HEMSTÄLLAN 2015-04-29 Dnr: 12-2015/1151 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Hemställan för justerade avgifter m.m. inom Patent- och registreringsverkets verksamhetsområden. Patent och registreringsverket (PRV) hemställer i det följande om förordningsändringar som syftar till justering av avgifter inom PRV:s verksamhetsområde Patent. Skälet till förslagen är de naturliga kostnadsökningar som vi sett under det senaste året och som vi ser kommer ske kommande år, samt investeringar inom IT-området. Den pressade ekonomi som rått för PRV:s hela verksamhet de senaste åren har fått till följd att kostnader har fått hållas nere, främst på personalsidan där den största kostnadsposten ligger. Årsarbetskrafterna på hela PRV har minskats från 411 år 2008 till nuvarande 313 årsarbetskrafter, vilket i sin tur lett till en viss personalbrist och svårigheter med ärendebalanser inom PRV:s myndighetsuppgifter och att myndigheten haft svårigheter att genomföra sitt informationsuppdrag. Ansträngningarna att förbättra ekonomin och att upprätthålla våra servicemål fortsätter. PRV har dock en tydlig strategisk inriktning som går ut på att verksamheten även fortsättningsvis ska vara en kompetent granskande myndighet och att PRV ska uppfylla PCT-kraven (se bilaga 1). Vi har i handläggningen av avgiftsjusteringen samrått enligt avgiftsförordningen med ESV. ESV hade inget att invända mot vår föreslagna avgiftsjustering (bilaga 4). Underlag för avgiftsjustering 2015 inom Patentområdet PRV har analyserat sin ekonomi och kommit fram till att det finns ett behov av att höja avgifterna 2015 inom Patentområdet, i och med att dagens avgiftsnivå kommer leda till en icke balanserad budget 2015 och framåt. Genom en avgiftsjustering motsvarande ca 5,1 % för Patentavdelningen på avgiftsunderlaget, bedöms verksamheten kunna uppnå ett balanserat resultat under såväl 2015 som 2016. Det innebär också att vi uppfyller PRV:s åtaganden i regleringsbrevet, instruktionen och serviceåtaganden. Box 5055, 102 42 Stockholm [ Besökare: Valhallavägen 136 ] Tel: 08-782 25 00, Fax: 08-666 02 86, Bankgiro: 5050-0248 prv@prv.se, www.prv.se 1 (8)
De avgiftsjusteringar som redovisas nedan förväntas totalt sett ge avgiftsförstärkningar på ca 11,8 miljoner kronor på årsbasis, samt bidra till möjligheter för en mer kundanpassad produkt. Om avgiftsjusteringen genomförs den 1 juli kommer verksamhetsgrenen Patent att visa en balanserad ekonomi för 2015, däremot om en avgiftsjustering sker senare eller uteblir under 2015 kommer ett underskott att uppstå och då både ackumulerat och för resultatet 2015. Nedan redovisas förslagen till avgiftsjusteringar för verksamhetsgrenen Patent, per 2015-07-01. PRV har idag ett ackumulerat resultat på ca 1.8 MSEK (2014-12-31), och med de föreslagna avgiftsjusteringarna skulle 2015 visa en ekonomi i balans för PRV. Bör tilläggas att verksamhetsgren Patent har ett ackumulerat underskott på ca -0,5 mkr (2014-12-31). Som framgår av nedanstående kommer avgiftsjusteringen att innebära en ökning på 1,53 % för Patentområdet under perioden 2000 till och med 2015. Verksamhetsgren (VG) Patent förutsättningar Patentverksamheten hade vid ingången av 2015 ett ackumulerat underskott som uppgick till ca -0.5 mkr. Om ingen avgiftsjustering görs, budgeteras 2015 att generera ett underskott på ca -4,8 mkr för VG Patent. En avgiftsjustering skulle förbättra resultatet med ca 5,9 mkr 2015 och följande år med ca 11,8 mkr. Avgifterna justerades senast 2012, och innan detta 2010 och en sänkning av ansökningsavgiften 2006. Avgiftsjusteringar inom verksamhetsområde Patent sedan 2000 En uppställning av samtliga avgiftsjusteringar som Patentavdelningen genomfört på sina myndighetsavgifter sedan 2000 ser ut så här, med den beräknade effekten av varje justering: År Intäkter ÅR Patent Avgiftsjustering - Uppskattad effekt Effekt % Ack. Effekt % 2000 229 754 0 0,0% 0,0% 2001* 260 841 11 757 4,5% 4,5% 2002 287 244 0 0,0% 4,5% 2003 294 249 0 0,0% 4,5% 2004 294 654 0 0,0% 4,5% 2005 279 100 0 0,0% 4,5% 2006 267 970-2 845-1,1% 3,4% 2007 292 047 0 0,0% 3,4% 2008 270 766 0 0,0% 3,4% 2009 206 605 0 0,0% 3,4% 2010 213 011 30 440 14,3% 17,7% 2011 228 435 0 0,0% 17,7% 2012 220 685 10 395 4,7% 22,4% 2 (8)
