Kontaktinformation Har du frågor eller synpunkter? Hör av dig till Länsförsäkringars pressjour 08-588 418 50. Vill du prenumerera? Skicka e-post till lantbruksborsen@lansforsakringar.se. Lantbruksbörsen Ett nyhetsbrev om de gröna näringarna. OKTOBER 2012 Lantbrukaren kartlagd vilken typ är du? Lantbruket förändras och utvidgas med nya verksamheter. Att vara lantbrukare idag kan betyda många saker, både praktiskt, ekonomiskt och känslomässigt. Lantbrukaren själv har en relativt tydlig bild av vilken typgrupp han eller hon tillhör. Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar. Expandören Orädd att utöka sina arealer eller djurbestånd. Hög tilltro till sig själv och sin förmåga att få ihop det i slutänden. Pengar eller att bli rik är inte den största drivkraften utan mer att testa den egna förmågan. Kulturbäraren Skulle kanske vilja tjäna mer pengar men har en försiktighet som gör att man inte tar chansen att växa när tillfälle bjuds. Är ganska nöjd med att förvalta de ärvda markerna. Har en relativt stabil ekonomi. EU-bonden Upplever att verksamheten står och faller med hur mycket EU-bidrag som går att få ut från verksamheten. Har järnkoll på hur man ska rapportera, söka bidrag och vilka områden det är mest lönsamt att ägna sig åt. Mångsysslaren Bedriver nästan jordbruket som en bisyssla. Har ofta ett eller flera företag som man driver parallellt och som ger de största och mest stabila intäkterna. Känner sig mer som småföretagare än bonde. Vår undersökning visar att vi kan kategorisera lantbrukarna i olika grupper, även om det här förstås bara är ett sätt att typologisera, säger Lars Nilsson, chef för affärsutveckling lantbruk på Länsförsäkringar. Bonde innerst inne Utöver de fyra typerna så finns fler definitioner av yrkesrollen. Rent yrkesmässigt vill de flesta bli betraktade som jordbrukare. För dem betyder det att det är en person som kan ta vara på, utveckla och leva av det som jorden och djuren ger. De som har mycket annan verksamhet kopplad till sin försörjning utöver jordbruket vill hellre definiera sig som entreprenör/ småföretagare. Men känslomässigt vill man alltid vara en bonde, fortsätter Lars Nilsson. För lantbrukarna betyder det att de vill ha en viss livsstil som är förknippad med frihet, oberoende och eget ansvar. Undersökningen visar också att hur man än definierar sig vill man bli betraktad som en kompetent affärspartner i mötet med köpare eller säljare, medan man i allmänhetens ögon vill ses som en kulturbärare. FAKTA Undersökningen genomfördes av TNS Sifo på uppdrag av Länsförsäkringar under våren 2012. Den genomfördes som individuella djupintervjuer med tio personer och som två gruppdiskussioner där varje grupp bestod av fyra till sex personer.
KRÖNIKA Virkesmarknaden vem överlever och vem vinner? Mina damer och herrar, välkomna till höstens Robinson på den svenska skogsmarknaden. I centrum du som skogsägare och en vingklippt svensk sågverksindustri. Scenen utspelar sig mitt framför näsan på dig och dramat kan sluta i princip hur som helst. Klart är tyvärr att landets skogsägare inte kommer att vara vinnarna när året summeras. Men det beror på hur du väljer att se det. Branschen har bokstavligt talat dränkt marknaden med dystra framtidsprognoser på kort och på längre sikt under sommaren och början på hösten. Den exporttunga svenska skogsindustrin är inne i en djup kris med stora varsel, produktionsneddragningar och dystra framtidsprognoser på kort sikt som följd. En minskad efterfrågan på tidningspapper, lågkonjunktur inom byggsektorn, en relativt dyr vedråvara och en stark svensk krona som minskar konkurrenskraften för svensk exportindustri är tunga faktorer som verkar åt fel håll. Lägg därtill en utbyggd kapacitet i form av nya stora sågverk som ger en ökad konkurrens om virket, så förstår man den krisartade situationen. Priserna på timmer och massaved har sänkts nu i början av hösten, men risken är ändå överhängande att marknaden