Kulturnämnden kallas till sammanträde



Relevanta dokument
BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

Biblioteksplan för Vingåkers kommun

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Norrköpings kommun Antagen i kultur- och fritidsnämnden KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Haparanda kommun Antagen BUN 2014/

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN , LKS Antagen av utbildningsnämnden Antagen av kommunfullmäktige

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

GAGNEFS KOMMUNBIBLIOTEK

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

1(7) Biblioteksplan Styrdokument

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek...

Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt.

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

SÖDERMÖRES MEDBORGARPANEL. 25 september 2 oktober Tema: dialog om biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel.

Varför sådan uppmärksamhet kring vår verksamhet?

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Elevdemokrati och inflytande

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

Verksamhetsplan/Biblioteksplan

Biblioteksplan för Vänersborgs kommun

Program. Bellevuegårdsbiblioteket

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

Storyline Familjen Bilgren

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Fritids- och kulturförvaltningen

Biblioteksplan i Karlsborgs kommun

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Blå Stället SOMMARKUL I ANGEREDS STADSPARK Hej alla leksugna barn! För dig mellan 6-13 år. Allt är gratis! Vecka Kl

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Biblioteksplan. Ydre kommun. Skolbiblioteksplan med handlingsplan. Antagen av Kommunfullmäktige , Kf 2 Diarienummer 2014/00263

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun

Mette Agborg & Lisa Berger

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

BIBLIOTEKET PLATSEN FÖR DET PERSONLIGA MÖTET 24/7

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Foto; Lennart Krafve Biblioteksplan för Vaggeryds kommun. Kultur Information Utbildning

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

KVALITETSREDOVISNING 2007

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun Antagen av kommunfullmäktige

Biblioteksplan

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Kultur- och fritidsförvaltningen Simrishamns kommun. Bibliotekets verksamhetsplan Analys och årsberättelse

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021?

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

ARBOGA KOMMUN. Blad 18. Ksau 214 Dnr 152/

Sagor och berättelser

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Diarienummer 555/ BIBLIOTEKSPLAN 2012 ÖDESHÖGS KOMMUNBIBLIOTEK. Antaget av Kommunfullmäktige 31,

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Verksamhetsplan 2004

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Dagverksamhet för äldre

Besöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Tranbärets månadsbrev september 2015

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Enkät till föräldrar och vårdnadshavare om PTA:s kommunikation med mera

Idrottens föreningslära GRUND

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

En viktig mässa för alla

Skolbibliotekskonferens i Stockholm november 2012

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Enhetsplan Biblioteket

Verksamhetens innehåll

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.

Ny biblioteksplan för Landskrona stad

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Transkript:

Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum 2010-05-11 Referens Göran Nyström Er Referens Vår referens Kallelse Kulturnämnden kallas till sammanträde Dag Onsdagen den 19:e maj 2010 Tid 18.00 Biblioteket, hörsalen Gruppmöte: Treklövern 19/5 16:00 på biblioteket, Hörsalen S den 18/5 17:00 på biblioteket Sd den 19/5 17:00 på biblioteket, cafeét God ekonomisk hushållning är att inte beställa för mycket mat som sedan måste slängas. Nämndens ledamöter uppmanas därför att vara mer noggranna med att anmäla frånvaro adress se nedan! Dagordning 1) Mötets öppnande 2) Upprop och val av justeringsman 3) Rapporter: Detaljplan Lägerplatsen bilaga Detaljplan Plantan 1 Staty över Enoch Thulin - bilaga Leif Olins rapport från Bibliotekskonferensen i Halmstad - bilaga Diarielista för april - bilaga 4) Ekonomisk uppföljning tertial 1 2010 5) Föreningsbidrag 2010 - bilaga 6) Rapport från studiebesök på Arkivhuset i Jönköping och förslag till arkivsamordning i Landskrona - bilaga 7) Utvärdering av biblioteksplanen - bilaga 8) Brukarenkät biblioteket - bilaga 9) Ansökan om bidrag till filmprojekt - bilaga 10) Samverkan inom Skåne Nordväst kring Skånes kulturplan bilaga 11) Svar på remiss angående förslag till detaljplan för Nyhamn 1 bilaga 12) Övrigt Bifogas protokoll från sammanträde 2010-04-14 Leif Olin Vice ordförande Vid frånvaro meddela Carita Hermansson senast 100518 på 0418-473123 eller carita.hermansson@landskrona.se Landskrona kommun Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Slottsgatan Tfn 0418-47 05 90 Fax 0418-47 31 10 Elisabeth.arvidsson@landskrona.se www.landskronakultur.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum 2010-05-06 Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Kulturnämnden Detaljplaneförslag för Citadellstaden 3:1, Lägerplatsen Stadsbyggnadskontoret har nu upprättat ett förslag till detaljplan för Citadellstaden 3:1. Kulturnämnden yttrade sig när planen var utsänd för samråd. Någon avgörande förändring i förslaget föreligger inte varför Kulturnämnden föreslås besluta att avstå från nytt yttrande. Planförslaget finns tillgängligt på www.landskrona.se Göran Nyström Förvaltningschef Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0709-470582 Goran.nystrom@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

The Librarian Tribe Meeting uppföljaren En institution Havet var ännu vackrare denna gång för nu sken solen. Det gjorde den inte 2008. Annars var det precis som vanligt när Halmstadskonferensen 2010 genomfördes och inte utan stolthet firade tjugoårsjubileum. Halmstadskonferensen är nu en institution i bibliotekskretsar. The Librarian Tribe 1 har ännu en gång dansat krigsdans framåt förnatten till toner av svängig musik, till vilken endast privat shakestil fungerade. Pardans fungerade inte. Nu dansade alla med alla. Eller om det kanske är så att var och en egentligen dansade med/för sig själv. Många till många Bodil Jönsson var som vanligt professionell men också lagom kommersiell och passade på att sälja sina böcker. Men det kändes som om jag hört hennes budskap förut. Denna folkliga professor underhåller lätt ett audiotorium med aforismer och klokheter, som man tänker att det måste jag komma ihåg. Men som visar sig vara ganska lättflyktig kunskap eftersom väldigt lite sitter kvar efter föreläsningen. Men man kan ju köpa böckerna! Hennes främsta tes denna gång var, att nu kommunicerar vi inte längre en och en och inte en till flera. För nu är det många till många som gäller. Hon kopplade därmed sitt budskap till det tema som konferensen hade fått och skulle handla om de nya sociala medierna typ Facebook, Twitter och allt vad de heter. Vad lärdes i Delft? År 2008, när The Librarian Tribe förra gången träffades i Tylösand, var rubriken sälj biblioteket. Mellanårsmötet i Norge deltog jag inte i och det är kanske därför jag missat länken mellan att sälja biblioteket och årets tema om frihet, jämlikhet och facebook, vilket kan göra att mina synpunkter må falla platt till marken. Jag hade hoppats på en uppföljning. Vad har hänt sen sist? Har t.ex. Eppo van Nispens entusiastiska föreläsning 2008 om sitt framtidsbibliotek i Delft i Holland satt några spår eller fått effekter på vårt sätt att tänka bibliotek? Flera biblioteksindianer har dessutom varit där - i Delft. Men av de diskussioner jag hamnade i eller lyssnade på verkade det som vi är lika obsessed by books nu som då. 1 Kultur är en uppsättning hållningar, åsikter eller övertygelser som en grupp människor delar, om hur man bör uppföra sig mot varandra, hur saker och ting ska värderas och göras, vilka frågor som är viktiga och vilka svar som är accepterade. De viktigaste elementen i kulturen är omedvetna och kan inte påtvingas utifrån inte ens från högsta ledningen. (Ur Ona fyr av Ingebrigt Steen Jensen som föreläste 2008)

