Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013



Relevanta dokument
Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :09 1

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskolan Trollstigen AB

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokala arbetsplan

Kvalitetsredovisning för Fäbogårdens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN 2014/2015

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsredovisning. Förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSRAPPORT 2014

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Stockby Förskola

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Kvalitetsredovisning

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Kvalitetsredovisning Läsåret

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Sjösidan 2015/2016. Orrvikens förskola. Avd. Sjösidan. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad:

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sagor och berättelser

Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post:

L J U S p å k v a l i t e t

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Handlingsplan efter Våga visa observation

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Transkript:

2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter. Förskolechef har i samråd med pedagogisk utvecklare utvecklat kvalitetsarbetet på förskolan. Uppdraget för utvecklaren har varit att handleda arbetslagen, samordna och leda systematiken i förskolans kvalitetsarbete. Arbete med att ta fram gemensamma underlag för dokumentationen som stödjer förskolans profil och metodik, samt utveckla förmågan och ge förutsättningar till fördjupad reflektion och analys över resultaten. Ett gemensamt projektområde är beslutat i huset. Aktiviteter planeras under året. Reflektion över arbetet sker inom och mellan arbetslagen för den enskilda pedagogen i syfte att få till stånd ett erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling och ökat lärande. Tid för arbetet avsätts både inom organisationen samt under året enligt fastställd planering. En pedagog med ansvar för förskolans matematikstrategi utses på enheten, s k mattepilot. Kompetensutveckling ges för uppdraget, bland annat i förskolenätverk på Örnäsets skolområde. Information och erbjudande om deltagande i LuTek nätverket på Örnäset. En utvecklingsgrupp bestående av en förskollärare/avdelning, med särskilt ansvar för uppföljning av resultat och utveckling, har under våren utsetts på enheten. 1

RESULTAT Normer och värden - utvärdering MÅL: Barnen utvecklar sin förmåga till socialt samspel med andra. Detta sker när barnen visar hänsyn, hjälper och lyssnar till andra, samspelar med naturen och främjar livslångt intresse för friluftsliv. I friluftsskolorna uppvisar barnen ett enkelt och otvunget förhållande till naturen och en insikt och förståelse om att alla behöver vara rädda om naturen och om varandra. Vid den fria leken inne/ute, vid samlingarna, vid matsituationen där barnen skickar till och hjälper varandra. Pedagogerna har intervjuat barnen om att alla ska vara en bra kompis och att se varandras olikheter som en resurs. Att bjuda in en kompis i leken där barnen tar hjälp av varandra. Plocka undan efter sig, hjälpa barnen att tillsammans ansvara för sin lekmiljö. Röd tråd i innehållet i samlingar med barnen. I innemiljön erbjuds variation i huset mellan avdelningarna. Här finns både små utrymmen med trevliga vinklar och vrår och här finns även stora öppna ytor som inbjuder till rörelse. Utemiljön erbjuder variation med både skuggiga och soliga platser och även platser med vind och lä. Gården erbjuder en kuperad miljö. Grillkåtan erbjuder värme och en känsla av lugn och gemenskap infinner sig hos barnen. Skogen är en fin plats med stora och öppna ytor för barnen att leka och lära i. Organisation: Uppdelning av barnen i mindre grupper under dagen. Pedagogerna har fasta rutiner efter arbetsskift. Fasta platser vid luncherna både barn och pedagoger. Det finns en turordning vid läsvilan för barnen att sitta (i pedagogs famn). Organisation av påklädningen där pedagogerna undviker att ha alla barn i hallen samtidigt. De stora barnen får börja klä på sig. Pedagogerna organiserar om i verksamheten alltefter barnens utveckling och behov. Förhållningssätt: Närvarande pedagoger med ett gemensamt förhållningssätt som stöttar och hjälper barnen vid konflikter. 2