framåt kommer att domineras av färre aktörer. En sänkt prisnivå drabbar såklart varje enskild skogsägare negativt, men på sikt kan det innebära att det blir en hårdare konkurrens bland virkesaktörerna eftersom man vill undvika konkurs. De med störst uthållighet (läs störst kassa), de som satsat på rätt produkter samt de som har nöjda kunder och bra relationer sedan tidigare kommer klara sig stärkta ur krisen. Hur ska du som skogsägare agera? Hur ska du som skogsägare då agera under hösten? Generellt så ska du undvika att slutavverka om du inte måste. Detta råd bygger dock på att vi tror att priserna kommer gå upp på sikt i takt med att konjunkturläget ljusnar. Är det en långvarig svacka vi nu går in i, och det finns tecken på det, så är det ett annat läge. Vi tror dock att den som har is i magen tjänar på det i längden. Satsa istället din kraft och energi på skogsvård. Det kan också vara läge med en bankgaranti vid större aff ärer så du inte sitter i sjön om kassaflödet skulle tryta för din motpart. Axel af Petersens, segmentschef Skog LRF Konsult Kronförstärkning slår olika hårt Sverige står stabilt. Det bästa betyget får Sverige från de fi nansiella marknaderna. Utländska investerare, har till skillnad från tidigare år av oro, sökt sig till den svenska. Det syns genom att svenska räntor har gått ner, tidvis mer än både i Tyskland och USA. Det märks också genom att den svenska kronan har gått starkt. 10-åriga statsobligationer Sverige kan ses som en trygg hamn att placera sina pengar i. Det är ett gott betyg för svensk ekonomi och en stark krona ska först och främst ses som något positivt. Sverige står stabilt och alla svenskar blir lite rikare. Vi kan köpa mer för vår svenska krona. 8 7 6 5 4 3 Underliggande faktorer talar för en stark krona Mot bakgrund av de underliggande ekonomiska faktorerna är den kronförstärkning som nu har skett inte anmärkningsvärd. Kronan har under lång tid ansetts under- 2 1 0 2000-01- 03 2001-01- 03 2002-01- 03 2003-01- 03 2004-01- 03 2005-01- 03 2006-01- 03 2007-01- 03 2008-01- 03 2009-01- 03 2010-01- 03 10- åriga statsobliga7onsräntor Tyskland 10- åriga statsobliga7onsräntor Sverige 2011-01- 03 2012-01- 03 10- åriga statsobliga7onsräntor USA forts. sid 3 2
12 10 8 6 4 2 0-2 - 4-6 1982-11- 30 1983-11- 30 1984-11- 30 1985-11- 30 1986-11- 30 Sverige: Bytesbalans och handelsvägd krona (TCW) 1987-11- 30 1988-11- 30 1989-11- 30 1990-11- 30 1991-11- 30 1992-11- 30 1993-11- 30 1994-11- 30 1995-11- 30 1996-11- 30 1997-11- 30 1998-11- 30 1999-11- 30 2000-11- 30 2001-11- 30 2002-11- 30 2003-11- 30 2004-11- 30 2005-11- 30 2006-11- 30 2007-11- 30 2008-11- 30 2009-11- 30 2010-11- 30 Bytesbalas Bytesbalans i i % av BNP TCW- index 2011-11- 30 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 strin som innebär ett ökat antal varsel om personalneddragningar och flera sågverk som går i konkurs. Skogen är landets i särklass största nettoexportör vilket påverkar många sysselsatta. Skogen betraktas ofta som en reserv som det är möjligt att hämta hem likviditet ifrån om man har en annan verksamhet med tillfälligt låg lönsamhet. När då exporten av trävaror påverkas negativt av kronkursen medför det sämre betalt för råvaran vilket i sin tur påverkar den enskilde skogsägaren. värderad. Sverige har stora överskott i sin utrikeshandel och de svenska statsfinanserna är sunda. Framför allt det sistnämnda är ett viktigt skäl till att Sverige idag är ett av mycket få länder i världen med högst kreditbetyg. Men med det sagt ska inte förstärkningen som skett under året negligeras och bara ses som positiv. Kronan har stärkts sedan årsskiftet mot våra största handelspartners, mätt med det så kallade TCWindexet, med som mest knappt 7 procent till i mitten av augusti och till dags dato med knappt 4 procent. Mot euron har förstärkningen varit större. Kronan har stärkts från 8,95 kronor per euro i början av året till som mest 8,20 kronor i augusti men har sedan