Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska.

Transkript

1 Kapitel 6 Boende Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kursledaren har en bunt med substantivkort som föreställer grönsaker och frukter, så många man kommer på. Gruppen lyssnar till Här bor familjen Lindström tillsammans med ledaren och upprepar vad Jens odlar bakom huset så långt webbmaterialet räcker. Sedan fortsätter kursledaren med egna kort, och låter deltagarna säja vilka grönsaker som finns på korten. Aktivering 2: Deltagarna drar substantivkort med grönsaker och frukter samt minglar med varandra. De frågar vad andra deltagare har och svarar själva på frågan, byter sedan kort med varandra.

2 Aktivering 6.2. Att tycka om/inte tycka om. Vi lär oss att säja att vi tycker om eller inte tycker om. På väggen finns plansch / affisch med uttrycken för gillande eller ogillande. Kursledaren pekar ut olika substantiv på planschen och uttalar högt och tydligt vad man tycker om eller inte. Deltagarna får frivilligt säja vad de själva tycker om. Kursledaren delar ut grönsaks- och fruktkorten igen och deltagarna minglar. Jag har en [ ] och jag tycker om/tycker inte om den/det. Efter att båda sagt, byter deltagarna kort. Efter ett tag byter kursledaren ut frukt- och grönsakskorten mot substantivkort med också andra substantiv och leken fortsätter så länge det känns bra. Aktivering 6.3. Att tycka om/inte tycka om ATT. Vi lär oss att säja vad vi tycker om att göra (eller inte tycker om). På väggen finns nu också plansch / affisch med att tycka om ATT + verb. Gruppen lyssnar till stycket Här bor familjen Lindström del 2. Deltagarna drar varsitt verbkort och arbetar parvis med att säja vad de tycker om att göra eller inte tycker om. Då de har utväxlat replikerna utrustar kursledaren dem med nya kort (alternativt fördelar samtliga verbkort på antalet par). Aktivering 2: Deltagarna samlas i stor grupp och drar varsitt verbkort samt berättar för varandra vad de tycker om/inte tycker om att göra. Aktivering 6.4. Husets olika rum. Vi lär oss vad olika rum i ett hus heter på svenska. På väggen finns olika planritningar på hus, t.ex. från spelet Cluedo. Kursledaren använder materialet från Hemma hos Lindströms och visar hur de olika rummen ser ut (ev flera exempel från andra källor om man tycker). Gruppen får fritt ropa ut vilket rum de tror att det är fråga om. Vad kan man göra i detta rum? Kursledaren ger exempel på verb som utförs här, eventuellt med pantomim.

3

4 Deltagarna samlas kring flera bilder av olika rum i huset och ska avgöra vilket det är fråga om (vad rummet heter och vad man kan göra där). Detta kan göras i stor grupp eller parvis om gruppen är stor. Del 2: Kursledaren delar ut beskrivning på vad rummen används till och grupperna/paren ska gissa vilket rum. Aktivering 2: Hela gruppen samlas och drar ett kort där det står rummets namn (användning). I tur och ordning framställer deltagarna de verb som förknippas med rummet som pantomim och de övriga gissar. Känns det här svårt för deltagarna kan de delas in i mindre grupper och turas om att visa rummets funktioner. Välkommen till vårt hem! Du kan lämna Det här är det rum där vi lagar mat och skorna och jackan här innanför dörren, äter tillsammans. Det är trevligt att sitta så går vi in. runt bordet och prata vid måltiderna. På kvällen sitter vi ibland här och tittar Rummet där vi arbetar är ganska litet. på TV. Ibland läser vi en bok Ändå finns där ett skrivbord med en tillsammans eller bara sitter i soffan och dator och många hyllor. pratar.

