STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT 3-2010 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna föredragningslista Stadsfullmäktiges ordförande

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 1 Ärende ORDFÖRANDEN 1 37 Namnupprop, laglighet och beslutförhet Enligt förslaget 2 38 Val av protokolljusterare STADSDIREKTÖREN Justerare: Lasse Männistö och Essi Kuikka Ersättare: Mari Kiviniemi och Pekka Saarnio 3 39 Ändring av 13 i förvaltningsstadgan för Helsingfors stad Enligt förslaget 4 40 Val av ersättare i kultur- och biblioteksnämnden och i direktionen för affärsverket HST Enligt förslaget med den kompletteringen att Kristina Lillqvist valdes till ny personlig ersättare för Aleksi Päiväläinen i kultur- och biblioteksnämnden och Eero Tikka valdes till ny personlig ersättare för Eva Erwes i direktionen för affärsverket HST 5 41 Ändring av villkoren för räntestödslån beviljade för hyresbostadsproduktion i stadens egen regi Enligt förslaget BYGGNADS- OCH MILJÖVÄSENDET 6 42 Projektplan för ett metroservicespår Enligt förslaget

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 2 7 43 Ansökan från Matti-Pekka Rasilainen om avsked från tjänsten som stadsingenjör vid byggnadskontoret Enligt förslaget SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET 8 44 Organisering av jourtjänster inom primärvården utom tjänstetid i huvudstadsregionen Enligt förslaget Vidare godkändes följande hemställningskläm: Stadsfullmäktige förutsätter att stadsstyrelsen utreder hur öppettiderna för huvudhälsostationerna i Helsingfors kan förlängas efter kl. 16, så att det gemensamma jourtjänstarrangemanget för kommunerna i huvudstadsregionen lyckas bra. (Maija Anttila, rösterna 85 0) STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET 9 45 Projektplan för ombyggnad av Vartiokylän yläasteen koulus skolhus Enligt förslaget 10 46 Detaljplaneändring för område för posttrafik och för service och reparation av motorfordon samt för järnvägsområde i Böle (Norra Böle arbetsplatsområde) (nr 11395) Enligt förslaget 11 47 Detaljplaneändring för kvarteret nr 28299 samt skyddsgrönområde och gatuområde i Åggelby (nr 11897) Enligt förslaget 12 48 Detaljplaneändring för kvarteret nr 31122 och vatten-, park- och gatuområden i Drumsö (nr 11874) STADSDIREKTÖREN Enligt förslaget

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 3 13 49 Behandling av fullmäktigemotioner 14 50 Tilläggslista 3a Enligt förslaget motionerna 1 27, 29 och 31 36 Motionen 28 återremitterades Behandling av motion 30 Ärendet behandlades tillsammans med ärende 13 Enligt förslaget Vidare godkändes följande hemställningsklämmar: 1 Stadsfullmäktige förutsätter att genomförandet av en dag med vegetarisk mat i skolbespisningen följs månatligen utifrån åtgången av mat och antalet matgäster. Om åtgången av skolmat minskar på dagarna med vegetarisk mat, ska det serveras en alternativ huvudrätt. (Ulla-Marja Urho, rösterna 44 4) 2 Stadsfullmäktige förutsätter att elevkårerna hörs på det sätt som skollagstiftningen kräver då det görs ändringar i skolmåltiderna. (Jyrki Lohi, rösterna 54 2) VID SAMMANTRÄDET INLÄMNADE MOTIONER 15 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Kauko Koskinen m.fl. om stöd till dansläroanstalter 16 351Kj Budgetmotion av ledamoten Kauko Koskinen m.fl. om stöd till fler närståendevårdare 17 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Kauko Koskinen m.fl. om reparation av huset vid Fågelsångsvägen 4

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 4 18 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Lasse Männistö m.fl. om utredning av införande av utmaningsrätt 19 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Outi Alanko Kahiluoto m.fl. om anställning av skolsocionomer 20 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Mari Holopainen m.fl. om besparingar och effektiviseringar inom förvaltningen 21 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Sirkku Ingervo m.fl. om slopande av hundskatten 22 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Sirkku Ingervo m.fl. om utbyggd sommarverksamhet i lekparkerna 23 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Sirkku Ingervo m.fl. om fler sommarjobb för unga 24 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Sirkku Ingervo m.fl. om större anslag för understöd till organisationer 25 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Sari Näre m.fl. om behållande av köptjänstdaghem som avtalsproducenter 26 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Sanna Vesikansa m.fl. om anslag för brådskande sjuktransporter i östra och norra Helsingfors

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 5 27 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Tarja Tenkula m.fl. om ordnande av övervakade träffar mellan barn och förälder 28 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Tarja Tenkula m.fl. om anslag för vaccineringar mot pandemi 29 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Jussi Halla-aho m.fl. om fler våningar i bostadshus 30 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Yrjö Hakanen m.fl. om anslag för undervisning och bildning 31 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Yrjö Hakanen m.fl. om justering av eftersläpningen i lönerna för stadens anställda 32 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Yrjö Hakanen m.fl. om jämkning av tomtarrenden och interna hyror 33 51/Kj Budgetmotion av ledamoten Yrjö Hakanen m.fl. om främjande av sysselsättningen 34 51/Ryj Motion av ledamoten Outi Alanko Kahiluoto m.fl. om skateboardplatsen intill lekparken Illern

