Förförståelse påverkar bemötandet Bemötandet påverkar motivationen

Bemötande, motivation och förändring Människosyn och etik Nationell baskurs 2013-04-10 Birgitta Göransson

Förförståelse påverkar bemötandet Bemötandet påverkar motivationen

Alkoholmissbruk har gått från en moralisk modell i början av 1900-talet till en medicinsk modell/ett problem som kan behandlas Narkotikamissbruk har gått från en medicinsk modell i början av 1900-talet till en moralisk modell på1970-talet Professor Jan Blomqvist SoRAD Stockholms univ.

Missbrukare är parasiter på samhället som flyr från olust Missbrukade människor blir missbrukare

Om problem och politik 40 års erfarenhet vad bör vi göra framöver?

Narkotikabrott och straff Professor Per Ole Träskman Målet narkotikafritt samhälle medfört ökat fokus på kontroll och straff Allt större resurser har tillförts de brottskontrollerande myndigheterna för att beivra narkotikabruket Alltfler döms till fängelse för narkotikarelaterad brottslighet FN:s narkotikakonventioner omfattar inte kriminalisering av eget bruk

Global Commission on Drug Policy FN-rapport 2011 (Kofi Annan, Thorvald Stoltenberg, Mario Llosa fd presidenter m fl) Kriget mot droger har inte varit framgångsrikt utan kontraproduktivt Den repressiva strategin har stimulerat kriminella nätverk och befrämjat våld, korruption och stigmatisering och ökad droganvändning Kostat skattebetalarna miljarder Det behövs en strategi baserad på folkhälsa, utbildning vård och avkriminalisering

Kunskaper om personen påverkar mötet

Arv - Miljö Sårbarhet

I begynnelsen var relationen Martin Buber

Hjärnans utveckling Barnpsykiater Magnus Kihlbom Nyfödda barn har 25 % av hjärnvikten Barn vid 2-3 år 80-90 % av hjärnvikten De delar som utvecklats är frontalloberna De har central betydelse för impulskontroll, social förmåga och empati De delar som inte aktiveras tillbakabildas Hjärnan skapar sig själv med hjälp av omgivningen

Anknytningsrelationen Ett specifikt känslomässigt band mellan spädbarn och vårdnadshavare som är resultatet av samspelet dem emellan under de första levnadsåren Grunden för självtillit Tillit till den andre Anders Broberg Psyk Inst Göteborgs universitet

Anknytningsmönster a) Trygg anknytning b) Otrygg / ambivalent c) Otrygg / undvikande d) Otrygg / desorienterad Ur boken Förluster. Om sorg och livsomställning av Barbro Lennéer Axelson Påverkar relationer i vuxenlivet

a) Trygg anknytning påverkar förmågan till empati socialkompetens mentalisering Konflikthantering

b) Otrygg /ambivalent anknytning Skapar en hyperaktivering för att reglera känslor pga barnet har svårt att avläsa nyckfulla föräldrar Barnet och senare den vuxne blir klängigt, krävande, kontrollerande, svartsjuk etc Framkallar den situation som fruktats mest övergivenhet och bortstötning

c) Undvikande anknytning rädsla för beroende undviker närhet och känslor förebygger känslor av frustration och besvikelse emotionellt självförsörjande

d) Desorganiserad anknytning Rädsla för våld, övergrepp, psykisk sjukdom eller missbruk hos föräldrar Föräldrar misstolkar barnets signaler och reagerar med egen aggressivitet och rädsla Barnet tar på sin skulden Barnet förnekar egna behov Lär sig inte reglera egna starka känslor och konflikter

Av alla mänskliga svagheter är sårbarhet den hårdast bestraffade Kriminolog Jan Flyghed 2010

Motivation är ingen egenskap föränderlig inget statiskt tillstånd uppstår i mötet med en annan människa förstärks vid vissa omständigheter en process som löper genom hela vårdkedjan

Bemötandet skall präglas av Aktning Förståelse Engagemang Hoppfullhet Tilltro Ärlighet Klargörande av makten i relationen