2013 229 356 0 0,0% 22,4% 2014 218 814 0 0,0% 22,4% 2015** 231 050 11 750 5,1% 27,5% Totalt 4 024 581 61 497 1,53% Genomsnittlig procentuell effekt = 1,53 % * Inga beräkningar från 2001, utan faktisk intäktsökning jmf med ett normalår. ** Prognos, föreslagen avgiftsjustering den 1 juli 2015 omräknat till helår. Effekten för 2015 blir vid en avgiftshöjning 1 juli ca 5,9 mkr. Förslag Avgiftsjusteringen är tänkt att läggas till största delen på årsavgifter, vilket skulle innebära ca 7 % ökning av dessa. Intäkter från årsavgifter är en väsentlig del av Patentavdelningens intäkter och det är dessa som ska finansiera handläggningen av nationell ansökan och säkerställa att verksamheten kan leverera det man åtagit sig. På patentavdelningen finns det framöver behov av relativt stora investeringar inom ITutveckling, både vad gäller infrastruktur och projekt. Trots den föreslagna höjningen innebär det att PRV:s avgifter håller sig på en internationellt mycket låg nivå. Som en jämförelse har tagits ett antal referensländer (Norden, Holland och Tyskland), och man kan här se att Sverige ligger klart lägst om man summerar samtliga avgifter för ett genomsnittspatent (se bilaga 2). Avgiftsjusteringarna som föreslås omfatta årsavgifter: År Nuvarande Justerade 1 300 300 2 450 500 3 550 600 4 1 000 1 100 5 1 300 1 400 6 1 600 1 700 7 1 800 2 000 8 2 200 2 300 9 2 500 2 700 10 2 800 3 000 11 3 100 3 300 12 3 400 3 700 13 3 800 4 000 14 4 100 4 400 15 4 400 4 700 16 4 700 5 000 17 5 000 5 300 18 5 400 5 800 19 5 700 6 100 20 6 000 6 400 Totalt 60 100 64 300 3 (8)
Ovanstående justeringar av årsavgiften förväntas ge 10,7 mkr på årsbasis. Utöver Årsavgifter önskar Patentavdelningen även göra tre mindre justeringar: 1) Att höja Vidarebefordringsavgiften för PCT från 1 200 till 1 500, vilket innebär ca 300 tkr i ökade intäkter på årsbasis, för att anpassa avgiften mot arbetsinsatsen. 2) Att slå ihop meddelandeavgiften på 1 400 med extra sidavgift utöver 8 sidor á 175 kr, till en rak avgift på 2 500. Detta utifrån såväl kundönskemål som önskemål på interna processeffektiviseringar. Avgiftsförändringen är budgetneutral och motsvarar dagens snitt på 6 extra sidor utöver 8. 3) Att höja ansökningsavgift och årsavgift för tilläggsskydd med 50 % (10 000 kr till 15 000 kr), vilket innebär ca 750 tkr i ökade intäkter på årsbasis. Denna avgift avser förlängningen av patentets giltighet ytterligare 5 år, utöver 20, och kommer i ett skede då sökande har mycket stor ekonomisk nytta av att ansökan lever vidare, och processen för godkännande är relativt kostsam för PRV och långt ifrån kostnadstäckande. I bilaga 2 beskriver PRV grunderna inom avgiftssystemet för patent Susanne Ås Sivborg Jan Wernerson 4 (8)
Bilaga 1 PRV är i dag en PCT-myndighet (bakgrund och konsekvenser) Sverige var i allra högsta grad delaktigt vid framtagandet av PCT konventionen 1972. Vi bidrog till att skapa möjligheter för andra myndigheter i Europa, än det europeiska patentverket (EPO), att vara PCT-myndigheter i Europa. Med PCT-myndigheter menas i det här sammanhanget myndigheter som utför internationell nyhetsgranskning och preliminär patenterbarhetsbedömning enligt PCT, ISA/IPEA (International Searching Authorities/International Preliminary Examining Authorites). Till den europeiska patentkonventionen, European Patent Convention (EPC), finns ett centraliseringsprotokoll. Centraliseringsprotokollet innebär i princip att all nyhetsgranskning och preliminär patenterbarhetsbedömning enligt PCT ska koncentreras till EPO, men det finns ett språkundantag i sektion 3(2) som möjliggör för länder som inte har EPO:s handläggningsspråk tyska, engelska eller franska som sina språk, att agera som PCT-myndighet. Detta utrymme skapades för att ge sökande med annat modersmål än de officiella språken i EPO möjlighet att kunna använda sig av PCT-systemet på sitt modersmål. Sverige var det land som drev denna fråga och mer eller mindre skapade utrymmet i sektion 3(2) och blev sedan den enda PCTmyndigheten under centraliseringsprotokollet från starten 1978. Därefter har ytterligare PCT-myndigheter i Europa tillträtt, nämligen Spanien 1996, Finland 2005 samt det nordiska patentinstitutet, NPI, 2007. NPI består av Danmark, Island och Norge. Även Österrike är en PCTmyndighet men inte under centraliseringsprotokollet eftersom landet har tyska som modersmål. Österrike