. Nybyggnadshyrorna når sådana nivåer att det behövs minst lika god inkomst för att kunna flytta in i en nyproducerad hyresrätt som i en ny bostadsrätt. Även om kommunen i sin bostadsplanering strävar efter att blanda upplåtelseformer i ett nytt område, blir det därför ingen större blandning i befolkningen ekonomiskt och socialt. lågkonjunktur sätter spår När marknaden ensam får råda leder det också till att bostadsbyggandet av hus som ska stå i generationer påverkas av allt snabbare konjunktursvängningar. Finanskrisen 2008 satte spår som ger färre nybyggda bostäder flera år senare. Produktionskostnad för flerbostadshus, storstadsområden , kr/kvm* *kvm-priset omräknat så att det i båda fallen gäller för tvårumslägenheter på 60 kvm. BPI Bostadsrätt 4 Hyresrätt KPI (skuggat område) utgick bidrag för att bygga hyreslägenheter på orter med bostadsbrist. Ett av villkoren var att inflyttningshyrorna inte fick överstiga en viss nivå. Den perioden sjönk byggkostnaderna rejält. Stöd sänkte kostnaden Priset för att bygga bostäder det som Statistiska centralbyrån mäter med indexet BPI har stigit mångdubbelt mer än den allmänna prisnivån, KPI. Allra mest har kostnaden för nybyggda bostadsrätter stigit. När det gäller bostadsrätter noterar Boverket i sin lägesrapport 2011 att kapitalkostnaden numera flyttats över från bostadsrättsföreningarna till de enskilda bostadsrättsinnehavarna. Därmed kan de dra av räntorna, vilket i ett slag sänker lånekostnaden med 30 procent. Det gör att en stor del av prisökningen betalas av staten, dvs skattebetalarna. Större objekt dyrare än mindre Men det går att bygga billigare. Statistiska centralbyråns kartläggning visar att produktionskostnaden för flerbostadshus i storstadsområden 2010 varierade mellan 1 och kr per kvadratmeter. Större objekt var i snitt dyrare än mindre. Ett sätt att sänka priserna för nybyggen är villkorade investeringsstöd. Den slutsatsen kan man dra av diagrammet här intill.

14 14 Nybyggda bostäder , Region Västra Sverige Småhus Flerbostadshus Sedan investeringsstödet togs bort har byggandet minskat igen. Ny- och ombyggda bostäder, Göteborgs stad Studentbost Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Källa: Göteborgs stad Bristen på hyresrätter är störst, men det mesta som byggs är annat. Byggt i storstadsregioner , antal bostäder per invånare Stockholm Göteborg Malmö Hela perioden Byggandet är lägre i Göteborg än i de andra storstadsregionerna. Mest bostadsrätter byggs i Göteborg Av de bostadsbyggen som pågick i Göteborg i slutet av mars 2012 var över 60 procent bostadsrätter. Det är en extremt hög andel, även om bostadsrätterna ofta varit fler än hyresrätterna de senaste åren. I själva verket har de hyresrätter som byggts i Göteborgs stad under 2000-talet inte ens vägt upp det antal lägenheter som försvunnit från hyresmarknaden när de ombildats till bostadsrätt. minskat byggande i övriga sverige I SCBs statistik för påbörjade bostäder har det redan låga byggandet minskat rejält i de flesta delar av landet dock inte i Storgöteborg. Här påbörja des över lägenheter 2011, och den takten ser ut att hålla i sig även första halvåret långt kvar till målet I Göteborgs stad är kommunens mål att det ska byggas bostäder under Perioden byggdes i snitt cirka bostäder per år. Det är mer än tidigare men ändå långt under den önskvärda nivån. Byggandet i Göteborg har länge varit lägre i förhållande till invånarantalet än i de andra storstäderna. Det gäller både huvudkommunerna och när man jämför hela regionerna. Färdigställda bostäder i Region Västra Sverige samt byggen på gång Nybyggda bostäder varav Förväntat bostadsbyggande 2 Kommun Småhus Flerbost Summa hyresrätt Summa Ale Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Orust Partille Stenungsund Tjörn Varberg Öckerö Hela regionen Siffrorna för förväntade byggen rapporteras in till Boverket av kommunerna. Det som verkligen byggs brukar bli avsevärt mindre. Förutom Göteborg är det endast i Kungsbacka, Stenungsund, Härryda och Partille det planeras nya hyresrätter under 2012 och Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2012