Samtalet är beroende av Legitimitet Utredning Psykosocial / psykoterapeutisk behandling Makt att besluta om pengar, barn, straff

Behandlaren bör ha.. Personlig mognad God självkänsla Självkännedom Kunskap om klient och metod

Faktorer som påverkar personalens motivation och insatsers effektivitet Byte av ledning Personalomsättning Förtrogenhetskunskap Besparingar Omorganisationer

Relationer kan raseras men inte rationaliseras Reparerar dålig anknytning Relationer viktigare än metoden

Birgitta jag själde din docka men det gjorde jag för att det kan kännas skönt att ha någon trygghet i jämte mig om du vill ha tillbaka den så säg till Reparationsrelation

Den mänskliga förändringsprocessen Fundera, överväga Beslut, förberedelse Handling, förändring Omedveten, uppgiven Hantering, upprätthållande Återfall

Vad är det som gör att behandling funkar? Klientfaktorer 40% Faktorer som förklarar förändring i behandling: Relation Behandlingsallians 30% Teknik Modell 15% Förväntningar Placebo 15% Hubble, M., Duncan, B., & Miller, S. (1999). The Heart and Soul of Change

Individfaktorer som påverkar utfallet av en evidensbaserad insats Självkänsla Självkunskap Neuropsykiatriska funktionshinder Upplevda trauman Psykisk sjukdom Social mognadsålder

Förnedrad Snabba pengar Osynlig till slut

Vägen ut ur missbruk/beroende Är individuell En process ofta under lång tid Behövs kunskap om alternativ Många behandlingsförsök, olika insatser Habilitering

Etik och människovärde Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. och bör handla mot varandra i en anda av broderskap (Art 1 ur FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna) Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet (Ur Regeringsformen RF 1 kap, 2 )

Människosyn och etik Alla behandlingsmetoder kan kränka missbrukaren genom att Skapa ett objekt för åtgärder i stället för ett subjekt med ansvar för sitt liv och sina existentiella val

Tänk igenom ett etiskt dilemma du upplevt, exempelvis - Beslut i klientarbetet - Ageranden du sett hos medarbetare - Enhetsbeslut eller policy som du har svårt att vara lojal med. Vilken form av makt har du i behandlingsrelationen?

Erfarenheter - Medicinering och kränkande kontroller - Medicinering utan stödåtgärder vid behov - Beroendeskapande psykoterapi - Känslomässiga konfrontationer - Uppfostran som den allvetande föräldern - Metoder som moraliserar återfall - Krav utan realistiska möjligheter

Bedömning Fakta Beslut Handling

Etikregler Självbestämmande Godhetsmaximering Lidandeminimering Rättviseprincipen

Etikarbete är att granska och reflektera över sina beslut och handlingar Vi kan inte säga att en handling var god för att vi ville gott

Vad har inte förändrats? Moraliserande attityder Vägen in i missbruk Klientens problematik Tid för relationsbyggande Vägen ut ur missbruk Möjliga resultat

Varning för Medikalisering av sociala problem Socialisering av medicinska problem Diagnoskultur Moraliska paniker

Vad har förändrats? Riktlinjer för socialtjänst och beroendevård som revideras, gemensam kunskapsbank Gemensamma bedömningsinstrument Brukarmedverkan - egenmakt Ett huvudmannaskap? Lagreglerad samverkan? Gemensam finansiering? Valfri vård? Vårdgaranti Avkriminalisering av eget bruk?

Bästa rådande evidens Brukares erfarenhet och önskemål EVIDENS- BASERAD PRAKTIK Professionella erfarenhet

Vad behövs för individen? Utgå från klientens önskemål Bygg relationer och moralisera mindre Individualisera med realistiska mål Välj bästa metod och komplettera den vid behov Integrera i samhället Följ ny forskning God etik och respekt för människovärdet

Det är aldrig för tidigt att förebygga och det är aldrig för sent att behandla Loeber och Farrington 1998