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 6 35 51/Ryj Motion av ledamoten Antti Vuorela om förbättring av trafiksäkerheten i Mosabacka 36 51/Stj Motion av ledamoten Sanna Vesikansa m.fl. om utredning av nya finansieringsformer att främja områdesvis service 37 51/Sj Motion av ledamoten Outi Alanko Kahiluoto om en snowboardbacke i Hertonäs 38 51/Sj Motion av ledamoten Sirkku Ingervo m.fl. om förberedande undervisning 39 51/Sj Motion av ledamoten Sture Gadd m.fl. om undervisning i somaliska och somalisk historia och kultur för finländare 40 51/Sj Motion av ledamoten Sture Gadd m.fl. om ett utbytesprojekt för vårdare mellan Sverige och Finland 41 51/Kaj Motion av ledamoten Ilkka Taipale om Observatoriebergets område

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 7 15 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN KAUKO KOSKINEN M.FL. OM STÖD TILL DANSLÄROANSTALTER Stn 2010-282 Antalet personer som har dans som hobby eller studerar dans har fördubblats i Finland på 2000-talet. Dans är den näst populäraste konstformen inom den grundläggande utbildningen. Helsingfors stad stöder inte den grundläggande dansundervisningen men nog den grundläggande musik- och bildkonstundervisningen. Esbo stad och Vanda stad stöder dansundervisning liksom annan konstundervisning. Helsingfors stad stöder musikinstituten med 11 euro per lektion om staten också stöder undervisningen, annars med 28 euro per lektion. Helsingfors är dansverksamhetens centrum i Finland, och landets äldsta, största och mest ansedda dansläroanstalter är belägna här. Vi föreslår att det i budgeten för år 2011 ska reserveras ett anslag på 200 000 euro för stöd till dansläroanstalter i Helsingfors.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 8 16 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN KAUKO KOSKINEN M.FL. OM STÖD TILL FLER NÄRSTÅENDEVÅRDARE Stn 2010-283 Närståendevårdarnas arbetsinsats är betydande. Det finns uppskattningsvis ca 20 000 närståendevårdare i Helsingfors. Dessa vårdar ett stort antal närstående som behöver vård av institutionsvårdstyp. Institutionsvård skulle kosta staden flera miljoner euro om året. Enligt ekonomiplanen kommer det sammanlagda antalet personer som får stöd för närståendevård år 2011 att minska från år 2010 (handikappservice 992, omsorger om utvecklingsstörda 515 och tjänster för äldre 2 100). Staden kan spara utgifter genom att stöda närståendevårdare. Stadsfullmäktige har dessutom godkänt flera hemställningsklämmar som går ut på att närståendevårdarnas arbetsbörda ska göras lättare. För att närståendevårdarnas och de vårdades ställning ska förbättras och kostnader sparas föreslår vi att det i budgeten för år 2011 ska reserveras ett anslag som gör det möjligt att öka antalet närståendevårdare som får stöd med minst 5 % från antalet år 2010.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 9 17 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN KAUKO KOSKINEN M.FL. OM REPARATION AV HUSET VID FÅGELSÅNGSVÄGEN 4 Stn 2010-284 Aulis Junes hus vid Fågelsångsvägen 4 uppfyller inte rimliga stadsbildsmässiga krav och förfular miljön. Dessutom finns risken att det vatten som kommer in i konstruktionerna eftersom bl.a. droppbleck saknas orsakar fuktskador och därmed också fara för hälsan. Att huset är omålat bidrar till att väggkonstruktionerna, ja hela huset, förstörs. Högsta förvaltningsdomstolen har på framställning av byggnadsnämnden beviljat staden rätt att låta utföra nödvändiga reparationsarbeten. Vi föreslår därför att det i budgeten för år 2011 ska reserveras ett anslag som är tillräckligt stort för att staden ska kunna låta utföra nödvändiga reparationsarbeten på utsidan av huset vid Fågelsångsvägen 4. Huset kräver snabba räddningsåtgärder.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 10 18 MOTION AV LEDAMOTEN LASSE MÄNNISTÖ M.FL. OM UTREDNING AV INFÖRANDE AV UTMANINGSRÄTT Stn 2010-298 Helsingfors stad står under de kommande åren inför ekonomiska utmaningar, då räkningen efter recessionen ska betalas. Samtidigt minskar antalet helsingforsare i arbetslivet medan antalet pensionärer ökar. Med tanke på stadens ekonomi är vi i ett läge där vi måste söka sätt att se till att helsingforsarna har tillgång till högklassiga och likvärdiga tjänster i välfärdssamhället för ett mindre belopp än tidigare. Att bedöma olika alternativ inom serviceproduktionen och bedöma konsekvenserna av dessa innebär dock ofta en utmaning. I Sverige har många kommuner infört utmaningsrätt, genom vilken aktörer i tredje och privata sektorn kan främja en bedömning av kvaliteten och kostnaderna mellan olika alternativ inom serviceproduktionen. Idén med utmaningsrätten är att en organisation i tredje eller privata sektorn kan utmana kommunen i fråga om en viss del av den kommunala serviceproduktionen. Den som kommit med en utmaning anger specifikt hur tjänsten i fråga eller en del av den kan produceras högklassigare och/eller förmånligare jämfört med den rådande produktionsmodellen. Kommunen är skyldig (1.) att ta emot utmaningen, (2.) att behandla och utvärdera utmaningen och (3.) att besvara utmaningen. Kommunen har ingen som helst skyldighet att ändra på sin egen verksamhet eller sitt eget sätt att producera tjänster. Vid bedömningen av olika möjligheter och alternativ ger dock utmaningarna och svaren på dessa värdefull extra information om olika produktionssätt och möjligheter med dessa. Vi föreslår att stadsstyrelsen utreder möjligheten att införa utmaningsrätt i Helsingfors i enlighet med det ovan beskrivna. Efter utredningen vore det lämpligt att fortsätta med ett försök.