Kapitel 9 I varuhuset Aktivering 9.1. Jens och Johan handlar, På elektronikavdelningen och På sportavdelningen. Vi lär oss ord som har att göra med att shoppa och handla. Gruppen lyssnar till övning 9.1., 9.3. och 9.11. i tur och ordning samt läser texterna samtidigt. Deltagarna streckar under ord som de inte kan/känner till och gruppen går igenom dessa. Det är bra om kursledaren har substantivkort som passar in till texten (förutom de som ingår i grunduppsättningen). Kursledaren kan också välja att deltagarna själva söker reda på de ord som de inte kan ur en hög med substantivkort på ett bord samt redovisar för de övriga vilka de är. Del 1: Jens och Johan handlar Jens och Johan åker till varuhuset Cityshop för att handla. Det är fredag kväll och det är mycket folk i affären. De ska handla mat till helgen. Jens ger en euro åt Johan och han hämtar en kundvagn. Sedan går de tillsammans in i affären. Del 2: På elektronikavdelningen Först kommer Jens och Johan till elektronikavdelningen. Där finns massor av TVapparater, både stora och små! Det är en fotbollsmatch på TV. Jens och Johan stannar framför en jättestor TV och tittar en stund. Snart blir Johan trött och går förbi för att titta på dvd-filmer och dataspel. Plötsligt ropar Jens: Mål! En gammal tant går förbi och tittar förvånat på Jens. Sedan börjar hon skratta. Johan kommer tillbaka. Nej, nu har vi bråttom, säger Jens, nu måste vi gå och köpa mjölk. Del 3: På sportavdelningen Jens och Johan ska köpa mjölk, för mjölken är slut där hemma. Nu går de förbi sportavdelningen. Johan ser ett par häftiga blåa fotbollsskor. Johan: Pappa, jag behöver att par nya fotbollsskor! Får jag prova de där skorna Jens: De ser små ut. Vilken storlek har du? Johan: Jag vet inte. Kanske 37. Johan provar storlek 37, men skorna är för små. De hittar inte storlek 38. Jens hämtar en expedit. Jens: Finns de här skorna i storlek 38? Expediten: Ett ögonblick, så ska jag se efter. Efter en stund kommer expediten tillbaka.
Expediten: Nej tyvärr. Men vi har storlek 39, om du vill prova. Johan provar skorna, men de passar inte. De är för stora. Expediten visar ett par andra skor. De är på rea. Expediten: Vad tycker du om de här skorna? Jens: Titta Johan, de är billiga! De kostar bara 29,90. Johan suckar och skakar på huvudet. Han vill inte ha röda fotbollsskor! Del 2. Kursledaren gör i ordning alla tre texterna med mellanrum vid shoppingspecifika ord (i stället för ordet finns det en tom rad och en bild). Deltagarna delas in i tre grupper (lika många som det finns texter. Om gruppen är stor kan det löna sig att ha två grupper som behandlar övning 9.1., två som behandlar övning 9.3. och två som behandlar övning 9.11). Grupperna ska med gemensamma krafter skriva in rätt ord på strecket och vid bilden. Del 3. Gruppen får en annan grupps text uppdelad på pappersremsor. Det gäller för dem att ordna remsorna så att de bildar en hel och vettig berättelse. Aktivering 2. Var och en av grupperna framställer sin egen text som ett kort drama, med Jens, Johan och ev. berättare.
Del 1: Jens och Johan handlar 1. 2. 3. 4. 1. 2. Jens och Johan åker till 1. för att handla. Det är fredag kväll och det är mycket folk i affären. De ska handla 2. till helgen. Jens ger en 3. åt Johan och han hämtar en 4.. Sedan går de tillsammans in i affären. Del 2: På elektronikavdelningen Först kommer Jens och Johan till elektronikavdelningen. Där finns massor av TV-apparater, både stora och små! Det är en fotbollsmatch på TV. Jens och Johan stannar framför en jättestor 1. och 3. tittar en stund. Snart blir Johan trött och går förbi för att titta på
2. och dataspel. Plötsligt ropar Jens: Mål! En gammal tant går förbi och tittar förvånat på Jens. Sedan börjar hon skratta. Johan kommer tillbaka. Nej, nu har vi bråttom, säger Jens, nu måste vi gå och köpa 3.. Del 3: På sportavdelningen Jens och Johan ska köpa 1., för den är slut där hemma. 1. 2.