15 BOSTADSPOLITIKEN Hyrorna har stigit mer än allt annat Om hyrorna stigit lika mycket som andra priser sedan 1980 skulle man betalat kr i månaden för en vanlig trea idag. I stället för Ännu bättre hade det varit om hyrorna bara stigit i samma takt som kostnaderna för att bo i eget hus. Den kurvan har hela tiden legat lite under konsumentprisindex KPI. Skatteväxling slog igenom på hyrorna Som man ser på diagrammet här intill hände det dramatiska saker med hyrorna i början av 1990-talet. Mellan 1990 och 1993 steg hyrorna med 50 procent. Bakgrunden är den stora skatteomläggningen 1990, som gick ut på att sänka inkomstskatterna och i stället höja skatterna på varor och tjänster, mycket av det som ingår i hyran. Under samma period började räntebidrag och andra subventioner till hyresboendet fasas ut, vilket ytterligare bidrog till att höja hyrorna. Ökning av boendekostnader och andra priser (KPI) * Index 1980 = * *juni Eget småhus Hyreslägenhet Konsumentprisindex KPI Hyran för en vanlig lägenhet är i dag ett par tusen kronor högre än den skulle varit om hyrorna följt den allmänna prisnivån, KPI. Den är också ett par tusen kronor högre än den skulle varit om hyresgäster fått lika mycket stöd via skattsedeln som villaägare. 15 ökat stöd till ÄGDA bostäder Subventionerna till villaägare och bostadsrättsinnehavare har däremot inte alls fasats ut utan tvärt emot ökat. Först och främst har avdragsrätten för räntor fått vara kvar. Det sänker boendekostnaden för en vanlig villaägare, och många bostadsrättsinnehavare, med ett par tusen kronor i månaden. Eftersom belåningen ökat kraftigt de senaste åren har också statens kostnader för det här skatteavdraget ökat. Statliga subventioner till boende i villa och bostadsrätt, miljarder kronor Ränteavdrag för bostadslån* 26 ROT-avdrag ,6 Summa 39,6 Hur mycket är 39,6 miljarder? Sänkt skatt och rot-bidrag Sedan 2006 har ytterligare två stora förändringar genomförts som förbättrat ekonomin för dem som äger sin bostad: Fastighetsskatten för småhus togs bort och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Utslaget på alla egnahem betydde det en skattelättnad på cirka kronor per år**, men ju högre taxeringsvärde desto större blev skattevinsten. För många villaägare i storstadsområden gav det flera tusen kronor mer i plånboken varje månad. Rot-avdrag för renovering, om- och tillbyggnad. Villaägare och bostadsrättsinnehavare men inte hyresgäster får bidrag till halva arbetskostnaden när de anlitar hantverkare. Det kallas avdrag, och räknas av mot inkomstskatten, men fungerar i praktiken som ett bidrag. Det finns ungefär 1,9 miljoner villor och 1 miljon bostadsrätter i Sverige. Det betyder att det ägda boendet i genomsnitt subventioneras med mer än kr per hushåll. Varje år. * Uppskattning gjord utifrån SCBs finansmarknadsstatistik för augusti Hushållens utestående bostadslån var då miljarder kronor, och den genomsnittliga räntenivån har uppskattats till 4 procent. ** Skillnaden 2010 mellan de nya fastighetsavgifterna och vad villaägarna skulle betalat enligt den tidigare fastighetsbeskattningen, uppgår till 17 miljarder kronor. och Rådhusgruppen.

