KI, Lime, VT 2013 Att utvecklas till tandläkare 2: Schema, instruktioner och fall Lärare: Tomas Månsson, tomas.mansson@ki.se Obligatorisk närvaro! Måndag den 4 mars: Inledning till etiken: Sal 4U Under dagen behandlas skillnaden mellan etik och juridik, etisk argumentation, pliktetik, konsekvensetik, principilism (de fyra vårdetiska principerna), och yrkesetiska riktlinjer. Det blir även gruppdiskussioner angående etiskt problematiska fall. Raster sker efter samråd med studenter. 09.00 12.00 Kursintroduktion och inledning till etiken. 12.00 13.00 Lunch. 13.00 15.00 Inledning till etiken, forts. 15.00 16.00 Utvärdering av dagen och egen hemuppgift. Tisdag den 5 mars: Rättvisa och autonomi: Sal 4U Under dagen behandlas rättvisa och autonomi i vård och tandvård. Det blir även gruppdiskussioner angående etiskt problematiska fall. Raster sker efter samråd med studenter. 09.00 12.00 Rättvisa och prioriteringar. 12.00 13.00 Lunch. 13.00-15.00 Självbestämmanderätten och dess gränser. 15.00 16.00 Utvärdering av dagen och egen hemuppgift. Onsdag den 6 mars: Forskningsetik och vetenskapsfilosofi: Sal 9Q Det blir även gruppdiskussioner angående forskningsetiska och vetenskapliga fall. 09.00 10.00 Forskningsetik och informerat samtycke. 10.00 10.45 Gruppdiskussion av Vipeholmsstudien + rast. 10.45 11.15 Plenumdiskussion. 11.15 12.00 Inledning till vetenskapsfilosofi. 12.00 13.00 Lunch. 13.00 14.30 Vetenskapsfilosofi, forts. 14.30 15.00 Du presenterar ditt val av grupp och uppsatsämne. 15.00 16.00 Utvärdering av dagen och egen hemuppgift.
KI, Lime, Att utvecklas till tandläkare 2, VT 2013 Instruktioner: Examinationen består av två moment: Moment 1: Sammanfatta och kommentera de obligatoriska undervisningsdagarna 4-6 mars. Under de tre dagarna ska du för varje dag individuellt sammanfatta och kommentera något ämne som tagits upp under dagen. Senast den 7 mars mailar du dina texter för de tre dagarna i ett samlat dokument, max 1 sida, till tomas.mansson@ki.se Moment 2: Gå med i en grupp om två personer (inte fler!) och skriv en uppsats på ca 2 sidor, max 4 sidor. (Se PM för uppsatsen.) Ni ska identifiera etiska, kliniskt etiska, forskningsetiska eller vetenskapliga problem och sedan analysera och redovisa era observationer och tankar i en rapport. Ni får gärna identifiera, analysera och diskutera något etiskt problem inom tandvården, eller vad praktiserande tandläkare anser vara ett etiskt problem. Du ska senast onsdag den 6 mars, kl 16.00, redovisa val av grupp och uppsatsämne för läraren. Vilka frågor ska besvaras i uppsatsen? Deadline för inlämning av uppsats är måndag den 15 april, kl 16.00. Enligt schemat är den 15 april avsatt för uppsatsarbete. Uppsatsen skickas via urkund till: emma.karlsson.ki@analys.urkund.se före deadline. Urkund plagiatkontrollerar uppsatsen. Uppsatsämnet redovisas muntligt tisdagen den 16 april, kl 9.00 16.00. Sal 4X och 4Z. Du ska muntligt presentera och diskutera ert ämne i ca 15 minuter. Lyft fram vad som är viktigt och lärorikt. Var beredd på invändningar och frågor. Schema för redovisningsdagen anslås på salsdörrarna till 4X och 4Z den 16 april. Kurslitteratur Obligatorisk Lynöe, N., och Juth, N., Medicinska etikens ABZ. Stockholm, Liber, 2009. Fördjupning Johansson, I., och Lynöe, N., Medicin och filosofi en introduktion. Daidalos, 1997. Bischofberger E., Bolin A.-K., Nordenram G., Reené N., Etik i tandvården. Gothia AB, 1998.
