IZatrineholms kommun" MILJÖFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Miljöinspektör Birgitta HelIgren Direkttelefon 0150-57665 Kommunstyrelsens handling nr 43/2009 YTTRANDE KS/2009: 133-435 2009-632-435 Ert datum Katrineholms kommun Kommunledningsförvaltni 641 80 KATRINEHOLM Ert datum 1 (9) KÃT~!Ni.i. o!.t;"s ~,rji\mun KommufìätYI'~is~1' en 1_" 2009-08- 1 S dk"'"n'~ii-1il1cšn~;;rne; ff / "J"" '0(0/J('/ (Jò --' :: ~;;;dìigltate I oiaöi~i;rier 1-18::"' Di4PI86 l.tba JJJfl. ~."n Q..._ Yttrande över förslag til Miljökvalitetsnormer, Atgärdsprogram och Förvaltningsplan samt Miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vatten d istri kt Förslag til beslut Miljöförvaltningen föreslår Kommunstyrelsen besluta att i ytande til Vattenmyndigheten framföra följande förhållningspuner: Förhållningspunkter. Enligt åtgärdsprogramet ska åtgärderna vara vidtagna senast den 22 december 2012, vilket ger kommunerna och andra aktörer kort tid att samordna arbetet och vidta åtgärder, med tane på vilka resurser åtgärderna kräver. Miljöförvaltningen anser att denna tid inte är tilräcklig.. Kommunen har inga särskilda resurser för den utökade tilsynen och kontrollen eller de särskilda insatser som åtgärdsprogramet medför.. Ett ekonomiskt stöd måste finnas, speciellt för insatser där förorenaren inte kan identifieras och betala.. I förvaltningsplanen klargörs inte i önskvärd omfattning vattenrådens roll, frivilighet kontra myndighetskrav.. Det sakas en övergripande koordinering av pågående arbete för Baltc Sea Action Plan, Marina direktivet, Ramdirektivet för yt- och grudvatten samt Avloppsvattendirektivet då det gäller åtgärdskrav.. Konsekvenser av kostnaden av besluten kan inte förutses av dem som påverkas.. Det sakas möjligheter för politiken att göra samhällsnödvändiga avvägningar. MF yttrande över förslag vattenfäivaltning.doc MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN 64180 KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Vasavägen 16 Telefon: 0150-576 60 exp Telefax: 0150-48 87 20 miljo. halsoskyddsnamnden~katrineholm.se Org.nummer 212000-0340
KS/2009: 133-435 2 (9). Behovet av väglednng til kommunerna är stort inom flera områden bl.a. -övergripande arbete med vattenförvaltning kopplat til det kommunala planonopolet. Vilka områden och åtgärder ska prioriteras? -avvägningsfrågor lokalt vid etableringar kan påverkas negativt av regelverket kring vattenförvaltningen -säkerställande av god kvantitativ och kvalitativ status av grundvattenförekomster vid planläggning. Hur bedöms vattenförekomstens hållbara potential? -det kommunala självstyret påverkas direkt genom obefintlig koppling til det politiska översiktsplanearbete som bedrivs genom utveckling och lokal föraning. Många av de effekter som uppstår p.g.a. det nya vattenvårdsarbete leder til nya och/eller utökade utgifter.. Konsekvenserna för kommun utifrån miljökvalitetsnorm och åtgärdsprogram måste utredas.. Hur ska kommunen arbeta med tilsynen ochplanandläggningen utifrån åtgärdsprogramen? Hur styrande blir miljökvalitetsnormema?. Den betydelsefulla utvecklingen aven levande landsbygd med koppling til mångfald i näringslivsutvecklig är bland anat beroende av god vattenstatus för mindre vattentäker. Det glapp som finns i lagstiftningen mellan täker för över två hushåll och täter med uttag över tio kubikmeter och eller femtio personer behöver tydliggöras. Kan detta arbete inrmmas i de vatten- och avloppsplaner som, enligt åtgärdsprogramet"ska ta fram av kommunerna i samverkan med länsstyrelserna? Hur detaljerade ska dessa vara?. Föreskrifterna för dricksvattenkontroll beaktar bara de verksameter som bedrivs av livsmedelsföretag, til exempel caférörelse, i liten omfatting, samt de vattentäkter som överstiger en vattenprodukion om 1 O kubikmeter per dygn eller förser 50 personer med vatten under samma tid. Utanför dessa ramar och gränser för