16 16 Uppskattad månadskostnad Skeva skatteregler i nybyggd lägenhet 100 kvm gör hyresrätten dyrare Hyresrätt Bostadsrätt Villa Källa: KTH 2007, när räntebidrag och investeringsbidrag till att bygga hyresrätter tagits bort, gjordes uträkningen ovan i ett examensarbete från KTH. Sedan dess har hyresmarknadens tre parter gemensamt gjort en djupare analys av den skattemässiga skillnaden mellan upplåtelseformerna*. De kommer fram till ungefär samma sak: hyresgästerna betalar cirka kr mer i månaden för en bostad på 100 kvm. Hushåll som fått bostadsbidrag, antal i maj respektive år Nybyggda bostäder skiljer sig åt både i storlek, standard och läge. Men genom att göra ett teoretiskt exempel, där bostaden är 100 kvadratmeter stor och har kostat lika mycket att bygga, får man fram den skillnad som enbart beror på att beskattningen skiljer sig mellan upplåtelseformerna. Det har Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och de allmännyttiga bostadsföretagens organisation Sabo gjort*. Resultatet visar att hyresrätten blir cirka kronor dyrare per månad än om den byggts som bostadsrätt eller egnahem. Framför allt är det ränteavdragen i de ägda bostäderna som slår igenom. urholkat bostadsbidrag Bostadsbidraget skapades för att ge även ekonomiskt svaga hushåll, framför allt barnfamiljer, möjlighet att bo i goda och tillräckligt rymliga bostäder. I mitten av 1990-talet, efter skatteomläggningen med påföljande drastiska hyreshöjningar, steg statens kostnader för bostadsbidrag kraftigt. Då ändrades reglerna. Målet med regeländringen att minska statens kostnader uppfylldes snabbt. Men för dem som behövde bidraget blev det en stor försämring Källa: Försäkringskassan I mitten av 1990-talet, efter skattereformen med påföljande hyreshöjningar, steg antalet hushåll som fick bostadsbidrag kraftigt ändrades reglerna för bo stadsbidrag, i syfte att minska statens kostnader. Sedan dess har inte inkomstgränserna för när man är berättigad till bostadsbidrag höjts. Därför kommer allt färre hushåll ifråga. *Balanserade ekonomiska villkor en skatte reform för hyresrätten. Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, Sabo bidraget höjs, men inte gränsen 2011 var statens kostnader för bostadsbidrag 3,5 miljarder kronor väntas det bli något högre eftersom bidragsbeloppen höjts. Men fortfarande gäller samma inkomstgränser som 1997, vilket betyder att mycket få hushåll är berättigade till bidrag. Det konstaterar också Försäkringskassan i sin budgetprognos, där man bedömer att trenden med stöd till allt färre hushåll kommer att fortsätta. Systemet med preliminära bostadsbidrag gör också att många som skulle ha rätt till bidrag drar sig för att söka. De riskerar att bli återbetalningsskyldiga om det i efterhand visar sig att de fått större inkomster än beräknat. Nya villkor för allmännyttan Sedan allmännyttans särställning upphörde 1990 har de kommunala bostadsföretagen verkat på i stort sett lika villkor som de privata. Dock skulle de allmännyttiga företagen drivas utan vinstsyfte och hyrorna sättas utifrån en långsiktig självkostnadsprincip. Från 2011 har även de senare specialreglerna tagits bort. Enligt en ny lag ska verksamheten nu drivas enligt affärsmässiga principer. Samtidigt kvarstår det allmännyttiga syftet att främja en god bostadsförsörjning för alla grupper i samhället.

