Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa de nordiska smådjuren på nära håll. Längre ned kan du som lärare lära dig mer om den biologiska mångfalden i Sverige Innan Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Om du har tillgång till en dator och projektor eller i bästa fall en smartboard så har vi förberett en presentation där vi visar alla djuren på Lill-Skansen. Tanken är att du som lärare ska ha förberett barnen på vilka djur de kommer träffa innan ni kommer hit. De behöver inte lära sig alla djuren. Men att ha sett dem innan ger dem en förförståelse som vi bygger vidare på under besöket. Där står även lite kort fakta om varje djur riktad framförallt till barnen. Notebook Smartboard Om du har tillgång till en smartboard så öppnar du notebook filen. På första sidan är djuren uppdelade i sju olika grupper. Tryck på en grupp för att komma vidare. Du navigerar på sidan genom att trycka och följa färgkoderna för sidorna. På den röda knappen kommer du alltid tillbaks till startsidan. Om du inte vill navigera med knapparna så kan du alltid gå till nästa sida genom hela presentationen. Power Point Här presenterar vi de djur som vi har på Lill-Skansen. Under besöket Vi vill att besöket på Skansen ska ha en klar koppling till kunskapsmålen från respektive årskurs. De flesta lektioner börjar med att vi snabbt kollar av vilka djur som eleverna känner igen och vilken kunskap de har om respektive djur. Sedan går vi över till djuren och lär oss mer om dem. Vi sammanfattar i lektionssalen och nu har förhoppningsvis alla barnen lärt sig skillnaden mellan t.ex. en snok och en huggorm. Vi skriver ned kort vad barnen lärt sig och skickar iväg det via mail antingen som smartboard presentation, Pdf eller Power Point direkt till den mailadress ni anger. Efter besöket Vill man så jobbar man vidare med temat djur och natur när man kommer tillbaka till skolan. Plocka fram det som barnen lärt sig via mailen och repetera. Nu har du även via mailen fått förslag på länkar till filmer, läten och mer fakta om de djur vi träffat.
Fakta till läraren om Sveriges biologiska mångfald. Den biologiska mångfalden brukar mätas i antal biotoper (exempelvis en äng, sjö, strand eller lövskog), antal arter och deras genetiska variation. Eftersom Sverige är ett stort och avlångt land har vi många naturtyper med en mängd olika biotoper. Vi har b.la. fjäll, skogar, hav, skärgårdar, myrar, sjöar och vattendrag, jordbruksbygder och städer. I Sverige har man uppskattat antalet arter till ca 62 350, varav insekter står för nästan 25 000. Ungefär 800 nya växt- och djurarter har kommit till Sverige sedan mitten av 1800-talet. Några har tagit sig hit av egen kraft, andra har förts in av människan. Under samma tid har drygt 200 arter försvunnit från Sverige, men flertalet av dem var aldrig särskilt vanliga här. Tillståndet för Sveriges biologiska mångfald är i stort bra men under de senaste 50 åren har jordbrukets och skogsbrukets rationalisering samt miljögifter medfört att cirka fem procent av våra djur, växter och svampar är så hotade att de löper risk att dö ut. Grönfläckig padda som vi har på Lill-Skansen är en av de nära 2 000 arter som riskerar att dö ut i Sverige om inget görs. Exempel på positiva siffror Visste du att det idag finns fler individer av stora rovdjur som varg, björn, lo och järv än för 100 år sedan. älg och rådjur var nära utrotning i början på 1900-talet det har försvunnit 4 arter ryggradsdjur medan vi har fått ca 40 nya under det senaste 150 åren.