kontroll av dricksvatten faller ett okänt antal producenter.. Ska det kommunala tilsynsansvaret utökas på detta område i relation til vattenförvaltningen?. Etablering av tilkommande miljöfarliga verksameter i eller i närheten aven sjö eller vattendrag med överskrdande av miljökvalitetsnormer ska behandlas med nolltolerans? Eller ska redan etablerade verksameter bidra på så sätt att tilkommande kan etableras i området?. Kan planprocessen vara så styrande att tilkommande verksameter nekas etablering?. Kan utredningskrav om redovisning av föroreningshalter, på kort sikt, ställas på planförfattaren för att bedöma möjlig etablering? MF yttrande över fôriolae
KS/2009: 133-435 3 (9). Hur ska lokala myndigheter förfara i den situation där det på intet sätt går att nå miljökvalitetsnormen "god vattenstatus" överhuvudtaget vid ett tilsyns- och planläggningsscenario?. Ett flertal olika miljöfarliga verksameter påverkar en vattenförekomst. Hur mäts och värderas respektive verksamets relativa påverkan och hur ställer myndigheten likvärdiga och befogade krav på varje enskild verksamets bidrag utifrån miljökvalitetsnormerna? Förvaltningsplanen Dokumentet Förvaltningsplan sammanfattar arbetsmetoder och resultat inom vattenförvaltningenfrån 2004 och fram til idag. Planen ger även en kort beskrivning av inriktningen på detfortsatta vattenförvaltningsarbetet. Dokumentet utgör den formella rapporteringen til EU som krävs enligt Ramdirektivet för vatten. Vattenmyndigheten vil särskilt ha svar på:. Samanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett korrekt sätt?. Finns det något du anser behöver förändras/kompletteras, och i så fall varför?. Vad bör vi prioritera inför kommande förvaltnngscykel? Förvaltningsplanerna är tänkta att sammanfatt vattenförvaltningsarbetet på ett korrekt sätt. Det är positivt att vattenfrågorna lyfts, men frågan är om dokumentet på ett korrekt sätt återger de tveksamheter och den osäkerhet som finns i grundmaterialet. Det sakas en enkel beskrivning av processen, olika akörers roller, ansvarsförhållanden kopplade til tidplaner etc. Det förefaller, med största säkerhet, rimligt anta att materialets avsakad av enkelhet medför att inte enbar kommuner Îar det svår att sätt sig in i det konketa utfallet för egen del. Kostnadsanalysen är svårgenomtränglig med tane på dess översiktlighet, vilket ställer följdfrågor om kommunens egenkostnader omfattas av kalkylen. Skall hela övervakingen stå för sina egna kostnader inom ramen för varje enskilt projekt? Finanser i alla samanang kräver ett politiskt inflytande på lokal nivå. Beslut om detta behöver förtydligas. Mi/jökvalitetsnormer Dokumentet Miljökvalitetsnormer innehåller förslag til vilka miljökvalitetsnormer (MKN) som ska gällaför respektive distrikts vatten. En MKN är ett juridiskt bindande kvalitetskrav som ska beaktas av myndigheter och kommuner i all myndighetsutövning, t ex enligt Miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen (PBL). Vattenmyndigheten vil särskilt ha svar på:.. Finns det någon/några miljökvalitetsnorm(er) du anser behöver ändras och i så fall til vad och varför? MF vttrande över fôrslaii
KS/2009: 133-435 4 (9) Miljökvalitetsnormer anger de kvalitetskrav som kommer att gälla för varje vattenförekomst i distriktet, avseende yt- och grudvatten. Miljökvalitetsnormer är rättsligt bindande för kommuner och myndigheter vid tilämpning av miljöbalkens regelverk samt vid tilsyn eller vid meddelande om föreskrifter. Dessutom ska kommuner och myndigheter beakta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning. En fråga som är i stort behov av översyn är att Sverige har knutit även God ekologisk status til en juridiskt bindande miljökvalitetsnorm = lag. Då staten knutit normerna til rättsligt bindande krav kommer kommunala myndigheter att ställas inför komplicerade och svåra bedömningar i enskilda fall. Det är svår att i Miljöbalkens regelverk göra synonyma bedömningar av begreppet miljökvalitetsnorm i denna utforming som föreligger enligt Ramdirektivets förslag och hur dessa i praktiken ska tilämpas vid til exempel miljötilsyn och planläggning. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) Miljökonsekvensbeskrivningen ger en generell och övergripande beskrivning av de miljökonsekvenser som det föreslagna åtgärdsprogrammet väntas få. Sammanfattningsvis konstateras att jämfört med nollalternativet (dvs att inga åtgärder vidtas) så ger åtgärdsprogrammet positiva konsekvenser. Vattenmyndigheten vil särskilt ha svar på:. Beskriver MK:n miljökonsekvenserna på ett korrekt sätt?. Finns det något du anser behöver kompletteras/förändras och i så fall til vad och varför? I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms konsekvenserna på miljön som åtgärdsprogramet kan ge upphov til. Avvägning mellan olika miljörnål sakas. Atgärdsprogrammen Vattenmyndigheternas förslag til åtgärdsprogram innehåller åtgärder som riktar sig til myndigheter och kommuner. Syftet med åtgärderna är att de fastställda miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas i vattendistriktet senast den 22 december 20 J 5 eller vid en senare tidpunkt (vanligen 202 J) om tidsfrist angivits. Vattenmyndigheterna vil särskilt ha svar på:. Är åtgärderna väl motiverade och begripliga?. Finns det åtgärder du anser behöver ändras, eller saknar något, och i så fall vilka och varfõr? Miljöförvaltningen delar åsikten att, principen att förorenaren betalar ska vara vägledande för de åtgärder som föreslås. Kommunerna kommer att starkt ifrågasättas för ökade avgiftsuttag. Det är därför helt nödvändigt med tydlig vägledning och stöd från Vattenmyndighetens sida då det gäller att på ett entydigt och enat sätt effektuera principen att förorenaren betalar. Åtgärdsprogramet anger de åtgärder som behövs för att bibehålla eller uppnå miljökvalitetsnormerna inom vattendistriktet. Kommuner och myndigheter är inte strikt bundna av Vattenmyndighetens förslag til åtgärdsprogram. De ska dock beakta MF vttrande över fòrsla2
KS/2009: 133-435 5 (9) och genomföra dessa i den mån det inte är möjligt och inga andra, mer kostnadseffektiva, åtgärder kan hittas. Avsteg från åtgärdsprogramet ska dock motiveras i den årliga rapporteringensom kommunen ska göra til Vattenmyndigheten. Ramdirektivets regler lyftr mycket tydligt fram behovet av att främja en hållbar vattenanvändning och god vattenkvalitet för att säkerställa dricksvattenförsörjningen. I en tid av klimatförändringar med mer nederbörd och översvämningar är det helt nödvändigt att lägga betydligt större fokus på att skydd av dricksvattentilgångar. Dett gäller både mindre och större vattentäkter. Även åtgärder för att minska risker för dricksvattentäkter vid olyckor och översvämning är viktiga att belysa i åtgärdsplanerna. Ramdirektivet för vatten syftar uttryckligen både til att skydda akvatiska ekosystem och vattenresurser för hållbar vattenanvändning. Hela direktivets artikel 7 handlar om dricksvattenförsörjningen och där anges att "Medlemsstaterna skall säkerställa erforderligt skydd för de identifierade vattenförekomsterna i syfte att undvika försämring av deras kvalitet för att minska den nivå av vattenrening som krävs för framställning av dricksvatten". I skrifterna från Vattenmyndigheterna uttrycks ett stort stöd för att det är viktigt med dricksvatten. Förslag finna...,... om yterligare åtgärder för att stärka skyddet av dricksvattenförsörjningen är dock svåra att En stor post i det kommunala underskott i förhållande til Vattenmyndighetens åtgärdsprogram är bristen på relevanta vattenskyddsområden med moderna skyddsbestämelser. Detta kommer att generera en del arbetsuppgifter både för planläggande myndighet och kontrollerande myndighet då det gäller både råvattenoch dricksvattenskydd i befintliga eller potentiellt framtida