Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Transkript

1 YTTRANDE 1 (5) Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) (N2015/2421/IF) 1. Inledande synpunkter Hovrätten instämmer i utredningens bedömning att Patent- och registreringsverkets (PRV) viktigaste roll i innovationssystemet även fortsättningsvis bör vara att bedriva sin kärnverksamhet, dvs. att tillhandahålla hög kvalitet i granskningen av immateriella rättigheter och uppfylla sitt serviceåtagande. Det är särskilt viktigt mot bakgrund av den reformering av domstolsprövningen av bl.a. immaterialrättsliga mål och ärenden som föreslås i lagrådsremissen den 11 juni 2015 Patent- och marknadsdomstol. PRV kommer att ha en central roll i denna reform som första instans i en stor andel av ärendena i instanskedjan. I utredningen föreslås att PRV:s informationsuppdrag ska utvidgas väsentligt. Hovrätten anser i och för sig att det kan finnas skäl för att PRV:s informationsuppdrag utvidgas i vissa avseenden. Det gäller särskilt för information om den upphovsrättsliga lagstiftning eftersom det, vid sidan av regeringskansliet, inte finns någon myndighet som ansvarar för sådan information i dagsläget. Samtidigt är underlaget för det utvidgade informationsuppdraget bristfälligt och utformningen av uppdraget oprecist formulerat. Det medför bl.a. att det inte går att bedöma omfattningen av uppdraget och vilken påverkan det därmed kan komma att få på PRV:s kärnverksamhet. Hovrätten avstyrker därför förslaget i dess nuvarande utformning. I utredningen lämnas även förslag på inrättandet av ett råd för immateriella tillgångar. Även i denna del anser hovrätten att förslaget är alldeles för oprecist formulerat. Hovrätten ifrågasätter också lämpligheten av att det inom detta råd, och alltså inom PRV, ska inrättas ett särskilt Programråd för forskningsfrågor som ska ha i uppgift att lämna årliga forskningsbidrag. Hovrätten invänder även i vissa delar mot den föreslagna lösningen för att finansiera PRV:s utökade uppgifter. Vidare avstyrker hovrätten förslaget att PRV ska byta namn till Myndigheten för immateriella rättigheter. R2B Box 2290, Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon: Fax: svea.hovratt@dom.se Expeditionstid: Måndag-fredag

2 YTTRANDE 2 (5) 2. Allmänt om utredningen Hovrätten konstaterar att den redogörelse för det svenska immaterialrättsliga regelverket som presenteras i utredningen, dels i kap. 3 och dels i utredningens bilaga 2, är bristfällig. Redovisningen är genomgående mycket summarisk. Den innehåller ett flertal felaktiga uppgifter (se t.ex. uppgiften i avsnitt 3.2 s. 28 om vilka rättighetshavare som ges ensamrätt genom lagstiftningen, beskrivningen av det upphovsrättsliga skyddet på s. 29 och beskrivningen under rubriken Krav på varumärke i bilaga 2 s. 165). Ytterligare exempel på bristerna är att utredningen helt saknar en redogörelse för det upphovsrättsliga skyddet för datorprogram och för samtliga de till upphovsrätten närstående rättigheterna. Vid en genomläsning av den förteckning över intervjuade organisationer som återfinns i utredningen kan konstateras att utredningen endast har intervjuat en organisation Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation, SAMI som representerar till upphovsrätten närstående rättigheter och inte någon upphovsrättslig organisation. Dessa utgångspunkter för utredningens förslag framstår alltså generellt som bristfälliga. Enligt hovrättens bedömning bidrar det till de brister i förslagen som hovrätten utvecklar i det följande. 3. Ett väsentligt utvidgat informationsuppdrag Hovrätten delar utredningens uppfattning att PRV:s viktigaste roll i innovationssystemet även fortsättningsvis bör vara att bedriva kärnverksamheten, dvs. att tillhandahålla en effektiv och högkvalitativ granskning av immateriella rättigheter och uppfylla sitt serviceåtagande. Det är särskilt viktigt mot bakgrund av PRV:s centrala roll för ett stort antal ärenden vid genomförandet av reformen om inrättande av patent- och marknadsdomstolar. Syftet med den reformen är att uppnå en ändamålsenlig, effektiv och högkvalitativ prövning av bl.a. immaterialrättsliga mål och ärenden. Att PRV bedriver en effektiv och högkvalitativ granskningsverksamhet är därmed av central betydelse för att genomströmningstiden för ett stort antal av de ärenden som kommer att handläggas inom den nya immaterialrättsliga instanskedjan blir så kort som möjligt. Samtidigt föreslår utredningen ett väsentligt utvidgat informationsuppdrag för PRV. Jämfört med PRV:s nuvarande informationsuppdrag som är riktat mot företag och aktörer inom det offentliga innovationssystemet, föreslår utredningen att PRV framöver ska tillhandahålla behovsanpassad information om immateriella rättigheter som är relevant för olika intressenter samt att myndigheten ska genomföra insatser för att öka kunskapen om immaterialrättens innehåll, inklusive upphovsrätt, och det immaterialrättsliga systemet (se 3 i den föreslagna förordningen). Den föreslagna utformningen av ett utvidgat informationsuppdrag för PRV är enligt hovrätten alltför oprecist formulerat. Det är mycket svårt att få ett grepp om vad uppdraget ska bestå i samt närmast omöjligt att bedöma hur omfattande och resurskrävande uppdraget kommer att bli. Visserligen kan det finnas skäl för att utvidga PRV:s informationsuppdrag särskilt när det gäller information om

