emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt
Remissrunda 2009
31 31 28 28 24 24 29 29 20 20 Statlig myndighet* Statlig myndighet* 36 36 23 23 iu iu 9 13 13 Vattenorg Vattenorg 380 380 212 212 199 199 135 135 117 117 Totalt Totalt 2 6 3 iu iu 2 Region Region- och och kommunf kommunförbund rbund 30 30 10 10 25 25 3 17 17 Privatperson Privatperson 40 40 13 13 iu iu iu iu 19 19 Företag retag 120 120 56 56 89 89 51 51 27 27 Branschorg Branschorg & ideella & ideella org org 121 121 76 76 58 58 43 43 19 19 Kommun Kommun Väster sterhavet havet Södra dra Östersj stersjön Norra Norra Östersj stersjön Botten Bottenhavet havet Botten Botten viken viken Remissvar Remissvar- Fantastiskt engagemang Fantastiskt engagemang
Ca 4000 synpunkter i Västerhavet! FP-grupp Nationella 41% Distrikt 39% Lokalt 20% ÅP-grupp MKN-grupp MKB-grupp Vatten myndighet Ansvarig länsstyrelse Beaktat Ändring i dokumenten Noterat Jobba vidare med Beaktas ej inga ändringar i dokumenten, kommenteras med standardsvar
Ex. påp synpunkt som beaktats Lygnerns vattenråd: Knapabäcken och Ulleråsb sbäcken är oklassade. Kungsbacka kommun har mätningar för f r fosfor o kväve. ve. Svar: Vattenförekomsterna har klassats till måttlig m status efter ny information. Eventuellt bör b ytterligare provtagningar göras g under kommande period.
Ex. påp synpunkt som noterats Stensåns vattenråd: Våtmark 0,3 ha är r för f r litet tilltaget om det i den siffran ingår r vad som tillkommit sedan 2005. Svar: Kommer att hanteras i nästa n cykel. Samverkan med vattenråd d och andra aktörer är betydelsefullt för f r att fåf rätt åtgärder påp rätt plats. De föreslagna f åtgärderna är r att se som exempel påp kostnadseffektiva åtgärder i avrinningsområdet.
Ex. påp synpunkter som inte beaktats Kristinehamns kommun De två sjöarna Markvattnet och LövåssjL ssjön n utgör r i en vattenförekomst tillsammans med vattendraget Varnan.. Dessa båda b sjöar borde vara egna vattenförekomster Svar: Dessa sjöar är r mindre än n 1 km 2. Sjöar mindre än 1 km 2 har ej klassats som vattenförekomster om det inte funnits särskilda s skäl.
Vad tog vattendelegationen för f r beslut? Förvaltningsplan Föreskrifter (14 FS 2009:533) om kvalitetskrav miljökvalitetsnormer kvalitetsnormer, för r vattenförekomster i VästerhavetV Åtgärdsprogram för f r VästerhavetV
Förvaltningsplaner perspektiv Europa Grön Samråd genomfört och FP fastställd Orange Samråd genomfört men FP ej fastställd Ljusblå Samråd pågår Mörkblå Samråd delvis påbörjat Röd Samråd ej påbörjat
Procent godkända sjöar och vattendrag 80 70 60 Procent 50 40 30 Vattendrag Sjöar 20 10 0 Sverige Västerhavet Finland England Danmark
Ca 45 % av vattenförekomsterna uppnår inte god status i Västerhavet 900 800 Anal Vattenförekomster 700 600 500 400 300 200 Hög God Måttlig Otillfresdställande Dålig Oklassad 100 0 Sjö Vattendrag Kustvatten
Viktigt under 2010-2015 Samverkan med vattenråd, kommuner andra myndigheter mfl Detaljera åtgärdsprogrammet, pilotområden Utveckla kartläggning och analys Miljöövervakning Undantag, ekologisk potential, kraftigt modifierade vatten, kvicksilver,..
Vattenvårdsförbundets/vattenrådets roll? Bidra bättre underlag för bedömningar Bidra med bra mätprogram Delta i detaljeringen av åtgärdsprogrammet Delta i prioritering av åtgärder Bidra med lokal kunskap Samverka lokalt
Är åtgärdsbehovet/kunskapsglapp korrekt beskrivet i underlagsmaterialet? JA Bedöm vilka miljöproblem är viktigast för att, nå miljökvalitetsnormerna Finns finansiering? Var finns lokal engagemang? Lämpliga pilotområden? Vilka åtgärder pågår redan? Vilka nya åtgärder är rimliga att påbörja, och var? NEJ Kompletter/justera underlag (Ansvarigt BSEK tillsammans med VR) Goda exempel Acceptans Snabb synlig effekt Förslag på arbetsgång för att prioritera åtgärder
Åtgärdskrav påp kommunerna enligt 38-listan 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status.
Åtgärdskrav forts 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status
Återrapporteringskrav Kommunerna ska återrapportera till Vattenmyndigheten senast den 28 februari 2011 Lägre krav på den första rapporteringen än på de kommande!
Osäker omvärld! Tillämning av miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram Resurser för kompletteringar av statusklassningen, samverkan? Vattenavgifter? Baltic Sea Action Plan, BSAP Nya pengar till LOVA? Nya havs- och vattenmyndigheten
TACK!
Övervakningsstationer i VISS
Samordning och bättre utnyttjande av det vi har Vi kan inte förvänta oss att staten skjuter till några större nya pengar
Övergödning Utgå från underlagsdokumentets kostnadseffektiva åtgärder och bedömningen av rimlighet. Konkretisera placering av våtmarker, var enskilda avlopp ska inventeras för att åtgärda vattenförekomster som ej når god status Arbetsgång för olika miljöproblem: Fysisk påverkan Utgå från underlagsdokumentet. Hjälp länsstyrelsen: vilka vattenförekomster ska prioriteras för utredning resp. åtgärdsfinansiering. Vem driver vad? Länsstyrelsen Kommunerna Vattenrådets medlemmar ÖVERENSKOMMELSE FÖR VATTNETS BÄSTA (Levande dokument som uppdateras årligen utifrån ny kunskap) Miljögifter Utgå från underlagsdokumentet och hjälp länsstyrelsen och kommunerna att prioritera vattenförekomster för utredning och åtgärd Vattenrådets ansvar att informera lokalt och skapa engagemang m.fl.
God status till 2015? MKN Vattendrag Sjö Kust Total Fysiska förändringar, Övergödning Hög g ekologisk status 2015 God ekologisk status 2015 3 691 4 490 0 6 7 1187 God ekologisk status 2021 913 282 104 1299 God ekologisk status 2027 0 0 0 0
Miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och statusklassning hänger ihop