dess tappat något igen till dagens 8,61 kronor (8/10). Vem är vinnare av att kronan går starkt? Svenska konsumenter får se sin köpkraft stärkt. Att semestra utomlands blir relativt billigare. Importen av varor blir också lägre, vilket gynnar både hushåll men även bolag med stort behov av insatsvaror. Allt annat lika betyder det lägre inflation och möjlighet till en fortsatt låg ränta, vilket i sin tur gör att räntekostnader för hushåll och företag förblir låga. Vem är förlorare på kronförstärkningen? Företag som är starkt exportberoende och som har mer intäkter än kostnader i utländsk valuta är förlorarna. Företag som verkar i råvarubranschen, såsom skogsprodukter, är mycket priskänsliga. Här blir kronförstärkningen en självklar konkurrensnackdel. Vi har en vikande konjunktur inom skogsindu- Vad händer framöver? Goda svenska statsfinanser, ett högt kreditbetyg och fortsatta överskott i bytesbalansen talar för att kronan även fortsättningsvis kommer att vara starkare än vi har sett i snitt under den senaste 20-årsperioden. Euro - o säkerheten kan fortsätta att tala för kronan, men när förtroendet för EMU ökar och centralbanken gör vad den säger för att behålla euron så bör risken minska och kronan försvagas. Det har vi sett i september efter att centralbanken deklarerade att de står beredda att stödköpa statsobligationer från krisländer. Att Riksbanken har en högre ränta än i omvärlden, USA och Europa, har också påverkat kronan. Det har varit attraktivt att investera räntebärande papper i Sverige vilket har stärkt kronan. När Riksbanken sänkte räntan nyligen minskade trycket på kronan något men fortfarande har Sverige en högre styrränta än i omvärlden. Sammantaget räknar vi med att kronförstärkningen är över men därmed inte sagt att kronan ska försvagas nämnvärt från dagens nivå. Marie Giertz, chefekonom på Länsförsäkringar 3
Skogsmarkspriserna kvar på en hög nivå ökade skillnader mellan söder och norr Priset på skogsfastigheter ligger kvar på en stabilt hög nivå under första halvåret 2012. Det visar den senaste statistiken från LRF Konsult. Trenden att skogsmarkspriserna i södra Sverige ökar jämfört med priserna i norr förstärks också under 2012. LRF Konsult redovisar varje halvår hur utvecklingen av priser på skogsmark förändras över landet. Statistiken grundar sig på företagets egna försäljningar under perioden. Den 24 augusti släpptes priserna för första halvåret 2012 och visar på i stort sett oförändrade priser på skogsmark i genomsnitt över landet. Dock har prisskillnaderna mellan bättre och sämre objekt ökat samt mellan norr och söder. Real utveckling skogspriser 2002 till 2012 SEK/M 3 sk Priser på skogsfastigheter 2012 halvår Samtliga priser i SEK/M 3 sk V III IV I II Priserna i södra Sverige och Mälardalen har ökat under första halvåret, medan det är en liten nedgång i de norra delarna av landet. Finanskrisen och en svag byggkonjunktur i Europa ger vikande virkespriser och det påverkar mer i norra Sverige än i södra där marknaden är bredare och efterfrågan på skogsmark högre, kommenterar Carl-Johan Jürss, chefsmäklare på LRF Konsult. Priserna på skogsmark har de senaste 10 åren haft en mycket positiv utveckling. Framförallt under åren 2004 2007 skedde stora prisökningar. Sedan dess har priserna stabiliserats på en hög nivå. Riksgenomsnittet på skogsmarkspriserna visar första halvåret en oförändrad nivå på 412 kr/m 3 sk (skogskubikmeter). Priserna har sjunkit något i norra delarna av landet. Prisökningarna sker i södra Sverige och framförallt i Mälardalen där ökningen är drygt 5 procent. Den högsta prisnivån finns fortfarande i södra Sverige med 551 kr/m 3 sk, nästan dubbla priset jämfört med Norrlands inland där snittpriset första halvåret är 292 kr/m 3 sk. I det senare området beräknas dock snittpriset på den senaste årsperioden på grund av geografin. Det kan också skilja sig kraftigt inom ett prisområde. Exempelvis inom området Mälardalen är priserna