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 11 19 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN OUTI ALANKO-KAHILUOTO M.FL. OM ANSTÄLLNING AV SKOLSOCIONOMER Stn 2010-291 Under de senaste åren har antalet skolavhoppare och utslagna unga ökat också i Helsingfors. Socionomer bland de skolanställda har gett goda erfarenheter när det gäller att få ner antalet skolavhoppare och motarbeta utslagning redan i grundskolan. Skolsocionomerna främjar målet att förebygga utslagning och ingripa i tid. Myllypuron yläasteen koulu i Helsingfors erbjuder ett exempel där en socionom kunde anställas via ett tidsbundet projekt, För skolan och livet. Socionomen deltog framgångsrikt i skolans elevvårdsteam. Erfarenheter på annat håll visar att skolsocionomerna har kunnat hjälpa eleverna att ta kontroll över sitt liv och medverkat till bättre samhörighet och atmosfär i skolan. Skolsocionomerna har kunnat ingripa då barn haft skolgångsproblem, t.ex. skolkat, och främjat föräldrarnas delaktighet i barnens skolgång. Skolsocionomens yrkeskunskap behövs då lärarnas eller kuratorns tid eller arbetsbeskrivning inte räcker till, t.ex. vid konflikter, då frånvaro ska redas ut och då någon måste göra hembesök. I skolan verkar socionomen i ett tvärfackligt samarbete med yrkesfolk som hör till barnets vardag. Eleverna har upplevt skolsocionomens närvaro positivt. Enligt skolhälsoenkäter vill eleverna ha fler närvarande, bekanta vuxna i skolan. I välfärdsplanen för barn och unga i Helsingfors 2009 2012 hänvisas till att ett sätt att minska antalet skolavhoppare är att anlita fler skolsocionomer enligt behov. I planen konstateras att arbetsbeskrivningen för hembesökare införs igen (socionom YH) stordistriktsvis enligt behov. Vi föreslår att då budgeten för 2011 och ekonomiplanen bereds, reserveras 0,5 mn euro för anställning av 10 socionomer (YH). Vi föreslår också att till skolsocionomens uppgifter ska höra att delta i samarbetet mellan hem och skola och att medverka som arbetspar inom tvärfackligt samarbete i områden där skolfrånvaron är hög och

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 12 där man vill utveckla inlärningsklimatet.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 13 20 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN MARI HOLOPAINEN M.FL. OM BESPARINGAR OCH EFFEKTIVISERINGAR INOM FÖRVALTNINGEN Stn 2010-292 De sjunkande skatteinkomsterna kräver effektiva åtgärder i budgeten för 2011 när det gäller serviceproduktionen. Vi föreslår att budgetberedningen fäster särskild vikt vid att också Helsingfors stads förvaltning ska spara och effektivisera verksamheten. Då budgetförslaget presenteras, framställs tydliga förslag om hur besparingar i förvaltningen kommer att genomföras.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 14 21 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN SIRKKU INGERVO M.FL. OM SLOPANDE AV HUNDSKATTEN Stn 2010-285 Hundskatten fungerar inte längre som skatt. I Helsingfors är den 50 euro per hund och år. Många kommuner har avstått från att ta ut hundskatt. I huvudstadsregionen är hundägarna inte jämlika, eftersom stadsgränsen avgör om de betalar hundskatt eller inte. För många är hunden en viktig hobby som samtidigt främjar det psykiska och fysiska välbefinnandet. För många helsingforsare är hunden viktig då den delar upp vardagen och lindrar ensamheten. Vi föreslår att Helsingfors slopar hundskatten år 2011 eller senast under pågående fullmäktigeperiod.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 15 22 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN SIRKKU INGERVO M.FL. OM UTBYGGD SOMMARVERKSAMHET I LEKPARKERNA Stn 2010-286 Lek- och invånarparkerna finns ofta inom fina stora parkområden och har en simbassäng för små barn. Men många lekparker är stängda under den varmaste tiden. På sommaren kunde olika aktörer samarbeta med staden och ordna aktiviteter för barn och unga i lekparkerna. Exempelvis dagläger, kurser och utflykter kunde komplettera den öppna parkverksamheten. Sådana aktiviteter är viktiga inte minst för unga som tillbringar sommaren i staden. Vi föreslår att då budgeten för 2011 och ekonomiplanen bereds, reserveras ett tillräckligt anslag för utbyggd sommarverksamhet för skolbarn i lekparkerna i samråd mellan invånarna, organisationer och stadens förvaltningar.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 16 23 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN SIRKKU INGERVO M.FL. OM FLER SOMMARJOBB FÖR UNGA Stn 2010-287 Ungdomsarbetslösheten ökar och det blir allt svårare för ungdomar att få sommarjobb som är avsedda för dem, eftersom också arbetslösa vuxna söker dem. Det blir inte bättre, många unga är beroende av sommarinkomster under studietiden. En ung med sommarjobb står inte i kön för utkomststöd, men får värdefull arbetserfarenhet, vilket åter hjälper honom eller henne att få jobb följande gång. Vi föreslår att då budgeten för 2011 och ekonomiplanen bereds, reserveras ett tilläggsanslag på 0,8 mn euro för fler 1 3 månaders sommarjobb för 15 20-åringar.