Besöka grannen Simma Laga mat

Transkript

1 Kapitel 3 - Veckodagar och månader Aktivering 3.1. Kalender - att stämma träff. Vi övar oss på veckodagar. Del 1. Kursledaren tar fram ett stort veckoschema på väggen, deltagarna går igenom veckodagarna och klockslagen. Var och en deltagare får 1-3 lappar med olika aktiviteter som ska placeras in i schemat på lämplig plats. T.ex. boxning på tisdagar, eller gå och handla måndagar. Detta kan göras genom att använda sinitarra och laminerade lappar samt schema. Del 2. Var och en deltagare får ett eget schema som han eller hon ska fylla i med de aktiviteter han eller hon tycker om. Redogör för veckans program antingen parvis, tillsammans i grupp vad gör ni på tisdagar? eller genom att läraren ställer frågor i stil med Vilka alla går till biblioteket under veckan? När gör ni det? Cykla till skolan Köra bil till jobbet Handla mat Besöka grannen Simma Laga mat

2 Läsa läxor Dricka kaffe Sitta på kafé Städa! Diska Tvätta fönster Gå på party Shoppa Tvätta kläder Gå på kurs Resa till Sverige Baka kaka Gå till jobbet Åka buss till skolan Gå på teater Aktivering 3.2. Verb i presens. Vi övar oss att berätta om vad vi gör vilka dagar. Material: Åsas schema kopierat stort på väggen, lappar med veckodagar och verb (se aktivering 3.1). Lappar med frågor i stil med Vad gör Åsa på [var och en veckodag]? På väggen: affisch med olika verb samt bilder. Vad gör du på måndag? Vad gör du på tisdag? Vad gör du på onsdag? Vad gör du på torsdag? Vad gör du på fredag? Vad gör du på lördag? Vad gör du på söndag?

3 Ledaren förklarar om verb i presens, eventuellt Body Jazz-dansen med olika verb och extra markering vid nutid. Del 1. Ledaren går igenom de verb som finns på affischen, delar sedan ut verblapparna. Deltagarna tillfrågas vad de håller på med och ska visa genom pantomim medan den andra gissar. Del 2. Gruppen lyssnar tillsammans på Åsas schema och hjälps åt att sätta rätt aktivitet vid rätt dag. Ledaren delar ut frågor till deltagarna som sedan minglar med varandra och frågar varandra vad Åsa gör vilken dag. Schemat ska finnas på en synlig plats så att alla kan kontrollera. Åka buss Kör bil Cyklar Promenerar Springer Är hemma Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Del 3. Deltagarna får en lapp med veckodagar och en lapp med verb, minglar sinsemellan och frågar varandra vad de gör, baserat på lapparna de har i handen. Då de har svarat på varandras frågor byter de valfri lapp med varandra (t.ex. så att de nu rider på tisdag eller åker buss på fredag ). Del 4. Fördröjd pantomim (avancerad aktivering)

4 Aktivering 3.3. Månader. Vi lär oss deras namn genom att rabbla ramsor och berätta för de andra bl.a. i vilken månad vi är födda och vilka högtider som infaller under vilka månader (finländska och andra). Material: plansch/affisch med månaderna på väggen så att alla ser. Uppmuntra gärna till jämförelser med månadernas namn på andra språk. Del 1. Dra månaderna till sin rätta plats i kalendern, alla tillsammans i gruppen. Kan göras så att var och en deltagare får en månad och den ska sen med andras hjälp placeras på rätt plats. Ett annat alternativ är att var och en deltagare får en egen månad som placeras i pannan så att han eller hon inte får se själv. Med hjälp av de andra ska alla månaderna placeras i rätt ordning, utan att tala. Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Del 2. Kursledaren berättar i vilken månad han eller hon är född. Då det är deltagarnas tur kan ledaren avgöra om det sker gemensamt i stor grupp eller om de vill göra det parvis och mingla. Var och en deltagare har ett papper med månadernas namn och ska anteckna de andras namn vid den månad de är födda. Tillsammans kan gruppen göra upp ett diagram på väggen där

5 födelsemånaderna för var och en syns tydligt, och det kan ge upphov till födelsedagsfirande. Kursledaren berättar för gruppen hur man gratulerar på födelsedagen, alla skriver/ritar ett kort till den som fyller år härnäst. Del 3. Kursledaren berättar kort om de finländska högtiderna och placerar in dem i rätt månad. Deltagarna uppmuntras att berätta om sina egna högtider, t.ex. genom att ledaren frågar vilka andra högtider finns det som firas i mars? Nyår Påsk Pingst Första maj Midsommar Allhelgona Jul Aktivering 3.4. Ordningstal. Vi lär oss ordningstalen och hur de används, t.ex. i datum. Material: plansch/affisch med ordningstalen på väggen. Kort eller papper med siffror på, 1-20, osv. Kursledaren går igenom ordningstalen, 1-20, deltagarna repeterar. Var och en deltagare får ett papper/kort med en siffra och rätt person ska stiga fram då ledaren säjer första, sjuttonde, nionde osv. Eller vem är den tionde? vem är den femte? vem är den fjortonde? Korten/pappren byts ut och var och en deltagare får inte se vilket nr han eller hon har. Med hjälp av de andra ska alla talen placeras i rätt ordning, utan att tala. Bokstavslek (Gerds, där man placerar vissa bokstäver på ett visst ställe och det bildar ett ord) Kursledaren berättar för deltagarna hur man uttalar datum, ger exempel. Hälften av deltagarna får en pappersremsa med datumet utskrivet i siffror och den andra hälften en remsa där datumet är utskrivet med bokstäver. Det gäller att hitta rätt par

6 Datumövning 1.2. Första februari / Första i andra 2.3. Andra mars / Andra i tredje 3.4. Tredje april / Tredje i fjärde 4.5. Fjärde maj / Fjärde i femte 5.6. Femte juni / Femte i sjätte 6.7. Sjätte juli / Sjätte i sjunde 7.8. Sjunde augusti / Sjunde i åttonde 8.9. Åttonde september / Åttonde i nionde Nionde oktober / Nionde i tionde Tionde november / Tionde i elfte

7 Elfte december / Elfte i tolfte Fjortonde februari / Fjortonde i andra Femtonde mars / Femtonde i tredje Trettionde april / Trettionde i fjärde 1.5. Första maj / Första i femte Tjugofemte juni / Tjugofemte i sjätte Första november / Första i elfte Femte november / Femte i elfte Sjätte december / Sjätte i tolfte Tjugofjärde december / Tjugofjärde i tolfte