3 YTTRANDE 3 (5) den upphovsrättsliga lagstiftning eftersom det, vid sidan av regeringskansliet, inte finns någon myndighet som ansvarar för sådan information i dagsläget. Men ett sådant uppdrag behöver vara precist utformat, ha ett ordentligt underlag samt innehålla en bedömning av hur PRV ska bygga upp den kompetens som krävs för att kunna tillhandahålla saklig information om upphovsrätten och de till upphovsrätten närstående rättigheterna. Hovrätten vill vidare framhålla betydelsen av att den information som PRV ska tillhandahålla är saklig och opartisk. Något annat skulle riskera att påverka uppfattningen om PRV som den opartiska granskningsmyndighet som myndigheten är. Hovrätten anser i det här avseendet inte att utredningen i tillräcklig utsträckning framhåller vikten av att PRV i det utvidgade informationsuppdrag som föreslås ska tillhandahålla information som speglar den balans som det immaterialrättsliga regelverket bygger på. Det gäller inte minst upphovsrätten. Även i denna del är underlaget i utredningen bristfälligt. Som redan påpekats har endast en rättighetshavarorganisation intervjuats av utredningen och, såvitt framgår, inga företrädare för användarintressen. Hovrätten vill understryka att utredningen inte har redovisat hur PRV:s kärnverksamhet kan komma att påverkas vid ett genomförande av det föreslagna väsentligen vidgade informationsuppdraget. Som hovrätten betonat inledningsvis är en sådan analys särskilt viktig mot bakgrund av reformen om inrättandet av patent- och marknadsdomstolar. Detta eftersom PRV kommer att ha en central roll i reformen genom att vara första instans i en stor andel av ärendena enligt denna reform. Sammantaget innebär dessa brister att hovrätten avstyrker det utvidgade informationsuppdraget i dess nuvarande utformning och på det presenterade underlaget. 4. Ett råd för immateriella tillgångar Utredningen föreslår också att det ska inrättas ett Råd för immateriella tillgångar vid PRV. Rådets ska vara ett forum för myndigheter, statliga bolag och andra aktörer inom innovationssystemet, genom vilket de ska utbyta erfarenheter och information sinsemellan. Hovrätten ställer sig mot bakgrund av utredningens svepande beskrivning av rådets arbetsuppgifter och syfte frågande till vad rådets egentliga arbetsuppgifter ska bestå i. Något förtydligande eller några konkreta exempel på hur rådet kan bidra till att kunskapen om immateriella tillgångar höjs hos aktörer i innovationssystemet presenteras inte. Hovrätten efterfrågar därför också i denna del ett bättre underlag och en precisering av rådets roll och uppgifter samt en bedömning av omfattningen av denna verksamhet och hur den kommer att påverka PRV:s kärnverksamhet. Som hovrätten redan betonat är det särskilt viktigt mot bakgrund av PRV:s roll i reformen om patent- och marknadsdomstolar. Inom Rådet för immateriella rättigheter - och alltså inom PRV - föreslår utredningen vidare att det ska inrättas ett Programråd för forskningsfrågor. Detta råd ska enligt förslaget stimulera forskning i gränsytan mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt, genom att årligen bidra med 5