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 17 24 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN SIRKKU INGERVO M.FL. OM STÖRRE ANSLAG FÖR UNDERSTÖD TILL ORGANISATIONER Stn 2010-304 Penningautomatföreningen drar sig ur en del projekt som den tidigare stött. Stadens understöd kan inte rädda alla dem, men det vore angeläget att åtminstone verksamheter som är viktiga ur stadens synpunkt får fortsätta tack vare stadens understöd till organisationer. Vi föreslår att då budgeten för 2011 och ekonomiplanen bereds, ökar socialverket, utbildningsverket, ungdomsförvaltningen och hälsovårdscentralen understöden till organisationer, för att samarbetet inte ska äventyras när det gäller väsentliga partnerskapsprojekt, förebyggande funktioner och tidigt stöd.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 18 25 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN SARI NÄRE M.FL. OM BEHÅLLANDE AV KÖPTJÄNSTDAGHEM SOM AVTALSPRODUCENTER Stn 2010-299 Socialverket håller på att sluta samarbetet i form av avtalsproduktion med en del av köptjänstdaghem. Samtidigt överskrider behovet av daghemsplatser i Helsingfors igen prognoserna. Avsikten är att uppföra daghemsbaracker, som kallas för paviljongdaghem, för att täcka områdesvisa överskridningar. För att säkerställa genomskinlig förvaltning finns det skäl att förklara för stadsfullmäktige hur många sådana här paviljongdaghem det har planerats bli byggda och vad deras genomsnittliga pris per enhet är samt hur lång daghemmens byggnadstid och livslängd är. Vad kostar en daghemsplats per dag i ett paviljongdaghem? Enligt socialverkets servicestrategi strävar daghemsvården efter mångformighet och långsiktighet, dvs. att trygga föräldrarnas valmöjligheter och flerproducentmodellen. Servicestrategins och stadens trovärdighet lider om antalet avtal minskas på ett sätt där serviceproducenterna blir omedvetna om grunderna. Vilka är alltså grunderna till avgränsningen? Upphandlingsförfarandet förutsätter att principen om icke-diskriminering beaktas. Ideologiska orsaker passar inte i detta sammanhang. Avtalsproducenterna utan nytt avtal fortsätter nödvändigtvis inte som serviceföretag. Innan man börjar avgränsa antalet avtalsproducenter ska man ha vetskap om hur stora kostnader som orsakas av att ordna ersättande platser. Om besparingar på en halv miljon euro om året nås genom att minska antalet köptjänstdaghem, blir det då dyrare att dra in platser än vad den förväntade besparingen blir då man är tvungen att bygga ersättande platser annanstans? Vi föreslår att de daghem som hittills har varit köptjänstdaghem behålls som avtalsproducenter i enlighet med servicestrategin åtminstone tills behovet av daghemsplatser minskar på hela stadens nivå.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 19 26 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN SANNA VESIKANSA M.FL. OM ANSLAG FÖR BRÅDSKANDE SJUKTRANSPORTER I ÖSTRA OCH NORRA HELSINGFORS Stn 2010-293 Malms sjukhus stängs för ett par år i september. Också förstahjälppolikliniken flyttas till Maria sjukhus för den tid saneringen pågår. Enligt räddningsverkets uppskattning ökar uppdragen för de fyra ambulanserna i norra Helsingfors med en timme om dygnet eftersom resan till Maria sjukhus tar en mångfaldigt längre tid än till Malm. De multiplikativa effekterna vid samtidiga uppdrag i olika delar av Helsingfors kan vara mångfaldiga. Vi föreslår att hälsovårdscentralen reserverar tillräckliga resurser för att behålla de brådskande sjuktransporterna på nuvarande nivå även i östra och norra Helsingfors.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 20 27 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN TARJA TENKULA M.FL. OM ORDNANDE AV ÖVERVAKADE TRÄFFAR MELLAN BARN OCH FÖRÄLDER Stn 2010-305 I Helsingfors har staden har inte ordnat övervakade träffar mellan barn och förälder. Denna viktiga service för skilsmässofamiljer i Helsingfors arrangeras av olika organisationer. Övervakade träffar stöder familjer och det är speciellt barnens rätt att träffa sin förälder som bor skilt. Jag föreslår att stadsfullmäktige reserverar tillräckliga anslag för att ordna övervakade träffar antingen som sin egen eller kommunal verksamhet.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 21 28 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN TARJA TENKULA M.FL. OM ANSLAG FÖR VACCINERINGAR MOT PANDEMI Stn 2010-306 Helsingfors stads enheter för hälsovård har skött bra vaccineringarna mot H1N1 och arbetet fortsätter. Satsningen har lett till att den grundläggande servicen på hälsostationer, i skolor och på mödra- och barnrådgivningsbyråer har fått vänta. Köer har inte kunnat undvikas. I praktiken har detta resulterat i att många besök på mödra- och barnrådgivningsbyrån har skjutits upp så att man har fått vänta orimligt långa tider. Rådgivningsbyråerna ska nu få sådana resurser att periodiska undersökningar för barn också i fortsättningen kan ordnas enligt tidtabell. Hälsoundersökningar för barn enligt ålder ska ordnas noggrant i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets instruktioner och i rätt tid så att eventuella hälsomässiga avvikelser kan upptäckas utan dröjsmål. Då kan man ingripa och sköta hälsoproblemen på rätt sätt. Pandemier har blivit ett plågoris för oss och det är den kommunala hälsovårdens uppgift att förbereda sig för dem. De får dock inte riskera den normala servicen på mödra- och barnrådgivningsbyråer. Jag föreslår att stadsfullmäktige reserverar tillräckliga anslag för vaccineringar mot pandemi.