Korvstoppning Många kommunala verksamheter skulle må bra om beslutsfattare (inte minst vi politiker) och anställda får komma iväg och träffa andra. Få input. Benchmarking. Fylla på, få idéer och komma tillbaka full av nyheter och kanske av vilja till förändring och förnyelse. Säkert är det också så, självklart, att bland alla dessa 300 deltagare kommer små frö att slå rot som kan få fäste i ny näringsrik jordmån och börja utvecklas till nya plantor. Men är Halmstadskonferensen i sin nuvarande form egentligen en bra form för detta? Jag antydde förra gången om The Librarian Tribe Meeting att syftet blir egentligen bara att likasinnade skall träffas, trivas tillsammans och bekräfta varandra. Enochenhalv dags korvstoppning där budskapet många till många definitivt inte slagit rot. Det var envägskommunikation i sin yttersta form. Ingen dialog, inga frågor, inga bikupor eller grupparbeten, workshops eller andra ambitioner att ge möjlighet att låta tankar slå rot. Tvärtom. Här gällde det att ösa på med korta eller obefintliga pauser mellan föreläsarna. Lämna inte salen! uppmanas vi vilket tvingar de mest kissnödiga att smyga ut mellan bänkraderna. Genomtänkta, kloka och tänkvärda synpunkter levererades i snabb takt från podiet. Bilder, powerpointar och bildspel avlöste varandra. Men tid till reflektion eller diskussion gavs icke! Efter denna andra konferens som till sin form var en kopia på förra som sannolikt var en kopia på den dessförinnan etc frågar jag mig om det verkligen finns en förändringspotential om det finns en sådan ambition. Eller - om syftet bara är underhållning, flykt från vardag och lite kittlande utblickar mot en hisnande och för biblioteken (och bibliotekarierna) hotfull framtid. Jag hoppas att nästa stammöte sker med annat upplägg även om det är på bekostnad av den fantastiska utsikten över Kattegatt och möjligheten till långa promenader längs stranden. Kollektiva kunskapsbankar Det fanns framtidsscenarier även denna gång. Representanten från Kairos Future tog upp tråden om vår föränderliga syn på relevant och vettig kunskap. Det gick inte att undvika en snabb associationstanke till skolminister Jan Björklund. Han som vet och kan bestämma just det som ingen annan kan - nämligen vad är relevant kunskap idag och i morgon. Här pekades på den ackumulerade visheten - det som grupper kan och som samlas i kollektiva kunskapsbankar att användas av andra grupper och kollektiv. Samma budskap alltså som Bodil Jönssons - många till många. Kvitter om twitter Ida Qvarnström med ungdomlig charm och morgontidigt återkommande vätskebehov berättade om och listade flera sociala medier facebook, twitter, flickr, bambuser, youtube m fl. vilka säkerligen är nya för oss äldre och en intressant exposé vad vi (eller några/många) lägger tid på. Men det framkom inte på vilket sätt det skulle appliceras på biblioteken i nuläget i alla fall. Var det positivt eller negativt? Det överläts till var och att fundera över. Den tomma sökrutan. Rasmus Fleischers försökte knipa lite poäng i åhörarleden, när han visade en lång lista tomma sökrutor hämtade från Nätet med budskapet att på nätet måste

man veta för att kunna fråga. Man måste veta vilka sökord som skall användas vilket i sin tur förutsätter viss förkunskap. Sant! Det nickades instämmande och godkännande när han därmed konstaterade att biblioteken har sina stora fördelar med sina öppna inbjudande ytor och massor av olika media i fyrfärg som lockar från hyllorna som gratis plockgodis. Man kan gå runt och smaka lite här och lite där. Dessutom finns tillgängliga och inte minst tjänstvilliga, professionella bibliotekarier som inte gör något hellre än lotsar en villrådig besökare/låntagare rätt i den samlade kunskapsmassan. Klokt tänkt, instämde jag och nickade nog också gillande i salongen. Först! Men är det sant- tänkte jag sen? Kan det vara tvärtom? Du har din dator alldeles för dig själv och den är alltid beredd att ge dig sin odelade uppmärksamhet. Visserligen med en tom skärm och en tom sökruta. Men om du bara googlar en enda bokstav - så vips har du färdiga förslag till sökord. I all oändlighet. Hela världen ligger öppen och du kan söka på saker du inte ens skulle våga tänka i en bibliotekaries närhet. Du kan söka på nytt och på nytt och på nytt. Vem vågar besvära biblioteksbibliotekarien mer än en gång. Eller högst två? På biblioteket måste man känna till koderna. Man måste förstå system och man måste veta vad man skall fråga om och man måste ha modet att fråga! Den röda tråden? Rubriken på årets Tribe Meeting verkade ha kommit till som en käck idé. Hur var det nu med friheten och jämlikheten och facebook? Jag saknade den röda tråden. I stället blev föredragsutbudet korvstoppningen- som en buffé av allt möjligt som utan inbördes gemenskap som mycket väl kan malas ner till korv. Men den sammanlagda korven blev varken stark eller svag. Varken lång eller kort. Varken kokt eller stekt. Den blev precis så ospännande som en halvljummen lunchkorv är. Även om denna Uppföljare har en grundkritisk och raljerande ton är jag klar över och många med mig säkert alla konferensdeltagarna i alla fall att biblioteken som företeelse är oerhört viktiga för den svenska demokratin. Det handlar om det fria ordet. Därför måste vi slå vakt om biblioteken. Självklart Eftersom jag inte hittade den röda tråden och jag inte kunde se vad facebook och twitter etc kommer in i biblioteken är jag på väg att slänga in handduken. OK! Let s continue to be obsessed by books - ett tag till. Artikulera budskapet bättre! Efter nästan två dagars intensivt lyssnande kom jag på ett tips till ett nytt tema och kanske något att ta upp på svenska bibliotek. Vi är överens om vikten av det fria ordet och att allt som skrivs (nästan) skall vara åtkomligt för alla. Skrivs ja! Men det som talas då? Det är hög tid att värna och utveckla det talade ordet. Det fanns intressanta föreläsare under Halmstadskonferensen 2010. Absolut! Och det hade blivit ännu mer intressant om de hade lärt sig att framföra sitt budskap på ett bättre sätt. Borta är den tid där vi åskådare tvingades titta på overheads med skrivmaskintäta rader som ingen kunde läsa. Nu har vi PowerPoint som underlättar för både framförare och åhörare även om Robert Fleischer raljerade kring detta.