Normer och värden Analys Barnen är naturligt nyfikna och har ett intresse för djur och natur. Barnen fascineras av djuren och deras värld. Barnen delar med sig av intresse till varandra ute i skogen. Barnens intresse inspirerar pedagogerna till hur de ska gå vidare. Barnen söker sig till vuxen och vill ha stöd vid olika situationer. Barnen har lärt sig respektera och se värdet av varandra. Innemiljöns organisation på de två avdelningsmiljöerna bidrar till olika typer av lek; där en miljö inspirerar barnen till mer rörelse och där den andra miljön bidrar till nära lek och mer avskildhet för barnen. Utemiljön ger utrymme för nya gruppkonstellationer av barn - andra lekar och ibland även konflikter mellan barnen. Stor gård där det kan vara svårt för pedagoger med överblick över det som sker. Närheten till skogen är en resurs i arbetet. Organisation: Organisationen har varit otydlig i viss mån kring början och avslut av gruppaktiviteter. Läsvilan, trångt, barnen får vänta för länge innan en pedagog kommer och läser. Positivt resultat av omorganisationen i samlingarna, stora och lilla. Arbetat med en röd tråd genom samlingar med språklust. Avsaknad av ett gemensamt tema röd tråd genom hela verksamheten - friluftsskolor. Förhållningssätt; Lyhörda engagerade pedagoger. Pedagogernas gemensamma förhållningssätt har gjort att barnen hjälper varandra och inser värdet av det. Dokumentation som stödjer i lärandet. Pedagogerna strävar efter att vara goda förebilder i arbetet med barnen. Pedagoger har haft gemensam litteratur som stöd i arbetet. Normer och värden Utveckling Fortsätta att locka och inspirera barnen till natur och friluftsintresse. Värdegrundsarbete med barnen och vuxna. Pedagogerna stödjer barnen med att hantera och lösa sina konflikter, ge dem verktyg. 3

Innemiljön behöver fortsatt ses över, se över hur de olika avdelningsmiljöerna kan samverka för ökad måluppfyllelse. Se över utemiljön och gården, utveckla och organisera den så att den inbjuder och stimulerar till lek och lärande aktiviteter. Organisation Utveckla organisationen. Skapa tid för regelbunden reflektion och dokumentation. Skriva regelbundna händelsedokumentationer, jobba med likabehandlingsplanen med barnen. Revidera handlingsplanen för bemanning vid vikariebrist. Förhållningssätt Bättre kommunikation mellan personalen. Fortsätta att vara närvarande, lyhörda och ansvarsfulla pedagoger som stöttar och stimulerar barnen. Ett förhållningssätt enligt de fyra meden. Använda sig av gemensam litteratur i arbetet för normer och värden. Barns inflytande utvärdering MÅL: Öka barns inflytande i verksamheten Den dagliga verksamheten inne och ute. Pedagogerna tar med barnen i beslut som gäller vardagen, till exempel materialinköp. Barnen får regelbundet välja vad de vill göra till viss del även i styrda aktiviteter. Innemiljön och gårdens utformning och organisation påverkar barns möjligheter till inflytande. Innemiljön har varit begränsad både för stora och små barn. I utemiljön har barnen helt fritt fått välja och påverka inom givna ramar. Organisation: Barnen har fått i den mån det varit möjligt ta beslut om de vill vara inne eller ute. Organisationen i miljön har varit tillrättalagd efter småbarnens behov och säkerhet vilket har påverkat de större barnens möjligheter till att fritt få välja material mm. Förhållningssätt: Pedagogerna strävar efter att vara lyhörda och ha en öppen dialog med barnen, Pedagogen förklarar, lyssnar, lyfter varje enskilt barn och tydliggöra att de har möjlighet att påverka sin situation. 4

Barns inflytande Analys Pedagogen ser vikten av att lyfta varje enskilt barn och ge dem möjligheter att påverka sin dag på förskolan. Miljö är främst anpassad utifrån småbarnens behov av säkerhet. Detta innebär begränsningar för materialets tillgänglighet för de större barnen. Begränsningar i fråga om val av aktiviteter, på grund av de små barnens behov och säkerhet och organisation av sovvilan. Utemiljön erbjuder få valmöjligheter samtidigt som barnen helt fritt kan välja vad de vill göra. Organisation: Innemiljöns utformning och samarbete/organisation i hela huset har begränsat barnens valmöjligheter. Förhållningssätt; Pedagogernas förhållningsätt påverkar barnens möjlighet till inflytande i stor utsträckning. Lyhörda pedagoger som tillgodoser barnens önskemål och hjälper dem att utveckla sina val. Vid de tillfällen verksamheten ej har erhållit vikarier blir pedagogerna i lägre grad lyhörda och reflekterande. Pedagogerna upplever att det då blir svårt att bejaka barnens behov och önskemål och pedagogerna upplever en otillräcklighet i arbetet. Barns inflytande Utveckling Fortsätta att medvetet arbeta med barns inflytande i den dagliga verksamheten. Fundera på och utveckla organisation och miljö så att miljön bättre samspelar och inbjuder till inflytande och delaktighet för barnen. Tydlig miljö så att barnen kan göra egna val. Organisation Pedagogerna observerar barnens lek och samspel och organiserar sig därefter. Förbättrad vikariepärm med tydlig information till vikarier om vårt arbetssätt, förhållningssätt och organisation. Framtagande av ett års-hjul för verksamheten. 5

