EXAMENSARBETE. Kan Apotekens information förbättra egenvården?

EXAMENSARBETE 2005:46 HV Kan Apotekens information förbättra egenvården? Agnetha Sahlin Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Medicinsk vetenskap 2005:46 HV - ISSN: 1404-5516 - ISRN: LTU-HV-EX--05/46--SE

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Kan Apotekens information förbättra egenvården? Can self medication be improved by advices given by the Pharmacy? Agnetha Sahlin Examensarbete 10 poäng Receptarieutbildningen Termin: Vårterminen 2005 Handledare: Birgith Lönn Pia Wiklund Examinator: Dan Haupt

SAMMANFATTNING Hälsodialogen är ett projekt som startades av Apoteket AB år 2000 och har sitt ursprung i verksamheter som startade på Apoteken i Örebro och Jönköping. Hälsotorget är tänkt som en arena där olika samarbetspartner som Apoteket, landsting och kommun, tillsammans ska kunna ge befolkningen tillgång till bra hälsoinformation och hjälp till självhjälp, vid egenvård. Tidigare projekt och utvärderingar har visat att ett Hälsotorg kan utgöra en lämplig plats för ett hälsofrämjande arbete mellan primärvården och Apoteket. Men frågor har också rests under arbetets gång. En av de viktigaste att besvara är om de insatser och resurser som lagts ner tjänat sitt syfte och varit kostnadseffektiva? Kunde arbetet bedrivits på ett annorlunda sätt och därigenom resulterat i ännu bättre hälsa? I följande arbete har delar av de satsningar som gjorts på Hälsotorget utvärderats. Bland annat har Apotekets roll liksom kunddatorns betydelse studerats. Andra frågor av intresse att belysa har varit Sollefteåbefolkningens kunskaper om Hälsotorg, hur mycket/många egenvårdsråd som ges, intresset för andra aktörer på Apoteket och hur många av samtalen till VC som hade kunnat hänvisas till Apoteket. Undersökningen visar att Sollefteåbefolkningen har relativt bra kunskaper om själva begreppet Hälsotorg och att Hälsotorg på Apoteket skulle kunna vara ett bra forum för att få råd och hjälp vid lättare åkommor. Redan nu kommer det många som har frågor med egenvårdskaraktär och ber om råd på Apoteket. Undersökningen visar också att kunddatorn kan vara ett framgångsrikt hjälpmedel i informationssökning. Att dietisten har haft en del kunder under sina dagar på Apoteket Kronan som skulle kunna tyda på intresset för andra aktörer. Apoteket skulle också kunna avlasta vårdcentralerna; en betydande del av frågeställningarna från patienterna till VC hade kunnat få svar på Apoteket. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 4 Metod.. 8 Resultat 9 Enkätundersökning Hälsotorg din mötesplats för hälsa. 9 Enkätundersökning i egenvårdskassan/handköpskassan.. 12 Enkätundersökning på vårdcentral 14 Kunddatorn/Hälsodatorn... 18 Statistik från dagboksanteckningar.. 20 Diskussion.. 22 Slutsats 25 Tackord.. 26 Referenser.. 27 Bilagor. 28-32 3

INTRODUKTION Sedan hösten 2000 driver Apoteket AB projektet Hälsodialogen som är början till ett samarbete mellan olika parter, bland annat landsting och kommun, i samhället för att förbättra folkhälsan. Hälsodialogen fick en extra skjuts när Folkhälsopropositionen, mål för folkhälsan kom 2002 [1]. Denna proposition kom ur Nationella Folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor från 2000 [2]. I ett av de målen framkom att Apoteket skulle kunna vara en lämplig plattform för utvecklingen av folkhälsan. Enligt kommittén kan Apoteken ge en saklig producentobunden hälsoinformation samt information om kost, motion, alkohol, tobak, sex och samlevnad [2]. Bakgrunden till hälsodialogen är bl.a. - ökade kostnader för sjukskrivningar ökad belastning på sjukvården att styra kunden till rätt nivå i vårdkedjan, många besök i primärvården hade kunnat avstyras med egenvårdande insatser att förbättra läkemedelsanvändningen att intresset för hälsofrågor ökar, framförallt bland unga att ge folkhälsoarbetet en konkret och bra plattform att stå på [3]. En del av Hälsodialogen har som mål att förbättra läkemedelsanvändningen, en andra att lyfta fram möjligheterna till egenvård och den tredje till att vara en plattform för en dialog om livsstilsfrågor. [4] Samarbetet är tänkt att knytas till bland annat landsting, kommun och olika friskvårdsgrupper. Apotekets roll i det hela är att vara en plattform för det arbetet. Några av argumenten för att Apoteket skulle bli den plattformen är att Apoteket AB har 87 miljoner kundbesök årligen och de flesta kunder är friska. Apoteket är rikstäckande och har ett högt förtroende hos allmänheten [3]. 4