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 22 29 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN JUSSI HALLA-AHO M.FL. OM FLER VÅNINGAR I BOSTADSHUS Stn 2010-294 I Kvarnbäcken har man genomfört ett pilotprojekt där våningar byggts till i ett bostadshus. Inkomsterna av försäljningen av de nya bostäderna täckte en stor del av stambytet i huset. Projektet utföll väl. Vi föreslår att staden undersöker sådana möjligheter också för finansiering av stambyten i sina hyreshus och förhåller sig positivt till sådant tillbyggande inom bostadsaktiebolag där det är tekniskt möjligt och passar in i stadsbilden. På det sättet tillkommer fler bostäder och kostnaderna blir inte heller oöverstigliga för de boende.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 23 30 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN YRJÖ HAKANEN M.FL. OM ANSLAG FÖR UNDERVISNING OCH BILDNING Stn 2010-300 I stadsfullmäktiges strategiprogram understryks vikten att stärka bildning och kultur som en grund för välfärd och sysselsättning bland helsingforsarna. Programmet bygger också på att tjänsterna utvecklas utgående från invånarnas behov. Det är viktigt att skolor, bibliotek och andra bastjänster inom bildningsväsendet är närservice med tanke på både utvecklingen i bostadsområdena och invånarnas lika möjligheter. Det behövs exempelvis fler platser inom gymnasie- och yrkesutbildningen särskilt i östra och nordöstra Helsingfors. Utöver att närservicen bör tryggas, behövs mera resurser när det gäller avstyrande av skolavhopp, specialundervisning, elevvård, morgon- och eftermiddagsverksamhet för elever, språkundervisning för elever med invandrarbakgrund och bemötande av många kulturer. Vi föreslår följande för budgeten 2011 och ekonomiplanen 2011 2013: tillräckliga anslag som tryggar att skolnätet inte beskärs och att närskolor inrättas i nybyggda områden; samtidigt utvecklas ett samutnyttjande av skollokalerna bl.a. med ungdomsförvaltningen, och invånarnas möjligheter att använda skollokalerna stärks grundskolorna, yrkesläroanstalterna och gymnasierna får mera resurser när det gäller specialundervisning, elevvård, morgon- och eftermiddagsverksamhet för elever och små undervisningsgrupper biblioteksväsendet får mera resurser när det gäller att trygga och bygga ut närbiblioteksnätet, förlänga bibliotekens öppettider och bygga ut biblioteksmedierna skolorna och finska arbetarinstitutet får mera resurser när det gäller finskundervisning för invandrare och utveckling av den bl.a. genom längre kurser och kurser på flera nivåer

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 24 ungdomsförvaltningen får mera stöd så att områdesvisa ungdomsgårdar också de lättillgängliga ställena kan bevaras och autonoma ungdomslokaler stödas mera anslag ges till att inrätta en anställning som barn- och ungdomsombudsman och ett ungdomsfullmäktige som främjar att barn och unga får sin stämma hörd i beslutsfattandet.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 25 31 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN YRJÖ HAKANEN M.FL. OM JUSTERING AV EFTERSLÄPNINGEN I LÖNERNA FÖR STADENS ANSTÄLLDA Stn 2010-301 Inom den kommunala sektorn har man riksomfattande kollektivavtal med löneförhöjningar på låg nivå. De ger de flesta anställda höjningar på bara 0,4 1,5 % och senare endast lite extralön beroende på resultatet. I praktiken innebär detta att lönerna för de anställda blir reellt svagare i Helsingfors där kostnaderna för boendet och många andra levnadskostnader ofta stiger mer än annanstans i Finland. Det är svårt att rekrytera nya personer till många av stadens tjänster eftersom den erbjudna lönen inte räcker till för att täcka alla levnadskostnader eller det är svårt att försörja sig på den. Den lön staden erbjuder är inte alltid konkurrenskraftig jämfört med löner inom den privata sektorn. Anställda i vissa tjänster får bättre lön till och med i grannkommuner än i Helsingfors. Behovet att justera eftersläpningen i lönerna för stadens anställda framhävs av det faktum att staden är tvungen att söka fler nya anställda än tidigare under de kommande åren då de s.k. stora åldersklasserna blir pensionerade. Den allmänna höjningen av lönenivån kan inte heller ersättas med belöningsarrangemang som i bästa fall gäller bara en del av de anställda och som ska förverkligas inom ramen för budgeten för varje ämbetsverk och inrättning. Vi föreslår att budgetramen för 2011 och ekonomiplanen för 2011 2013 kompletteras med 30 miljoner euro som ska användas för att justera eftersläpningen i lönerna för stadens anställda på ett sätt som man senare kommer överens om med personalgrupperna, t.ex. genom ett s.k. Helsingfors-tillägg.