5 Till det här rummet är det rusning på Som alla andra finländare tycker vi morgnarna! Alla vill in på en gång för också om att tvätta oss riktigt grundligt att tvätta sig och borsta tänderna. På en gång i veckan. Det gör vi i det här lilla dagarna används mest tvättmaskinen. rummet som vi värmer upp så att det blir riktigt hett! Trappan för upp till andra våningen där vi har våra sovrum och en liten toalett. Här bor Emma! Hon sitter ofta vid datorn och lyssnar på musik. Och så älskar hon böcker! Här sover Jens och Åsa, mittemot Emmas rum. Ibland jobbar Åsa sent och kommer hem då Jens sover. Ibland åker han tidigt på jobb då Åsa ännu sover. Bakom dörren bor Johan. Han tycker inte om att städa så vi går inte in! Aktivering 6.5. Prepositioner. Vi lär oss prepositionerna på svenska. På väggen finns affisch/plansch med prepositionerna. Kursledaren använder lämpligt föremål som han eller hon flyttar på, t.ex. en stor och synlig boll. Man kan också skriva prepositionerna med stor skrift på varsin A4 och plocka fram en preposition i taget. Bollen flyttas för att illustrera de olika prepositionerna. Aktivering 2: Kursledaren flyttar bollen slumpvis och frågar gruppen: Var är bollen nu? Deltagarna försöker svara: Bollen är bakom stolen, under bordet osv. Aktivering 6.6. Prepositioner 2. Vi lär oss mera om att använda prepositioner. Kursledaren delar in gruppen i mindre grupper eller parvis samt delar ut utprintade bilder på prepositioner (från webbsidan och/eller andra), helst så att alla grupper får alla bilder. Det kan löna sig att gruppera bilderna enligt strukturen på hemsidan, dvs Från & till, Vid & bredvid, Med & hos, Mellan & Bakom, Framför & mittemot, Över & under, Före & efter, Åt, av, genom & ibland; samt dela ut dem till grupperna eller paren på det sättet. Deltagarna ska försöka avgöra vilken preposition som är lämplig.

6 Från Till Vid Bredvid Med Hos Mellan Bakom Framför Mittemot Över Under

7 Före Efter Genom Från Bredvid Vid Åt Till Med Över Mittemot Bakom

8 Under Bland (Runt) omkring Mot Runt Den här aktiveringen kan ta tid och kännas långsam. Ett sätt att variera är att göra en del av prepositionerna som pantomimer eller korta dramastycken, som deltagarna får fundera ut. T.ex. genom att illustrera Sitta runt bordet genom att tre eller fyra personer sätter sig kring ett bord och de övriga gissar. Andra meningar som lämpar sig för detta är Vi åker tåg från Helsingfors till Vasa. Bordet står vid väggen. Emma sitter bredvid Johan i bussen. Emma sitter ofta vid datorn. Jag bor inte här, jag bor i huset bredvid. Åsa talar med grannen. Jag skriver med en penna. Maria är inte i skolan. Hon är hos tandläkaren. Emma sitter bakom Petra i skolan. Jens ger en blomma åt Åsa. Babyn ler mot mamman. Aktivering 2: Deltagarna försöker hitta på en hel mening som innehåller den rätta prepositionen. Aktivering 6.7. Var är de olika personerna? Vi övar prepositionerna och frågeordet VAR. Kursledaren delar ut frågor och svar i blandad form till smågrupper eller par. Frågorna och svaren finns på skilda lappar (t.ex. på olika färgers papper) och det gäller för deltagarna att passa ihop rätt fråga med rätt svar samt fylla i rätt preposition på den tomma raden. Då alla grupper/par har parat ihop frågor och svar byter de platser med varandra enligt ett roterande system och rättar föregående grupps/pars svar.

9 Var ligger posten? Posten ligger restaurangen. Var står Johan? Johan och Emma står varandra. Var hänger lampan? bordet. Var är Misse? Katten sitter bordet. Var är Rufus? Hunden sitter äppelträdet. Var är lärarens väska? hallen hatthyllan! Var är familjen Lindström? Var hittar jag min egen mugg? Ursäkta mig, var ligger sjukhuset? De sitter bordet och äter. köket diskbänken. posten och banken. Var tänker du fira semestern i år? Vi åker Sverige. Aktivering 2: Paren eller grupperna väljer en mening och illustrerar den på något vis medan de andra försöker gissa vad de vill säja. För att underlätta uppgiften kan meningarna finnas uppskrivna på väggen. Det här kan också göras som en tävling, där gruppen delas in i lag, en i laget drar en mening och ska rita den samt de andra gissa vilken mening det är fråga om. Sen drar följande person i laget en ny lapp och de övriga gissar. Kursledaren tar tid och det lag som har gissat rätt på flest antal meningar under tiden har vunnit. Aktivering Pluralis. Vi övar oss att använda ental och flertal. Kursledaren använder substantivkorten där det står pluralisändelserna samt nämner att de flesta orden är en-ord. Deltagarna övar sig i stor grupp genom att dra substantivkort i tur och ordning och säja t.ex. en hund, flera hundar, ett bord, flera bord. Kursledaren kan välja att fortsätta genom att samla på ytterligare bilder och visa dem för gruppen, eller genom att dela in gruppen i par eller mindre grupper och förse var och en med bilder på olika föremål i pluralis. Deltagarna ska identifiera föremålen på bilden och kunna säja i singularis och

