Åsa Lindström. Jens Lindström. Emma Lindström. Johan Lindström

Transkript

1 Kapitel 1 - Att presentera sig. Aktivering 1.1. Att presentera sig på svenska. Vi lär oss att uttrycka vad vi själva heter och fråga om andras namn. På väggen: affisch/plansch med Vad heter du? Jag heter Vem är du? Jag är samt de vanligaste hälsningsfraserna som Trevligt att träffas, Hej (se modell nedan [Mias plansch]. Del 1: Förbered (laminerade) namnlappar med familjen s namn på. Lägg i en hög, t.ex. i en skål och låt deltagarna dra varsin namnlapp. (Se till att namnlapparna räcker åt alla, det gör ingenting att flera personer får likadan lapp.) Ha en medhjälpare som kommer in i rummet och presenterar sig för kursledaren (som i ett litet teaterstycke) så att deltagarna får höra hur det kan gå till. Tillsammans kan medhjälparen och kursdragaren också hälsa på någon/några deltagare. Deltagarna (och läraren) vandrar omkring i rummet och presenterar sig för varandra tills alla har pratat med alla. På väggen: affisch/plansch med typiska svenska förnamn (flick- och pojknamn) samt efternamn. Se exempel nedan [Mias planscher]. Del 2: Dela ut tomma namnkort där deltagarna själva får välja vad de heter på svenska. Deltagarna skriver sitt nya namn tydligt på korten och fäster dem med säkerhetsnålar. Deltagarna vandrar omkring i utrymmet och presenterar sig själva för varandra en gång till enligt samma mönster som tidigare. s namnkort: Åsa Åsa Åsa Åsa Åsa Jens Jens Jens Jens Jens Emma Emma Emma Emma Emma Johan Johan Johan Johan Johan Tomma namnkort

2 Aktivering 1.2. Pronomen. Vem är jag, du, han, hon, den, det, vi, ni och de? På väggen eller tavlan: en plansch/lista på de olika pronomina. Förklara. Del 1. Använd bilder som t.ex. visas på vitduk och låt deltagarna avgöra vilket pronomen som passar in. Del 2. Gör bildkort och kort med pronomen på som deltagarna drar ur en hög och avgör vilka pronomen som passar ihop. Gör det tillsammans om gruppen är liten, annars i mindre grupper eller parvis. (Som repetition under följande lektioner: Låt deltagarna dra endast bildkorten och säja vilket pronomen som är det rätta.) Bildkort på saker, grupper och personer.

3

4 Kort med pronomina (kan kopieras upp hur många som helst) Jag Du Han Hon Den Det Vi Ni De Jag Du Han Hon Den Det Vi Ni De Jag Du Han Hon Den Det Vi Ni De Jag Du Han Hon Den Det Vi Ni Aktivering 1.3. Verbet är På väggen: Låt affischen med/listan på pronomen sitta kvar. Förklara att det inte spelar någon roll vem eller vilket pronomen det gäller, verbet är förblir oförändrat. Skriv upp verbet bredvid alla pronomen så att det blir tydligt för deltagarna. (Berätta kortfattat om språkets utveckling och en tid då verbet böjdes enligt person, t.ex. är och äro.) Aktivering 1.4. Var bor du? Var kommer du ifrån? Vi övar oss att berätta för andra i vilken kommun/stad vi bor och varifrån vi kommer. På väggen: Affisch/plansch med olika ortsnamn i regionen, eventuellt en karta.