17 Klyftorna De som hade minst har fått det sämre Jobbskatteavdrag och höjda reallöner har gett mer i plånboken för de flesta hushåll i Sverige efter Utöver det har en förändrad fastighetsbeskattning bidragit med ytterligare tusenlappar till många villaägare, särskilt i storstadsområdena. Men de som inte har jobb, eller som är långvarigt sjuka, går åt andra hållet. De får det allt sämre inte bara i jämförelse med andra utan i reda pengar. Och de rikaste drar ifrån allt mer. SCBs analys av inkomstfördelningen i Sverige visar entydigt att skillnaden mellan olika grupper ökat kraftigt under 2000-talet. Barn, sjuka och arbetslösa SCB har undersökt vilka som ingår i den tiondel av befolkningen som har lägst disponibel inkomst. Tio procent av Sveriges befolkning det är nästan en miljon människor. Det visar sig att nära en tredjedel är barn. Ser man till vilka som i övrigt ingår i gruppen är deras föräldrar troligen studerande, sjuka eller arbetslösa och ensamstående. Rädda barnens undersökningar visar samma tendens: barnfattigdomen har ökat efter Disponibel inkomst (utan kapitalvinst) per KE*, 1000-tals kr i fast penningvärde Rikaste tiondelen Medianvärde Fattigaste tiondelen För den fattigaste tiondelen av befolkningen har inkomsterna till och med sjunkit. Ekonomisk standard i jämförelse mellan olika grupper, procent De fattigaste ofta Hyresgäster Alla hyresgäster är inte fattiga. Många höginkomsttagare väljer hyresrätt för att det är ett bekvämt och flexibelt boende. Men hyresgäster som grupp har lägre inkomst än villaägare, och under senare år har de skillnaderna förstärkts. Det beror på att de grupper som har det sämst ekonomiskt oftast bor i hyresrätt; ensamstående föräldrar, unga, arbetslösa, långtidssjukskrivna. För dem finns inga andra alternativ. Det är heller ingen tillfällighet att höginkomsttagare vanligtvis bor i villa eller bostadsrätt. Har man kapital att satsa, eller möjlighet att låna, är det med dagens villkor en bättre affär att äga sitt boende än att hyra. 20 Disponibel årsinkomst per KE*, Region Västra Sverige, 1000-tal kr Förvärvsarbetande Sjuka och arbetslösa Studerande 2010 hade sjuka och arbetslösa i genomsnitt en inkomstnivå som motsvarar 65 procent av de arbetandes. Villaägare Fakta om statistiken * Konsumtionsenhet (KE) är ett mått som i princip motsvarar en vuxen person. Men när det bor fler personer, eller barn, i ett hushåll får de mindre vikt eftersom det är billigare att leva flera tillsammans. Disponibel inkomst är inkomst minus skatt plus eventuella bidrag. Siffrorna i diagrammet här bredvid och på nästa uppslag är hämtade ur SCBs undersökning om levnadsförhållanden (ULF). Undersökningsperioderna omfattar material från flera år, eftersom urvalet annars skulle bli för litet Hyresgäster Borättsinnehav., ULF-undersökningen Inkomstklyftan har mer än fördubblats på fem år.

18 18 Familjetyper i olika upplåtelseformer, Region Västra Sverige % 6 % 4 % 21% 19 % 35 % 24% 44 % 27 % 46 % 33 % 39 % HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT ÄGANDERÄTT, undersökningen av levnadsförhållanden Mer än hälften av dem som bor i hyreshus är ensamförsörjare. Många är ensamma om utgifterna Knappt en tredjedel av alla vuxna svenskar bor i hyreshus. I Region Västra Sverige bor 38 procent, det vill säga fler än riksgenomsnittet, i hyresrätt. I kustkommuner som Orust, Tjörn och Tjörn 13 % Öckerö 12 % Orust 18 % Stenungsund 26 % Kungälv 24 % Göteborg 54 % Partille 36 % Mölndal 32 % Ale 26 % Lerum 13 % Härryda 21 % Öckerö, eller villasamhällen som Lerum och Härryda, bor en större andel i hus som de äger själva. Hur man bor hänger alltså samman med var man bor men ännu mer med familjesituation och inkomst. Det framgår av Statistiska Centralbyråns stora undersökning om levnadsförhållanden, förkortad ULF, som år efter år kartlägger svenskarnas vardagsliv. Det visar sig till exempel att mer än hälften av dem som bor i hyreshus är ensamförsörjare. De har ingen att dela kostnaderna för hyra, möbler, försäkringar och annat med. Boende i olika upplåtelseformer, Region Västra Sverige, procent Bostadsrätt 18 % Äganderätt 44 % Hyresrätt 38 %, ULF-undersökningen Andel hyresrätt av bostadsbeståndet procent procent procent 54 procent Region Västra Sverige: 42 procent Riksgenomsnitt: 36 procent Kungsbacka 20 % Varberg 36 % 38 procent av invånarna i Region Västra Sverige bor i hyresrätt (diagrammet ovan). Riksgenomsnittet är 32 procent. Men 42 procent av alla bostäder i Region Västra Sverige är hyresrätter (kartan till vänster). Det är vanligare med ensamhushåll i hyresrätterna, därför skiljer sig siffrorna åt.