KI, Lime, Att utvecklas till tandläkare 2, VT 2013 PM för uppsatsen Studenterna ska i grupper om två personer skriva en uppsats om ett valt ämne och sedan presentera och diskutera detta uppsatsämne muntligt. Alla deltar i presentationen av uppsatsen. Uppsatsen ska vara ca 2 sidor (inte mer än 4 sidor). Radavstånd 1,5. Teckenstorlek 12. Uppsatsen ska om möjligt ha följande struktur (om uppsatsen behandlar ett etiskt problem, så blir strukturen delvis annorlunda se nedan): Titel: Titeln ska vara kort och kärnfull. Den får gärna appellera till läsarens nyfikenhet, utan att vara en falsk varudeklaration (ingen skandaljournalistik). Inledning: Inledningen ska ge en bakgrund till ämnet med presentation av problematiken och precisering av frågeställningen. I en inledning börjar man ofta med en bred framställning som sedan avgränsas och leder fram till ett specificerat syfte, hypotes eller frågeställning. Metod och material: Om uppsatsen baseras på litteratur bör denna presenteras. Om ni använder enkät eller intervju, så bör ni bifoga mallen för de frågor som ställts. Använder ni er av litteratursökning, historiska källor eller av annan empiriskt metodik så är beskrivningen av metod och material viktig eftersom det är utifrån den som man sedan kan bedöma tillförlitligheten av resultaten och diskussionen. Om ni använder er av mera filosofiska metoder och analyser av problem, så kan ni tona ner metodavsnittet. Resultat: Resultaten ska presenteras så deskriptivt som möjligt (försök disciplinera subjektiviteten). Använd gärna tabeller eller figurer och kom ihåg texterna till figurer och tabeller. Kom ihåg att det som ibland får en läsare att fastna är en figur eller tabell och att det är där läsandet börjar. En tabell eller figur ska kort säga något om vad det hela handlar om. Diskussionen ska på ett ärligt sätt redovisa de problem som funnits i samband med datainsamlingen. Diskussionen kan ge visst utrymme för spekulationer om tolkningar av resultat. Diskussionen avslutas alltid med en konklusion eller slutsats. OBS! Om uppsatsen går ut på att självständigt ta ställning till ett etiskt problem så är DISKUSSIONEN HUVUDSAKEN och då kan ni förhålla er mer lättsamt till strukturen ovan. Då ska ni istället formulera, analysera och värdera argument för och emot exempelvis tvångsbehandling eller dödshjälp eller vad det nu är för etisk fråga ni valt att diskutera. Ni får mycket gärna identifiera, analysera och diskutera något etiskt problem inom tandvården.
Referenser enligt Vancouversystemet: [1] Kaba R., & Sooriakumaran P. (2007). The Evolution of the Doctor-Patient Relationship. International Journal of Surgery, 5, 57-65. (Artikel) [2] Kvale S. (1989). To validate is the question. In Kvale S. (ed.), Issues of validity in qualitative research. Lund: Studentlitteratur. (Bok) [3] Lisbon declaration. Retrieved from http://www.wma.net/e/policy/l4.htm (Nätartikel) Generella tips: - Skriv enkelt. - Försök att vara sparsam med orden. - Kom ihåg att citering utan att ange källa eller att det är frågan om citat uppfattas som plagiering. - Försök att begränsa ämnet och välja ett så välavgränsat område som möjligt. - Formulera en frågeställning som ni försöker besvara. - Var tydlig med vad uppsatsen har för syfte. - Argumentera! Ge argument eller skäl för ståndpunkter! Ge belägg för hypoteser! - Förklara varför ert svar på er frågeställning är rimligt. Några förslag till teman för egna arbeten: - Vad menas med hypotetisk deduktiv metod? - Vad menas med tyst kunskap och när är den aktuell? - Vad menas med placeboeffekt och finns den? - Hur skilja fusk från normalvetenskap? - Det informerade samtyckets framväxt - Analysera det moralfilosofiska innehållet i Helsingforsdeklarationen - Analysera yrkesetiska regler, t ex tandläkarnas, och dess etiska innebörd - Analysera sjukdoms- eller hälsobegreppet - Vad går konsekvensetik ut på? - Vad går pliktetik ut på? - Vad går dygdetik ut på? - Etiska aspekter på t ex hälso-rådgivning, genterapi, djurförsök, tvångsvård. Osv.