Idag har det täta maskinskrivna bladen i stället blivit ohörbart småpratande och dåligt artikulerande i mikrofonerna från podiet. Det är underligt att inte ens en professor förstår att om man pratar till en folksamling på över 300 personer så måste man ar-ti-ku-le-ra även om man har mikrofon. Då duger inte att gå och småprata för sig själv på podiet. Det är professionellt att prata utan manus om man kan. Och det kan inte många. Långa ääääääähhhh som eftertankepauser och att använda mineralvattenflaska som nappflaska skämmer lätt innehållet i en annars bra föreläsning. Parallellt med skrivarkurser bör biblioteken ordna talarkurser med retorik och argumentation men också med artikulation och mikrofonvana. Det är ett sätt att värna det fria ordet. Fram med kiselstenarna! Askmolnet Vi vände hemåt på fredagen. Ett askmoln hade lagt sig över Europa. Det gick inga flyg. Man måste hitta nya vägar och andra sätt att ta sig hem. En händelse som såg ut som en tanke! Att hitta nya kreativa lösningar. Måhända kommer det ut sådana efter denna konferens. Någonstans där en ny art av biblioteksplantor kommer att prövas. Leif Olin (S) V ordf kulturnämnden Landskrona

Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum 2010-05-03 Handläggare Emeli Zeilon Er Referens Vår Referens Kulturnämnden Verksamhetsbidrag till kulturföreningar 2010. 19 föreningar har ansökt om verksamhetsbidrag för kulturföreningar. Landskrona Live och Chorus Puella har inte lämnat in någon ansökan i år. Borstahusens museiförening som fick startbidrag föregående år söker verksamhetsbidrag liksom Öresundsteaterns Vänner som inte sökt bidrag tidigare. Verksamheten i föreningarna. Sammanlagt har de sökande föreningarna genomfört 198 arrangemang med en publik på över 45 000 personer enligt de uppgifter som lämnats i ansökningarna. Föreningslivet bland kulturföreningar i Landskrona är mycket aktiv och med mycket spridd verksamhet. Staden har aktiva körer och musikgrupper som både verkar i program de själva anordnar liksom de engageras av arrangörer av olika slag, både inom och utanför stadens gränser och i andra länder. Historia utforskas på olika sätt och ställs ut, spännande gästartister bjuds in till konserter i staden och hembygdsföreningarna sköter om och håller sina gårdar öppna för allmänheten. Föreningar lägger många timmar av ideellt arbete för att verksamheten ska fortgå och uppmärksammas. Kulturföreningarna engagerade totalt 2452 medlemmar under 2010. Det ligger ungefär på samma nivå som förra året, några förlorar medlemmar medan andra föreningar ökar. Föreningarna uppger från och med i år antalet medlemmar under 25 år det vill säga samma ålder som beräknas som ungdom av Fritidsnämnden. Föreningarna har totalt 126 ungdomar. Kulturföreningarna lockar inte många yngre deltagare med undantag för Harlekin, Chorus Puella, Verdandi, hembygdsföreningar och Hvens kulturförening som till viss del har verksamhet som riktar sig till yngre deltagare och publik. Arrangemangen som kulturföreningarna medverkade i hade en publik på 45 694 personer (arrangemang som flera föreningar medverkar vid räknas en gång). Mest aktiva med offentlig verksamhet har körerna varit och de föreningar som har en inriktning mot att arrangera kulturprogram samt hembygdföreningarna med egna lokaler med varierade öppettider. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Slottsgatan Tfn 0418-47 31 21 Fax 0418-47 30 17 emeli.zeilon@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(2) Drogpolicy Från och med i år ska föreningarna ha en drogpolicy. 12 av föreningarna har hittills lämnat in drogpolicys godkända av respektive förening. De har möjlighet att lämna in under hela året. Nya föreningar Borstahusens museiförening fick startbidrag 2009 som sista förening med det dåvarande regelverket. Föreningen har ett stort engagemang i Borstahusens historia och tillhör Sveriges Hembygdsförbund. De föreslås beviljas verksamhetsbidrag i år. Öresundsteaterns Vänner har även de sökt verksamhetsbidrag. De har inte erhållit bidrag tidigare. Deras verksamhet är till stöd för Öresundsteatern till exempel med biljettförsäljning och marknadsföring av gruppens verksamhet. Den caféverksamhet föreningen har haft i Gamla Kassan är inte aktuell för tillfället. Föreningen förslås inte få verksamhetsbidrag i år då verksamheten är att betraktas som en stödförening. Om de framöver driver mer egen verksamhet kan verksamhetsbidrag bli aktuellt. Av de föreningar som ansökt om verksamhetsbidrag föreslås två inte få verksamhetsbidrag. Verdandi får sedan tidigare verksamhetsbidrag som idéburen förening av Fritidsnämnden och bör inte få bidrag från två nämnder. Musiksällskapet anses ha för liten verksamhet och har enligt egen utsago inte tillräckligt många medlemmar utan spelar tillsammans med utomstående musiker. De få spelningar de har ger intäkter samt bidrag från studieförbund. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås att besluta om verksamhetsbidrag till Landskronas kulturföreningar enligt bilaga. Emeli Zeilon Kultursekreterare Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Slottsgatan Tfn 0418-47 31 21 Fax 0418-47 30 17 emeli.zeilon@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