19 Barnfamiljer med inkomst under socialbidragsnorm, procent Barnfamiljer som saknar kontantmarginal*, procent *inom en Barnfamiljer som senaste året kommit efter med hyran*, procent 20 *eller andra 15 bostadsutgifter 10 inkl telefon 5 Hyresgäster Villaägare Borättsinnehav. Mer än var sjätte barnfamilj i hyreshus har inkomster under normen för ekonomiskt bistånd, eller socialbidrag som det hette förr. Andelen är på väg upp till samma nivåer som under krisen på 1990-talet. 19 Barnens uppväxtvillkor skiljer sig allt mer De ökande skillnaderna i samhället tar sig tydligast uttryck i barnens uppväxtmiljö. Nu har mer än var sjätte barnfamilj i hyreshusen inkomster under riksnormen för ekonomiskt bistånd. Mer än hälften har inga reserver att ta till om det kommer en oförutsedd utgift nya glasögon eller ett tandläkarbesök kan rasera hela ekonomin. Ensamföräldrar Särskilt svårt att få ekonomin att gå ihop har ensamstående mammor och pappor, som för det mesta bor i hyreslägenhet. Barnfamiljerna i villa och bostadsrätt har i allmänhet en helt annan standard. Där finns oftast också två försörjare i familjerna. Alla har tillgång till bil, och semestrar tillbringas ofta utomlands eller i eget fritidshus. sämre trygghet I undersökningen om levnadsförhållanden frågar man också om tryggheten i bostadsområdet. Även där skiljer hyresgästhushållen ut sig negativt. Mer än dubbelt så många hyresgäster som villaägare uppger att det är vanligt med skadegörelse i bostadsområdet. Barnfamiljer med tillgång till bil, procent i Region Västra Sverige 100 Gäller 80 perioden Skadegörelse* i bostadsområdet, procent i Region Västra Sverige 25 *Andel som 20 svarar 15 vanligt eller 10 mycket vanligt Hyresgäster Villaägare Borättsinnehav. Hyresgäster Villaägare Borättsinnehav. Färre hyresgäster röstar Valdeltagandet i Sverige var 85 procent i genomsnitt Men det varierar kraftigt mellan olika grupper i samhället. I utpräglade hyreshusområden där inkomsten är låg och arbetslösheten hög kan det ibland vara så få som hälften som röstar. Så var det till exempel i Bergsjön, som i diagrammet här intill ställs mot ett rikt villadistrikt i Askim, båda i Göteborg. Endast svenska medborgare är röstberättigade i riksdagsvalet, så om ett område har många utländska medborgare ska det inte ha någon inverkan på valdeltagandet. Deltagande i riksdagsvalet 2010, andel av röstberättigade Bergsjön, Gärdsmosse Hyresgäster Villaägare månad betala oväntad utgift på 8000 kr, utan att låna el. få hjälp Borättsinnehav. Hyresgäster Borättsinnehav. Villaägare Riksgenomsnitt Askim, Södra Sisjön

20 20 Arbetslöshet i procent av arbetskraften år, oktober 2012 Göteborg Ale Varberg Partille Mölndal Orust Kungsbacka Härryda Stenungsund Öckerö Kungälv Lerum Tjörn Öppen arbetslöshet I program Västra Götaland Riksgenomsnitt Halland Källa: Arbetsförmedlingen Göteborg har nära tre gånger högre total arbetslöshet än Tjörn. Konkurrensen ökar på tudelad arbetsmarknad Arbetslösheten har sjunkit tillbaka sedan finanskrisen , men ligger ändå på historiskt höga nivåer, inte minst i Göteborg. Arbetsmarknaden är tudelad. Inom vissa branscher finns ett starkt sug efter yrkeskompetens. Samtidigt växer den grupp som riskerar att bli kvar i långvarig arbetslöshet. I flera kommuner är arbetslösheten mer än dubbelt så hög bland dem som är år som i hela arbetskraften. Ungdomsarbetslöshet, proc av arbetskraften år, oktober 2012 Ale Göteborg Partille