agerar PCT-myndighet endast för utvecklingsländer. Det finns formella krav i PCT för att få bli en PCT-myndighet. Myndigheten måste ha tillgång till minst 100 civilingenjörer eller motsvarande (granskare) inom olika teknikområden samt PCT minimidokumentation för nyhetsgranskningar. PRV uppfyller dessa krav för närvarande (ca 112 granskare), men en minskning av antalet granskare kan snabbt leda till att vi inte uppfyller kraven och därmed kan vår roll som PCT-myndighet ifrågasättas. Det finns idag endast 20 myndigheter i världen som har verksamhet i drift som PCT ISA/IPEA myndigheter. Knappt halva PRV:s verksamhet på patentsidan utgörs av PCT verksamheten (ca 1400 ansökningar/år). Utan dessa skulle PRV bli tvunget att minska granskarkåren kraftigt vilket skulle innebära en avsevärd kvalitetsförsämring beträffande granskningarna, vilket i sin tur skulle innebär en större osäkerhet kring ett patents hållbarhet för patentinnehavaren och tredje man. PRV skulle inte längre kunna vara den kvalitetsmyndighet som vi de facto är idag och det skulle också innebära en kvalitetsförsämring för våra kunder (svenska företag). PCT-ansökningar utgör alltså en stor andel av PRV:s arbetsvolym vilket vittnar om att denna verksamhet är viktig för svenskt näringsliv. Att ha en nationell egen PCT-myndighet innebär en klar konkurrensfördel för svenskt näringsliv idag. Om PCT-verksamheten äventyras p.g.a. reducerad granskarkår kan detta få allvarliga följder för våra möjligheter att utföra ett kvalitativt arbete även beträffande de nationella patentansökningarna eftersom de hanteras av samma granskare och kräver samma kompetens. 5 (8)
Bilaga 2 Grunderna för avgiftsstrukturen i europeiska patentsystem Enligt 8 femte stycket patentlagen (PL) ska den som söker patent betala dels en ansökningsavgift, dels årsavgifter för sin ansökan. För meddelade patent ska årsavgifter betalas enligt 40 PL. Av 51 PL följer att betalning av årsavgifter är en förutsättning för att patentet ska behålla sin giltighet. Både ansökningsavgifter och årsavgifter fastställs av regeringen enligt bemyndigande i 76 PL. Årsavgifternas storlek ökar för varje år som ansökan eller patentet upprätthålls. Något lagkrav om att avgifterna ska vara progressiva finns inte (däremot anges i 76 att regeringen får föreskriva att ett eller flera av de första avgiftsåren ska vara avgiftsfria). Motiven för årsavgifter är flera: 1) Incitamentsfunktionen Patentmyndighetens kostnader för en patentansökan ska i princip täckas av sökandena, men om hela kostnaden får belasta ansökningsavgiften kan denna bli så hög att den verkar avskräckande för intresset att söka patent; jfr Nordisk patentlovgivning (Nordisk utredningsserie NU 1963:6) s. 183. 2) Konventionsförpliktelse Enligt Artikel 39 i Europeiska patentkonventionen (EPC) ska varje kontraktsstat betala till den europeiska patentorganisationen en viss andel av de årsavgifter som tas ut för validerade europeiska patent. Det är naturligt att förstå artikeln så att en kontraktsstat inte kan avstå från att föreskriva uttag av årsavgifter för sådana patent. Enligt 81 gäller i princip här i landet samma bestämmelser för svenska patent som för validerade europeiska patent. Årsavgifterna i bilagan till patentkungörelsen är således enhetliga för svenska och europeiska patent. 3) Konkurrensaspekter Progressiva årsavgifter motverkar att rättsinnehavaren upprätthåller ett patent längre än som är kommersiellt intressant. Låter han eller hon patentet falla blir uppfinningen tidigare fri att utnyttjas av andra, vilket är till fördel i konkurrenshänseende. 4) Regelharmonisering De nordiska patentlagarna har tillkommit i nordiskt samarbete. Avgiftsstrukturen med uppdelning på ansöknings- och årsavgifter är likformig i Norden. I EPC har som nämnts förutsatts att kontraktsstaterna tar ut årsavgifter för europeiska patent, delvis för att Europeiska patentverket (EPO) ska få kompensation för sina kostnader i ansökningsärendet. När det gäller europeiska patentansökningar ska, enligt artikel 86 EPC, sökanden betala årsavgifter direkt till EPO. 6 (8)
Bilaga 3 Jämförelseunderlag avgifter patent gentemot referensländer 45000 Kostnad för patent i 13-år 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 årsavgifter 13 år ansöknings + medelandeavgift 7 (8)
Bilaga 4 8 (8)