täker. Sammanfattning Norra Östersjöns vattendistrikt har skickat ut förslag til miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökonsekvensbeskrivning för samåd. Vattendistriktet är uppdelat i ett antal avrinningsområden varav tre områden passerar genom Katrineholms kommun. Miljökvalitetsnormer är rättsligt bindande bestämelser, som kommunen ska tilämpa vid tilåtlighet, tilstånd, godkänanden, dispenser och anälningsärenden samt vid tilsyn eller vid meddelande av föreskrifter, enligt miljöbalken. Kommunen ska även beaka miljökvalitetsnormema vid bland anat planering och planläggning. I åtgärdsprogramet beskrivs cirka 40 åtgärder varav kommunerna ansvarar för sju stycken som bland anat innebär att översiktsplanen bör ses över, ökat tilsynsbehov, ökat arbete för att åtgärda dåliga enskilda avlopp samt krav på vatten- och avloppsplaner. Kommunens ansvar och åtaganden i åtgärdsprogrammet inklusive ansvar och åtaganden för planenheten Kommunerna behöver, inom sin tilsyn av verksameter som kan ha en inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. MF yttrande över fnri;lae
KS/2009: 133-435 6 (9) Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som kan påverka vattenförekomst som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Kommunerna behöver ha vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäker, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk och god kvantitativ vattenstatus. Kommunerna behöver ha vattenskyddsområden med föreskrifter för de vattenförekomster som behövs för den framtida vattenanvändningen. Kommunerna behöver tilse att vattentäker som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ och ett långsiktigt skydd. Kommunerna behöver genomföra sin planläggning och prövning samt i övrigt agera så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status och god kvantitativ status. Kommentar: Planenheten uppfyller de krav som vattenmyndigheten ställer genom de miljöbedömningar, krav på åtgärder och uppföljning i det fysiska planeringsarbetet. Detta görs genom att man följer de föreskrifter som finns för respektive vattenskyddsområde. Det innebär att man inte,tilåter.verksameter i detaljplaner som kan riskera påverkan av vattenskyddsområdena. Då det gäller ytvattentäker ställs i detaljplanerna krav på dagvattenhantering som minimerar tilrinning av näringsämen och tungmetaller til vattenskyddsområdena. Angående byggande som kan påverka grudvattentilgångar ställs krav på skyddsåtgärder i samåd med miljö- och hälsoskyddskontoret. Underlag för skyddsåtgärder är kommunens grudvattenkar, sårbarhetskara och jordarskara Rapportering Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver den 31 december varje år rapportera til Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under året i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde uppnås. Rapporteringen ska påbörjas år 2011. Utvecklingen av rapporteringen sker i samverkan med vattenmyndigheten. Mr yttrande över fõrslae-
Beskrivning av vattendistriktet YTTRANDE KS/2009: 133-435 7 (9) Norra Östersjöns vattendistrikt sträcker sig från Dalälven i norr til Bråviken i söder, från Kilsbergen i väster til skärgården i öster. Länsvis omfattar distriktet hela eller delar av Stockholms, Uppsala, Södermanands, Örebro, Västmanlands, Östergötlands och Dalaras län. N9rra östersjilns" ~ ~. ',.l0- ~-:c Vattendistriktets area inklusive kustvatten är ca 44 000 kvkm och arean exklusive kustvatten är ca 37000 kvkm. Det dominerande avrinningsområdet är Norrström, dvs. området som rinner ut via Mälaren i Stockholm och Södertälje, och omfattar drygt 22 000 kvkm. Norra Östersjöns vattendistrikt är det til yta minsta vattendistriktet i Sverige men har med sina 2,9 miljoner invånare den största befolkningen. 