Hur mår idrottarna på Sveriges Riksidrottsgymnasier

Hur mår idrottarna på Sveriges Riksidrottsgymnasier Annette Heijne, Med Dr, leg sjukgymnast, Karolinska Institutet Anna Frohm, Med Dr, leg sjukgymnast, RF och Karolinska Institutet Finansierat av Centrum för Idrottsforskning och Riksidrottsförbundet Vad vet vi? Hög träningsbelastning = ökad risk för skada (Jakobsson et al-13, Gabett et al-11) En tidigare skada = hög riskfaktor för ny skada (Jacobsson et al-13) unga Många vuxna idrottare 17 tränar och tävlar med smärta Kön: män (medelålder år) med en tidigare skada har en fyra högre risk att bland drabbas av skada än unga kvinnor utan gånger Hög skadeincidens vuxna i flertalet sporter, ungdomar? skada (Jakobsson et al-13) Få studier, endast ca 14 % omfattar forskning på ungdomar under 18 år, dvs icke färdigutvecklade individer (Mcbain et al 2012) Under 7 timmars sömn hos idrottande ungdomar = riskfaktor för skada (Milewski et al-14) Stress, ångest, negativa livshändelser, daily hassles förklarar 24 % av en ökad risk för skador(galambos et al 2005, Johnson et al 2013, Iwarsson et al. 2014) Kost????? 2 1

FÖR många unga idrottare måste ge upp sin karriär på grund av skada Finaniserat av Centrum för idrottsforskning och Riksidrottsförbundet i samverkan med Karolinska Institutet 4 2

Övergripande målsättningen med detta projekt är 1. Att öka kompetensen om skadepanoramat inom olika idrotter/specialförbund (SF) i ålderskategorin 15-19 år 2. Att minska idrottarnas lidande (smärta, frånvaro), minska risken för skada och annan ohälsa samt att öka idrottarnas prestationsförmåga 5 För att kunna förebygga skador/annan ohälsa relaterade till idrott. A. B. Antal och var Orsaker/ Riskfaktorer D. C. Utvärdera Åtgärder Van Mechelen 1992 3

Skademekanismer Bahr R, Krosshaug T 2005 7 Systematiskt preventionsarbete kopplat till RIG-studien Antal Orsaker Åtgärder Van Mechelen 1992 4

Specifika syften med detta projekt 1. att med en ny web-baserad metod kartlägga akuta skador, överbelastningsskador (smärta), sömn- och ätbeteende, självupplevd stress, kompetensbaserat självförtroende, tränings frekvens, duration och intensitet samt fysiskt mäta funktion med Bosöns 9+ screening batteri hos ungdomar vid Sveriges Riksidrottsgymnasier 2. att fortsätta kartläggning av ovanstående parametrar samt fysiskt mäta funktion med Bosöns 9+ screening batteri med efterföljande individuella åtgärder/träningsövningar och studera uppkomst av eventuell skada eller smärta. 9 Metod Bakgrundsformulär Bakgrundsformulär Veckoformulär Om dig Om kost och läkemedel Endast till dig som kvinna Om din idrott Om tidigare sjukdomar Om tidigare skador Hur mår din kropp idag Screening med Bosöns 9+ screening batteri Tränings- och tävlingstimmar Skador eller känningar som påverkat: Deltagande Träningsmängd Prestation Smärta Kontakt med medicinsk personal Sömn och allmänt välbefinnande Veckor 10 5

Basdataformulär, Del 7: hur mår din kropp idag? Sömnbeteende: Kecklund, G. & Akerstedt, T. (1992). The psychometric properties of the Karolinska sleep questionnaire. Kostvanor: Becker, W. (2009). Indikatorer för bra matvanor resultat från intervjuundersökningar. Rapport 22. Livsmedelsverket, Uppsala. Självupplevd stress: Cohen, S., Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A global measure of perceived stress. Prestationsrelaterat självförtroende: Johnson, M. & Blom, V. (2007). Development and validation of two measures of contingent self-esteem. Namn Efternamn 12 6