KI, Lime, Att utvecklas till tandläkare 2, VT 2013 Fall: Dag 1: Inledning till etiken Tillämpa moraliska teorier/principer när ni tar ställning till fallen och besvarar frågorna. Hur bör de inblandade agera givet pliktetik, konsekvensetik, principilism (de fyra vårdetiska priniciperna) respektive yrkesetiska riktlinjer för tandläkare? Om du inte kan ta ställning till hur de inblandade bör agera, så klargör varför du inte kan ta ställning? Beror det till exempel på att du saknar information? I så fall, vilken information? Slarvig tandläkare: Kristina arbetar som tandsköterska hos den erkänt duktige tandläkare Andersson. Samarbetet har varit mycket gott och båda har trivts bra på jobbet sedan de började arbeta tillsammans för 15 år sedan. På senare tid har Kristina märkt att Andersson börjat bli mindre säker i det kliniska arbetet. Hon har noterat vid ett par tillfällen att borren har sluntit och att Andersson borrat patienten i tungan. Han har också börjat slarva med journalföring och ibland kommit sent till kliniken. För en tid sedan frågade Kristina om hur han mådde. Hans svar blev att han haft en besvärlig period i sitt privatliv och var medveten om problemen. Men han lovade bättring och att allt snart skulle vara som vanligt igen. Någon bättring har det dock inte blivit. Andersson har snarare blivit allt mer slarvig. Han tycks ibland strunta i att tvätta eller sprita sina händer mellan patienterna, har slutat använda kofferdam i samband med rotbehandlingar, tar dåliga avtryck och hoppar över viktiga röntgenbilder. Kristina börjar misstänka att Andersson har alkoholproblem och hon tycker att det känns obehagligt och svårt att kalla in patienter till Andersson. Finns det något etiskt problem här? I så fall, vari består problemet? Vad bör Kristina göra? Vad har hon för handlingsalternativ? Vilket alternativ är bäst ur moralisk synvinkel? Ge argument för och mot olika alternativ. Gåva eller pengar i egen ficka? Nina arbetar på en gruppraktikklinik sedan många år. Allt som allt är det fyra tandläkare, fyra tandsköterskor och två tandhygienister på kliniken. Alla har trivts bra tillsammans på arbetet. Så länge de minns har de gemensamt samlat allt överblivet tandguld i en glasburk i sterilen - givetvis efter patientens godkännande. En gång om året har guldet sålts och pengarna har blivit en gåva till Rädda Barnen. För en tid sedan gick en av tandläkarna i pension. En relativt nyutexaminerad tandläkare, Svensson, köpte in sig i praktiken och övertog Anderssons patienter. En av Svenssons första patienter visar sig ha en gammal fullbro som lossnat från flera stöd på grund av karies. Bron kan inte räddas och tandläkare Svensson har planerat för en implantatbehandling, gjort en immediat-protes och extraherat de karierade tänderna. Den gamla fullbron har tandläkare Svensson lagt i en egen burk i sterilrummet. Nina finner det angeläget att berätta för den nye tandläkaren att kliniken alltid lämnat tandguldet till välgörenhet och att hon
förutsätter att han vill fortsätta den traditionen. Tandläkare Svensson säger att han inte tänker göra det. Han har för avsikt att sälja guldet och stoppa pengarna i egen ficka. Nina blir upprörd och besviken. Svensson säger att Nina inte ska lägga sig i hans affärer. Har Svensson gjort något som är moraliskt fel? I så fall vad och varför? Misstänkt misshandel: Helena, 21 år, kommer till den akuta tandläkarmottagningen. Hon har flera traumaskadade tänder. 