Hälsotorgen har sitt ursprung i verksamheter som startade på Apoteken i Örebro och Jönköping [5]. Tanken bakom Hälsotorget var att erbjuda rådgivning i egenvård och livsstil genom distriktssköterska och apotekspersonal och därtill kopplade produkter; hänvisning till rätt vårdnivå; utrymme för mer ostörd konsultation, också för läkemedelsgenomgång; internetuppkopplad hälsodator/kunddator med utvalt innehåll; broschyrer om egenvård, hälsa och livsstil; temaperioder och möte med lokala föreningar som har anknytning till hälsoområdet, t.ex. friskvård [3]. I förlängningen skulle detta avlasta primärvården och på sikt bli en samhällsbesparing. Olika utvärderingar av Hälsotorg, har gjorts under åren. Apoteket Renen i Umeå ingick i ett projekt med finansiering från Apoteket och landstinget som pågick under perioden 2003-02-24 2004-05-31 [6]. Man samarbetade med olika vårdcentraler och hälsotorgen bemannades med sammanlagt sex distriktsköterskor. På Apoteket Renens Hälsotorg, var dessa distriktsköterskor ungefär 4 ½ dag per vecka. En Hälsotorgsvägg med information och broschyrer sattes upp och det fanns även tillgång till kunddator/hälsodator. Projektet visade att det är svårt att starta och utveckla en ny verksamhet med aktörer från olika organisationer, även om alla inblandade parter är eniga om att konceptet är bra och har utvecklingspotential. En annan slutsats var att det krävs noggrann planering och ett gemensamt, rimligt och genomförbart mål. En del positiva erfarenheter redovisades också. Personalen på Apoteket Renen tyckte att det var roligt och kompetenshöjande att jobba med projektet: personalen lyfte också fram den yrkesmässiga utvecklingspotentialen i samarbete med andra aktörer och att göra Apoteken till den första länken i vårdkedjan. 30 % av de kunder som besvarat enkäten, skulle ha sökt sjukvården om dom inte hade fått hjälp på Hälsotorget [6]. Landstingets sammanfattande erfarenheter av projektet: ett samarbete som kan berika båda parters verksamheter; givande att få en inblick i Apotekets verksamhet och utvecklingspotentialen genom samarbetet [6]. Ett annat projekt pågick under perioden 2001-01-01 2002-12-31 mellan Landstinget Blekinge och Apoteket AB i Lyckeby [4]. 5

Hälsotorget i Lyckeby hade tre grundteman kost, fysisk aktivitet och rökning. Information runt detta var alltid varit tillgänglig för besökaren. Därutöver har man alltid haft möjlighet att vända sig till sköterskan eller farmacevten för att få råd och stöd om hälsofrågor och levnadsvanor. Möjlighet till egen informationssökning har även funnits i form av informationsväggar, broschyrer, utställningar och kunddatorn/hälsodatorn [4]. En utvärdering gjordes efter c:a ett års verksamhet med målet att mäta personalens och befolkningens inställning och uppfattning om Hälsotorget. Befolkningens uppfattning och inställning till Hälsotorget, tog man reda på genom ett utskick av 2000 folkhälsoenkäter. Undersökningen visade att alla inte hade besökt Hälsotorget men att begreppet Hälsotorg ändå hade etablerats. De flesta i undersökningen hade en positiv inställning till konceptet och dess budskap [4]. Personalen ansåg att konceptet var ett bra sätt att bedriva folkhälsoarbete i samverkan med andra aktörer och att det dessutom var utvecklande för yrkesrollen. Resultaten bedömdes vara så goda, att man som mål satte upp att det skulle bli ett Hälsotorg i varje kommun, i Projekt Blekinge, inom två år från projektets avslutande. Dessa två år har passerat, men man har inte riktigt lyckats nå fram till målet. Ett Hälsotorg till inom länet har öppnats [4]. Ett treårigt projekt på Apoteket Hjorten i Örebro har också utvärderats [7]. Den sammanfattande analysen visar att projektet har haft betydelse för att utveckla metoderna hur man tillhandahåller hälsoinformation men ingen större betydelse i att påverka samverkan mellan apoteket och Örebro läns landsting [7]. Apoteket som mötesplats är inte nämnvärt förändrat och någon förändring i kundantal har inte skett [7]. Däremot har ett nätverk av andra aktörer, bl.a. sjuksköterskor på vårdcentraler, skolor och företag, skapats utanför apoteket. Råd om egenvård på Apotek har en uppenbar betydelse för kunderna och enligt rapporten så nås en stor del av Apoteket Hjortens besökare av dess rådgivning. Rådgivningen har förstärkts av att det också funnits tillgång till distriktsköterska [7]. Av 20 000 givna råd om egenvård med behandlande karaktär under ett år på Hjorten, har 90 % givits av farmacevt och 10 % av distriktssköterska. Troligt är att en väsentlig del av dessa råd skulle ha givits på vårdcentralen om inte 6