Exempel ländrygg Har du haft problem med att DELTA i xxxxxx (ordinarie träning/tävling) på grund av ditt ländryggsproblem, den senaste veckan? I vilken grad har du minskat på TRÄNINGSMÄNGDEN på grund av ditt ländryggsproblem, den senaste veckan? Deltagit för fullt, utan ländryggsproblem Deltagit för fullt, men med ländryggsproblem Minskat deltagande, på grund av ländryggsproblem Ej kunnat delta, på grund av ländryggsproblem Ingen minskning I liten grad I måttlig grad I stor grad Ej kunnat delta I vilken grad har du upplevt att ditt ländryggsproblem påverkat din PRESTATION i xxxxx, den senaste veckan? I vilken grad har du upplevt SMÄRTA i din ländrygg under ditt utövande av xxxxxx, den senaste veckan? Ingen påverkan I liten grad I måttlig grad I stor grad Ej kunnat delta Ingen smärta I liten grad I måttlig grad I stor grad 13 14 Med denna metod får vi ett mått på i vilken utsträckning en skada/smärtproblematik påverkar deltagande i idrott Namn Efternamn (Clarsen et al-13, -14) 7

Andel akuta/överbelastningsskador Andel överbelastnings-/akuta skador 244 unika skador identifierades under ca 6 månader, vilket ger en kumulativ incidens: 4.56 nya skador per 1000 träningstimmar. 31 % av skadorna resulterade i minst 5 veckors frånvaro från att bedriva normal träning 21,70% 78,30% Överbelastningsskada Akut skada 15 Deltagare totalt i studien Skidor (143 platser) Orientering (60 platser) Friidrott (142 platser) Handboll (48 platser) Bowling (24 platser) Brottning (16 platser) Cykel (24 platser) Golf (48 platser) Kanot (20 platser) Rodd (12 platser) Triathlon (12 platser) Vattenskidor (12 platser) Amerikansk Fotboll (30 platser) Totalt ca 591 möjliga individer, MEN svarsfrekvensen ca 65 % generellt 16 8

Gällivare (Alpint) Åre (Alpint och längd) Mora (Skidskytte och längd) Falun (Friidrott) Torsby (Längd) Karlstad (Friidrott) Arboga (Brottning) Göteborg (Friidrott och Handboll) Sandviken (Orientering) Fagersta (Vattenskidor/Wakeboard) Uppsala (Golf och Am Fotboll) Stockholm (Friidrott) Nyköping (Kanot) Motala (Triathlon) Nässjö (Bowling) Skara (Cykel) Eksjö (Orientering) Växjö (Friidrott) Helsingborg (Golf) Malmö (Friidrott) 17 Preliminära resultat Baserade på individer från friidrott (n=120), längdskidåkning (n=69), freestyle (n=11) utförsåkning (n=12), handboll (n=44), orientering (n=55) och skidorientering (n=11). Män 52 %, kvinnor 48 %. (322 individer) under ca 6 månader. 1/3 uppgav att de var skadade när vi påbörjade studien Ej kunnat delta för fullt i idrott pga skadeproblem: 22.3 % Minskat träningsmängd pga skadeproblem 18.0 % Haft skadeproblem som påverkat idrottsprestation: 21.5 % Upplevt smärta under idrottsaktivitet: 28.6 % Namn Efternamn 18 9

Andel skadade per vecka Andel skadade per vecka 60,00% Förekomst skadade per vecka % 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Veckal Vid start av studien betraktade 32.8 % av de inkluderade ungdomarna sig som skadade, med definitionen att de inte kunde träna och tävla under en 3veckors period kvinnor36.7%/män 29.3% 19 20 Svårighetsgraden av respektive problem fördelat på kroppsregion Skador övre extremitet 10,00% 9,00% Förekomst skador % 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Vecka Axel Armbåge Hand 10