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 26 32 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN YRJÖ HAKANEN M.FL. OM JÄMKNING AV TOMTARRENDEN OCH INTERNA HYROR Stn 2010-302 Höjningarna i de tomtarrenden staden tar ut accelererar ökningen av boendekostnaderna som redan nu är höga. Helsingfors tar ut betydligt högre arrenden för sina tomter än till exempel Stockholm och vissa andra stora städer. Tomtarrendena i Helsingfors höjs också därför att utgångspunkten för arrendena är höga kalkylmässiga värden som har höjts med till och med 10 % om året genom fastighetskontorets beslut. Med denna takt hotar tomtarrendena fördubblas på cirka sex år. Fastighetskontorets lokalcentral tar ut även höga s.k. interna hyror för stadens egna lokaler. Dessa interna hyror omfattar utöver normala kostnader för underhåll och låneavgifter också överskott som inbringar fastighetskontoret vinster på tiotals miljoner euro om året. I många fall är de interna hyrorna till och med högre än prisnivån för motsvarande lokaler på fria marknaden, trots att lokalerna i stadens ägo i allmänhet har finansierats förmånligare än lånefinansierade privata lokaler genom statsandelar och skattemedel. Höga interna hyror ger en snedvriden bild av den verkliga kostnadsnivån för stadens tjänster. Gallringarna i servicenätet har dock motiverats genom den oskäliga arrendenivån. Kommunens uppgift är inte att sträva efter vinster genom oskälig värdestegring på tomtmark eller lokaler som den lagstiftade servicen förutsätter. Staden ska däremot med sin egen verksamhet sträva efter att trygga invånarnas rätt till rimliga bostadspriser och förmånlig service. Jämkningen av målet för avkastningen på tomtarrenden behöver inte minska stadens inkomster från nuvarande nivå eftersom ett stort antal gamla arrendeavtal med betydligt lägre arrendenivå och arrendeavtal för nya områden kommer att ingås under de närmaste åren. Vi föreslår att arrendena i arrendeavtalen för bostadstomter från och med år 1980 ska jämkas i budgetförslaget 2011 och ekonomiplanen för 2011 2013 utgående från att årsarrendet blir 2 % av tomtens kalkylmässiga värde. Dessutom föreslår vi att de s.k. interna hyror som fastighetskontorets lokalcentral tar ut ska sänkas då det är fråga om stadens egna tjänster samt lokal invånar- och medborgarverksamhet.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 27 33 BUDGETMOTION AV LEDAMOTEN YRJÖ HAKANEN M.FL. OM FRÄMJANDE AV SYSSELSÄTTNINGEN Stn 2010-303 Arbetslösheten i Helsingfors har under det senaste året stigit med nästan hälften. Arbetslösheten bland unga under 25 år har stigit med upp till 80 procent. Också långtidsarbetslösheten och arbetslösheten bland invandrare har börjat stiga igen. Helsingfors stad är landets största arbetsgivare. Staden har ett stort ansvar och många möjligheter att bekämpa arbetslösheten och främja sysselsättningen. Stadens roll som sysselsättare blir allt viktigare då utsikterna inom den privata sektorn har försämrats på många sätt. Å andra sidan finns det i dag så få anställda inom stadens service att det medför utmattning och mera sjukskrivningar och gör det svårare för staden att trygga högklassiga tjänster. Arbetslösheten, särskilt ungdoms- och långtidsarbetslösheten, blir dyr på många sätt både för de arbetslösa och för staden. Staden måste betala FPA hälften av kostnaderna för arbetsmarknadsstödet till dem som varit arbetslösa åtminstone 500 dagar. Det gynnar både de arbetslösa och staden om staden använder pengarna till sysselsättning och inte till böter. Byggande, ombyggnad och reparation av fjärrvärme- och vattenledningsnät är exempel på branscher där staden kunde skapa arbete och inkomstbringande verksamhet. Vi föreslår att det i budgeten 2011 och ekonomiplanen 2011 2013 läggs till 15 mn euro för sysselsättning av arbetslösa, stödsysselsättning, förlängning av sysselsättningsperioderna och skapande av nya sysselsättningsplatser för unga och arbetstillfällen för svårsysselsatta.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 28 34 MOTION AV LEDAMOTEN OUTI ALANKO-KAHILUOTO M.FL. OM SKATEBOARDPLATSEN INTILL LEKPARKEN ILLERN Stn 2010-295 Stadens skateboardprogram 2010 2014 beaktar alla initiativ om nya skateboardplatser och om upprustning eller rivning av gamla som var aktuella då programmet gjordes upp samt bedömer utfallet av initiativen. Skateboard är en mycket levande gren, och behovet av nya platser och av utveckling av gamla växlar ständigt. Av den anledningen är stadens skateboardprogram tänkt att vara mera normativt än det fastslagna investeringsprogrammet. Nära Siilitien ala-asteen koulu intill lekparken Illern (Illergränden) finns en skateboardplats som byggnadskontoret sköter. Den är i någorlunda gott skick, men för närvarande är utrustningen sådan som främst passar barnen i lekparken. I området kring Igelkottsvägen bor det många skolbarn. Här finns utom den ovannämnda lågstadieskolan också högstadieskolan Herttoniemen yhteiskoulu som båda vore betjänta av att skateboardplatsen utvecklas för dem. I stadens skateboardprogram nämns att mångsidig utrustning ska finnas och underhållas (s. 22). Vid behov utvecklas skateboardparkerna och utrustningen där. Med hänvisning till detta vädjar jag till skateboardarbetsgruppen att den studerar hur platsen vid Illern kunde utvecklas. Eleverna i området önskar detsamma. Önskemål har framförts till föräldrar och beslutsfattare i området. Att höra helsingforseleverna i saker som gäller dem själva främjar de ungas samhällsengagemang. Vi hoppas därför att de nedanstående önskemålen om utveckling av skateboardparken vid Illern, vilka framförts av eleverna i området, blir beaktade i skateboardgruppens arbete. Önskemål angående skateboardplatsen vid Illern allmän upprustning bredare ramper bättre möjligheter till BMX-cykling och inline-åkning nya railar I ramper och andra monument kunde man använda högklassigare