rådgivningen på Apoteket hade funnits. Utvärderingen visar att det kan vara lämpligt med sjukvårdspersonal på apoteken [7]. Detta under förutsättning att dokumentation och förskrivningsrätt kan ordnas. I en delrapport till projektet på Apoteket Hjorten i Örebro har den hälsoekonomiska analysen av rådgivning tagits upp [8]. Den ska visa om projektet leder till kostandseffektivare rådgivning om egenvård. Den sammanfattande analysen av undersökningen kan indelas i följande punkter: Apotekens rådgivning med påföljande behandling har betydelse för befolkningens hälsa Rådgivningen avlastar primärvården Kostandseffektivt är det ingen skillnad att ge råden på apotek eller vårdcentral. Det är kostnadseffektivare att få råden om flera alternativa sätt att få råden finns, man väljer det minst tidskrävande. Den rådgivning distriktsköterskan ger är ett tillskott men påverkar inte den befintliga rådgivningen i omfattning och typ. Motivet till och syftet med den här studien, Egenvårdens betydelse på Hälsotorg, har varit att ta reda på om befolkningens intresse för hälsa och friskvård, även finns hos Sollefteåborna. Studien ska ses mot bakgrunden att idag öppnas hela tiden nya Hälsotorg. Men är satsningen väl motiverad och svarar den mot ett intresse hos befolkningen? Frågan är angelägen att besvara; idag finns det omkring 45 etablerade Hälsotorg i Sverige men målet är, enligt Apoteket AB:s vd Stefan Carlsson, att det år 2007 ska finnas 100 Hälsotorg i Sverige. Ett antal del frågor att besvara i studien har varit: Hur stor är Sollefteåbornas kunskap om Hälsotorg och rådgivning på apoteket? Vet man om att man kan söka information på den kunddator/hälsodator som finns på apoteket? Finns intresse för andra aktörer på Apoteket? Hur mycket/många egenvårdsråd ges redan idag av apotekspersonalen? 7

METOD Val av metod De olika undersökningar som har gjorts: Hälsotorg din mötesplats för hälsa [6], bifogas som bilaga nr. 1, Undersökning i egenvårdskassa/handköpskassan, bifogas som bilaga nr. 2, Undersökning på vårdcentral, bifogas som bilaga nr. 3, valdes att göras i enkätform. Enkäten Hälsotorg fylldes i av kunder på apoteket där enkäten låg framme tillsammans med en presentation av arbetet och en vädjan om hjälp att fylla i enkäten. Urvalet av kunder blev slumpmässig eftersom enkäten inte blev aktivt utdelad, utan de som ville och kunde, fyllde i den. Enkäten i egenvårdskassan fylldes i av den personal som för tillfället stod där. Enkäten prickades i varje gång om och när personalen gav ett råd. Enkäten Undersökningen på vårdcentral gjordes parallellt på de bägge vårdcentralerna. På VC Centrum satt författaren själv, de två första veckorna, tillsammans med mottagningssköterskan och fyllde i enkäten utifrån de samtal som sköterskan tog emot under telefontiden. Den tredje veckan skötte sköterskan själv om att fylla i enkäten. På VC Skärvsta var det mottagningssköterskan själv som fyllde i enkäten. 8

Statistiken som redovisas om kunddatorn/hälsodatorn i resultatavsnittet, har tagits fram genom www.mikrolund.se. Där kan man få fram all statistik från alla kunddatorer som är Internetkopplade i Apoteket. Statistiken från dagboksanteckningar förda på Apoteket, togs fram på den dator som har den funktionen. RESULTAT Enkätundersökning Hälsotorg din mötesplats för hälsa Den här undersökningen är gjord under perioden den 14/3 30/4 2005. Avsikten var att få veta hur mycket befolkningen i Sollefteå visste om Hälsotorg på Apoteket och samtidigt kanske få synpunkter och idéer till det Hälsotorg som är under utveckling på Apoteket Kronan. Enkäten låg ute i kundutrymmet, på receptsidan, tillsammans med en presentation av undersökningen och en vädjan om hjälp att fylla i enkäten. På receptsidan hade Kronan under undersökningsperioden c:a 4 300 kunder, det blir drygt 100 kunder/dag utslaget på sex arbetsdagar i veckan. Det var i förväg inte tänkt att ett visst antal enkäter skulle gå ut, utan dom fick ligga där under dessa veckor och slumpmässigt bli ifylld, av den som kände för det. 48 stycken hade antagit uppmaningen och fyllt i enkäten. På frågan Vet du vad begreppet Hälsotorg står för, svarade 25 stycken JA 23 stycken NEJ På frågan Varför besökte du Apoteket idag, svarade 9 stycken att dom behövde få råd/information 25 stycken skulle lämna/hämta recept 9

3 stycken skulle handla på egenvårdsavdelningen 8 stycken skulle både lämna/hämta recept och egenvårdshandla 3 stycken uppgav att dom var där av annan orsak På frågan om man tidigare fått råd på Kronan svarade 31 stycken JA 11 stycken NEJ 6 stycken minns inte På frågan Är Du nöjd med rådet, svarade 32 stycken att dom var helt nöjda 2 stycken var delvis nöjda 1 var inte nöjd 6 stycken hade inte behövt något råd 6 stycken hade inte besvarat frågan På frågan Vart hade Du vänt dig, om inte rådet hade kunnat ges av oss svarade 12 stycken vårdcentralen 6 stycken sjukvårdsupplysningen 2 stycken anhörig 3 stycken till annat/annan t.ex. via nätet 12 stycken skulle inte ha vänt sig någon annanstans 6 stycken hade inte besvarat frågan Av dem som svarade på den frågan, hade fyra stycken prickat för både vårdcentral och sjukvårdsupplysningen. Tre stycken hade prickat för alla förslag, utom ingen alls. De som hade prickat för flera förslag, hade gjort det för att dom tyckte att det berodde på vilken fråga man hade att ställa, vart man skulle vända sig På frågan om Temadagar var det Friskvård inkl. kost och motion som var dominerande. Där hade 10