Svårighetsgraden av respektive problem fördelat på kroppsregion Skador nedre extremitet 50,00% 45,00% 40,00% Förekomst skador % 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Vecka Fot Underben Knä Lår Höft 21 Bakgrundsdata All athletes (n=340) Male athletes (n=178) Female athletes (n=162) Age 16 (n=110) Age 17 (n=113) Age 18-19 (n=117) BMI (mean (SD)) 21.8 (2.3) 22.2 (2.4) 21.3 (2.2) 21.3 (2.4) 21.5 (2.0) 22.5 (2.5) Male/female (n) 178/162 178/- -/162 59/51 54/59 65/52 Use of nutrition supplements (%) 24.4 23.6 25.3 18.2 31.0 23.9 Use of tobacco (snuff1, cigarettes) (%) 0.9 1.7 0 0 0.9 1.7 Use of alcohol (%) 45.6 46.1 45.1 12.7 38.1 83.8 Use of drugs2 (%) 34.4 31.5 37.7 32.7 37.2 33.3 Training sessions base training3, 5 5 (4-6) 5 (4-6) 4 (4-5) 4 (4-5) 5 (4-6) 5 (4-6) Training sessions competition season3, 5 4 (4-5) 4 (4-5) 4 (3-5) 4 (3-4) 4 (4-5) 4 (4-5) Rest days base training4, 5 2 (2-3) 2 (2-3) 2 (2-3) 3 (2-3) 2 (2-3) 2 (2-3) Rest days competition season4, 5 3 (2-3) 3 (2-3) 3 (2-3) 3 (2-3) 3 (2-3) 3 (2-3) 2 Namn Efternamn 1 Swedish smokeless tobacco Examples of drugs: NSAIDs, penicillin, paracetamol 3 Number of training sessions per week 4 Number of days not training per week 5 Median with 25th 75th percentiles in parenthesis 22 11

Resultat Stress: Kvinnor rapporterade signifikanta högre stressnivåer jämfört med män, både höst och vår-termin (p <.001) och mellan ålderskategorier (mer stress i högre åldrar). Kost: 20%, 39%, och 43% nådde inte upp till de rekommenderade nationella riktlinjerna avseende frukt, grönsaks- och fiskintag. Sämre och sämre grönsaksintag ju äldre man var, men ej signifikant. Kompetensbaserat Självförtroende: En signifikant (p <.05) högre score i kompetensbaserat självförtroende såg hos kvinnorna jämfört med männen. Inga ålderskillnader förelåg. Sömn: 36% och 4% nådde ej upp till 8,5 timmars sömn under veckorna respektive under helgerna. Signifikant sämre hos 18-åringarna jämfört med 16-åringarna. Namn Efternamn 23 Resultat Hög grad av självupplevd stress hade ett signifikant samband med att vara skadad och de som sov mer än 8 timmar/natt och mötte rekommendationerna av frukt och grönsaksintag minskade oddsen för att vara skadad. Namn Efternamn 24 12

Bosöns 9+ screening test (rörelseanalyser, totalpoäng median (max poäng 33) Skidor Friidrott Orientering Handboll 2013 HT 2014 VT Åre 27 (18-33) 26 (20-32) Mora 29 (22-33) Torsby 22 (16-28) 23,5 (19-27) Gällivare 24 (18-30) 24 (18-33) Malmö 24 (17-26) Karlstad 26 (17-31) 26,5 (13-30) Sollentuna 23 (15-31) 23 (15-32) Falun 24,5 (15-32) 25 (17-33) Växjö 26 (20-32) 26 (11-33) Göteborg 24 (20-29) 25 (20-30) Sandviken 25 (17-31) 26 (19-33) Eksjö 24 (17-31) 25 (19-32) Göteborg 28 (18-33) 28 (20-33) 25 26 Bosöns 9+ screening test (del av rörelseanalysen) Bålstabilitetstest poäng Median 1 20,5 2 24 3 27 Höftflexion poäng Median 1 23 2 26 3 27 Kanske finns det ett test som skulle kunna vara mer prediktivt än andra? Namn Efternamn 13