11, 21 och 22 är luxerade. Dessutom är överläppen rejält svullen och det blöder från underläppen. Även runt vänster öga är det svullet. Helena berättar att hon ramlat nerför en trappa i hemmet. Med i behandlingsrummet finns även Krister, som presenterat sig som Helenas pojkvän. Utan att det uttalas märks det att det är mycket spänt i relationen mellan Helena och Krister. Tandläkaren Birgitta föreslår att Krister väntar i väntrummet tills Birgitta har undersökt och behandlat Helena. Men Helena säger att hon absolut vill att Krister är kvar, samtidigt som hon tittar på honom med rädsla i blicken. Tandläkaren Birgitta och assisterande sköterska får båda en stark känsla av att Helenas skador är orsakade av misshandel och de misstänker att Krister kan vara den skyldige. Hur bör Birgitta agera? Vad har hon för handlingsalternativ? Vilket alternativ är bäst ur ett moraliskt perspektiv? Ge argument för och mot olika alternativ. Ätstörningsrelaterade erosionsskador: Sara, 16 år, kommer på sitt årliga besök till tandvårdsteamet på folktandvårdskliniken. Både tandhygienisten och tandläkaren kan omgående konstatera att Sara har utvecklat kraftiga erosionsskador. Erosionsskadorna är typiska för personer med ätstörningar och tyder på att Sara har frekventa kräkningar. Tandvårdsteamet beslutar sig dels för att be Sara komma tillbaks för en lite mer omfattande undersökning och anamnestagning dels för att påbörja en intensiv förebyggande fluorprofylax. Vid ett senare besök berättar Sara för tandläkaren om sina psykiska problem och att hon ofta äter stora mängder godis och sedan tvingar sig själv till att kräkas. Hon vill absolut inte att tandläkaren berättar om detta för någon. I synnerhet inte för hennes föräldrar, som tandläkaren råkar känna även privat. Tagen av stundens allvar och Saras plötsliga förtroenden lovar tandläkaren att hålla detta för sig själv. Hur bör tandläkaren agera? Sötsug, totalextraktion och implantat: Olle, precis fyllda 65 år, kommer till privatkliniken för konsultation, undersökning och behandling. Han har mycket dåligt tandstatus och önskar få alla sina kvarvarande tänder extraherade och ersatta med tandimplantat. Det är första gången på många år som Olle besöker tandläkaren. Orsaken till att han inte besökt tandvården har framför allt varit hans dåliga ekonomi. Olle, som annars är mycket skötsam och fullt tillräknelig, är mycket svag för sötsaker och han är övertygad om att detta är orsaken till de dåliga tänderna. Han säger att han sparat i många år för att äntligen kunna få tandproblemen lösta en gång för alla. Och nu, tack vare nya tandvårdsförsäkringen, tycker han sig äntligen ha fått råd.
Tandläkare Svensson har undersökt Olle och gjort bedömningen att det med ordentlig information, instruktion, intensiv fluorbehandling och kostomläggning skulle gå att behålla några tänder. De behöver visserligen rotfyllas, men bör kunna utgöra stöd för brokonstruktioner i både överoch underkäken. Totalt blir denna lösning billigare för Olle, som får en lägre patientavgift. Även kostnaderna som belastar det allmänna genom ersättning via tandvårdsförsäkringen blir lägre än om alla tänder extraheras och ersätts med implantat i både över- och underkäke. Olle slår ifrån sig och insisterar på implantatbehandling. Han vädjar till tandläkare Svensson att tillmötesgå hans önskemål. Han säger sig vilja lösa sina tandproblem en gång för alla. Han vet att han inte kommer att kunna sluta med sina sötsaker. Vad bör tandläkare Svensson göra? Vems intressen förutom Olles och tandläkare Svenssons behöver vägas in? Spelar det faktum Olle verkar missköta sin tandhälsa någon moralisk roll för vad tandläkaren bör göra?