Förhållningssätt: Vad är inflytande egentligen? Pedagogerna för samtal om barns inflytande vad det är, och vad det innebär? När?, Hur? och i vad? kan pedagogerna ha ett tillåtande förhållningssätt och vad som eventuellt begränsar? Fortsätta att vara närvarande, lyhörda och positiva pedagoger som lyssnar och tar tillvara barnens synpunkter och förslag. Pedagogerna söker ett gemensamt förhållningssätt i arbetet. Utveckling och lärande utvärdering Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö-98, s. 10) Friluftsskolorna. Barnen har jobbat på olika sätt med orden; snö, is, cykel, blixten och samarbete. De små barnen har jobbat med kroppen. De såg sig själva i förhållande till andra. Barnen har klippt, ritat och dansat, stegat ordet. Barn har klippt sönder ord och pratat om olika betydelser och associationer till ordet. Att ta hjälp av böcker; öppnar upp för andra ord med andra betydelser och synonymer som vi inte använder så ofta i vardagen. Ger tillfällen till samtal med barnen, alfabetet är uppsatt på väggen. Barnen ljuder ord och leker med bokstäver. Utemiljön med stenars hjälp har barnen ordlek. Barnen hoppar hage. I båten får barnen använda fantasin på sina utfärder. Organisation: Uppdelning av barnen i mindre grupp där barnen har lättare att komma till tals. Barnen vågar uttrycka sig. Förhållningssätt: I och med att pedagogerna i arbetet med barnen, har fokuserat på målet så har pedagogerna själva blivit mer medvetna om olika ord och betydelsen av ord i vardagen. Utveckling och lärande - Analys För få tillfällen för att få fatt på ett resultat men vi ser att intresse har väckt och finns. 6

Böckerna bidrar till en visuell bild av orden och barnen följer med. I mindre grupp, nära. Båten; stimulerar fantasin, fantasieggande miljö. Pedagogerna följer med i barnens lek och frågar upp om vad som händer i leken, går vidare. Båten är på riktigt! Organisation: Barnen har lättare att kommat till tals i mindre grupper. Pedagog blir mer närvarande. Förhållningssätt; Pedagogerna ser och uppfattar och blir mer känsliga för det som händer med alla sinnen. Utveckling och lärande - Utveckling Pedagogerna behöver komma igång i arbetet med barnen direkt på hösten, redan i september. Jobba med nya barn ex. vid introduktionen. Ha ett gemensamt tema. Utarbeta ett gemensamt koncept för friluftsskolorna så att innehållet håller samman. Båten som miljö ger nya begrepp och samtal. Utveckla utemiljön, ex med hästar, bilar och skötselgrejer. Träsoffa och bord i sandlådan, klättervägg och basketkorg. Rum i rummen. Bygg och konstruktion. Se över inomhusmiljön och göra den mera tillgänglig och lockande. Ordna material, ord och bilder. Yrkeslådor/kategorilådor. Organisation: Ha regelbunden planering. Gemensam reflektionstid i huset. Individuell reflektionstid. Skapa tillfällen där vi möts, delger och inspirerar varandra. Samarbete. Se över organisation och rutiner så att vi kan utmana och ge barnen begrepp och ord. Förhållningssätt: Pedagogerna jobbar mer med sin medvetenhet och sitt eget ord om hur vi gör och hur vi är. Pedagogens egen delaktighet och ansvarstagande för fattade beslut. 7

Förskolechefs sammanfattande kommentar och analys: Utifrån arbetet i verksamhet, med organisation och kvalitet framstår följande utvecklingsområden som centrala; Fortsatt definiera förskolans pedagogiska uppdrag. Alla områden med särskilt fokus på området barns inflytande. Fortsätta utveckla struktur och systematik i kvalitetsarbetet. Fortsätta utveckla samarbetet i det pedagogiska uppdraget mot organisation och verksamhet. Planera och organisera bemanningen och verksamhet med stöd av ny vikariepool. Stödja personalen att ta ansvar för gemensamt tagna beslut och ingångna avtal. Fortsatt stärka och möjliggöra personals kompetensutveckling. Hjälpa personalen att se möjligheter i utmaningarna. Lyfta in vetenskap och teori i arbetet. Hitta former för kontinuerlig information och kommunikation (skriftlig/muntlig) med föräldrar om verksamhetens mål och uppdrag. Gunvor Ek Förskolechef 8