3. Nu går de förbi sportavdelningen. Johan ser ett par häftiga blåa 2.. Johan: Pappa, jag behöver att par nya fotbollsskor! Får jag prova de där skorna? Jens: De ser små ut. Vilken storlek har du? Johan: Jag vet inte. Kanske 37. Johan provar storlek 37, men skorna är för små. De hittar inte storlek 38. Jens hämtar en 3.. Jens: Finns de här skorna i storlek 38? Expediten: Ett ögonblick, så ska jag se efter. Efter en stund kommer expediten tillbaka. Expediten: Nej tyvärr. Men vi har storlek 39, om du vill prova. Johan provar skorna, men de passar inte. De är för stora. Expediten visar ett par andra skor. De är på 4.. Expediten: Vad tycker du om de här skorna? Jens: Titta Johan, de är billiga! De kostar bara 29,90. Johan suckar och skakar på huvudet. Han vill inte ha! Del 1: Jens och Johan handlar Jens och Johan åker till varuhuset Cityshop för att handla. Det är fredag kväll och det är mycket folk i affären. 5. 4.
De ska handla mat till helgen. Jens ger en euro åt Johan och han hämtar en kundvagn. Sedan går de tillsammans in i affären. Del 2. På elektronikavdelningen Först kommer Jens och Johan till elektronikavdelningen. Där finns massor av TV-apparater, både stora och små! Det är en fotbollsmatch på TV. Jens och Johan stannar framför en jättestor TV och tittar en stund. Jens och Johan stannar framför en jättestor TV och tittar en stund. Snart blir Johan trött och går förbi för att titta på dvd-filmer och dataspel. Plötsligt ropar Jens: Mål! En gammal tant går förbi och tittar förvånat på Jens. Sedan börjar hon skratta. Johan kommer tillbaka. Nej, nu har vi bråttom, säger Jens, nu måste vi gå och köpa mjölk. Del 3: På sportavdelningen Jens och Johan ska köpa mjölk, för mjölken är slut där hemma. Nu går de förbi sportavdelningen. Johan ser ett par häftiga blåa fotbollsskor. Johan: Pappa, jag behöver att par nya fotbollsskor! Får jag prova de där skorna? Jens: De ser små ut. Vilken storlek har du? Johan: Jag vet inte. Kanske 37. Johan provar storlek 37, men skorna är för små. De hittar inte storlek 38. Jens hämtar en expedit. Jens: Finns de här skorna i storlek 38? Expediten: Ett ögonblick, så ska jag se efter. Efter en stund kommer expediten tillbaka. Expediten: Nej tyvärr. Men vi har storlek 39, om du vill prova. Johan provar skorna, men de passar inte. De är för stora. Expediten visar ett par andra skor. De är på rea.