28 stycken svarat att det skulle vara intressant som temakväll. Hälsa överhuvudtaget är tydligen vad folk vill vete mera om. 9 stycken hade förslag som: hur man handlar i en akutsituation, lättare sårvård, djurvård och dess mediciner, bl.a. avmaskningsmedel varför generikabyten 12 stycken hade inte besvarat frågan På frågan om kunden hade uppmärksammat kunddatorn och dess funktioner och möjligheter, svarade 25 stycken att dom sett datorn, men inte varit in på den 6 stycken hade sett datorn, varav 4 stycken även gjort några/alla självtester 16 stycken hade inte sett datorn 1 stycken hade inte besvarat frågan I sista punkten i enkäten, ombads kunderna att komma med egna synpunkter, både positiva och negativa. På den frågan var det hela 37 stycken som inte hade svarat. Av de som svarat på frågan, var det 8 stycken som var positivt inställd till Hälsotorget och dess möjligheter och som insåg vikten av egenvård, både för den enskilde individen och ur samhällsperspektiv 1 kund var MYCKET nöjd 1 kund undrade om man kunde komma åt kunddatorn hemifrån 1 kund tyckte att hon visste för lite för att komma med förslag eller kritik 11

Enkätundersökning i egenvårdskassan/handköpskassan Denna undersökning utfördes med hjälp av personalen på Apoteket Kronan, som prickade i enkäten efter varje gång dom gett ett råd. Undersökningen gjordes i egenvårdskassan/handköpskassan under perioden 14/3-30/4 2005. Apoteket Kronan hade, under den tiden, c:a 9 700 handköpskunder. Det är c:a 230 kunder/dag, utslaget på sex arbetsdagar i veckan. Det blev sammanlagt 40 arbetsdagar under perioden och av dessa var det 33 dagar som enkäten blev ifylld. 261 råd hade getts under perioden, vilket är ungefär 8 råd/dag. Av dessa 261 frågor från kunderna, var 61 % (159 st.), ställda av kvinnor och 28 %, (74 st.), av män. 28 frågor, (11%), gällde barn. 23 stycken av dessa 261 kunder, skickades vidare till sjukvården. Det är 8,8 %. Se figur 1 för åldersfördelningen av handköpskunder. 12

Åldersfördelning handköpskunder Antal 70 60 50 40 30 20 10 0 63 48 33 29 24 19 9 8 18-30 år 31-50 år 51-70 år Äldre Ålder Kvinnor Män Figur 1: Åldersfördelning av handköpskunder På enkäten fanns tio olika områden, eller kategorier, där man kunde markera, när och om ett råd hade getts. Områdena var indelade efter Apoteket Kronans moduler i självvalet. Frågor om hud och hudbesvär var allra vanligast, tätt följt av värk och förkylning. Under kategorin Annat ingår även frågor om allergi, som blev fler och fler i undersökningsperiodens slutskede. Se figur 2 för kategorifördelning. 13

Kategorifördelning 70 60 50 40 30 20 10 0 58 50 42 28 23 17 14 13 13 12 Hud/hudbesvär Värk/förkylning Annat Mage Skickat vidate Öron/ögon Tänder/tandvård Intim Sår/sårvård Vitaminer/naturlä kemedel Figur 2: Kategorifördelning Enkätundersökning på vårdcentral Den här undersökningen gjordes på två vårdcentraler i Sollefteå, VC Centrum och VC Skärvsta. Detta för att se om vårdcentralerna gav många egenvårdsråd, inom vilka områden råden gavs och om kunden/patienten lika gärna hade kunnat få rådet på Apotekets Hälsotorg. Tillstånd till att genomföra 14

undersökningarna på vårdcentralerna, togs genom kontakt med ansvariga chefer och mottagningssköterskor. Enkätundersökningen på VC Centrum genomfördes mellan den 29/3 15/4 2005. Undersökningsperioden blev 14 arbetsdagar. Vårdcentral Centrum har ett befolkningsunderlag på c:a 5000 invånare och hade under perioden 2004-04-15 t.o.m. 2005-04-15, 15 451 läkarbesök. Befolkningsstrukturen är mest äldre. Resultat från VC Centrum: Antal telefonsamtal: 263 stycken = c:a19 samtal /dag. Antal kvinnor: Antal män: 162 stycken. Det är 61,5 % av inkomna samtal. 101 stycken. Det är 38,5% av inkomna samtal. Åldersfördelning visas i figur 3. Åldersfördelning av inkomna samtal Antal 60 50 40 30 20 10 7 4 17 11 50 50 38 34 26 26 Kvinnor Män 0 Barn 18-30 år 31-50 år 51-70 år 71- äldre Ålder Figur3: Åldersfördelning av inkomna samtal Av dessa 263 samtal var: - 110 stycken för att få läkartid, det är c:a 42 % av samtalen, 9 stycken av dessa hade redan provat egenvård - 42 stycken för att få nya recept utskrivna, c:a 16 % 15

