Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för hur skatter bör utformas Hur påverkar skatter individers beteende? Skatteincidens Beteendeförändringar av skattehöjningar Kostnader av skatter Hur ser skatterna ut i Sverige? Procent av BNP 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 Offentliga utgifter som andel av BNP European Union (27 countries) European Union (15 countries) Denmark Sweden Varför beskatta fastigheter? Varför reformerades? Varför den inte borde avskaffats? 20,00 10,00 0,00 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År 3 4 1
Skatteintäkter som andel av BNP Skatteintäkter som andel av BNP 70,00 60,00 50,00 Procent 40,00 30,00 European Union (27 countries) European Union (15 countries) Denmark Sweden 20,00 10,00 0,00 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År 5 6 Skatteteori Varför har vi skatter? - Finansiera offentlig verksamhet -Uppnå en mer jämlik inkomstfördelning - Korrigera marknadsmisslyckanden - Konjunkturcykelinstrument och stabiliseringspolitik (finanspolitik) 7 8 2
Hur ska skatterna utformas? - Effektiva -Rättvisa - Lätt att administrera, transparanta och förutsägbara EFFEKTIVITET Hur ska skatterna utformas för att vara så effektiva som möjligt? Skatten ska inte påverka individers incitament Hur utformar man skatter så att de inte påverkar individers incitament? - Likformig skatt - Beskatta oelastiska skattebaser 9 10 Rättvisa Vad är rättvist? End-state teori Process teori Horisontell rättvisa Vertikal rättvisa Legitimitet och administration, Legitimitet => skattemoral Transparent veta vad man betalar Förutsägbart (Kritik mot fastighetsskatten) Inte för kostsamt att driva in skatteintäkterna 11 12 3
Hur stor påverkan har skatter på individers/företags beteende Skatteincidens vem bär bördan av skatten? Hur påverkar skatter individer? Traditionellt låga arbetsutbudselasticiteter Om man använder ett bredare mått på beteendeförändring får större elasticiteter Omfördelning Vem fördelar staten till? Största delen av den offentliga sektorn är omfördelning 80 % av alla transfereringar går till samma individ i år eller i framtiden 13 14 Omfördelning Två skolor: Traditionell: Staten är god, social ingenjör Public Choice: Politiker och byråkrater agerar i egenintresse Sverige Hur ser skattesystemet ut i Sverige? Höga skatter på arbete Internationellt jämförbara skatter på kapital, fast höga skatter för låga kapitalinkomster Höga skatter på ägande Varför har vi världens högsta skattetryck? 15 16 4
Utmaningar för svensk skattepolitik Demografi Större andel äldre i befolkningen. Färre som ska försörja fler Globalisering Skattekonkurrens: skattesatserna tenderar att minska Fiskal konkurrens: Vad staten lägger pengar på Förändrade attityder Sociala multiplikatorer Lösningar Vad bör staten göra? Privata lösningar? Ökad koppling mellan skatt och förmån (beskattning enligt intresseprincipen) Bredda basen arbeta mer (Allianens recept) Andra intäktskällor Böter Casino 17 18 Hatad av politiker Älskad av ekonomer Hatad: likviditetsproblem, oförutsägbar, saknar legitimitet? Älskad: Effektiv skatt med små snedvridningar (dödviktskostnader) Ingen liten skatt Tidigare en skatt 1% av taxeringsvärdet (75% av marknadsvärdet) Var unik i att den var statlig Reformerades Nu kommunal avgift 19 20 5
Varför beskatta fastigheter? Del av kapitalinkomstbeskattningen Två komponenter: Boendevärde avkastning i natura, likställa med direkt investeringar på andra kapitalplaceringar (ränta, utdelning) Värdestegring beskattas som värdestegringar på andra Hur bestäms skattesatsen? Likformig beskattning ska beskattas likformigt med andra kapital placeringar Kan alternativt se boende som konsumtion och bör då beskattas likformigt med annan typ av konsumtion kapitaltillgångar 21 22 Varför reformeras? Varför reformeras? Problemet: snabba värdestegringar och likviditetsproblem Fanns en begränsningsregel: tidigare max 5 % (sänkt till 4% för pensionärer), av hushållets inkomst gå till fastighetsskatten för permanentbostad upp till ett taxeringsvärde på 3 miljoner 23 Mest hatade skatten av folket och därmed politiker Anses vara orättvis och sakna legitimitet tvingar folk att flytta från sina hem Oförutsägbar Hade problem men de går att lösa relativt enkelt bl a genom begränsningsregeln och reversibla lån 24 6
Den nya fastighetsavgiften 2010 Statlig fastighetsskatt avskaffad och ersatt med en kommunal fastighetsavgift för småhus 0,75% av taxeringsvärdet dock högst 6 362 kr per småhus Bostadslägenhet: 1 200kr dock högst 0,4% av taxeringsvärdet Indexeras och knyts till inkomstutvecklingen Kapitalvinstskatten höjs från 20 till 22 % Uppskovsbelopp räntebeläggs med ett belopp motsvarande 0,5 % av uppskovsbeloppet Uppskovsregeln förändras: max 1,6milj * andel Begränsningsregeln slopas för icke-pensionärer VARFÖR den inte borde avskaffats -Effektiv - Orörlig skattebas (en av få) - Gör avsteg från likformighetsprincipen - Gör om det till en kommunal skatt! 25 26 som en kommunalskatt Sverige unikt i att ha en statlig fastighetsskatt Skatt efter nytta Kommunalpolitik kapitaliseras i fastighetsvärdet => skatt på nyttan av kommunala tjänster Intresseprincipen för rättvis beskattning Disciplinerande effekt på kommunalpolitiker (Tiebouts rösta med fötterna hypotes) 27 7