Expediten: Vad tycker du om de här skorna? Jens: Titta Johan, de är billiga! De kostar bara 29,90. Johan suckar och skakar på huvudet. Han vill inte ha röda fotbollsskor! Aktivering 9.2. Varför-För att. Vi lär oss att ställa frågor med Varför och att svara på rätt sätt. Kursledaren övar Varför? För att med deltagarna med hjälp av exemplen och ljudfilerna i övning 9.2. På väggen finns utskrivet i stort ovalen med samma uttryck. Då exemplen tar slut kan ledaren fortsätta med egna exempel, t.ex. Varför går vi till skolan varje dag? För att lära oss svenska, Varför går vi till köket varje morgon? För att äta frukost osv. Deltagarna kan också komma med egna förslag om gruppen är snabb i vändningarna och lär fort. Gruppen skriver sedan ihop fråga och svar så att det blir en mening, t.ex. Vi går till restaurangen för att äta god mat. Del 2. Gruppen använder sig av utprintade frågor och svar på lappar som ska passa ihop så att frågorna och svaren blir vettiga. Det här kan göras parvis eller i små grupper så att var och en grupp får samma frågor och svar som ska passas ihop. Eller så att var och en deltagare utrustas med slumpvis fråga och svar (de ska helst inte passa ihop) och minglar sinsemellan. Deltagarna ställer sin egen fråga och avvaktar svaret, svarar sen på de andras fråga. Om svaren inte matchar frågorna går båda vidare, om en deltagare får rätt/vettigt svar på sin fråga får han eller hon det rätta svaret och går ur leken. Varför går vi till restaurangen? För att äta god mat. Varför åker Johan och Emma till Åbo? För att träffa mormor och morfar. Varför tar Åsa bilen? För att åka till jobbet. Varför går morfar till vardagsrummet? För att titta på TV. Varför springer Johan till skolan? För att inte komma för sent till lektionen. Varför går Jens och Johan till affären? För att handla mat. Varför går Åsa till köket? För att laga mat. Varför går Emma till datorn? För att chatta med kompisar. Varför går vi till skolan varje dag? För att lära oss svenska. Aktivering 9.3. Också inte heller. Vi lär oss att använda uttrycken för att ange vad man har eller inte har. Kursledaren förklarar med hjälp av substantivkorten vad också betyder, t.ex. genom att klistra fast korten på väggen med ett plustecken emellan. Deltagarna övar i stor grupp genom att dra (minst) två substantivkort och i tur och ordning redogöra för vad de har, t.ex. Jag har en... och också en... Del 2: Deltagarna minglar med sina två kort och frågar var och en av de andra vad de har. Efter utbytt information byter deltagarna kort med varandra. Minglandet fortsätter tills var och en återfått de kort han eller hon började med. För att göra det svårare kan ledaren bestämma att deltagarna väljer vilka kort de ger bort, eller att de alltid ger bort det kort de har haft längst.
Del 3. På samma sätt förklarar kursledaren den negativa innebörden i inte-inte heller. Igen får deltagarna två eller flera substantivkort och ska berätta för de andra vad de INTE har, t.ex. Jag har inte en... och inte heller en... Aktivering 9.4. Både och varken eller. Vi lär oss att använda uttrycken för att ange vad någon är/inte är, vad någon har/inte har. Deltagarna lyssnar på ljudfilerna i övning 9.5. och läser texterna. Kursledaren tar fram utprintade meningar (en mening per lapp) och det gäller för deltagarna att para ihop meningarna så att paren passar ihop (betyder samma sak). Det kan göras i par, smågrupper eller i små grupper beroende på gruppens storlek och aktivitet. Alternativt kan kursledaren också välja att bara dela ut ena versionen till deltagarna, vars uppgift det sedan blir att producera motsvarande text själva. T.ex. säjer Person 1 till Person 2: Jens tycker om kaffe. Han tycker också om te. Person 2 svarar: Jens tycker om både kaffe och te. Del 2: Deltagarna får minst två substantivkort och ska berätta i stor grupp att de har både en... och en... Kursledaren kommer och rycker korten ifrån någon, och säjer Nu har du varken en... eller en... Deltagarna minglar sinsemellan och gör samma sak, dvs tar den andras kort och konstaterar att den andra personen inte mera har varken det ena eller det andra. T.ex. på följande sätt: Person 1: Jag har både ett bord och en häst. Person 2: Jag har både en båt och ett flygplan. (Person 1 tar korten av Person 2) Person 1: Nu har du varken en båt eller ett flygplan... men jag har både ett bord, en häst, en båt och ett flygplan. (Person 2 tar korten av Person 1) Person 2: Nu har du varken ett bord eller en häst.. men jag har både en båt, ett flygplan, ett bord och en häst Emma har en katt. Hon har också en hund. Emma har både en katt och en hund. Emmas kompis Lina har inte någon katt. Hon har inte heller någon hund. Emmas kompis Lina har varken katt eller hund. Jens tycker om kaffe. Han tycker också om te. Jens tycker både om kaffe och te. Johan tycker inte om kaffe. Han tycker inte heller om te. Johan tycker varken om kaffe eller te. Jens tycker om kaffe. Åsa tycker också om kaffe. Både Jens och Åsa tycker om kaffe. Johan tycker inte om kaffe. Emma tycker inte heller om kaffe. Varken Johan eller Emma tycker om kaffe. Aktivering 9.5. Ordföljd, verbets plats. Vi lär oss att konstruera en mening på flera olika sätt samt att alltid sätta verbet på rätt plats. Kursledaren har kort med verb, pronomen, adverb osv. som sätts fast på väggen och kan placeras om, t.ex. meningarna i övning 9.7. till att börja med. DET ÄR ONSDAG I DAG
VI BOR HÄR JAG KAN INTE KOMMA JOHAN OCH JENS KOMMER FÖRST TILL ELEKTRONIKAVDELNINGEN JOHAN BLIR SNART TRÖTT JENS ROPAR PLÖTSLIGT JAG BOR VAD GÖR DU BUSSEN GÅR KLOCKAN TRE I MORGON I FINLAND FRÅN PARKERINGEN Gruppen får öva genom att placera orden i övning 9.9. i rätt ordning, antingen parvis, i mindre grupper eller i stor grupp. Utskrifterna får gärna vara i större format så att hela gruppen kan göra det tillsammans. Ett alternativ är att kursledaren medvetet ordnar en del av meningarna i fel ordning och deltagarna ska avgöra vilka meningar som är rätt och vilka som är fel. Vid behov kan kursledaren ge flera frågor i samma format, t.ex. som de nedan. Del 2. Deltagarna delas in i grupper, t.ex. tre stycken och får två meningar per grupp. Alternativt sex grupper om deltagarantalet är stort, med en mening per grupp. Meningens ord placeras ut i stationer och grupperna cirkulerar tills de har gjort alla. Varv två görs med orden i ovalerna i tabellen nedan, då börjar meningen med ordet i fetstil. Orden ska placeras i rätt ordning, grupperna väljer ut en sekreterare eller turas om att skriva ner sin version av meningen/meningarna och går vidare till nästa. Nedan är orden i samma mening markerade med färg. MAT I KÖKET MAMMA LAGAR ÄTER KLOCKAN ÅTTA FRUKOST HON I AFFÄREN MYCKET FOLK ÄR DET KOMMER TILLBAKA EFTER EN STUND EXPEDITEN VÄNTA MÅSTE DE VID KASSAN COCA COLA I KUNDVAGNEN HAR DE OCH GLASS KAN DRICKA KAKAO UTAN MJÖLK MAN INTE SKA KÖPA VI VAD TÅGET NÄR TILL HELSINGFORS GÅR PÅ MORGONEN BRUKAR KAFFE DU DRICKA
Aktivering 9.6. Ordföljden i frågor. Kursledaren visar med samma ordklasskort hur meningen förändras då den blir en fråga. Deltagarna använder samma exempel och ska omvandla meningarna till frågor med samma ord. Samma aktiveringsmodell som ovan. Aktivering 9.7. Johan provar skor... skorna är för små. Vi lär oss obestämd och bestämd form av substantiv, både i singularis och pluralis. Kursledaren förklarar grammatiken med hjälp av exemplen i övning 9.12 och 9.13 samt med andra exempel som finns i klassen, t.ex. En bok ligger på bordet. En rock hänger i korridoren. I väskan finns det en sax.