76 kommuner finns inom distriktet. Årsnederbörden är låg i den östra delen av distriktet och högre i den västra delen. Årsavdunstningen är hög och medelavrinningen blir däred låg i den östra delen och jämförelsevis högre i çlen västra. Medelavrinningen är ca 280 mmår. I vattendistriktet finns med nuvarande avgränsningar 1120 ytvattenförekomster och 536 grudvattenförekomster. Enligt VFF är det grundläggande målet att uppnå åtminstone god status eller god potential. Samtidigt får inte statusen försämras i någon vattenförekomst. Syfte och mål med Vattenförvaltningen Det övergripande målet med vattenförvaltningen är att nå minst god vattenstatus i alla vatten senast år 2015. Utifrån nuläget ska-det beslutas. om miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster. MF yttrande över fnrsla2
KS/2009: 133-435 8 (9) Norrström - Eskilstunaåns avrinnings område, Katrineholm kommun, A v de vattenförekomster som ligger i Katrineholm kommun och tilhör Norrström - Eskilstunaåns avrinningsområde har Aspen bedömts som otilfredställande status och Öljaren som dålig ekologisk status. Trots planerade åtgärder har Vattenmyndigheten bedömt att man inte kommer att nå god status til 20 l5 i dessa vattenförekomster och därför har tidsfristen förlängts til2021. De miljöproblem som dominerar i dessa vattenförekomster är övergödning och/eller fysisk påverkan. Öljaren har även bedömts att inte ha god kemisk status, utan har fått bedömningen "Uppnår ej god status", då gränsvärdena för Atrasin och Simazin överskrids. Nyköpingsåns avrinnings område De flesta av Katrineholm kommuns vattensamanomster tilhör Nyköpings avrinningsområde. Flertalet av dessa påverkas av övergödning och/eller fysisk påverkan. De berörda vattenförekomsterna har fått en förlängd tidsfrist för att nå ekologisk status til 2021. Kilaåns avrinningsområde De vattenförekomster i Katrineholms kommun som tilhör Kilaån har god ekologisk och kemisk status. Milj ö gifter Kunskapen om miljögifter i vattenmiljö är bristfällg. Miljögifter har en negativ inverkan på den kemiska statusen i elva grudvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. I dessa grudvattenförekomster är det framförallt problem med bekämpningsmedel och höga kloridhalter, vilket gör att normen för god kemisk status inte uppnås. Flera vattenförekomster har höga halter av kvicksilver, vilket kan vara ett problem att åtgärda, på grud av att det höga bakgrudshalter. Övergödning Ett av de stora problemen i Norra Östersjön vattendistrikt är övergödning. Ungefär hälften av distriktes sjöar, vattendrag och hav har bedömts ha problem med övergödning orsakad aven stor tilförsel av näringsämen, framförallt fosfor och kväve. Försurning F örsuring orsakas framför allt av svaveldioxid och kvävedioxid, men även skogsbruet påverkar genom att naturaliserande ämnen förs bort med biomassan. Försuring orsakas främst av utsläpp från transporter, energianläggningar, industri ochjordbru. Försuring motverkas idag genom minskade utsläpp och genom kalkning av påverkade sjöar. Fysisk påverkan Den fysiska påverkan på vattet har sitt ursprug i att man har förändrat vattenlandskapet genom sjösäningar, utdiknngar, dämingar och muddring. Detta har gjorts för att vinna åkermark och skogsmark, men även för att möjliggöra bebyggelser. MF vttrande över fnrslaii
KS/2009: 133-435 9 (9) - " " Sammanfattning av åtgärdsprogrammets konsekvenser Vattenmyndigheten bedömer att åtgärdsprogramet, i kombination med pågående åtgärdsarbete samt verksamets- och myndighetsansvar, omfattar tilräckliga åtgärder för att god ekologisk och kemisk status ska uppfyllas i distriktet. Många vattenförekomster med miljöproblem kommer dock att uppfylla målen tidigast 2021 eller 2027. En uppskattad kostnadsfördelning för att genomföra åtgärdsprogrammet i vattendistriktet framgår av nedanstående tabell. Sektor Kostnad (Mkr/år) Andel av totalkostnaden (%) Jordbru 63 10 Skogsbru O O Industri 3,6 1 Energi - - Hushåll 354 60 Kommun O O Staten 171,1 29 Birgitta Hellgren Mf vttrande över fori-iae