Kulturföreningar bidrag 08 bidrag 2009 Antal Antal Antal Antal Sökt 2010 Förslag Drogpolicy medlem 09 under 25 år arrangemang* publik Divertimento 10720 9678 31 4 11 1840 15000 11000 x Landskrona Stadsmusikkår 7650 7400 27 9 868 24000 13000 Landskrona Musiksällskap 2300 3950 15 4 148 5000 0 Öresundsvarvets Manskör 12000 11750 16 17 2245 11750 12000 x L.A.S. Manskör 5750 3050 12 12 255 15000 6000 x Glumslövs Folkdansgille 0 2700 28 1 6 3100 2000 1800 Kören Aquarello 5850 6060 33 9 1000 17000 10000 x Chorus Puella 9710 10010 0 0 Lekstugan Verdandi 4800 800 97 21 10 ej uppgett 3000 0 Harlekin 23000 23000 69 23 18 601 100000 13000 x ** L:a bygdens släktforskning 3000 3000 99 7 96 6000 3000 Hvens Hembygdsförening 8000 10000 312 30 11 5000 31000 9000 x Rönnebergs Härads Hembygdsför. 8000 8000 610 30 8 2300 8000 9000 x Landskrona Trädgårdssällskap 4000 5000 340 13 10050 7000 5000 Varvshistoriska föreningen i L.a 2000 2000 95 4 122 12000 2000 x Borstahusens Museiförening 1000 203 12 8544 8000 7000 Hvens Kulturförening 10000 10000 215 17 13 6000 12000 12000 x Landskrona Kammarmusikförening 15000 17000 66 12 575 20000 17000 x Jazzhouse Landskrona 15000 15000 98 12 450 25000 15000 x Öresundsteaterns vänner 86 8 10000 0 x Totalt 146780 149398 2452 126 196 43194 331750 145800 Totalt inkl Valborg och Nationaldag 198 43194 12 * Exkl Valborg och Nationaldag där flera föreningar medverkar. ** Inkl arrangemang av andra organisationer i Harlekins lokal Bidrag 2009 162000 till projektpott 10% (16200 kr) 16200 Budget 2010 145800 Bidrag enl fördelning 2010 145800 Kvar att fördela under året 0

Fritids- och kulturförvaltningen 1(3) Datum 2010-05-11 Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Kulturnämnden Rapport från studieresa till Arkivhuset i Jönköping samt förslag på utredning om samlokalisering och samarbete mellan arkiv inom Landskrona stad och Arbetarrörelsens arkiv. Representanter för kulturnämnden, fritids- och kulturförvaltningen och Arbetarrörelsens arkiv besökte den 4.e maj Arkivhuset i Jönköping. I studieresan deltog Leif Olin, Ola Stenfeldt, Elisabeth Arvidsson, Göran Nyström, Esbjörn Ekman, Owe Elf samt Magnus Olofsson. Arkivhuset i Jönköping är samlokaliserat med länsmuseet och stadsbiblioteket och har öppnat nu i vår. De arkiv som finns där är Jönköpings stadsarkiv samt Jönköpings läns folkrörelsesarkiv. Arkiven har fått nya lokaler i ett fd. parkeringshus som ligger i direkt anslutning till biblioteket. De samverkande arkiven har ett gemensamt forskarrum där besökarna får service av arkivmaterial om Jönköpings historia oavsett i vilket arkiv materialet förvaras. Bemanningen av forskarrummet delas mellan arkivens personal. I anslutning till forskarrummet finns en historisk exposé över Jönköping stads historia där en hel del arkivmaterial exponeras. De båda arkivens representanter var mycket positiva till samlokaliseringen och uppfattade att de fått ny styrka. Gemensamt har man nu en högre kompetens, man hade fått fler besökare och det gemensamma forskarrummet som innebär en enda kontaktpunkt med arkivmaterialet, uppfattades som positivt och enkelt för forskarna. Arkivsamordning i Landskrona. Kulturnämnden behandlade 2010-02-10 1 en rapport om avtalssituation mellan Arbetarrörelsens Arkiv i Landskrona och kulturnämnden och en skiss på olika lösningar för framtiden. Kulturnämndens ledamöter har vid budgetdiskussioner fört fram att stadens kostnader för Arbetarrörelsens arkiv utgör en alltför stor del av de samlade kulturkostnaderna. I rapporten gjordes jämförelser med kostnaderna i andra skånska städer. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0709-470582 Goran.nystrom@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(3) I rapporten föreslogs en lösning som innebär att Arbetarrörelsens Arkiv samlokaliseras med Landskrona museums arkiv och reklamarkivet. Lokalytor bör kunna finnas tillgängliga som är tillräckliga för arkiven och en gemensam service med material om Landskronas historia kan lämnas besökarna i Minnesbanken. Genom museets Utställningsverksamhet kan material från samtliga arkiv tillgängliggöras på ett bättre sätt för allmänheten än vad som görs idag. En samlokalisering innebär inte att de olika arkivens självständighet försvinner. Varje arkiv har kvar sin speciella identitet och har själv ansvar för sina prioriteringar över vad som skall bevaras och hur materialet skall hållas tillgängligt. En samlokalisering innebär samarbete och såväl kompetensmässiga som ekonomiska fördelar bör finnas i en sådan ordning. Efter studiebesöket i Jönköping var den besökande gruppen med representanter för nämnden, förvaltningen och Arbetarrörelsens arkiv eniga i bedömningen att en samlokalisering är möjlig och innebär kompetensvinster och en bättre service till allmänheten. Förslag om utredning. Kulturnämnden bör föreslå Arbetarrörelsens arkiv att en gemensam utredning tillsätts med det uttalade målet att finna en lösning för en samlokalisering av befintliga arkiv i Landskrona, med sin huvudsakliga verksamhet förlagd till Landskrona museum. Utredningen skall arbeta skyndsamt och belysa möjligheterna till att åstadkomma bra lagringsmöjligheter på Landskrona museum, hur ett gemensamt forskarrum skall organiseras och bemannas och hur personalsamverkan skall formas för att möjliggöra bra service till besökarna och god samlad kompetens. Utredningen bör även behandla frågan om stadsarkivet kan ingå i samarbetet och om servicen till släktforskare bör flyttas till det för arkiven gemensamma forskarrummet. Avtalet mellan kulturnämnden och Arbetarrörelsens arkiv är uppsagt och löper ut den 31/12 2010. Arkivets hyresavtal med Folkets Hus löper ut 31/12 2011. Under tiden utredningen pågår bör bidraget till Arbetarrörelsens Arkiv regleras genom ett kortsiktigt avtal. Kulturnämnden föreslås besluta att tillfråga styrelsen för Arbetarrörelsens Arkiv om man är villig att delta ni en utredning med ovan beskrivna målbild med svar senast 2010-06-08. att vid ett positivt besked till utredningen uppdra åt fritids- och kulturförvaltningen att lösa bidragsfrågan för 2011 med ett ettårigt tillfälligt avtal mellan parterna. att föreslå stadskontoret att utredningen även skall behandla frågan om stadsarkivet kan ingå i denna samverkan.