Kungsbacka Härryda Öckerö Stenungsund Varberg Mölndal Lerum Orust Kungälv Tjörn Öppen arbetslöshet I program Västra Götaland Riksgenomsnitt Halland Källa: Arbetsförmedlingen 16,6 procent av ungdomarna i Göteborg, eller personer i åldrarna år, var arbetslösa i oktober I hela regionen var nära ungdomar arbetslösa. studenter tar extrajobb Särskilt för dem som saknar gymnasiekompetens kan steget in på arbetsmarknaden vara långt, och samma gäller för människor som är födda utanför Europa. Konkurrensen om de jobb som inte kräver utbildning är hård också studenter med studiemedel behöver extra inkomster. sjuka söker arbete Till de arbetslösas skara räknas idag också många personer som blivit utförsäkrade efter långa sjukskrivningar. De har ofta problem med hälsan och har i många fall funktionsnedsättningar som sätter ned arbetsförmågan. Efter finanskrisen har arbetslösheten stabiliserats på en hög nivå. Ungdomsarbetslösheten, som kan variera kraftigt under ett år, har de senaste tre åren legat i intervallet 15 till 20 procent. Total arbetslöshet i riket , procent av arbetskraften år * *okt Källa: Arbetsförmedlingen Varför är arbetslöshetstalen olika? Siffrorna här kommer från Arbetsförmedlingen. Men SCB mäter också arbetslösheten, och de följer EUs standard. Då blir talen alltid högre, särskilt för ungdomar: I oktober 2012 angav SCB ungdomsarbetslösheten i riket till 21,5 procent, att jämföra med Arbetsförmedlingens siffra på 18,6 procent. Skillnaden beror på att SCB:s statistik omfattar hela gruppen ungdomar år som på något sätt söker arbete. Även de som är heltidsstuderande och bara söker extrajobb. Arbetsförmedlingen däremot registrerar endast de ungdomar år som aktivt söker arbete, och inte har annan heltidssysselsättning.

21 Kortare väg till fattigdom Blir man sjuk eller arbetslös är det numera kort väg till att också förlora sin försörjning. Det sätter många hushåll under ekonomisk press. Och det får konsekvenser för kommunernas ekonomi. Sex av tio som är öppet arbetslösa saknar idag ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Inte minst för de unga, som löper störst risk att stå utan jobb, har det blivit svårare att kvalificera sig för a-kassa. Den växande grupp som sysselsätts i olika program har ersättningar på låg eller mycket låg nivå. Detta är de villkor som också gäller för de sjuka som blir arbetslösa till följd av nya stramare regler för sjukpenning. arbetslösa söker bistånd Arbetslöshet och sjukdom är den vanligaste orsaken till att hushåll tvingas söka ekonomiskt bistånd, det som tidigare hette socialbidrag. Utbetalningarna har ökat drastiskt på senare år hade kostnaden för ekonomiskt bistånd i Västra Götaland stigit med mer än en tredjedel jämfört med Samtidigt sänker staten sina kostnader för ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Försäkringskassan räknar med att fram till 2016 minska den årliga utgiften för ohälsoområdet med 11 miljarder kronor. BISTÅND INGEN LÖN Sjuka och arbetslösa som inte får ersättning från försäkringssystemen måste i första hand snåla och ta hjälp från närstående. Ekonomiskt bistånd utgår först sedan man förbrukat sina besparingar och sålt eventuella tillgångar till exempel bil eller sommarstuga och är inte anpassat efter att man ska kunna leva på det någon längre period. Ohälsotal, antal dagar per invånare år 2011 Orust Göteborg Partille Ale Tjörn Mölndal Varberg Kungälv Öckerö Stenungsund Härryda Lerum