- 34 stycken skickades vidare till distriktsköterskemottagningen, c:a 13 % - 21 stycken skickades vidare till annat ställe, t.ex. annan vårdcentral pga. felringning, eller ringde själv till läkare, c:a 8 % - 49 stycken fick råd per telefon, c:a 18,5 % - 7 stycken fick svar på tidigare tagna prover, c:a 2,5 % Se figur 4. Fördelning enligt enkät 120 110 100 80 60 40 20 0 41 0 34 Läkartid Nya recept Skickades distriket 21 Skickades annat ställe 7 Provsvar 49 Råd via telefon Figur 4: Fördelning enligt enkät, VC Centrum De 9 stycken som redan hade egenvårdat, hade gjort det inom områden som: - öron/näsa/hals: vaxproppar, allergier, förkylningssymtom - värk: axlar, knän, - magbesvär - hudbesvär De 49 som fick råd per telefon om egenvård, fick det inom områden som: - förkylning - värk - hudbesvär - magbesvär - öron 16

- allergi Undersökningen på Vårdcentral Skärvsta fick en något annorlunda utformning, än den som genomfördes på Centrum, då åldersfördelningen föll bort. Undersökningsperioden på VC Skärvsta blev mellan den 29/3 8/4 2005, sammanlagt 9 arbetsdagar. Vårdcentral Skärvsta har ett befolkningsunderlag på c:a 8 000 personer och i genomsnitt 10 000 läkarbesök per år. Befolkningsstrukturen är mer blandad än den är på VC Centrum. Resultat VC Skärvsta: Antal samtal: 101 stycken = c:a 11 samtal/dag. Antal kvinnor: 65 stycken. Det är c:a 64% av inkomna samtal. Antal män: 36 stycken. Det är c:a 35% av inkomna samtal. Av dessa 101 samtal var: - 41 stycken för att få läkartid, det är 40,5% av samtalen - 23 stycken för att få nya recept utskrivna, det är c:a 23% - 5 stycken skickades vidare till annan inrättning, c:a 4,9 % - 7 stycken hade kunnat egenvårdat, c:a 6,9 % - 25 stycken föll under kategorin annat, t.ex. provsvar och egenvårdsråd, c:a 25 % Se figur 5. 17

Fördelning enligt enkät 45 40 35 30 25 41 23 28 20 15 10 5 5 7 0 Läkartid Nya recept Skickades vidare Egenvårdat Annat Figur 5: Fördelning enligt enkät, VC Skärvsta Egenvårdsråden rörde sig mest inom områdena: - öron-näsa-hals - värk 18

Kunddatorn/Hälsodatorn Kunddatorerna/Hälsodatorerna finns idag på de flesta Apotek som har hälsotorgsverksamhet. Hälsodatorn har, under den tid den funnits, varit i ständig utveckling, för att nu ha många olika funktioner och möjligheter. Den senaste versionen är utformad för att göra kunderna nyfikna på att använda den, då det rullar olika bilder på vad man kan hitta i datorn. Man kan bl.a. med hjälp av en streckkodsläsare, se hur man ligger till i högkostnadstrappan genom att scanna sitt apotekskort. Man kan även se t.ex. FASS-texten av ett visst läkemedel med streckkodsläsaren. Länkar finns till olika, utvalda instanser som har anknytning till egenvård, hälsa, sjukvård och läkemedel. På Hälsodatorn kan man även göra olika livsstilstester inom områden som t.ex. alkoholvanor, kost och motion. Testerna talar om hur man mår och Hälsodatorn ger råd och tips efter genomfört test. Testerna går att skriva ut och man kan, om man vill, göra ytterligare tester som uppföljning. Livsstilstesterna går att göra från en hemmadator och nås via www.livsstilstest.se Statistik kunddator Apoteket Kronan Statistik över kunddatorerna tar man fram genom www.mikrolund.se Där kan man få statistik på de antal timmar datorn är aktiverad per dag, per vecka eller per månad. Statistiken redovisas i stapeldiagramform och kan fås för alla internetterminaler hos Apoteket. Apoteket Kronans Hälsodator har, sedan den kopplades in i slutet på augusti 2004, haft 219 timmars webbtid. Statistiken är beräknad från september 2004 till april 2005, vilket ger en genomsnittlig webbtid på 27:38 timmar i månaden. Man kan även plocka fram veckostatistik över vart kunderna har varit på för länkar under den tid datorn är aktiverad. Den statistik som beräknas, är det antal klick som görs i dom olika länkarna som datorn är kopplad till. I tabell 1 är det ett urval av de länkarna som är redovisade. Statistikperioden är hämtad från veckorna 11 till 17. 19

Tabell 1: Webbtid för kunddator på Apoteket Kronan Webbtid I timmar Antal klick på Apoteket.se Antal klick på Hälsotorget Antal klick på levnadsvanor Vecka 11 6:33 44 147 149 12 7:46 102 202 192 13 6:35 67 193 252 14 5:07 44 193 99 15 6:01 69 266 113 16 7:25 44 340 261 17 5:44 32 238 109 20