5 Del 1: Kursledaren föregår med gott exempel, berättar glatt och villigt var han/hon bor. Uppmuntra deltagarna att fritt ropa ut var de bor, t.ex. genom att fråga dem tydligt och klart Var bor du? tills alla/de flesta har svarat. Dela ut nya namnkort till deltagarna där det förutom namn också ryms bostadsort. Deltagarna skriver in sin hemort, går sen omkring och frågar de andra var de bor. På väggen: Affisch/plansch med ortsnamn och med namn på olika länder. Del 2: Varifrån kommer du? Kursledaren går igenom namnen på de olika länderna på svenska, tar vara på likheter mellan svenska och andra språk representerade i gruppen. Var och en deltagare uppmuntras att berätta varifrån han/hon kommer. Aktivering 1.5. Olika saker. Vi lär oss vad olika saker heter på svenska och om det är en/ett-ord. Material: papperslappar och tjock tuschpenna vars text syns på långt håll samt blu-tack. Kursledaren har förberett sig och skrivit ett par lappar färdiga, t.ex. dörr, fönster, vägg, golv, tak, bord, stol, tavla, väska o.s.v. (ett ord per lapp). Lapparna förses med blu-tack och fästs vid det rätta föremålet. Kursdeltagarna uppmanas att fråga läraren om föremål de är nyfikna på, läraren skriver upp föremålen på nya lappar och fäster dem. Låt lapparna sitta kvar till nästa gång, och ta gärna med nya föremål som kanske inte finns i utrymmet. Den här aktiveringen kan fortsätta alltid då deltagarna har frågor om föremål, och lapparna kan sitta kvar under hela kursen som en påminnelse. Dörr Fönster Vägg Tak Bord Stol

6 Väska Bok Jacka Golv Tavla Papper Skåp Dator Hylla Aktivering 1.6. En/ett. Vi börjar lära oss vilka ord som är en-ord och vilka som är ett-ord. Små kort med föremål och med föremålens namn skrivs ut (ifall gruppen är stor skrivs korten ut i flera exemplar så deltagarna kan jobba i mindre grupper). Deltagarna ska kombinera rätt bild med rätt ord. Som repetition går kursledaren igenom lapparna på föremål som finns i rummet sedan aktivering 1.5. och påpekar om ordet är en/ett. Då varje deltagare har parat ihop de rätta bilderna med orden vänds alla kort med baksidan upp och blandas. Deltagarna spelar memory, antingen i mindre grupper eller alla tillsammans. Det är bäst att skriva ut nedanstående bilder och klistra dem på kort som är lika stora, annars avslöjar storleken vilken bild det är fråga om.

7

8

9 Badkar Bil Ost Blomma Bok Bokhylla Bord Bröd Buss Båt Cykel Dator Väska Hus Fisk Flicka Boll Gata Gris Hamburgare Pojke Hund Hus Häfte Häst Kaka Katt Ko Korv Kött Lampa Matta Paprika Penna Pizza Radio Sjukhus Skola Smörgås Soffa Sol Säng Tidning Träd TV Bär Tåg Väckarklocka