10 pluralis vad det heter. Aktivering 2: Deltagarna delas in i grupper eller par. Var och en drar dels ett substantivkort och ett kort med siffra på. Tillsammans ska de säja vad de har, t.ex. Vi har fem traktorer och tjugofem flygplan. Då alla har sagt sitt kan gruppen lägga ihop alla sina ägodelar och meddela de andra vad de har sammanlagt. Aktivering 6.9. Pluralis 2. Vi övar mera pluralis. Kursledaren använder meningarna från övning 6.26, och gör i ordning lika många meningar som det finns deltagare. Se aktivering 5.6. och följ samma mönster. Familjen Larsson har två. En pojke Våra kommer från Irak. En granne En hund De har två. På den här gatan finns två. En restaurang På sjukhuset arbetar många. En läkare Där arbetar också många. En sjukskötare En blomma Tycker du om? I Närpes finns det många. Ett växthus Det här huset har tre. En dörr Det har också många. Ett fönster Emma tycker om att läsa. En bok

11 Hunden tycker om att leka med. En boll I skolan finns det tre. Ett piano Jag ser tre på fotot. En kvinna Hur många ser du? En man Kalle har två. En syster Han har också två. En bror Vad heter dina? En förälder Titta! Där går två. En polis I staden finns många. En skola London och Paris är två stora. En stad Aktivering Mycket, lite, många. Vi använder de olika uttrycken för att jämföra antal och mängd. Kursledaren använder bilderna från övning 6.27 från webbsidan för att klargöra motsatserna mycket och litet. Deltagarna får också andra bilder med mycket och litet, tex. Mycket regn och litet regn, Många människor och några. Bilderna kan vara utan text under eller med en fråga. Kursledaren ställer frågor som besvaras med t.ex. handuppläggning, eller delar ut Bingo hitta någon som... och så ska gruppen avgöra om många eller några tycker det. Detta kan också göras som ett memoryspel där deltagarna ska hitta motsatserna.

12 Mycket mat Lite mat Många mänskor Några mänskor Mycket saft Mycket regn Lite saft Lite regn Fyll i flera bilder som passar din grupp! Aktivering Bestämd form av substantivet. Kursledaren placerar ut meningarna i övning 6.31 på olika håll i rummet. Meningarna är utskrivna med stor stil på t.ex. A3 eller på A4 (en mening per papper). Svarsalternativen finns på utklippta pappersremsor och kursledaren fyller medvetet i luckorna med fel svar och i oböjd form. Gruppen får varsitt prov att rätta och ge de rätta svaren på tomma pappersremsor som de fyller i istället. I odlar Jens tomater och gurkor. Rufus sitter. är Rufus hem. På sitter familjen i och tittar på TV. Åsas rosor växer vid.

13 ligger på Solgatan 7. Jens och Johan sitter i och badar. Emma läser om hästar. Vi lämnar våra skor i. Bordet står vid. I juni, juli och augusti brukar mormor och morfar vara på. Många blommor växer i. Åsa lagar mat i. är god! Farmor bor i där borta. Jens öppnar och går in. Misse kommer inte in. Hon sitter på. Katten, hunden och är ett djur. ligger framför Johans cykel.

14 På sitter en fågel och sjunger. Ett växthus En vägg En trappa En fotboll En dörr Ett tak Ett äppelträd En bok En rabatt En häst En kväll En bastu Ett vardagsrum Ett kök En hall (En) mat En hundkoja Ett radhus En sommarstuga Ett egnahemshus Ett vardagsrum Ett kök En hall Aktivering Repetition av rummen i huset. Vi kommer ihåg vad husets olika rum heter. Kursledaren tar fram beskrivningarna av husets olika rum igen. Deltagarna delas in par eller grupper och visar med pantomim vilket rum det är fråga om, och de övriga gissar. Tillsammans fyller gruppen i ordlistan på vars och ens språk.