Var är vi nu? Steg 1. Studerar samband mellan skada/överbelastning och Kost och Sömn Stress Prestationsbaserad självkänsla Nedsatt funktion (resultat på rörelseanalysen) Kön, ålder mm Träningsintensitet/mängd träning Tidigare skada Steg 2. Studera om några av dessa faktorer kan förutspå/predicera för ny skada i framtiden? Steg 3. Studera OM individuella åtgärder baserat på resultatet i Bosöns 9+ screening kan minska skadeincidens (akuta skador och överbelastningsskador) 27 28 Vad kan idrotten vinna på detta projekt? Färre skadade individer? Färre skador = Bättre prestation!!! Färre skador = Mindre förlust av talanger 14

ANDRA bi-fynd på individ- och systemnivå Rörlighet 15

31 Omhändertagande av medicinisk ansvarig på RIG Diagnostisering Registrering Rapportering Egenrapportering av smärta och funktion etc Hösttermin Basdataformulär Rörelseanalys för de RIG som inkluderades 2013 Om akut skada uppstår Fortsatt egenrapportering Egenrapportering av smärta och funktion Vårtermin Basdataformulär Rörelseanalys för de RIG som inkluderades 2013 32 16

Vad styr idrotten idag? MEDIA OCH POLITIK EKONOMI ex bidrag, moms AV HÄVD och RÄDSLA ENGAGEMANG Tidigt igenkännande ex Tränar, aktiva, medicinare Tertiärprevention Organisationsnivå Förebygga skador och sjukdomar RF/SF Internationellt, nationellt Styrelse, Kansli, Klubb Sekundärprevention Primärprevention 33 Säker återgång till idrott efter skada ex Medicinsk kunskap 34 17

Tränaren Professionell? Ideell? Tränaren Attityd Systemet-Struktur RIG/SF/RF 18

Tränare Ökad medvetenhet ger inte nödvändigtvis färre skador Tränare med dålig förståelse för preventions strategier använder inte det rutinmässigt i träningen Deltagande i preventionsprogram skapar inte förändringar i attityd, tro eller beteendeförändring (Arnason et al 2005; Twomey et al 2008, Gilchrist et al 2008; McKay et al 2014) Prevention - myter och fakta Fotboll flickor 15, tränar 2 ggr/v och match Skador kan förebyggas Neuromuskulära träningsprogram har visats vara effektivt att minska skador 38 19

Tränare Få tränare och idrottare trodde att skador kunde förebyggas Dålig uppvärmning var identifierat som en risk faktor, men få stödjer det som en förebyggande åtgärd Metoder måste också leveras med beteendeförändringar 39 Hur kan skador förebyggas? Gör prevention till en prioritet på alla nivåer Forskning tar tid och kostar pengar ha tålamod Ändra uppvärmningskulturen - förening till landslag Träningsprogrammen ska innehålla neuromuskulär träning Fokusera på beteendeförändring hos tränare, atleter, förbund Tvärvetenskaplig kompetens för idrottaren 20

Konkreta exempel Samarbete och leda Kunskapsspridning och beteendeförändring Tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt kompetens Lokalt, regionalt, distrikt, nationellt, internationellt Tack för er uppmärksamhet Namn Efternamn 42 21

18) * Ange hur många timmar du sammanlagt har tränat under de senaste sju dagarna? Ta med all handbollsrelaterad träning, styrketräning, grundträning, konditionsträning osv. Runda av till närmaste timme. 19) * Hur många minuter har du spelat match/tävlat under de senaste sju dagarna? Summera samtliga matcher/tävlingar. Underlag Exempel på underlag kan vara parkett, grus, skog, halt etc. 20) * På vilket underlag har du huvudsakligen tränat/tävlat på under de senaste sju dagarna? Annan orsak Med annan orsak menas förkylning, influensa eller skada på annan kroppsdel än ovan nämnda etc. 21) * Finns en annan orsak till varför du inte kunnat träna/tävla under de senaste sju dagarna? Vilken? 43 22

Basdataformulär Vid varje terminsstart inleds data insamling med ett större basdataformulär innefattande frågor i följande domäner: Del 1: Om dig (8 frågor) Del 2: Om kost och läkemedel (3 frågor) Del 3: Om dig, kvinna (3 frågor) Del 4: Om din idrott (12 frågor) Del 5: Om tidigare sjukdomar (3 frågor) Del 6: Om tidigare skador (5 frågor) Del 7: Hur mår din kropp idag? (4 formulär) (modifierat efter Jacobsson et al 2012, 2013) Namn Efternamn 45 23