3(3) att utreda om förvaltningens service till släktforskningen skall överföras från biblioteket till arkivens forskarrum. Göran Nyström Förvaltningschef

Fritids- och kulturförvaltningen 1(5) Datum 2010-05-06 Handläggare Margareta Rydhagen Er Referens Vår Referens Kulturnämnden Utvärdering av biblioteksplan Gällande biblioteksplan antogs av kommunfullmäktige 2008-02-25. Planen ska utvärderas efter två år och så har skett. Utvärdering inom barn- och ungdomsnämndens verksamhet har gjorts och den har godkänts av barn- och ungdomsnämnden 2010-04-21. Utvärdering av biblioteksplanen inom fritids- och kulturförvaltningens verksamhet samt barn- och ungdomsnämndens utvärdering föreläggs kulturnämnden för godkännande. Förslag till beslut Nämnden beslutar att godkänna utvärderingen och översänder den tillsammans med barn- och ungdomsnämndens utvärdering till kommunfullmäktige. Fritids- och kulturförvaltningen Margareta Rydhagen Bibliotekschef Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0709-470582 Goran.nystrom@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(5) Utvärdering av biblioteksplan för Landskrona stad Uppdraget Bibliotekslagen stadgar att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka samt att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Kommunfullmäktige antog plan för biblioteken i Landskrona stad den 25 februari 2008. Planen gäller i två år och skall därefter revideras. En uppföljning av gällande plan har gjorts. Den följer biblioteksplanens upplägg. Bilagt finns en uppföljning från barn- och ungdomsnämndens verksamhet. Tillgänglighet Det fysiska biblioteket skall vara lätt tillgängligt för alla grupper och erbjuda både rum för aktivitet och läsro Förändringar på huvudbiblioteket genomförs under våren 2010. Omflyttningar görs för att få större aktivitet i entré och f d café samt att få bättre plats för exponering av medier. Diskussioner för med entreprenör om att öppna caféet senare i höst. Barnavdelningens omvandling har påbörjats. Studiebesök har gjorts i Århus, Ålborg och Hjörring för att få inspiration. En vision om barnverksamheten har presenterats för nämnden våren 2010. Ett projekt om virtuella rum för barn har initierats av Landskrona stadsbibliotek och samarbete sker med Regionbiblioteket och Designhögskolan, Tekniska Högskolan i Lund. Biblioteken skall öka tillgängligheten tidsmässigt, t ex med söndagsöppet på ett folkbibliotek i staden. Huvudbiblioteket har söndagsöppet fr o m 1 oktober 2009. Genomsnittligt antal besökare under tiden oktober-13 mars är 165 och antal utlån 159. Enkät mars/april 2010. Presenteras vid nämnden sammanträde i maj 2010. Det virtuella biblioteket skall erbjuda nätbaserade tjänster under dygnets alla timmar.

3(5) Plan för det virtuella biblioteket antagen av kulturnämnden Bibliotekskatalogen besöks av i snitt 1550 unika besökare/månad med 3000 besök/månad. Bloggens besökare har ökat från 400/månad första halvåret till 650/månad under senare delen av 2009. Kommentarer förekommer sällsynt. Vi har fått bekräftat från andra bibliotek som har bloggar att de inte heller kommenteras i någon större omfattning. Bloggen får betraktas som boktips från biblioteket. Deltagande i andra sociala medier på nätet diskuteras. Bibliotekens uppgift och innehåll Biblioteken skall prioritera verksamhet för barn och unga. Programverksamheten har utökats. Huvudbiblioteket har program för barn varje tis-tors under större delen av terminstiden. Fler program har lagts lördagar och söndagar. Filialerna har 1-2 program per termin. Personalen på barnavdelningen har förstärkts med 10 timmar. Barnavdelningen har behov av utveckling. Det fysiska rummet ska anpassas så att såväl lugna vrår som utrymme för lek och spel finns. Verksamheten och rummet ska utformas utifrån barns nyfikenhet och lust att själva se, lyssna, leka, läsa och lära. Biblioteket skall vara flexibelt i så måtto att mediernas form inte skall vara avgörande. Berättelsen är viktigast. Arbetet med en plan för förändring pågår och kommer att ta några år att genomföra dels beroende på omfattningen av arbetet och dels beroende på de ekonomiska förutsättningarna. Samarbetet med skolan och skolbiblioteken har strukturerats i en plan som presenterats för KN och BUN. Regelbundna träffar hålls och folkbiblioteket inbjuder till kompetensutveckling. Samtliga bibliotek skall vara bemannade med fackutbildade bibliotekarier Vid nyrekrytering inom folkbiblioteken har bibliotekarier anställts. Vad gäller skolbiblioteken, se separat utvärdering. Biblioteken skall arbeta aktivt för att sprida information om vilka möjligheter biblioteken erbjuder till kunskap, upplevelser och information. Den utåtriktade verksamheten prioriteras. En kampanj för marknadsföring programverksamheten har genomförts i hela förvaltningen under hösten 2009. Ett arbetsdokument för marknadsföring av bibliotekets kärnverksamhet har tagits fram. Biblioteket har arbetat aktivt med marknadsföring under de senaste åren. En bibliotekarie har anställts för den utåtriktade verksamheten i huvudsak inom vuxenverksamheten. Detta har gett ett gott resultat.