4 YTTRANDE 4 (5) miljoner kr till forskning inom området. Hovrätten konstaterar att utredningen inte synes ha utrett om det finns förutsättningar att ge ett sådant uppdrag till någon annan myndighet och om det överhuvudtaget är lämpligt att en granskningsmyndighet, vars oberoende är av central betydelse, får ett sådant uppdrag. Hovrätten anser att dessa frågor bör övervägas ytterligare och kan därför inte heller tillstyrka detta förslag. 5. Den föreslagna lösningen för att finansiera PRV:s utökade informationsuppdrag Utredningen föreslår att PRV:s utökade informationsuppdrag ska finansieras genom att PRV årligen tilldelas 10 miljoner kronor via anslag. De medel som i dag avräknas från PRV:s intäkter för att finansiera Patentbesvärsrättens verksamhet bör enligt utredningen användas för att finansiera PRV:s utökade verksamhet inom information och kunskapsspridning i samband med att Patentbesvärsrätten avvecklas och ersätts av patent- och marknadsdomstolarna. Detta förslag ser ut att stå i strid med den presenterade lösningen för att finansiera inrättandet av patent- och marknadsdomstolarna i lagrådsremissen "Patent- och marknadsdomstol". I lagrådsremissen framhålls att de permanenta kostnadsökningar som uppkommer hos Sveriges Domstolar till följd av att de uppgifter som enligt nuvarande ordning utförs i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen förs över till patent- och marknadsdomstolarna bör täckas genom att Sveriges Domstolars anslag ökas med resurser motsvarande Patentbesvärsrättens och Marknadsdomstolens respektive nuvarande anslag. Det framhålls vidare att den reformen kan väntas medföra visst merarbete även för PRV, med eventuella kostnadsökningar som följd. Hovrätten vill betona att det är av stor vikt att den föreslagna reformen om patent- och marknadsdomstolar får en tillfredsställande finansiering för att reformen ska få de positiva effekter som den syftar till. Det kan därför inte komma ifråga att prioritera en finansiering av utökade informationsuppdrag framför en finansiering av reformen om inrättandet av patent- och marknadsdomstolar. 6. Förslaget om namnbyte från PRV till Myndigheten för immateriella rättigheter Utredningen föreslår att PRV ska byta namn till Myndigheten för immateriella rättigheter eftersom det nuvarande namnet ger intryck av att verksamheten enbart berör patent, vilket är missledande. Det nya namnet speglar enligt utredningen hela den verksamhet som PRV bedriver på ett bättre sätt. Av följande skäl avstyrker hovrätten detta namnbyte. PRV kommer, som redan framhållits, vara första instans i ett stort antal ärenden inom ramen för reformen om inrättandet av patent- och marknadsdomstolar. I den reformen har namnfrågan övervägts. Där föreslås att de särskilda domstolar som ska inrättas ska heta Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. Hovrätten anser mot den bakgrunden att det är

5 YTTRANDE 5 (5) lämpligt att PRV behåller sitt nuvarande namn. På så sätt uppnås en namngemenskap inom den nya instanskedjan som kan underlätta allmänhetens förståelse för hur den är sammansatt. Som utredningen påpekar framhåller visserligen det nuvarande namnet just patent. Samtidigt är namnet PRV väl inarbetat. Dessutom tydliggör orden och registrerings i namnet att PRV:s verksamhet även omfattar flera av de immateriella rättigheterna. Redan det nuvarande namnet speglar därigenom mer än enbart patent. Det är enligt hovrätten också betydelsefullt att ordet registrerings finns med i myndighetens namn eftersom det på ett tydligt sätt lyfter fram myndighetens kärnverksamhet, dvs. granskningen av ansökningar om registrering av immaterialrättsligt skydd. Hovrätten anser också att det kan ifrågasättas om det är lämpligt att ge myndigheten namnet Myndigheten för (hovrättens kursivering) immateriella rättigheter. Hovrätten vill här återigen framhålla att det immaterialrättsliga systemet bygger på en väl avvägd balans mellan olika intressen som gör sig gällande. En myndighet som har som sin huvudsakliga uppgifta att granska ansökningar om immaterialrättsligt skydd och som är första instans i en instansordning bör inte ha ett namn som kan uppfattas som att myndigheten särskilt beaktar rättighetshavarnas intressen. Sammanfattningsvis avstyrker därför hovrätten det föreslagna namnbytet. I handläggningen av detta ärende har deltagit hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, hovrättslagmannen Christine Lager, hovrättsrådet Kajsa Bergkvist och hovrättsassessorn Tobias Tibell, föredragande. Fredrik Wersäll Tobias Tibell