24

25

9screening battery.wmv Namn Efternamn 51 Kost/matvanor Becker, W. (2009). Indikatorer för bra matvanor resultat från intervjuundersökningar. Rapport 22. Livsmedelsverket, Uppsala. http://www7.slv.se/matvanekollen/undersokning.mvc/re digeraenkat?sidnummer=1 52 26

Percieved stress scale (PSS) Cohen, S., Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983). A global measure of perceived stress. 53 54 Competence Based Self-esteem Scale Dimension 1 Villkorlig kompetenssträvan (Contingent upon competence) 1. Jag känner att jag duger endast när jag har lyckats väl med något 2. Jag anser att mitt värde som människa beror på hur väl jag lyckas med saker och ting 3. Enligt mig är det inte vem jag är, utan vad jag har presterat som räknas 4. Jag tror att jag ibland försöker bevisa mitt värde genom att vara duktig 5. Min självkänsla är mycket beroende av vad jag åstadkommer i mina dagliga sysslor 6. Jag upplever andras framgångar lite som ett hot 7. Andras framgångar gör att jag piskar mig själv att prestera lite extra 8. Jag blir lätt rastlös när jag inte har något till hands att prestera Dimension 2 Självkritik (Self criticism and feeling of insufficiency) Oavsett det faktiska resultatet har jag alltid en gnagande känsla inom mig att jag borde presterat bättre 10. När jag har presterat sämre resultat än jag väntat mig har det naggat på min självkänsla 11. Jag har svårt att förlåta mig själv om jag misslyckas med någon viktig uppgift 12. Jag känner att jag aldrig riktigt når mitt bästa resultat, även om jag jobbar hårt 9. Svarsalternativen är 1-5, där 1=stämmer inte alls 2=stämmer dåligt 3=stämmer delvis 4=stämmer bra och 5=stämmer helt. Svaren kodas så att hög poäng motsvarar hög prestationsbaserad självkänsla. Johnson, M. & Blom, V. (2007). Development and validation of two measures of contingent self-esteem. Individual Differences Research, 5, 300-328. 27

Karolinska Sömnformulär Arbete=skola Kecklund, G. & Akerstedt, T. (1992). The psychometric properties of the Karolinska sleep questionnaire. 55 Vad har hittills genomförts Metodutveckling Utvecklat, systematiserat och byggt upp ett valitt och reliabelt bakgrundsdataformulär som veckoregistreringsformulär. en strategisk projektgrupp tillsattes fyra halvdagsmöten hölls under Våren 2013 2 möten med statistiker för att säkerställa att all data som skulle samlas in, kunde bearbetas på ett statistiskt vetenskapligt sätt och med relevanta analysmetoder. Under sommaren 2013 köptes en licens för Questback och successivt byggdes frågeformulären upp rent tekniskt. I juli och augusti provkördes frågeformulären (bakgrundsdataformuläret och veckoformuläret) Namn Efternamn 56 28