4(5) Arbetet fortsätter. Den effektivast marknadsföringen är ett bra kontaktnät och det tar tid att bygga upp. Barnverksamheten har redan ett omfattande kontaktnät och når sina målgrupper i stor omfattning. Biblioteken skall vara aktiva i den demokratiska processen och erbjuda medborgarna samhällsinformation. Medborgarkontor på huvudbiblioteket kommer inte att bli verklighet. Biblioteket kommer att arbeta med att bli mer aktiva i lokalsamhället och att bli en självklar samarbetspartner när man vill nå invånarna i staden genom att utvidga det kontaktnät vi redan har. Biblioteken skall vara en mötesplats och ett aktivt centrum för information och ett varierat kulturutbud, men skall också kunna erbjuda studiero och lugna vrår. Biblioteken är för många självklara mötesplatser. Turistbyråns flyttning till huvudbiblioteket innebär en förstärkning av mötesplatsen. Huvudbiblioteket har ett omfattande utbud av arrangemang för både barn och vuxna. Arrangemangen görs dels i egen regi, dels tillsammans med olika samarbetspartners (se nedan). Utbildningar över gymnasienivå i kommunen begränsar sig idag till KYutbildningar, som inte i någon större utsträckning använder stadsbiblioteket för sin litteraturförsörjning. I den mån utbildningar på högskolenivå med behov av biblioteksservice etableras i Landskrona bör detta avtalsregleras. Skolbiblioteken skall ge likvärdig service till samtliga elever. Se separat utvärdering. Kvalitet Samlingarna skall spegla tidsandan och samhällsutvecklingen men skall också tjäna som minne för mänsklig strävan och fantasi. Biblioteken skall följa med i utvecklingen av nya medier. Inköpspolicy presenteras för kulturnämnden i februari 2010. Kunnig och serviceinriktad personal skall ge besökarna vägledning i sökandet efter information och kunskap. Kompetensutveckling sker i dels i egen regi, och dels i samverkan med Regionbiblioteket och biblioteken i nordvästra Skåne. Fritids- och kulturförvaltningen har två år satsat på seminarier i bemötande. De fysiska biblioteken skall kännas inbjudande och fräscha samt vara funktionella. Det virtuella biblioteket skall vara självinstruerande, överskådligt och uppdaterat.

5(5) Huvudbiblioteket och tre filialer är har nya lokaler och lättillgängliga lokaler. Biblioteket på Ven är otidsenligt, men planer finns på nya lokaler samlokaliserade med en nybyggnation tillhörande Tycho Brahe-museet Uppföljning av besökarnas upplevelse av biblioteken skall göras genom enkäter. Våren 2010 kommer en enkät att göras på huvudbiblioteket. Bibliotekets hemsida har 2010 inordnats under landskrona.se. Bibliotekskatalogen på nätet är fristående. Under de närmaste åren kommer leverantören att upphöra med utveckling och vi kommer att tvingas ta ställning till investering ny lösning för den webbaserade katalogen antingen ensamma eller i samarbete med nordvästra Skånes bibliotek. De lösningar som idag finns innehåller mer information till besökarna än vad dagens bibliotekskatalog kan erbjuda. Samverkan Bibliotekens arbete skall präglas av en helhetssyn och omvärldskännedom. Omvärldsbevakningen sker dels i det dagliga arbetet, dels genom samarbete med Regionbiblioteket och andra bibliotek i Skåne. Folkbibliotek och skolbibliotek skall fungera som en helhet med gemensamma arenor. Samarbetesformer har etablerats mellan folk- och skolbibliotek. Samverkan i programverksamheten sker i samband med författarbesök på huvudbiblioteket och vid Glumslövsfilialen. Skolbibliotekarierna inbjuds till kompetensutvecklingstillfällen. Byggande av nätverk Biblioteket ingår i nätverkssamarbete med biblioteken i nordvästra Skåne, däribland ett projekt rörande gemensam bibliotekskatalog. Biblioteket har deltagit i projekt samordnade av Regionbiblioteket. Projekt Rummet var ett övergripande projekt som omfattade flera viktiga funktioner inom biblioteket kunde tyvärr inte fullföljas p g a att bidrag från Socialfonden inte beviljades. Biblioteket har också en nära samarbete med Ängelholms bibliotek i olika frågor. Just nu gäller det utveckling av barnavdelningen. Programverksamhet sker i samarbete med Bibliotekets vänner, Föreningen Norden, Föreläsningsföreningen, Fredrika Bremer Förbundet, Folkuniversitetet, Studiefrämjandet, Sensus, Museet, Centrum-Österlyftet, Anhörigcentrum, Plantan. Samarbete i projekt sker med SFI, Svalövs kommun, Museet, Kulturskolan. Margareta Rydhagen Bibliotekschef

1(5) Barn- och ungdomsförvaltningen Datum 2010-03-31 Handläggare Lisbeth Månsson Er Referens Vår Referens Barn och ungdomsnämnden Utvärdering av Landskrona stads Biblioteksplan inom barn- och ungdomsnämndens verksamhet Sammanfattning Landskronas Biblioteksplan antogs av Kommunfullmäktige 2008-02-25. Enligt planen är den ett levande dokument, som skall uppdateras vartannat år. Revideringen ska grunda sig på gjorda erfarenheter, uppkomna behov och förändringar i omvärlden. Under våren 2010 ska därför en färdig utvärdering ligga klar. Processen är den, att respektive nämnd först ska ha hanterat frågan, innan en sammanlänkad utvärdering presenteras för KF. De delar i Biblioteksplanen under rubrik Mål och åtgärder, som främst rör barn- och ungdomsnämndens verksamhet är: - Skolbibliotek skall finnas på alla skolor i ändamålsenliga lokaler. Skolbiblioteken skall vara tillgängliga under skoltid och vid bestämda tider bemannade med fackutbildad personal. - Biblioteken skall stimulera barns och ungdomars läsning samt ge kunskap i informationssökning. Ett nära samarbete med grundskola och gymnasieskola krävs för att nå ett gott resultat. - Samtliga bibliotek skall vara bemannade med fackutbildade bibliotekarier. Vid ersättnings- eller nyrekrytering skall fackutbildad personal rekryteras. En kravspecifikation vid varje tillfälle skall utgöra grunden för vilken utbildning som krävs för den lediga tjänsten. - Skolbiblioteken skall ge likvärdig service till samtliga elever - För att garantera likvärdig åldersrelaterad service till samtliga elever skall organisationen folkbibliotek/skolbibliotek ses över så att eventuella förändringar finns med i budgeten för 2009. - Folkbibliotek och skolbibliotek skall fungera som en helhet med gemensamma arenor. Skolbibliotek och folkbibliotek skall samverka i lässtimulerande verksamhet, programverksamhet och kompetensutveckling. Barn- och ungdomsnämnden Område Norra 261 52 Landskrona Besöksadress S:t Olovsgatan 125 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 42 40 xxx@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(5) Utvärderingen Varje skola ska enligt planen ha upprättat en handlingsplan. Denna är ett dokument för den egna skolan men kan även användas i övergripande sammanhang, till exempel i samband med utvärderingen av biblioteksplanen. I november 2009 genomfördes en utvärdering av biblioteksverksamheten på samtliga kommunala skolor. Fristående skolor ingick inte i utvärderingen, eftersom bibliotekslagen, som styr, enbart innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Utvärderingen sökte svar på följande frågor: - Tar er handlingsplan upp de delar som den ska innehålla? - Vilka aktiviteter har genomförts? Hur har dessa aktiviteter gått? Hur har biblioteksrådet fungerat? - Hur har skolbiblioteket fungerat för att stimulera till läsning och ge kunskap i informationssökning? På vilket sätt har skolan samarbetat med folkbiblioteket? - Framtid och utvecklingsmöjligheter I samtliga fall, utom ett, visades att handlingsplanerna tog upp de delar de skulle. I det fall handlingsplanen inte tar upp de delar den ska, har skolan angett, att en revidering ska göras. När det gäller vilka aktiviteter som genomförts handlar det mest om klassers eller enskilda elevers besök på biblioteket, boklån, läs-stimulering genom bokprat, bokcirklar, informationssökning, recensionsskrivande, utställningar, skivarverkstäder, sagostunder, teater mm Man anser att de flesta aktiviteter fungerat väl, att eleverna blivit aktiva boklånare och att de arrangemang som ordnats kunnat genomföras och blivit uppskattade. I något fall har dock planerna inte kunnat genomföras på grund av personalförändringar. När det gäller att ha ett fungerande biblioteksråd på skolan, framkommer det att ett sådant finns på fem skolor, medan det ännu ej kommit igång på åtta. Man uppger främst tidsbrist som orsak till att rådet ännu ej kommit igång. Alla skolor framhåller att samarbetet med folkbiblioteket fungerar väl, i synnerhet på de ställen där skol- och folkbibliotek är integrerade. Men även möjligheten att nyttja huvudbiblioteket ses som mycket positivt. Samarbetet har bestått i besök på huvudbiblioteket för boklån, bokprat och boktips av bibliotekarie för de lägre skolåren, medverkan vid föräldramöten och deltagande i gemensamt kompetensutvecklings-projekt för personal.