KI, Lime, Att utvecklas till tandläkare 2, VT 2013 Fall: Dag 2: Rättvisa och autonomi Rättvisa och prioriteringar Först i kön? En 44-årig man är mycket känd och populär på grund av sitt jobb som nyhetsuppläsare i TV, men han har också problem med tänderna. När han ringer till folktandvården blir de som tar emot samtalet så smickrade att han får en tid hos klinikens mest meriterade tandläkare redan samma dag. Väntetiderna är annars mycket långa. Vad finns det för argument för respektive mot att låta 44-åringen gå före i kön? Tillämpa olika rättviseprinciper och prioriteringsriktlinjer. Papperslös flykting: Anna arbetar som tandläkare på en folktandvårdsklinik. En kväll blir hon uppringd av Eva en tandläkare och tidigare arbetskamrat. Eva arbetar inte kvar på kliniken på grund av pensionering. Eva berättar, i förtroende, att hon är medlem i ett nätverk som har till uppgift att hjälpa papperslösa flyktingar som gömmer sig undan myndigheterna. Hon ber Anna att hjälpa till med att få tillgång till arbetsplatsen och lite assistans sent en kväll för att kunna hjälpa Ali, en gömd flykting med kraftig tandvärk. Ali är livrädd för att bli upptäckt och vågar därför inte söka vård på vanligt sätt. Anna vet om att det är mot reglerna och att klinikchefen i allra högsta grad skulle ogilla det hela om det kom till dennes kännedom. Är detta en rättvisefråga? I så fall vari består den? Beakta olika rättviseprinciper och prioriteringsriktlinjer? Vad bör Anna göra? Autonomi Biopsi i smyg? Arne, 75 år, söker sin private tandläkare Karlsson på en mindre ort i Sverige. Arne har varit patient hos Karlsson i snart 35 år. Arne har bitit sönder en fyllning i höger underkäke och behöver en ny lagning. Tandläkaren undersöker tanden och ser att det behöver borras bort en del karies, men tanden är vital och därför kommer det säkert att behövas bedövning. Lite distalt om den aktuella tanden har Arne ett otäckt sår i slemhinnan. På fråga svarar Arne att han haft såret en tid men att det inte stör särskilt mycket. Tandläkare Karlsson misstänker att det kan röra sig om cancer. Utan
att yttra sin misstanke för Arne föreslår han en remiss till en oralkirurgisk klinik som ligger i en större stad 10 mil bort. Detta vill Arne absolut inte. Då föreslår tandläkaren istället att han själv tar en biopsi i samband med lagningen av tanden framför. Men, nej Arne vill absolut inte detta utan vill bara att tandläkare Karlsson lagar tanden. Tandläkaren funderar på om han kanske ändå ska ta en biopsi och sända för undersökning när Arne ändå är bedövad och sannolikt inte märker om en bit av slemhinnan avlägsnas. Vad bör tandläkare Karlsson göra? Vad har Karlsson för handlingsalternativ? Vilket alternativ är bäst ur ett moraliskt perspektiv? Ge argument för och mot olika alternativ. Hålla fast lilla Kalle? Tandhygienisten Lisa arbetar på en folktandvårdsklinik i Göteborg. Till teamet som arbetar i rummet bredvid kommer en dag lille Kalle, 5 år, med sin mamma. Kalle har svår tandvärk. Han har haft ont i snart en vecka men vägrat att följa med till tandläkaren till nu. Av allt att döma har värken sitt ursprung i en gravt karierad mjölktandsmolar i höger underkäke. Tandläkare Karlsson, som arbetar i rummet bredvid, undersöker Kalle och bedömer att den onda tanden omedelbart bör extraheras för att Kalle ska bli av med sin värk. Kalle gråter och är rädd. Han vill inte ta emot vare sig premedicinering eller bedövning. Tandläkare Karlsson kommer in och föreslår att Lisa ska hjälpa till att hålla fast Kalle, så att han kan ge Kalle den premedicinering som behövs. Lisa uppfattar det som att Karlsson ger henne order att hålla fast Kalle. Karlsson bedömer att Kalle då kommer att lugna ner sig och att det sedan ska gå bra att både bedöva och extrahera den onda tanden. Mamma Ulla nickar och håller med. Hon tror också hon att Kalle blir glad när tanden väl är ute. Finns det något autonomirelaterat problem i detta fall? I så fall vilket? Varför? Varför inte? Vad bör Lisa göra? Ta bort tänderna! En 42 årig kvinna söker dig för att hon vill ta bort alla sina amalgamfyllningar. Patienter tror att hon blivit förgiftat av amalgamet och sätter sina problem med yrsel, huvudvärk och nedstämdhet i samband med amalgamfyllningarna. Vid inspektion finner du fem amalgamfyllningar. Du försöker att informera patienten om att hennes föreställningar om sambandet inte är vetenskapligt belagda, men patienten vill inte ha denna information och ber dig kort och gott om att ta bort fyllningarna. 1) Vad bör du göra? Motivera? 2) Har patienten en moralisk rätt att säga nej till att få information? Varför? Varför inte? Anta att du i ett försök att avstyra amalgamuttagningen berättar för patienten att hon kommer att bli utsatt för mycket höga halter av amalgam i samband med utborrningen. Men i stället för att avböja borttagningen av amalgamet ber hon dig nu om att ta bort de tänder med amalgamfyllningar. 3) Vad bör du göra? Motivera.