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 29 material än vanligt faner, vilket inte är så hållbart. Intill skateboardplatsen finns en sandplan där man eventuellt kunde bygga ut den. I dag används sandplanen inte alls.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 30 35 MOTION AV LEDAMOTEN ANTTI VUORELA OM FÖRBÄTTRING AV TRAFIKSÄKERHETEN I MOSABACKA Stn 2010-296 Jag föreslår att det i korsningen av Slättvägen och Klangvägen sätts upp ett vägmärke som anger gårdsgata eller varning för barn i syfte att förbättra trafiksäkerheten. Person- och lastbilstrafiken genom bebyggelsen äventyrar barnens säkerhet i trafiken. En sänkning av körhastigheterna skulle också förbättra trafiksäkerheten.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 31 36 MOTION AV LEDAMOTEN SANNA VESIKANSA M.FL. OM UTREDNING AV NYA FINANSIERINGSFORMER ATT FRÄMJA OMRÅDESVIS SERVICE Stn 2010-297 I fjol firade lekparkerna i Helsingfors jubileum. I slutet av året föreslog arbetsgruppen kring servicenätet i sitt PM att lekparker som är i dåligt skick och anlitas lite ska stängas. I investeringsprogrammet för de följande åren ingår anläggande av lekparker i nya bostadsområden och planer att rusta upp gamla dåliga lekparksbyggnader. Samtidigt har man i många stadsdelar planerat en lekpark som invånarna fortfarande väntar på. Exempelvis för västra Baggböle planeras en lekpark i Baggböleparken intill en lågstadieskola, ett idealiskt ställe nära daghem och skola. Planerna tycks aldrig bli verklighet, eftersom behovet är större i andra områden. Men t.ex. invånarorganisationer kan ha både lust och kunnande att förbättra servicen för barn och familjer i sitt område. I Borgnäs samlade en lokal förening in pengar av bl.a. lokala företag och organisationer och lät rusta upp en park. Vi föreslår att staden utreder hur man kan främja nya finansieringsformer och projekt ledda av invånare och organisationer när det gäller områdesvis service, såsom anläggande och upprustning av lekparker.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 32 37 MOTION AV LEDAMOTEN OUTI ALANKO-KAHILUOTO OM EN SNOWBOARDBACKE I HERTONÄS Stn 2010-307 Snowboardåkning är en populär vinterhobby bland ungdomar. Det finns dock för få lämpliga backar för bräd- och trickåkning i Helsingfors. Skidanläggningarna ligger långt borta och är för dyra för många ungdomar. Det skulle gå att anlägga en ny snowboardbacke i Västra Hertonäs, i slalomsluttningen i Hertonäs idrottspark mitt emot odlingslotterna. Under snöiga vintrar har den också hittills använts av ungdomar som är intresserade av utförsåkning. I Hertonäs finns det många backar som är lämpliga för pulkaåkning och en snowboardbacke i Hertonäs idrottspark skulle därför inte drabba andra som vill vistas i det fria. En snowboardbacke som idrottsverket underhåller nära Hertonäs idrottspark skulle tack vare närheten till metron också tjäna dem som kommer längre ifrån. Att anlägga en snowboardbacke i östra Helsingfors, där det nu finns få platser för vinteridrott, skulle också vara speciellt motiverat med tanke på en jämlik utveckling av staden. Vi föreslår därför att Helsingfors stads idrottsverk utreder möjligheten att anlägga en ny snowboardbacke i Hertonäs.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 33 38 MOTION AV LEDAMOTEN SIRKKU INGERVO M.FL. OM FÖRBEREDANDE UNDERVISNING Stn 2010-288 I Helsingfors har man i över tio år krävt specialklasslärarbehörighet för en tjänst som lärare inom den förberedande undervisningen för barn med invandrarbakgrund i grundskoleåldern. De förberedande klasserna är inte specialklasser, men för att trygga en lyckad start på barnens inlärningsstig är det fortfarande nödvändigt att läraren har specialklasslärarutbildning som grund. Undervisningen för elever i förberedande klass kräver kraftig differentiering. I samma förberedande klass finns oftast elever som är lika gamla som elever i årskurserna 1 6 eller 7 9. Många elever har en knapp skolgång bakom sig och ålders- och utvecklingsnivån varierar mera än i en normal klass. Det motiverar varför en lärare i förberedande klass också i fortsättningen behöver specialklasslärarbehörighet. Specialklasslärarbehörigheten har hjälpt läraren att se elevers eventuella inlärningssvårigheter och att kunna skilja dem från processen att lära sig ett annat språk. Det är också väsentligt att läraren kan undervisa enligt olika årsklassers läroplaner när eleverna ska förberedas för den grundläggande utbildningen enligt ålder. Att sänka lönen genom att pruta på behörighetsvillkoren är inte i linje med Helsingfors stads image som god arbetsgivare. Ingen prutar på behörighetsvillkoren för en läkartjänst, om inga läkare söker sig till hälsostationen. Då överväger man andra metoder och snarare höjer lönen. I regel finns det behöriga sökande till tjänster som specialklasslärare i förberedande klass, men det finns också rektorer som hellre väljer en icke-behörig sökande för ett läsår åt gången, t.o.m. år efter år, i stället för att anställa en behörig. En del av tjänsterna besätts därför inte med formellt behöriga innehavare. Många lärare i förberedande klass har förbundit sig till och specialiserat sig på uttryckligen undervisning i en sådan klass. Många behöriga specialklasslärare inom förberedande undervisning har själva

