1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Kontorsarbetsplatsernas miljö och utformning är under ständig omprövning. Historiskt ser vi fem pendelsvängningar som gett upphov till varsin kontorstyp. Med start från förrförra sekelskiftet uppstod behov att rationalisera arbetet med rutinuppgifter och man började bygga enorma rum, så kallade trälhav, med bord i långa rader med kontorollpunkter med jämna mellanrum längs raderna. Under mellankrigstiden minskade rutinuppgifterna och individualitet och hälsa kom i fokus. Man började bygga mer enskilda arbetsrum, cellkontor. På 1950 talet influerades man av tyska tankar om kontorslandskap och återigen fanns ett behov att rationalisera och effektivisera och framförallt kontrollera arbetet. Man börjar bygga kontorslandskap. På 1970 talet kommer individualiteten i fokus igen och kombikontoret introduceras. Detta är en svensk uppfinning som förenar cellkontorets och kontorlanskapets goda sidor. Kombikontoret kräver yta och den blir inte dominant trots sina fördelar. På 1990 talet ger de tekniska landvinningarna upphov till flexkontoret där medarbetarna inte har en egen, fast arbetsplats. Hurtsar med det personliga arbetsmaterialet rullas fram och man sitter vid ny arbetsplats dagligen. It företagen går i bräschen för flexkontoret. De har vanligtvis tillgång till den senaste tekniska utrustningen och arbetar hos kund i långa perioder. Flexkontoret passar deras arbetssätt. Den senaste pendelsvängningen handlar om aktivitets baserade arbetsmiljöer, activity based work (ABW) vilket är en uppgradering av flexkontoret. Det öppna kontoret delas in i aktivitetsbaserade zoner. Vanligtvis inga egna skrivbord för medarbetarna som förväntas arbetar regelbundet från alternativa platser (hemma, på resande fot, caféer osv). Kontoret omvandlas till en mötesplats. Till skillnad från när flexkontoret introducerades verkar det aktivitetsbaserade kontoret vara förstahandsvalet för de flesta organisationer som flyttar i nya lokaler. Flera stora myndigheter väljer denna typ av utformning. Ingen forskning finns för närvarande om företag som flyttar från cell eller landskap till flexkontor (ABW). 13

14

15

Ljud, ljus och luft är fysiska arbetsmiljöfaktorer som ger upphov till störningar i kontorslandskap och andra typer av arbetsplatser. Ofta reagerar vi olika på dessa störningar, med det finns också fastställda riktvärden för dessa faktorer. De går att mäta. De här fysiska faktorerna kan påverka arbetstagarnas hälsa och välbefinnande negativt och tillsammans med andra belastningar, till exempel psykosociala faktorer såsom negativ stress, så kan effekterna förvärras jämfört om man bara har en eller få belastningar. Viktigt att ta ett helhetsgrepp på arbetsmiljön. 16

17

18

Tidigare forskning visar att medarbetarnas hälsa, välbefinnande, arbetstillfredställelse och trivsel varierar enligt kontorstyp. Medarbetare i flexkontor och cellkontor skattar i regel sin hälsa och sitt välbefinnande högre än medarbetarna i andra typer av kontor. I medelstora kontorslandskap trivs och mår man sämst jämfört med andra kontorstyper. Läs mer i Christina Bodin Danielssons avhandling. http://www.avhandlingar.se/avhandling/95024e4543/ Dessa resultat återfinns också i den internationella forskningen. Särskilt kontorslandskapens nackdelar och arbetsmiljöbrister och effekter på medarbetarnas hälsa har studerats och sammanställts internationellt. Referenser: De Croon EM, Sluiter JK, Kuijer PP, Frings Dresen MH. The effect of office concepts on worker health and performance: a systematic review of the literature. Ergonomics 2005;48(2):119 34. Reijula J, Gröhn M, Müller K, Reijula K. Human well being and flowing work in an intelligent work environment. Intelligent Buildings International 2011;3(4):223 37. Davis MC, Leach DJ, Clegg CW. The Physical Environment of the Office: Contemporary and Emerging Issues. In: Hodgkinson GP, Ford JK, editors. International Review of Industrial and Organizational Psychology. Chichester, UK: Wiley, 2011:193 235. Sundstrom E. Work places: the psychology of the physical environment in offices and factories. New York: Cambridge University Press, 1986. Pejtersen JH, Feveile H, Christensen KB, Burr H. Sickness absence associated with shared and open plan offices a national cross sectional questionnaire survey. Scandinavian journal of work, environment & health 2011. 19

Aktivitetsbaserade kontor har utvecklats successivt sedan 2010, därför har vi för närvarande inte mycket forskning specifikt om aktivitetsbaserade kontor, däremot finns tidigare forskning om flexkontor. Forskningsprojekt om aktivitetsbaserade kontor pågår vid Handelshögskolan och vid Umeå universitet. På 1990 talet var det främst IT konsulter som hade flexkontor eftersom deras verksamhet passade mycket bra i denna typ av kontor. De arbetade ofta långa perioder i kundens lokaler. Idag ser vi helt andra typer av verksamheter flytta till ABW, bland annat traditionella organisationer såsom myndigheter och banker där medarbetarna är vana att arbeta i cellkontor. Därför krävs god planering, framförhållning och även en god och långsiktig utvärdering/stöd efter flytten för att säkerställa att ABW ska fungera som det är tänkt. Dvs att underlätta och stötta det dagliga arbetet, anställdas hälsa och välbefinnande och verksamheten produktivitet och processer. 20

21

22

23

Är aktivitetsbaserat arbetssätt och flexibla kontor framtidens arbetsplatser. Mycket talar för det om vi tittar på framtidens utmaningar i form av megatrenderna teknisk utveckling, miljöfrågor och hållbarhet, och samhällsutvecklingen generellt (social acceleration). Mycket av framtidsforskningen extrapolerar utvecklingen utifrån dagens förhållanden, dvs att i framtiden ser vi mer av det som vi redan ser idag, tekniska framsteg, mångfald, miljöhot, åldrande arbetskraft, ohälsa. Utmaningen är att skapa arbetsplatser som lever upp till framtidens krav men samtidigt lever upp till dagens behov på arbetsplatser. 24

25