Statistik från dagboksanteckningar Anteckningarna är registrerade av den dietist som finns på Apoteket Kronan en gång i veckan. Informationen dokumenteras i ett särskilt datorbaserat dagboksblad [7] och som är tillgängligt för övriga projekt inom Apoteket AB. I detta dagboksblad registreras uppgifter om patientens kön och ålder och hur besöket initierats samt vilka frågor man har diskuterat. Anteckningarna är registrerad första gången 2004-12-08 och fram till sista anteckningsdagen 2005-05-04, är 45 registrerade besök gjorda. 34 av dessa kunder, det är 75,5 %, hade annat ärende till apoteket. 9 besökare, det är 20 %, sökte aktivt hjälp och kom på eget initiativ. 2 besökare hade blivit hänvisade från vårdcentral. Dietisten har funnits på Kronan 12 gånger under den tiden. Antal registrerade besök är allt från en (1) till tio (10) per gång. Av dessa 45 kunder var 35 stycken kvinnor, c:a 78 % och 10 stycken män, c:a 22 %. Se figur 6 för åldersfördelningen mellan kvinnor och män. Åldersfördelning 25 22 20 Antal 15 10 9 10 Kvinnor Män 5 0 3 1 1 0-12 år 13-17 år 18-64 år > 65 år Ålder Figur 6: Åldersfördelning 21

Av dessa 45 kunder hade de flesta varit in på kunddatorn och gjort alla eller delar av livsstilstesterna. Bland kvinnorna så dominerade testerna på kost, motion och vikt. 29 stycken, eller 83 %, hade gjort någon av dessa tester. I åldern 18-64 hade 20 stycken besvär med magen. Många av dom hade även problem med oro och stress. I åldern > 65 år, var tendensen den samma, de flesta hade besvär med magen. 5 av de kvinnliga besökarna blev hänvisade till läkare, tandläkare eller sjukgymnast. Resten fick praktiska råd i levnadsvanor/livsstil av dietisten. Även bland männen hade en del gjort testerna i kost och motion, men även stresstesten hade gjorts av tre stycken. Magbesvär, oro och sömnsvårigheter är de största besvären även för männen. Tre stycken hänvisades vidare, medan resterande sju fick råd och tips på plats. 22

DISKUSSION Det kan vara missvisande att göra jämförelser mellan tidigare projekt och den här studien. Undersökningsperioden i det här arbetet har endast varit sju veckor medan i tidigare projekt det har varit mellan ett och tre år [4,6,7]. Tidigare arbeten har även innehållit personalens uppfattning om hur Hälsotorgsarbetet påverkat deras arbetssituation, medan denna studie enbart varit inriktat på kundens/patientens uppfattning av Hälsotorget. Vad som däremot är jämförbart mellan projekten och det här arbetet, är att så många som 30 % skulle ha sökt hjälp på vårdcentralen om de inte hade fått råd och hjälp på apoteket. Det är ett betydande antal besök på vårdcentralen som har kunnat undvikas genom att rådgivningen finns på apoteket. Vad som har varit bromsande är att många inte vet om att möjligheten till rådgivning finns på apoteket. Även om Hälsotorg som begrepp numera är relativt vedertaget, finns det de som inte, i första hand, tänker på att besöka apoteket när man är småkrasslig och behöver hjälp i egenvård. Att även apotekspersonalen har både kunskapen och kompetensen är det nog många som inte känner till. Att få till stånd ett forum på apoteken, i form av Hälsotorg, med farmacevter, distriktsköterskor och andra aktörer med hälsa och friskvård som specialitet, är en mycket god tanke och skulle troligen främja det arbete som pågår för att förebygga ohälsa hos befolkningen. Att endast 48 stycken fyllde i enkäten om hälsotorgsundersökningen, kan förklaras med att den inte aktivt delades ut med en begäran om att folk skulle fylla i den. Procentuellt sett, är de antal besvarade enkäter väldigt lite i förhållande till antalet kunder som besökte apoteket under undersökningsperioden och undersökningen är antagligen inte statistiskt signifikant. Författarens uppfattning är dock att undersökningens resultat kan vara en viktig indikation på vad Apoteket Kronans kunder tycker om Hälsotorg och dess verksamhet. En del av de förslag som gavs, som uppslag för temadagar/veckor, finns det ide om att jobba vidare på. Att kunddatorn/hälsodatorn har potential att bli mycket användbar i hälsotorgsarbetet, visar den statistik som togs fram efter undersöknings- 23

periodens slut. Enligt Hälsotorgsenkäten hade endast ett fåtal besökare använt kunddatorn, men trots det var det relativt många webbtimmar registrerade. De 45 kunder som dietisten hade registrerat i dagboksanteckningarna, har antagligen hjälpt upp den statistiken. Att dietisten har haft så många besök, kan tyda på att det finns ett behov av andra aktörer, med inriktning på hälsa och friskvård, på apoteket. Att livsstilstesterna nu kan göras från en hemdator kan tänkas resultera i ökande statistiksiffror. Det är betydligt lugnare att göra det hemma, där man är mera ostörd och privat, än på ett apotek. Om Hälsotorget dessutom är integrerat i det befintliga kundutrymme och inte har ett eget hörn, kan det vara störande att ha andra runt om kring sig som kan både se och höra vad som görs och sägs. Varför undersökningen på vårdcentralerna kom till, var för att se om och hur ofta primärvården fick ta emot samtal som rörde sig om egenvård. Det visade sig vara ganska ofta, men det var inte så ofta som patienten hänvisades till apoteket i stället. Har man redan patienten i telefon, med en fråga, så besvaras den lika fort som det tar att skicka vidare. Nu var det tydligen under en väldigt lugn period, som undersökningen gjordes. Förkylningsperioden var över och pollensäsongen hade inte riktigt startat. Enligt mottagningssköterskorna är det kring årsskiftet och under våren som dom tar emot mest frågor och ger de flesta råden. Vad som är anmärkningsvärt, är att det är kvinnorna som ställer de flesta frågorna och får rådgivning. Det gäller för både vårdcentralsundersökningen och den som gjordes i handköpskassa. Tendensen var lika även bland de 45 kunder som dietisten hade haft. Vad det beror på kan man bara spekulera i. Det är svårt att tro, att kvinnor skulle vara sjukare än män. En annan skillnad som är intressant, är att åldersfördelningen skiljer sig mellan de som tar kontakt med VC och de som söker hjälp på Apoteket. Det är betydligt fler i åldern >50 år, som söker kontakt på VC än på Apoteket, där det är åldersgruppen 31-50 år som är störst. Kan det bero på att de som är yngre, har en bättre kunskap om att man kan söka hjälp på Apoteket, än det finns bland den äldre generationen? 24