Hur heter det om vi vill beskriva de här föremålen lite närmare? Jo, boken är tjock, rocken är svart och saxen är vass. Kursledaren delar ut utskrivna meningar ur övning 9.16 med luckor där den bestämda formen kommer. Deltagarna ska avgöra hur den bestämda formen ser ut, beroende på om det är singularis eller pluralis. Två spelar fotboll. bor på samma gata. en POJKE I affären finns många. är fina och dyra. en CYKEL Johan ser två i skåpet. Han äter en av. en BANAN På Solgatan står två nya. är väldigt stora. ett HUS Två ligger på köksbordet. är rutiga. ett HÄFTE Det finns två i lägenheten. är små. en SOFFA Runt bordet står fyra. Ingen sitter på. en STOL På sjukhuset jobbar många. måste också jobba på natten. en SJUKSKÖTARE Johan tittar i skåpet. Där finns två. Men är tyvärr gamla. ett BRÖD Maria har två. heter Lotta och Sofia. Huset har många. är både stora och små. I parken leker många och många. och ser glada ut. en SYSTER en LÄGENHET en MAMMA ett BARN
Aktivering 9.8. Den här/den där, de här/de där. Gruppen lyssnar till övning 9.14. Kursledaren aktiverar med föremål i klassrummet som finns nära respektive längre bort, t.ex. den här boken är lätt, medan den där boken är svår. De här skorna är passliga, men de där skorna är på tok för små. Del 2: Deltagarna fyller i övning 9.15 tillsammans så att rätt form kommer på raden. Vid behov kompletterar kursledaren med flera meningar. Vems är där? ett BARN Vem är där? en KVINNA Du får här. en BLOMMA Det regnar mycket i här. ett LAND Tycker du om här. BYXOR här ser gamla ut. PÄRON (flera) Men här ser goda ut. en BANAN Vad kostar där? ett BRÖD Vad gör där? en POJKE här är lätt. en ÖVNING Aktivering 9.9. Siffror och priser. Vi lär oss uttryck för pengar och storlekar i förhållande till varandra. Kursledaren börjar med att repetera siffrorna, t.ex. 1-100. Detta kan göras t.ex. i form av en boll som kastas mellan deltagarna medan den mottagande personen säjer nästa siffra i ordningen. Alternativt kan repetitionen göras som bingo (eller bägge). Del 2: Kursledaren håller ett litet drama där han eller hon låtsas köpa en sak och gräver efter pengar i sina fickor/sin väska (t.ex. leksakspengar som man köper i snabbköpet). Ledaren konstaterar att han/hon har pengar att köpa föremålet, alltså att han eller hon har råd. Andra alternativet är att kursledaren inte har råd, för lite pengar.
Deltagarna får olika summor i leksaksvaluta. Deras första uppgift är att räkna efter hur mycket pengar de har, och meddela detta. Kursledaren börjar försiktigt med en bild på ett av föremålen med pris och frågar deltagarna om de har råd att köpa (man får själv bestämma priset på de olika föremålen). De som har pengar tillräckligt räcker upp handen och kursledaren övergår till nästa bild. Gå gärna igenom samtliga bilder i aktiveringens del 1, sedan kan man göra det svårare genom att kursledaren visar flera bilder och deltagarna måste addera innan de kan säja om de har råd.