betydligt lägre i Örebro län i jämförelse med Stockholms län. Prognos framåt Marknaden är något avvaktande och det är stora variationer i pris på olika fastigheter, framförallt i Norrlands inland. Fastigheter med stor andel av totalt värde i byggnader är mer svårsålda än fastigheter med enbart skogs- eller åkermark. Vi är inne i en mycket tung period för landets skogsindustri och det kommer på kort sikt slå mot lönsamheten och antalet affärer inom skogssegmentet. Historiskt har vi inte sett några ras för priserna på skogsmark och vi tror inte heller att det kommer bli några avsevärda differenser på höstens avslut jämfört med vårens. Statistiken visar ändå att marknaden för skogsfastigheter är tålig trots vikande virkespriser. Konjunkturen är fortsatt osäker och utbudet varierar över landet, men vår prognos för resten av året är att prisnivån fortsätter att vara stabil, säger Carl-Johan Jürss. 4
KVARTALSANALYS Kvartalsanalys 3 från LRF Konsult Fokusera på ekonomistyrning Likviditetspressen som den här gången sker för mjölkföretagen är tuff och hårdare lär den bli med en stark svensk krona. Det är inte så lång tid sedan förra likviditetspressen så alla har inte kunnat planera fullt ut även om man nu är mer förberedd. Snabba förändringar inte bara mellan åren utan även under året kräver nytt tänk med ekonomistyrning i fokus. Bra år för växtodlarna Det blev stora prisrörelser under sommarhalvåret i takt med torka i USA och sämre skörd än förväntat på andra håll. För svensk del rapporteras det om höga skördar hos dem som har kunnat skörda, för på vissa håll blev det även i år blött och det finns ännu oskördad areal och svårigheter att höstså. Tillsammans med goda priser så ser växtodlingsföretaget i stort ut att gå ett bra år tillmötes. Tufft för mjölkföretagen Mjölkpriset fortsatte att falla även under tredje kvartalet. I kombination med historiskt höga foderpriser är vi nu nere på en nivå som är sämre än 2009 vilket frestar på likviditeten hårt hos mjölkföretagen. På den internationella marknaden verkar det som att botten är nådd då det har skett prisuppgångar under de senaste veckorna. Det väcker förhoppningar om avräkningsprishöjningar kring årsskiftet. Höga avräkningspris för grisföretagarna Avräkningspriserna på svenskt griskött och på svenska smågrisar är nu uppe på nivåer som vi inte sett sedan 1997 (då avses den faktiska utbetalningen, inte den officiella noteringen). Problemet är att spannmålen och övriga foderråvaror kostar dubbelt så mycket nu jämfört med mitten på 90-talet. Även priserna på andra insatsvaror har följt med i den allmänna prisutvecklingen. Så trots riktigt skapliga priser, är läget för grisföretagaren inte så bra som man skulle kunna tro. Nötköttsföretagen pressas på lönsamheten Avräkningspriserna har höjts under året både i Sverige och i Europa men även här pressar de höga foderpriserna lönsamheten. Det finns gott om grovfoder med rätt bra kvalité, vilket gör att man kan ompröva sin foderstrategi inför kommande vinter. Fel i återbetalningskrav på gårdsstöd? Många lantbrukare har fått brev från länsstyrelsen med rubriken: Du kommer att behöva betala tillbaka gårdsstöd för år 2008 2010. Kontrollera noga uppgifterna, för brevet är en information som det är meningen att man ska reagera på. I vissa fall rör sig återkraven om stora belopp. Är avvikelsen mer än 3 procent eller mer än två hektar får man sanktionsavgift på dubbla avvikelsen, vilket innebär att tre gånger beloppet återkrävs. Du ska inte behöva betala sanktionsavgiften om de utgått från mätningar som länsstyrelsen gjort tidigare. Det finns fler felaktigheter i de utsända preliminära beräkningarna, som kommer att ligga till grund för beslutet. Man får lätt intrycket att underlaget redan är klart och att beslutet kommer senare. Men, brevet är en information (Jordbruksverket kallar det kommunicering ). Det är meningen att man ska reagera på det och kontakta sin länsstyrelse. Tyvärr framgår detta inte tydligt av brevet och inte heller framgår det vem man ska vända sig till med begäran om rättelse. Gör så här: Har du fått brevet från länsstyrelsen, kontrollera noga att uppgifterna stämmer. Vänd dig gärna till din rådgivare på LRF Konsult för hjälp. Har du inte hunnit kontakta länsstyrelsen innan du får ett beslut som du anser felaktigt, kan du överklaga beslutet i brev direkt till Jordbruksverket. Detta måste du göra inom tre veckor. 5