Undersökningarna på de två vårdcentralerna blev inte riktigt under samma förhållanden, då åldern på patienterna inte kom med på Skärvsta. Den delen tillkom under tiden på Centrum och det tillägget kom aldrig till personalens kännedom på Skärvsta. Ett misstag, då det hade varit intressant att se om åldersfördelningen hade varit annorlunda där, eftersom åldersstrukturen är något yngre på Skärvsta. Många råd ges i egenvårdskassan och siffran från enkätundersökningen förefaller rimlig och kan t o m vara högre enligt personalen. Det var inte alla gånger det hanns med att fylla i enkäten. Under förkylningstider och pollensäsongen är det mycket mer även här. Så här i efterhand är det väl en del som hade kunnat göras annorlunda. Enkäterna för undersökningarna i handköpskassan och vårdcentralen, blev lite ostrukturerade när man började fylla i dom. Utformningen av dom hade säkert kunnat göras på ett annat sätt, dels för att få en bättre överblick, dels för att göra dom lättare att pricka i. Hälsotorgsenkäten blev däremot bra, kanske för att där hade lite hjälp tagits av den enkät som Apoteket Renen i Umeå hade använt vid sin undersökning, vid utformningen. En förutsättning för att Hälsotorgen ska kunna bli ett etablerat och accepterat rådgivningsforum är att rådgivningen sker i lugn och avskild miljö vilket framkom genom dialog med kunder. Det kan vara besvärande för kunden om det cirkulerar folk runt omkring en, när man får personliga råd av hälsotorgspersonalen eller kanske är inne på datorn och kör ett livsstilstest. Det kan även vara bra för kunden att veta, att det finns en avgränsad, tydligt markerad del av Apoteket som är ett Hälsotorg. Utvärderingen i Örebro visade att Hälsotorget var en avlastning på Primärvården. Denna undersökning har dock inte kunnat visa om det är ekonomiskt fördelaktigare. En tänkbar besparing för kunden kan ligga i att man kan få rådet på apoteket istället för att beställa tid på vårdcentralen. 25

I förlängningen bör det bli en ekonomisk vinst, både för samhället, men även för den enskilde personen, om man kan undvika besöken, med karaktären av lättare besvär, på vårdcentralerna och istället söka den hjälpen på Apotekets Hälsotorg. SLUTSATS Undersökningen i Sollefteå visar att befolkningen har ett stort intresse för den egna hälsan och friskvård. Men den visar också att det kan ta tid att etablera nya idéer och få dom förankrade bland befolkningen. De flesta känner inte heller till apotekspersonalens goda kunskaper och kompetens när det gäller egenvård av lättare åkommor. Apotekspersonalen borde också tillsammans med andra professioner inom hälsa och friskvård, kunna ge information om levnadsvanor och livsstil och därigenom förebygga ohälsa hos befolkningen. Apoteket med sina 87 miljoner kundbesök om året skulle kunna vara en lämplig plattform att utveckla detta samarbete på. Även om arbetet har kommit relativt långt och de inblandade aktörerna är överens om den utvecklingspotential som konceptet Hälsotorg har, finns fortfarande hinder att undanröja. Ett hinder att överbrygga är att hitta en samarbetsform som är både ekonomiskt försvarbar och acceptabel för alla inblandade parter. 26

TACKORD Vill genom denna sida rikta ett stort TACK till Er alla som har hjälpt mig i mitt arbete. Har försökt att komma ihåg alla, men skulle jag ha glömt någon, så är det helt oavsiktligt och jag ber ödmjukt om ursäkt för det. Birgith Lönn, AOC i Sollefteå och handledare för projektet, som gjorde det möjligt för mig att genomföra den här undersökningen Pia Wiklund, Hälsotorgs/Hälsodialogssamordnare i Distrikt Nord och handledare i arbetet, som med råd och funderingar har hjälpt mig med arbetet ALL Personal på Apoteket Kronan, Sollefteå, Utan ert stöd hade jag aldrig klarat det! Dan Haupt, examinator, som har hjälpt mig med den tekniska utformningen Mottagningssköterskor och chefer på vårdcentralerna Centrum och Skärvsta, som genom sitt tillmötesgående sätt och positiva inställning, gjorde undersökningen på vårdcentralerna genomförbar De kunder som fyllde i Hälsotorgsenkäten och på så sätt gav mig ett litet underlag till sammanställningen. Ett speciellt tack till de som gav ett personligt Lycka till i sista enkätsvaret. Det värmde!! Birgitta Sahlin-Olofsson, AOC i Norrköping, och min älskade syster, som med kloka råd, finurliga funderingar, feedback, uppmuntrande tillrop och en aldrig sviktande tilltro till min kapacitet, har hjälp mig igenom den här tiden Sist men inte minst Yngve, min älskade, som bara har stått vid min sida och trott på mig 27