10 Aktivering 1.7. Är och har. Vi lär oss att uttrycka vad vi har. På väggen: en plansch/affisch med texten Jag har Vad har du? Kursledaren föregår med gott exempel genom att börja med sig själv. Jag har en väska, jag har en bok och övergår sedan till att kanske säja du har en penna, eller hur? osv. och drar in hela gruppen i samtalet. Vad har Ahmed? Jo, han har en Del 1: Kursledaren delar ut ett föremålskort åt var och en deltagare. På föremålskortet finns det en bild med ordet skrivet nedanför, samt hur ordet böjs i pluralis och bestämd form. De kan t.ex. se ut så här [skannad bild på Mias föremålskort] eller använda samma kort som i aktivering Deltagarna går omkring och berättar för varandra vad de har, samt frågar vad andra har. Del 2: Kursledaren delar ut ytterligare ett kort åt var och en deltagare, som nu ska använda ordet och för att beskriva vad han/hon har. Kursledaren går också omkring och frågar deltagarna vad de har, samt ber dem berätta om orden är en eller ett. Aktivering 1.8. Familjemedlemmar. Vi lär oss vad mamma, pappa, son, dotter, syster, bror betyder. Material: Svartepetterkort ordnade i familjer. Var och en deltagare/par får en familj i sin hand samt ska avgöra vilken roll personerna spelar i familjen. (Om deltagarna är många behövs flera omgångar kort.) Kursledaren låter varje deltagare dra ett kort och redogöra för sin familj. Jag är herr/fru/son/dotter i familjen x. Min mamma/pappa heter eller min son/dotter heter. Aktivering 1.9. Vems? Vi lär oss att uttrycka ägande och att svara nekande. På väggen/tavla: plansch/lista på pronomina igen. Kursledaren tillfogar genitivformerna och kommer ihåg att berätta att min/mitt beror på ordet (en/ett). Del 1: Deltagarna får varsitt föremålskort (se aktivering 1.7.). Föremålet på bilden är deras, och de berättar för varandra att det här är min traktor. De kan också fråga varandra är det där ditt tåg?. Kursledaren introducerar det negativa ordet NEJ och INTE. Del 2: Deltagarna håller sitt/sina kort men nekar till att det är deras föremål. Är det ditt hus? Det är inte mitt hus. Del 3: Kursledaren delar in gruppen i mindre arbetsstationer och ger dem varsitt papper där han/hon har skrivit sanna och falska meningar och huller om buller. T.ex. Helsingfors ligger inte i England. Paris är en huvudstad. Motsvarande ord finns lösa som pappersbitar och gruppens uppgift blir a) att avgöra om meningen är sann eller inte, b) att placera ut orden i rätt ordningsföljd. Camilla är en man. Rufus är inte en katt. Jens talar inte persiska. Johan Persson bor i England. Helsingfors ligger inte i Frankrike.

11 Paris är huvudstad i London. Jultomten bor i Finland. Peter är en pojke. Din lärare är en kvinna. Maten är god. Johan är Åsas syster. Jens är Johans mamma. Camilla är en man Rufus är inte en katt Jens talar inte persiska Johan Persson bor i England Helsingfors ligger inte i Frankrike Paris är huvudstad i London Jultomten bor i Finland Peter är en pojke Din lärare är en kvinna Maten är god Johan är Åsas syster Jens är Johans mamma Kursledaren introducerar ordet MEN. Del 4: Kursledaren delar ut ytterligare föremålskort så att varje deltagare har åtminstone två. Deltagaren ska nu erkänna att han/hon äger det ena föremålet men förneka att han/hon äger det andra. (Ja, det är min häst, men inte min gris.) Deltagaren får själv välja vilkendera ägodel han/hon äger. Aktivering Räkneord. Vi lär oss att räkna, först till 10, sen 20 och till 100. På väggen: en affisch/plansch med räkneorden 1-10, och Material: en boll, utskrivna A4 med en siffra på vardera (i skrift). Ett, Två, Tre, Fyra osv Del 1: Alla deltagare ställer sig i en ring. Gruppledaren kastar bollen, först till höger/vänster medan han/hon säjer ett. Följande fortsätter med två medan bollen går vidare. Gruppledaren kastar bollen slumpmässigt till vem som helst i ringen medan han/hon säjer ett. Personen som fångar bollen fortsätter med nästa räkneord medan han/hon