KI, Lime, Att utvecklas till tandläkare 2, VT 2013 Fall: Dag 3: Forskningsetik och Vetenskapsfilosofi Vipeholmsstudien 1946-1951: Studien har fått namnet Vipeholmsstudien efter en anstalt för psykisk funktionshindrade som ligger utanför Lund. Under perioden 1946-1951 genomförde tandläkare en rad experiment vid anstalten. Kring 800 individer var placerade på anstalten och omfattade både äldre och yngre. Många levde hela sitt liv på Vipeholm. Föreståndaren hade delat in de förståndshandikappade i olika kategorier där de som kunde utföra arbeten efter instruktioner tillhörde de bäst lottade och den sämst lottade gruppen bestod av individer som var helt beroende av sin omgivning för sin överlevnad. I den aktuella studien inkluderades alla som ansågs kunna samarbeta med de forskande tandläkarna. Studien var initierad av dessa tandläkare tillsammans med dåvarande Medicinalstyrelsen. Även konfektyrindustrin var inblandad som sponsorer eftersom studien handlade om sambandet mellan hål i tänderna och exponering av kolhydrater - dvs olika former av godis. Konfektyrindustrin ansåg att det inte fanns något samband mellan hål i tänderna (karies) och kolhydratexponering. Vipeholmsanstalten ansågs av forskarna vara en ideal forskningsstation eftersom allt födointag var kontrollerat. Anstalten var omgiven av höga stängsel och ingen fick föda eller godis annat än vid måltiden. I studien om det hypotetiska sambandet mellan kolhydrat exponering och hål i tänderna blev försökspersonerna indelade i olika grupper och undergrupper. De blev exponerade för olika doser av karameller, choklad och andra former av sötsaker. Det utvecklades en speciell Vipeholmskaramell (toffee) som var extra kletig och stor för att kunna exponera tandytorna maximalt för kolhydrater. Det fanns sålunda en 24 toffee grupp som fick 24 av dessa per dygn under en tvåårsperiod och en annan grupp som fick åtta toffee etc (se tabell):
Det framgår tydligt att jämfört med kontrollgruppen utvecklade 24 toffee gruppen betydligt flera hål även om utgångspunkten var att det redan fanns en del hål. Det var sålunda möjligt att så småningom dra slutsatsen att det fanns ett samband mellan hål i tänderna och kolhydratexponering. Detta ledde bland annat till rekommendationen att förebygga hål i tänderna genom att minska intaget av godis. Det var mot bakgrund av Vipeholmsstudien som begreppet lördagsgodis uppstod. Konsekvenserna har blivit att barn - åtminstone svenska barn - har betydligt mindre hål i tänderna i dag jämfört med för 50 år sedan då nästan 99 % av alla värnpliktiga hade karies. Då var det t ex inte ovanligt att även unga människor fick löständer. 1) Försök identifiera aktörer/intressenter och relevanta etiska principer. 2) Försök att ge etiska argument som stödjer den aktuella studien. 3) Försök ge etiska argument mot studien.