REFERENSER 1. Nationella folkhälsokommittén. Folkhälsopropositionen, mål för folkhälsan (2002/03:35) 2. Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande Hälsa på lika villkor (SOU 2000:91) 3. Norelius, M.; Apoteket AB 4. Apoteket AB, Landstinget Blekinge; Hälsotorget i Lyckeby ; 28/2 2003 5. Rudelius, L.; Hälsotorget i Lyckeby ett torg för bättre hälsa, Tidningen Apoteket nr.1 2004, publicerad 12/1 2004 6. Sjöquist Andersson, L., Wiklund, P., Lernstedt, M.; Hälsotorg för Umeåborna ; 2004 7. Hagberg, L., Fahlström, G., Falk, C.; Utvärdering av Hälsotorg på Apotek ; 2003 8. Hagberg, L.; delrapport Hälsoekonomisk analys av Hälsotorg på Apotek ; 2003 9. Husberg, G.; Apoteket AB, Blekinge 28

Bilaga 1 HÄLSOTORG - din mötesplats för hälsa Hälsotorg är ett begrepp som syftar till att ge den enskilde individen tillgång till hälsoinformation och att själv ta ett större ansvar för sin egen hälsa. Då vi försöker att bygga upp ett Hälsotorg här på Kronan, är det av stor vikt för oss att få veta om Du som kund har förstått vad begreppet Hälsotorg står för och vad vi på apoteket kan göra för att hjälpa Dig. Vi skulle vilja veta om Du är nöjd med den hjälp Du har fått, genom att be Dig att ta Dig tid att fylla in den här enkäten och lämna tillbaka den till personalen. Vi tackar på förhand, för din hjälp! Sätt ett kryss framför det alternativ som passar bäst. Streckade linjer är till för egna kommentarer. Vet Du vad begreppet Hälsotorg står för?.. Ja, jag vet vad Hälsotorg står för.. Nej, jag vet inte vad Hälsotorg står för. Varför besökte du apoteket Kronan idag? Flera alternativ kan anges. Få råd/information på Hälsotorget Lämna recept/hämta medicin Handla på egenvårdsavdelningen Annat. Har Du fått egenvårdsråd på Kronan vid något tidigare tillfälle? Ja. Nej. Inte vad jag kan minnas. 29

Är Du nöjd med det råd som Du fått idag? Ja, helt. Ja, men bara delvis. Nej, jag är inte nöjd. Om Du inte hade fått råd av oss här idag, vart hade Du då vänt dig? Vårdcentralen Sjukvårdsupplysningen Anhörig Annan Ingen alls Om vi skulle ordna temadagar här på apoteket, vad skulle vara mest intressant för Dig? Friskvård, kost, motion eller något annat? Kom med synpunkter och idéer!! Har Du uppmärksammat våran kunddator och de upplysningar man kan få där? Man kan även göra självtester inom olika områden, t.ex. om rökvanor. Är det något Du kanske redan har gjort? Ja, jag har varit inne på datorn och tittat och även gjort några/alla självtester Ja jag har varit inne på datorn och tittat men har inte gjort testerna. Ja, jag har sett datorn men har inte varit in på den. Nej, jag har inte sett datorn. Vi tar tacksamt emot alla synpunkter, både positiva och negativa, som Du har på Hälsotorget, allt för att vi ska kunna förbättra vårat arbete som hälsorådgivare. Än en gång Tack för hjälpen!! 30

Bilaga 2 ENKÄTUNDERSÖKNING I EGENVÅRDSKASSAN Man Kvinna Barn 18-30 år 30-50 år 50-70 år Äldre Frågade om/fick Värk/ förkylning Vitaminer/ naturläkemedel Tänder/tandvård Öron/ögon Intim Hud/hudbesvär Sår/sårvård Mage Annat Skickat vidare 31

Bilaga 3 ENKÄTUNDERSÖKNING PÅ VÅRDCENTRAL Man Kvinna Ålder Frågor från pat. Nya recept Läkartid Hjärta/lungor Diabetes Värk Öron-näsahals Hud Intim Mage Annat Hade kunnat egenvårda Skickade vidare till annan inrättning 32

Bilaga 4 HEJ!!! Vill Du hjälpa mig? Jag heter Agnetha Sahlin och går sista terminen på Receptarieutbildningen. Vad jag har kvar nu, är att göra en undersökning om Hälsotorg och egenvård. Det är där jag behöver Din hjälp. Jag skulle bli väldigt glad om Du ville ta dig tid att fylla i enkäten som ligger här nedanför. Det är bland annat den som ska ligga till grund för mitt arbete. Jag hoppas att Du kan hjälpa mig! Tack på förhand för hjälpen!!! 33