12 kastar bollen till någon annan deltagare. Gruppledaren kastar bollen, först till höger/vänster medan han/hon säjer det högsta räkneordet. Följande fortsätter med nästa räkneord neråt medan bollen går vidare. Del 2. Kursledaren delar ut en A4 åt var och en deltagare (är gruppen stor behövs två omgångar). Deltagarna ska placera sig i rätt ordning på basen av det räkneord de fått. (Avancerade versioner att fortsätta med: Gruppen ska placera sig i sjunkande ordning, med högsta räkneordet först och lägsta sist. Gruppen ska placera sig i stigande ordning men utan att tala.) Aktivering Hur gammal är du? Vi lär oss att berätta vår ålder och fråga efter andras. På väggen: plansch/affisch med olika uttryck gällande ålder Hur gammal är du? Jag är år gammal Deltagarna drar en siffra, mellan och går sedan omkring och frågar varandras ålder. Då båda har frågat och fått svar byter deltagarna ålder med varandra. Kursledaren kan avsluta med att fråga vem som är x år gammal, deltagarna markerar. Vem är äldst, vem är yngst? Aktivering Du och jag - repetition av pronomen. Vi övar ännu en gång på att använda rätt pronomen då vi beskriver en person. På väggen: affisch/lista på alla pronomen. Material: en mening per pappersremsa (se nedan). Lösa pronomen på små lappar. Johan har en syster. heter Emma. Emma har en bror. heter Johan. Johan har en katt. heter Misse. Emma och Johan har en mamma och pappa. heter Åsa och Jens. Sverige är ett land. ligger i Europa.

13 Peter, var bor? bor i Åbo. Åbo är en stad. ligger i Finland. Maria och Kim, var bor? bor i Stockholm. Maria har en pojke. heter Tommy. Kristina har en flicka. heter Yvonne. Åsa och Jens har två barn. heter Emma och Johan. har en hund. Min hund heter Molly. Varifrån kommer Pablo? kommer från Spanien.

14 Varifrån kommer? Jag kommer från Finland. Kursledaren ordnar till 3-4 arbetsstationer i olika delar av rummet (beroende på gruppens storlek). Var och en station får 3-4 meningar och ett antal pronomenlappar. Varje grupp ska placera in rätt pronomen på rätt plats, sedan byter gruppen station. Aktivering Vad, var, varifrån? Jeopardy. Vi övar oss att ställa frågor med hjälp av färdiga svar och lär oss känna igen olika saker på beskrivningen. Kursledaren arrangerar enkla frågor i stil med dem här nedan. I medeltal 3-5 frågor per deltagare. Svaret finns kortfattat beskrivna på en lapp som deltagarna får, och de ska komma på hur frågan lyder. Var ligger Finland? Finland ligger i Europa. Vad är Vasa? Vasa är en stad. Vad heter Åsas katt? Åsas katt heter Misse. Varifrån kommer Pablo? Pablo kommer från Spanien. Vart går du? Jag går till skolan. Var är Emma just nu? Hon är ute på gården. Varifrån har du fått den där väskan? Jag har köpt min väska i Istanbul.

15 Varifrån kommer du? Jag kommer från butiken. Vart är Pelle på väg? Han är på väg till teatern. Del 1: Var och en deltagare får ett par enklare svar först och ska svara, utan tidspress och med de andras hjälp. Del 2: Alla deltagare får samma fråga och ska svara så fort som möjligt genom att först slå handen i bordet och ropa Ha! Aktivering Mats bor i Sverige. Vi övar oss i att förstå det som sägs och komplettera det som saknas. Material: Meningar utskrivna med stor teckenstorlek på minst A3:ans papper så att det syns. Deltagarna jobbar i mindre grupper med att fylla i de saknade orden medan de lyssnar på texten. heter Mats. Jag i Umeå. Umeå är en i Sverige. Sveriges huvudstad Stockholm. Jag från Helsingfors. Helsingfors i Finland. Den Finlands huvudstad. Jag är 40. Jag en fru och två. fru heter Kerstin. pojke heter Stefan och min heter Hanna. Jag har en hund. Vi har en katt. Jag talar svenska Sverige. I Finland talar jag svenska finska. Jag också engelska.

16 Del 2: Deltagarna får frågor till texten (se nedan) och ska besvara dem i grupp. Var ligger Umeå? Vad heter Sveriges huvudstad? Vad heter Finlands huvudstad? Hur många barn har Mats och Kerstin? Vad heter Mats' och Kerstins barn? Vilket språk talar man i Sverige? Vilket eller vilka språk talar man i Finland?