Aktivering 9.10. Kursledaren kopierar upp de befintliga orden i övning 9.18 (ett ord per A4) och fäster rutsystemet på väggen, alternativt på golvet om det inte finns tillräckligt stor väggyta i undervisningsutrymmet. Hela rutsystemet läggs upp på det här sättet, också tomrummen. Deltagarna ska gemensamt fylla i tomrummen med de rätta substantivböjningarna. Då orden i övningen tagit slut kan gruppen fortsätta t.ex. i mindre grupper och med hjälp av substantivkort för att få en längre lista. Deltagarna drar ett substantivkort i tur och ordning och antingen skriva ner formerna eller göra övningen muntligt. En polis Djuret Flaskor Bussarna Ett träd Gummit En granne Tidningarna Ett arbete Fåtöljen En fråga Svar Obestämd form singularis Bestämd form singularis Obestämd form pluralis Bestämd form pluralis
Aktivering 9.11. Gruppen lyssnar till övning 9.19 och läser texten samtidigt. Deltagarna streckar under ord som de inte kan/känner till och gruppen går igenom dessa. Det är bra om kursledaren har substantivkort som passar in till texten (förutom de som ingår i grunduppsättningen). Kursledaren kan också välja att deltagarna själva söker reda på de ord som de inte kan ur en hög med substantivkort på ett bord samt redovisar för de övriga vilka de är. Del 2. Kursledaren gör i ordning texten med mellanrum vid shoppingspecifika ord (i stället för ordet finns det en tom rad och en bild). Deltagarna delas in i lämpligt antal grupper, alla grupper behandlar samma text. Grupperna ska med gemensamma krafter skriva in rätt ord på strecket och vid bilden. Jens: Johan, nu har vi verkligen bråttom. Nu måste vi handla 1.! 1. 2. 3. 4. Johan går och hämtar mat åt Rufus och Misse. Jens går vidare. 4. ser goda ut, men de har redan ost där hemma. 5. 6. Men yoghurten är nästan slut. Jens tar en liter blåbärsyoghurt och två små burkar med jordgubbsyoghurt. Emma tycker inte om blåbärssmak. 7. 8. 9. 10. 11. 12. Jens tittar i fickan. Han hittar inte 2.. Oj då! Den ligger på hallbordet där hemma. Jens: Johan, minns du vad vi behöver? Johan: 3. är slut och Misse behöver också mera mat. Johan kommer snart tillbaka och de fortsätter. När de kommer till kassan, har de också 2 kg 5., ½ kg 6., ett paket 7., 400 g kycklingfiléer, en påse äpplen, två bröd, en flaska Coca Cola och en liter 8. i kundvagnen. Johan: Pappa, kan jag få en chokladstång? Jens: Javisst, jag vill också ha en! Vi tar en 9., så räcker det åt mamma och Emma också.
Vid kassan måste de vänta en stund, för det är kö. Men snart är det deras tur. Kassörskan: Det blir 31,20. Jens betalar med 10., medan Johan sätter varorna i en 11. De för tillbaka kundvagnen. Det är mörkt ute och det regnar, så de skyndar till bilen. De sätter fast säkerhetsbältena och kör iväg. Plötsligt ropar Johan: Johan: Pappa, 12.! Aktivering 9.12. Pengar och pris. Vi lär oss vad pengarna är värda, vad de kallas och vad något kostar. Kursledaren börjar med att repetera siffrorna, t.ex. 100-1000. Detta kan göras t.ex. i form av en boll som kastas mellan deltagarna medan den mottagande personen säjer nästa siffra i ordningen. Alternativt kan repetitionen göras som bingo (eller bägge). Gruppen lyssnar till audiofilerna i övning 9.20 och ser på bilderna. Kursledaren har leksakspengar och delar ut ojämt antal till deltagarna. De ska säja vilka olika mynt och sedlar de har samt hur stor summan blir, antingen parvis, i mindre grupper eller i stor grupp. Aktivering 9.13. Vad kostar...? Vi lär oss att uttrycka priser och säja vad något kostar. Gruppen lyssnar till de olika föremålens pris. Kursledaren delar ut olika frågor med samma föremål och priser, som deltagarna ska besvara. Hur kan priset uttryckas på annat sätt? VAD KOSTAR...? 29,90 225 11,50 / st 1,80 / kg 0,95 32,50