6 av de ryggradsdjur som försvunnit sedan 1850-talet har senare återkommit till Sverige. Dessa är rördrom, bäver, skärfläcka, vaktel, storskarv och klockgroda. att det finns 3500 inhemska växtarter i Sverige varav blomväxterna står för 1900. att det finns endast 6 arter barrträd i Sverige. I värden finns det 610. det finns endast 6 arter kräldjur i Sverige. Vilka kan du se på Lillskansen? att det finns 69 arter däggdjur i Sverige. Vilka kan du se på Lillskansen? alla Sveriges grodor, ormar och ödlor är fridlysta. att 99 % av alla arter som funnits på jorden har försvunnit. Exempel på negativa siffror Visste du att att 5 % eller 2000 arter risker att dö ut i Sverige om vi inte gör någonting. alla orkidéer är fridlysta. över 300 djur och växter är fridlysta i Sverige. Bevarandeprojekt/åtgärdsprogram Åtgärdsprogram, Rödlistan och fridlysning är exempel på hur Naturvårdsverket, Länsstyrelser, SLU och andra arbetar för att skydda hotade arter. Fram till 2015 ska 200 åtgärdsprogram med över 400 utrotningshotade arter resultera i att andelen hotade arter i Sverige ska ha minskat med 30 procent. Många av åtgärdsprogrammen innebär en nysatsning på skötsel och återskapande av naturmiljöer. Det är de regionala Länsstyrelserna som koordinerar dessa åtgärdsprogram ofta i samarbete med Universitet, djurparker och andra miljö och bevarandeorganisationer. Skansens och andra djurparken roll Djurparkernas roll är att informera och undervisa om den biologiska mångfalden samt arbeta med forskning och bevarandeprojekt som gynnar den biologiska mångfalden. Flera djurparker har eller är delaktiga inom flera av dessa åtgärdsprogram exempelvis Grönfläckig Padda Pilgrimsfalk Berguv Vitryggad hackspett Fjällgås Utter Vit stork Tumlare
Bra ord att kunna kring biologisk mångfald Vad är en art? Vanligtvis brukar man betrakta att individer tillhör samma art om de kan fortplanta sig med varandra, producera fertil avkomma och om de är reproduktivt isolerade från andra grupper. Vad är genetisk variation? Det innebär att det hos en djur- eller växtart finns olika varianter av dess gener. Det kan finnas skillnader i hur de ser ut eller hur de växer eller beter sig. Hos människan finns exempelvis flera varianter av genen som bestämmer ögonfärg: blå, grön, brun osv. Vad är en biotop? En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt eller djursamhällen hör hemma (exempelvis en äng, sjö, strand eller lövskog) Exempel på biotopförändringar. Antal utdikade hektar de senaste 50 åren En stor del av åkerlandskapet i mellersta och södra Sverige har skapats genom sjösänkningar och utdikningar av våtmarker som började redan på tidigt 1800 tal. Uppemot en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit genom utdikning och uppodling. Även en stor del av de våtmarker som finns kvar är starkt påverkade av mänsklig verksamhet. Många växter och djur är beroende av våtmarker. Sjutton procent av våra rödlistade arter förekommer här. I Skåne och Mälardalen finns bara omkring en tiondel kvar av den ursprungliga våtmarksarealen. När våtmarkernas hydrologi förändras och våtmarkerna växer igen drabbas de djur och växter som lever där. Dikade myrar som växer igen är ett stort problem för många fågelarter och för de växter och småkryp som trängs undan. Växtnäring som frigörs vid skogsbruksåtgärder på omgivande mark kan också leda till att våtmarker växer igen. I vissa regioner bidrar även nedfallet av kväveföreningar till förändrad växtlighet.
Vanliga arter har trängts undan Det som har påverkat ekosystemen i Sverige mest är att många växter och djur som förr uppträdde allmänt i landskapet numera förekommer långt mer sparsamt. Ofta är de i dag undanträngda till mycket begränsade områden. Den svenska vardagsmiljön har på så sätt blivit allt artfattigare trots att det totala antalet arter i landet inte har minskat. Utarmningen av den biologiska mångfalden i Sverige beror till stor del på att det moderna skogs- och jordbruket har förändrat eller förstört många arters livsmiljöer. Äldre tiders variationsrika landsbygd har ersatts av vidsträckta och likformiga skogsområden eller åkrar där bara ett litet antal växter och djur kan leva. Mycket görs för att hejda utarmningen Åtskilligt har gjorts för att reducera skogs- och jordbrukets negativa inverkan på artrikedomen. Till exempel gynnas skogarnas flora och fauna av att lövträd, gammelskog och döda träd lämnas kvar i ökad omfattning. Men naturen reagerar långsamt på insatserna, och ingenting tyder på att artrikedomen ännu har upphört att minska. Skogsbruket har negativ påverkan på växt- och djurliv De senaste åren har stigande efterfrågan på virke ökat trycket mot skogarnas växt- och djurliv igen. Skogsgödsling, skyddsdikning och plantering av främmande trädslag har åter blivit vanligare. Samtidigt är miljöhänsynen vid många avverkningar fortfarande bristfällig. Grenar, toppar och stubbar tas allt oftare bort från hyggena för att användas som bränsle. Detta är till fördel för klimatet men till nackdel för skogarnas biologiska mångfald.