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 34 invandrarbakgrund. Det vore ytterst kortsynt att låta kunskaperna och färdigheterna hos speciallärare som arbetat länge inom förberedande undervisning gå förlorade när det gäller undervisningen av barn med invandrarbakgrund. När förberedande undervisning och undervisning av barn med invandrarbakgrund i allmänhet planeras och samordnas, ska sakkunniga höras. Vi föreslår att staden bibehåller bilden som en tillförlitlig arbetsgivare: Behörighetsvillkor för lärare i förberedande klass är fortsättningsvis specialklasslärarutbildning. Lönen för behöriga specialklasslärare som fortsätter att undervisa i förberedande klass sänks inte genom att behörighetsvillkoren sänks. Strävan är att bilda förberedande klasser för barn som är lika gamla som eleverna i årskurserna 1 2, 3 6 eller 7 9.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 35 39 MOTION AV LEDAMOTEN STURE GADD M.FL. OM UNDERVISNING I SOMALISKA OCH SOMALISK HISTORIA OCH KULTUR FÖR FINLÄNDARE Stn 2010-289 Motionen lyder såsom följer: I Finland görs stora ansträngningar för att anpassa invandrare till det finländska samhället, det ordnas till exempel språkkurser i finska och i de svenskspråkiga trakterna också kurser i det andra nationalspråket svenska. För somaliska barn ordnas dessutom också t.ex. i Helsingfors modersmålsundervisning i somaliska (ett dussin lärare är engagerade), vilket är viktigt för att de inte skall förlora sin identitet och kontakten med sitt ursprungsland. Men tonvikten läggs på integration. För att ett samarbete med somalierna skall vara fruktbart också på sikt borde också vi finländare vara intresserade av det somaliska språket och den somaliska kulturen. Okunskapen bland finländarna är i alla fall kompakt och trots att tusentals somalier bor i Helsingfors ordnas det vid universitetet eller andra läroinrättningar inte kurser i somaliska för finländare. Detta ointresse är ett tecken på kulturell nonchalans. Somaliska språket talas trots allt av många fler människor i världen än de som talar finska eller svenska. Många finländare studerar ivrigt mindre språk som har mycket färre företrädare i Finland. Varför inte somaliska? Undertecknade föreslår att Helsingfors stad skrider till åtgärder för att organisera, marknadsföra och genomföra kurser i somaliska språket och somalisk historia och kultur för finländare.

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 36 40 MOTION AV LEDAMOTEN STURE GADD M.FL. OM ETT UTBYTESPROJEKT FÖR VÅRDARE MELLAN SVERIGE OCH FINLAND Stn 2010-290 Motionen lyder såsom följer: Vi vet att det i Sverige, även i Stockholmsområdet, finns mängder av finskspråkiga åldringar som inte får vård på sitt modersmål. Av Stockholms stads 830 000 invånare är 18 600 födda i Finland och mer än dubbelt så många har finska rötter. l Sverige har man ingen tradition av lagfäst tvåspråkighet och den historiska utgångspunkten skiljer sig helt från den finländska. Tiotusentals finska kvinnor följde med sina män till Sverige där det fanns jobb för 40 år sedan T.ex. de som förblev hemmafruar hade inte alltid möjlighet att lära sig svenska och är i dag, liksom många av männen, i behov av vård på finska. Gamla människor lär sig inte nya språk på sjukhuset eller åldringshemmet, det vet vi i Finland. Tvärtom förstärks barndomens språk och barndomsminnena tränger bort nyare minnen. Samtidigt finns det i Helsingfors en ständig brist på sköterskor, vårdare, hemvårdare och annan personal som kan sköta gamla svenskspråkiga patienter och klienter. Hos oss (i motsats till Sverige) förutsätter lagstiftningen vård på svenska där det behövs. Men det är brist på personal och tjänstemännen saknar ofta vilja att fördela klienter på ett ändamålsenligt sätt (svenskspråkiga tillsammans) och koncentrera svensk personal till rätta ställen. Detta är inte alltid möjligt, men även då det är möjligt saknas det ofta god vilja. Om 10 50 vårdare från Sverige på en viss tid skulle "bytas ut" mot samma antal vårdare från Finland skulle alla inblandade få en ny erfarenhet, kännedom om grannlandet och fylla ett konkret behov. Det är oacceptabelt att dementa eller bara litet glömska personer lämnas utan kontakter trots att problemet kan lösas. Även friska åldringar som kanske måste vårdas 20 30 år borde få den kontakt och uppmärksamhet de förtjänar och har rätt till på sitt modersmål. Undertecknade föreslår därför att staden inleder samarbete med Stockholm och statsmakten för att inleda ett utbytesprojekt för vårdpersonal utgående från att de språkliga behoven tillgodoses både

HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 3/2010 37 för de gamla i Stockholm och Helsingfors. 41 MOTION AV LEDAMOTEN ILKKA TAIPALE OM OBSERVATORIEBERGETS OMRÅDE Stn 2010-309 Jag föreslår att Stn vidtar åtgärder för att bevara huvudbyggnaden och tomten för astronomiska institutionen som ett Mecka för astronomi utgående från att toppastronomer, den museala vetenskapliga samlingen och gärna även funktionerna för Ursa, den största amatörastronomiska föreningen i de nordiska länderna, fortfarande ska fungera i området. Astronomi, kosmologi och deras fängslande vetenskapliga och intellektuella karaktär stärker Helsingfors. Nu har vi Tekniska museet och Vanda har Heureka. På basis av de bifogade dokumenten ska tomten på Observatorieberget, eventuellt med byggnaderna, återlämnas till staden om den slutar användas för astronomiintressen. Staden ska vidta åtgärder i denna situation för att de andliga värdena (här egendomsvärdena) ovan återlämnas till staden i 1828 års anda. Alla bilagor behöver inte bifogas till dokumenten om behandlingen av motionen på grund av materialets volym.