Alternativt kan kursledaren förbereda papper där antingen frågan eller svaret saknas, deltagarnas uppgift är att fylla i tomrummen med rätt information. Deltagarna delas in i par och får varsin del av samma uppgift (samma föremål på bägge papper men prisuppgifterna är fördelade på de två olika delarna). Gruppernas uppgift är att fråga den andra deltagaren vad de icke-prissatta föremålen kostar så att båda två har kunskap om vad alla föremål kostar. Se exempel nedan! Del 2: Kursledaren delar ut bilder från övning 9.25 och 9.26 tillsammans med lappar med priserna. Gruppen delas in i två mindre och får varsin uppsättning. Tillsammans lyssnar de till audiofilen och placerar rätt pris vid rätt vara. Då de båda grupperna har klarat av uppgiften byter de bilder och prislappar och gör om övningen så att alla har gått igenom samtliga priser. VAD KOSTAR? DEN/DET/DE KOSTAR... 12, 50 2,70 1,80 / kg 260
4,70 644 1,99 2,55 / kg 3,80 2,15 / kg 1100 1,60 / kg 0,98 5,10 1,98 1,67 0,89 3,85 0,96 1,20 Aktivering 9.14. Hur mycket / Hur många? Vi lär oss att uttrycka mängd. På väggen finns planscher med året, månaderna och veckodagarna. Kursledaren har med sig en
klocka, en karta och en våg som deltagarna får använda. Deltagarna får i uppgift att lösa enkla räkneoperationer i stil med 4+5 uttryckt i siffror, uttryckt i text och textuppgifter, t.ex. från grundskolans matematik (åk 2 har ganska lämpliga). Uppgifterna kan utföras parvis eller i mindre grupper. Del 2: Mått och vikt. Deltagarna lyssnar till ljudfilerna i övning 9.30 och får sedan parvis eller i smågrupp öva att väga frukter, grönsaker och annat som deltagarna/kursledaren bestämmer. Del 3: Längd och tid. Deltagarna lyssnar till ljudfilerna i övning 9.31 och arbetar sedan i par eller mindre grupper med att mäta varandra och säja hur långa de är, hur lång väg de har till skolan eller hur länge det tar att åka till olika ställen. Förslag på frågor nedan. Hur mycket är 4 + 6? Hur mycket är klockan? Hur mycket socker behövs det i kakan? 2 dl Hur mycket mjölk ska vi köpa? 3 liter Hur många dagar är en vecka? Hur många veckor är en månad? Hur många månader är ett år? Hur många sekunder är en minut? Hur många minuter är en timme? Hur många timmar är ett dygn? Hur många syskon har du? Hur många barn har du? Hur långt är det till stationen härifrån? Hur länge tar det att åka tåg till Helsingfors? Till Åbo? Till Vasa? Hur mycket väger? Hur gammal är din lärare? Hur lång är du? Hur länge stannar du i Stockholm? Aktivering 9.15. Vad är det här? Vi lär oss att beskriva saker och ting närmare, att ställa följdfrågor för att få mera information. Gruppen lyssnar till ljudfilerna i övning 9.33 och övar sig genom att använda substantivkort för att ställa frågor till varandra. Vad är det? Det är en häst? Vad är det för häst? Det är ett fullblod. Del 2. Gruppen delas in i par eller mindre grupper och ska producera frågan som leder till det givna svaret (övningarna 9.34-35) Kursledaren får gärna fylla på med flera frågor i stil med de här nedan. 1.? 14.? - Det är en Volvo. - De åker till mormor och morfar. 2.? 15.? - Det är en ros. - Det är 100 km dit. 3.? 16.? - Det är en skola. - Åsa kokar mat. 4.? 17.? - Det regnar. - Ja, jag tycker om köttbullar.
5.? 18.? - Det är fisksoppa. - Det är Emmas dator. 6.? - Jag har tre syskon. 19.? - Nej, det är lätt. 7.? 20.? - Det är ca 200 km till Åbo. - Jag har bott i Finland i 5 år. 8.? - Filmen börjar kl. 19.00. 9.? - Apelsinerna väger 2 kg. 10.? - Resan tar tre timmar. 11.? - Mats är 185 cm. 12.? - Kim studerar i Åbo. 13.? - George kommer från England.