Semmelweis försök 1847-1849 Vid Allgemeines Krankenhaus i Wien hade man under åren 1841-1846 fört statistik över antalet förlossningar och registrerat hur många kvinnor som avled i samband med förlossningen i så kallad barnsängsfeber. Det fanns två avdelningar: Avdelning I där läkare och läkarstuderande hade ansvaret och avdelning II där barnmorskor var ansvariga. Under den aktuella perioden hade 20 042 kvinnor fött barn på avdelning I varav 1989 (9.9%) hade avlidit. På avdelning II hade under samma period 17 791 kvinnor fött barn varav 691 (3.4%) hade avlidit. Dödlighet 1839-1846 Avdelning I Avdelning II 1839 5.5% 4.5% 1840 9.5% 2.6% 1841 7.8% 3.5% 1842 15.8% 7.5% 1843 10.0% 5.4% 1844 8.2% 3.3% 1845 6.9% 2.0% 1846 11.4% 2.8% Läkaren Ignaz Semmelweis var en av de ansvariga för avdelning I och berördes av den höga dödligheten. Han diskuterade en rad olika tänkbara hypoteser som skulle kunna förklara överdödligheten på avdelning I. Semmelweis tog intryck av att hans kollega, Kolletschka, efter att ha skurit sig i samband med obduktion av en avliden barnsängskvinna, insjuknade och avled i ett förlopp som liknade de avlidna kvinnornas. Semmelweis fastnade därför för hypotesen att det var läkarna och de medicinstuderande som överförde likämnen eller levande organiskt stoff från sina händer till de födande kvinnorna i samband med att de gick från obduktionssalarna till kvinnorna. Semmelweis föreslog att läkare och kandidater under året 1847 skulle tillämpa en speciell tvagning i klorkalkvatten innan de undersökte de födande kvinnorna. Hans chef professor Klein trodde inte på hans hypotes, men lät honom få genomföra studien med början av maj månad 1847. Klein var den som hade förordat att läkarna skulle börja dagen på obduktionsavdelningen och först efter detta undersöka de födande kvinnorna. Klein hade också som något nytt förordat att de läkarstuderande skulle vara med på både obduktionerna och undersökningen av de födande kvinnorna. Kleins företrädare hade förordat att studenterna skulle träna sig på lädermodeller. Resultatet av denna studie blev att av de 3340 kvinnor som kom in under detta år på avdelning I så avled 42 (1.26%).
Dödlighet på avdelning I under 1847 April 18.3% May 12.2% June 2.4% December 0.19% In average 1847 1.7% In average 1848 1.3% Resultatet av Semmelweis undersökning (som han sedan skrev ihop i en monografi på tyska) stötte på mycket kraftigt motstånd i första hand från sina kollegor i Wien, men även från läkare från Stockholm, Paris, Berlin och Köpenhamn. När Semmelweis slutade 1849 tillträdde en kollega som var motståndare till Semmelweis procedur och under 1850-talet steg dödligheten så småningom (1885) till samma nivå som då Semmelweis började. Ange tänkbara skäl till varför resultaten av Semmelweis undersökning inte godtogs omedelbart.
Listers undersökning från 1867 Kring 1847 införs narkos vid operativa ingrepp vilket medförde att det jämfört med tidigare genomfördes betydligt flera operativa ingrepp. Antalet som får komplikationer och avlider som följd av operativa ingrep stiger därför också. Detta bidrog till att minska kirurgins anseende. Bilderna visar den apparat med vilken man kunde spruta ut desinfektionslösning över operationssåret. Joseph Lister var en skotsk kirurg och professor som 1867 introducerade noggrann hygien (antiseptik) i samband med ortopedkirurgiska ingrepp. Under 1867 introducerade Lister en liten apparat med vilken man kunde spruta ut desinfektionslösning i operationsrummet över operationssåret. På detta sätt kunde man förebygga spridningen av bakterier och därmed infektioner i operationssåret. År 1871 sammanställde Lister resultaten från 1864-1866 med dem från de senaste åren, 1867-70, och fann då att bara sex av 40 patienter dog. Även om Listers procedur var besvärlig för kirurgerna och andra i operationsrummet blev resultaten av hans jämförelse relativt snabbt accepterade. Antal frakturer Antal Antal Behandlade tillfrisknade avlidna med kirurgi 1864-66 34 19 15 1867-70 40 34 6 I motsättning till Semmelweis data (som statistisk sett är mycket starkare) accepterades Listers resultat relativt snabbt som vetenskapligt faktum och ledde till ändringar i kirurgisk praxis (vad gäller aseptik) inom många operativa specialiteter. Semmelweis resultat från 1848 stötte på kraftigt kollegialt motstånd även från medicinsk-vetenskapliga sällskap överallt i Europa. 1) Varför blev Listers resultat accepterade relativt snabbt jämfört med Semmelweis resultat 20 år tidigare? Ange tänkbara skäl.