3(5) När det gäller framtidsfrågor har skolorna i sin utvärdering tagit upp flera saker, som till exempel att man önskar ett ökat samarbete mellan skolbibliotek och folkbibliotek, t e x genom fler gemensamma databaser. Vidare finns det skolor som gärna ser en utökning på den egna enheten av skolbiblioteksverksamheten, med ökade öppettider och utökad bibliotekarietjänst. Någon skola uttrycker att man vill starta ett skolbibliotek på skolan, och någon skola tycker att det goda samarbete man har idag med huvudbiblioteket är tillräckligt för de behov man har. Någon skola uttrycker ett önskemål om att bokbeståndet i filialbiblioteket ytterligare bör anpassas efter den mångkultur som finns i bostadsområdet. Analys och måluppfyllelse Här följer övriga kommentarer och analys av de punkter i kommunens biblioteksplan som rör skolbiblioteksverksamheten. - Skolbibliotek skall finnas på alla skolor i ändamålsenliga lokaler. Skolbiblioteken skall vara tillgängliga under skoltid och vid bestämda tider bemannade med fackutbildad personal. Målet uppnått? - Nej Skolbibliotek finns inte på alla skolor. I de skolor som idag inte har ett skolbibliotek, har man andra lösningar. Det kan till exempel handla om besök på och av näraliggande folkbibliotek, egen pedagogisk bokbank för utlån och information, informationssökning via IT osv. Den personal i skolan som har ansvar för biblioteksverksamheten är i något fall fackutbildad. Annars är det en speciell pedagog, som förutom kopplingen till det pedagogiska arbetet, har skaffat sig kompletterande kunskaper inom området. - Biblioteken skall stimulera barns och ungdomars läsning samt ge kunskap i informationssökning.. Målet uppnått? - Ja Detta mål anses som uppnått, eftersom samarbetet med folkbiblioteket har definierats i en gemensam samarbetsplan. Eftersom läsutveckling och informationssökning är centrala områden i skolans verksamhet stimuleras eleverna inte enbart genom kontakt med biblioteken, utan även i det dagliga arbetet - Samtliga bibliotek skall vara bemannade med fackutbildade bibliotekarier. Vid ersättnings- eller nyrekrytering skall fackutbildad personal rekryteras. En kravspecifikation vid varje tillfälle skall utgöra grunden för vilken utbildning som krävs för den lediga tjänsten.

4(5) Målet uppnått? -Nej Det har ännu ej varit aktuellt med någon ny rekrytering, varför kvalitetskravet på fackutbildning inte har kunnat förstärkas. - Skolbiblioteken skall ge likvärdig service till samtliga elever. Målet uppnått? Nej inte fullt ut Kravet på likvärdighet anses inte uppfyllt fullt ut, eftersom inte alla skolor har tillgång till skolbibliotek. Däremot har alla i sin handlingsplan uttryckt hur de skapat en modell för sin biblioteksverksamhet, och hur de arbetar efter de förutsättningar som råder ( se ovan). De skolbibliotek, som finns, erbjuder service även till näraliggande skolor. Ett exempel på detta är verksamheten i Häljarp. - För att garantera likvärdig åldersrelaterad service till samtliga elever skall organisationen folkbibliotek/skolbibliotek ses över så att eventuella förändringar finns med i budgeten för 2009. Målet uppnått? - Ja Organisation och samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek har setts över under 2009 och vid barn - och ungdomsnämndens sammanträde 2009-06-24 beslöts att godkänna samarbetsplanen och att skolbiblioteksverksamheten organisatoriskt även fortsättningsvis ska tillhöra barn och ungdomsnämnden. - Folkbibliotek och skolbibliotek skall fungera som en helhet med gemensamma arenor. Skolbibliotek och folkbibliotek skall samverka i lässtimulerande verksamhet, programverksamhet och kompetensutveckling. Målet uppnått? - Ja Målet anses till största delen uppfyllt dels genom att man arbetar efter den samarbetsplan som fastställts, och dels genom de integrerade verksamheter som finns. Framtid De framtidstankar, som skolorna uttalar har sin utgångspunkt i den erfarenhet och den verksamhet man har idag. Denna vill man utveckla och förändra i takt med de ekonomiska prioriteringar som måste göras. I framtiden får det antas, att skolbibliotekets funktion som komplement till övrig pedagogisk verksamhet, kvarstår eller förstärks. Enligt förslaget till ny skollag, till exempel, understryks att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek.