Kungsbacka Kostnad för individ- och familjeomsorg, kronor per invånare Göteborg Ale Mölndal Stenungsund Kungälv Partille Varberg Orust Tjörn Lerum Öckerö Härryda Kungsbacka Ohälsotal, dagar per försäkrad Riket Källa: Försäkringskassan Riksgenomsnitt Västra Götaland Riksgenomsnitt Halland Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet har sjunkit överallt, men skillnaden mellan kommunerna är stor. Ännu större när det gäller de sociala kostnaderna (nedan). Ohälsotalet har sjunkit kraftigt de senaste åren, delvis beroende på att regelverket stramats åt. Sociala begrepp Kommunernas kostnad för individ- och familjeomsorg, som visas i diagrammet ovan, omfattar inte bara ekonomiskt bistånd utan också bland annat missbruksvård samt barnoch ungdomsvård. Ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd står i genomsnitt för ungefär en tredjedel av hela budgeten för individ- och familjeomsorg. Tidigare kallades det socialbidrag. Nästan var 20:e svensk tar emot stöd någon gång under året. Ohälsotalet är antalet dagar med sjukpenning, rehabpenning samt sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare sjukpension) per invånare år. 21

22 22 Kostnadsutveckling för taxor och hyror jämfört med KPI El Taxor totalt Hyror KPI Kostnad för uppvärmning, el, VA och avfall år 2012, kr/kvm Tjörn Öckerö Lerum Orust Kungsbacka Härryda Kungälv Varberg Ale Mölndal Partille Stenungsund Göteborg Index: 1996 = 100 Källa: Avgiftsgruppen Alla kostnader som belastar boendet och hyrorna har ökat mer än andra priser (KPI) var dock elhandelspriset ovanligt lågt, vilket fick genomslag på taxenivån. Fjärrvärme Riksgenomsnitt Fjärrvärme Annan värme El VA Avfall Källa: Avgiftsgruppen Taxorna varierar mycket mellan kommunerna. I allmänhet är taxorna lägre i stora och tättbefolkade kommuner. Taxorna tar en tredjedel av hyran Avgifterna för värme, vatten, el och sophämtning har stigit mycket mer än andra priser i samhället även när räntorna legat på en historiskt låg nivå. Mellan 2011 och 2012 fick sänkta elhandelspriser stort genomslag på taxenivån. Men alla andra taxor och avgifter fortsatte stiga mer än den allmänna prisnivån, konsumentprisindex KPI. I en genomsnittlig tvårummare på 65 kvadratmeter går kronor, eller ungefär en tredjedel av hyran, till taxor och avgifter. Men det är stor variation mellan kommuner, både vad gäller taxornas storlek och hur stor andel av hyran de tar. Till exempel är den totala taxekostnaden per kvadratmeter 93 kr högre på Tjörn än i Göteborg, vilket skulle motsvara drygt 500 kr i månaden för en vanlig tvårummare. Eltaxan sjönk i genomsnitt med 12 kr per kvadratmeter. Men i Kungsbacka och Kungälv åts nästan hela sänkningen upp av höjda fjärrvärmetaxor, och på Tjörn höjdes VA-taxan kraftigt. Kostnader 2012 för olika nyttigheter, kr/kvm inkl moms Kommun Fjärrv** El* VA Avfall Total kostnad* Hyra, kr/kvm Andel av hyra Ale % Göteborg % Härryda 154** % Kungsbacka % Kungälv % Lerum % Mölndal % Orust 154** *** 37 % Partille % Stenungsund % Tjörn 154** *** 34 % Varberg % Öckerö 154** *** 33 % Riksgenomsnitt % * Här ingår även hushållsel, vilket medför att totalkostnaden som andel av hyran blir något överskattad. Hushålls el ingår ju oftast inte i hyran. ** I de kommuner som saknar fjärrvärme har värmekostnaden angetts till riksgenomsnittet för fjärrvärme. Värmekostnaderna baseras på en medelförbrukning i Sverige. *** shyra i allmännyttan. Källa: Avgiftsgruppen