Vad har hittills genomförts Implementering 1) Förankring av projektet i Riksidrottsförbundet (RF) inklusive de involverade Specialförbundens (SF) 2) Förankring av projektet på respektive ort (Riksidrottsgymnasium (RIG)), där medicinskt ansvariga och i vissa fall projekt assistenter har utsetts 3) Inkludering av elever på följande RIG SKIDOR: Mora (längd/skidskytte) 33 elever, Torsby (längd/skidskytte) 30 elever, Gällivare (Alpint) 32 individer, Åre (längd/alpint) 48 elever (Sollefteå förlorade sitt RIG status, varför dessa uteslöts). Totalt 143 möjliga individer ORIENTERING: Sandviken 30 elever och Eksjö 30 elever. Totalt 60 möjliga individer. FRIIDROTT: Falun 25 individer, Göteborg 20 individer, Karlstad 25 individer, Malmö 22 individer, Sollentuna 25 individer, Växjö 25 individer (Umeå utgick, se ovan beskrivning av anledning). Totalt 142 möjliga individer. HANDBOLL: Göteborg 48 möjliga individer. Namn Efternamn 57 Vad har hittills genomförts projektstart/genomförande HT 2013 Logistik; bokning, flygresor, tillgång till elever (tävlingsäsong) Totalt 362 rörelseanalyser utan efterföljande individuella åtgärder genomfördes under denna termin (konsekutiv involvering i projektet) Regelbundna möten med statistiker genomfördes under hösten Data säkrades på olika sätt Svarsfrekvens tillfredställande, ca 70 % för hela gruppen; peppingmail till såväl tränare som elever Ovanstående genomfördes därefter ytterligare en gång under Vårterminen 2014, 279 rörelseanalyser genomfördes Namn Efternamn 58 29

HT 2014 - VT 2015 1) Genomföra rörelseanalyser med efterföljande individuella åtgärder under fortsatt insamling av data, såväl bakgrundsdata som veckovis data med tidigare beskrivna metoder 2) Erbjuda resterande Specialförbund (SF) med RIG platser deltagande i studien 3) Bearbeta all insamlad data genom statistiska analyser 4) Fortsätta skriva på påbörjade manuskript samt påbörja skrivande av nya manuskript Namn Efternamn 59 60 Preliminära bakgrundsdata övriga variabler (307 individer) Boys (n=163) Girls (n=144) Injured at the start of the study (%) 29 % 37 % Perceived Stress Scale (0-56) 20 (7) 25 (7) Index of sleep quality (0-24) 19 (3) 20 (3) Index of awakening problems (0-18) 14 (3) 14 (3) Index of snoring problems (0-18) 18 (1) 18 (1) Index of sleepiness/tiredness (0-25) 24 (4) 25 (4) Competence-Based Self-Esteem (0-60) 31 (9) 33 (8) National Food Agency diet questionnaire (0-12) 5 (1) 5 (1) 1 Namn Efternamn 30

K n ä p r o b le m M e d k n ä p ro b le m m e n a s s m ä r t a, v ä r k, s t e lh e t, i n s t a b i l i t e t, s v u l l n a d, l å s n i n g a r e l l e r a n d r a p r o b l e m i k n ä t. 2 ) * H a r d u p r o b l e m m e d a t t d e l t a i d in id r o tt ( o r d i n a r i e t r ä n in g / m a t c h / t ä v li n g ) p å g r u n d a v d in a k n ä p r o b l e m? D e ltar för fullt, u tan k n ä p r o b le m D e lta r f ö r f ullt, m e n m e d k nä p ro b le m M i n s k a t d e lt a g a n d e, p å K an e j d e lta, p å 3 ) * I v i lk e n g r a d k n ä p r o b le m? g ru n d a v gru n d a v h a r d u In g e n m i n s k n in g I lite n grad k n ä p r o b le m k n ä p r o b le m m in s k a t på t r ä n in g s m ä n g d e n p å gr u n d a v d in a I m å ttlig g ra d I s to r g ra d K an e j d e lta 4 ) * I v i lk e n g r a d u p p le v e r d u i d r o t t s p r e s t a ti o n e n? In g e n p åv erka n I lite n grad a t t d in a k n ä p r o b le m p å v e r k a t I m å ttlig g ra d I s to r g ra d K an e j d e lta 5 ) * I v i lk e n g ra d In g e n sm är ta I lite n grad u p p le v e r d u sm ä rta i d it t k n ä u n d e r d it t id r o t t s u t ö v a n d e? I m å ttlig g ra d I s to r g ra d 61 Olika nivåer av prevention 1. Primär prevention Förebygga skador & sjukdomar Svensk Friidrott, ex Styrelse, Kansli Klubbnivå 2. Sekundär prevention Tidigt igenkännande individnivå ex Tränar, aktiva, medicinare 3. Tertiär prevention Säker återgång till idrott efter skada ex Medicinsk kunskap 31