NOTISER Länsförsäkringar har landets mest nöjda bankkunder för sjätte året i rad För sjätte året i rad har Länsförsäkringar landets mest nöjda bankkunder på privatmarknaden. Det visar årets undersökning från Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Länsförsäkringar lever på ett mycket bra sätt upp till kundernas höga förväntningar på banktjänster. Förtroendet för Länsförsäkringar som bank har stärkts väsentligt de senaste åren. Länsförsäkringar har ett starkt varumärke och är idag Sveriges femte största bank. Jag tror kunderna gillar vår lokala förankring och att de är våra enda uppdragsgivare. Jag vet också att de uppskattar helheten, att vi kan erbjuda såväl bank, sakförsäkring som livförsäkring på samma gång, säger Rikard Josefson, vd Länsförsäkringar Bank. Läs mer om årets SKI-undersökning för bankerna här. Ny parasit drabbar nötkreatur Ibland drabbas nötbesättningar av ovanligt många spontana aborter. Det kan vara svårt att veta vad som är orsaken. Det kan bero på allt från förorenat vatten, ohygieniskt foder, virus, bakterier till parasiter. Under det senaste året har vi hört att flera besättningar drabbats av parasiten Neospora caninum som vi inte haft tidigare i Sverige, säger Thomas Ohlén, veterinär på Agria Djurförsäkring. Parasiten är en liten encellig organism som smittar genom foder som förorenats av avföringen från hundar, som oftast inte visar några tecken på sjukdom. Infektionen kan sedan leda till spontan abort eller att kalvar föds med en kronisk infektion. Sjukdomen smittar inte mellan nötdjuren och man har inte heller kunnat visa på att människor smittats. Sanering av smittan kan vara problematisk eftersom det är svårt att hitta de kroniskt infekterade djuren som måste avlivas. Ett sätt är att se till så att hundar inte kan föro- rena beten och foderplatser med sin avföring. Idag finns inga entydiga uppgifter på hur länge parasiten överlever utanför värddjuren, avslutar Thomas Ohlén. Jakthundsförsäkring från Agria Trafikolyckor, vildsvinsangrepp, drunkningstillbud, sår- och stickskador är vanliga orsaker till att hunden skadas eller förolyckas under jakt. Agrias jakthundsförsäkring är en olycksfallsförsäkring som är skräddarsydd för jakthundar, både jakthundsraser och blandraser av jakthundstyp. Det är både en liv- och veterinärvårdsförsäkring som dessutom ersätter kostnader för medicin och rehabilitering. Agria Jakthundsförsäkring är en paketförsäkring mot olycksfall och ger trygghet under jakten som är extra riskfylld för hunden, säger Patrik Olsson, affärsområdeschef på Agria. Läs mer om jakthundsförsäkringen på agria.se. Om Länsförsäkringar Länsförsäkringar består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag som erbjuder kunderna en helhet av bankoch försäkringstjänster. Genom Agria Djurförsäkring erbjuds djur- och grödaförsäkring och genom Länsförsäkringar Fastighetsförmedling helhetslösningar för en trygg bostadsaffär. Om LRF Konsult LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. Om samarbetet Länsförsäkringar och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Samarbetet mellan Länsförsäkringar och LRF ger ökad kunskap om lantbruksmarknaden i Sverige och förutsättningar att i ett tidigt skede se kundernas behov och utveckla nya försäkringslösningar. Länsförsäkringsgruppen erbjuder sina lantbrukskunder en starkare helhet inom bank och försäkring. LFAB Kommunikation 06356-17 2012-10 Vi trycker på det miljövänliga läs mer på lansforsakringar.se/miljo.