5(5) Folkbibliotek och skolbibliotek bör fortsätta att utveckla sitt samarbete, och inte minst den tekniska utvecklingen kan och bör underlätta detta. Samarbetsplanen som upprättades enligt biblioteksplanen kan utgöra en grund för det fortsatta arbetet. Åtgärder med anledning av utvärderingen Skolornas handlingsplaner ska revideras utifrån vad som framkommit i denna utvärdering. Biblioteksråden ska komma igång på samtliga kommunala skolor. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden föreslås besluta att godkänna utvärderingen och att översända den till kulturnämnden för vidare hantering i den totala utvärderingen av kommunens Biblioteksplan Lisbeth Månsson kvalitetsstrateg

Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum 2010-04-26 Handläggare M Rydhagen Er Referens Vår Referens Till Kulturnämnden Enkät vid Landskrona stadsbibliotek 2010 I enlighet med biblioteksplanen har stadsbiblioteket gjort en enkät ang. tillgänglighet, servicegrad och kompetens. Enkäten har gjorts under tiden 24 mars 10 april. Vi fick in 280 svar. Flest kvinnor har svarat. Åldersfördelningen har ändrats något sen förra enkäten då vi hade lite övervikt för 60 +. I denna enkäten är fördelningen ganska lika i grupperna 14-30 (27 %), 31-50 (30) och 51-65 (23). Enbart 16 % är över 66 år. Under perioden vi gjorde undersökningen hade biblioteket flest besökare tisdag, onsdag och torsdag. Besökare/veckodag varierar från vecka till vecka. Det märks ingen större skillnad på förmiddag eller eftermiddag. Däremot sjunker besöksantalet efter kl. 16 Svaren visar att besökarna är mycket nöjda med bibliotekets öppettider. Många tycker det är bra med söndagsöppet och vill att vi ska fortsätta med det. Det finns önskemål om att öppna biblioteket tidigare på sommaren. Öppna tidigare och/eller stänga senare på vardagar önskas av några. 80 % av de som svarat på enkäten har sökt hjälp av personalen. 98 % är nöjda eller mycket nöjd med bemötandet och med personalens kunskaper. Överlag tycker man att ett litet café eller en kaffeautomat saknas. Man vill gärna kunna köpa sig en dricka eller macka om man spenderar några timmar på biblioteket. Gratis toalett vore även önskvärt. Många efterlyser även ett mysrum eller ett lugnt rum där man kan sitta och läsa i lugn och ro. Lite fler än hälften har besökt vår hemsida under det senaste halvåret. Det betyder inte att dom andra inte känner till sidan eller aldrig besökt den. En del som svarat att de inte besökt sidan det senaste halvåret svarade nämligen ändå Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 xxx@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(2) vad de tyckte om hemsidan. Eftersom vi har gjort om hemsidan under det senaste halvåret kan deras svar göra resultatet lite missvisande. Man nyttjar hemsidan främst till att låna om böcker och söka medier. Men många går även in för att kolla öppettiderna. Hemsidan får omdömet bra och det är ett gott betyg men det betyder inte att vi inte kan förbättra den. Lika många som tycker att sidan är överskådlig och lätt att hitta på tycker att sidan är krånglig och svår att hitta på. Man önskar att öppettiderna ska vara lättare att hitta och att klicken fram tillbibliotekskatalogen blir färre. Många av de som besöker biblioteket besöker även andra kulturinstitutioner. Museet är också väldigt populärt bland biblioteksbesökarna. Enkäten ger i stort en positiv respons på tillgänglighet, servicegrad och kompetens. Studierum eller lugna ställen där man kan läsa/studera arbetar vi med. Vi har skapat två studieplatser på balkongen i f d gymnastiksalen och vi hänvisar till detta rum som det lugnaste i biblioteket. Vi hoppas att caféet kan öppna i höst. En intressent finns som håller på att undersöka finansieringen. Bibliotekskatalogen finns tillgänglig på Landskrona stads förstasida och ligger även högt på bibliotekets egen hemsida. Vi har gjort länken på vår egen sida tydligare. Öppettiderna kräver tre klick. Problemet är kanske inte hur många klick man måste göra utan att förstå vilken rubrik som leder rätt. Här har vi lyft fram öppettiderna tydligare på bibliotekets förstasida. Förslag till beslut Nämnden beslutar att med godkännande lägga redovisningen till handlingarna. Fritids- och kulturförvaltningen Margareta Rydhagen Bibliotekschef

Landskrona stadsbibliotek 2010 http://www.landskrona.se/queryreport/qr/cgi-bin/qr_view_report.exe?rid=397&s... Page 1 of 15 2010-04-20 Landskrona stadsbibliotek 2010 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 280 1 Kön? Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Kvinna 178 63.6 2 Man 102 36.4 2 Vilken åldersgrupp tillhör du? Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 0-13 12 4.3 2 14-30 74 26.6 3 31-50 83 29.9 4 51-65 65 23.4 5 66+ 44 15.8 Total: 278 100.0 Antal obesvarade: 2 3 Tidpunkt för ditt besök?

Landskrona stadsbibliotek 2010 Page 2 of 15 Måndag Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Kl. 10-13 15 34.9 2 Kl. 13-16 18 41.9 3 Kl. 16-19 10 23.3 Total: 43 100.0 Antal obesvarade: 237 Tisdag Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Kl. 10-13 35 40.2 2 Kl. 13-16 35 40.2 3 Kl. 16-19 17 19.5 Total: 87 100.0 Antal obesvarade: 193 Onsdag Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Kl. 10-13 42 45.7 2 Kl. 13-16 39 42.4 3 Kl. 16-19 11 12.0 Total: 92 100.0 Antal obesvarade: 188 http://www.landskrona.se/queryreport/qr/cgi-bin/qr_view_report.exe?rid=397&s... 2010-04-20

Landskrona stadsbibliotek 2010 Page 3 of 15 Torsdag Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Kl. 10-13 25 29.1 2 Kl. 13-16 32 37.2 3 Kl. 16-19 29 33.7 Total: 86 100.0 Antal obesvarade: 194 Fredag Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Kl. 10-13 24 55.8 2 Kl. 13-16 12 27.9 3 Kl. 16-19 7 16.3 Total: 43 100.0 Antal obesvarade: 237 Lördag Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Kl. 10-13 38 73.1 2 Kl. 13-16 13 25.0 3 Kl. 16-19 1 1.9 Total: 52 100.0 Antal obesvarade: 228 http://www.landskrona.se/queryreport/qr/cgi-bin/qr_view_report.exe?rid=397&s... 2010-04-20

Landskrona stadsbibliotek 2010 Page 4 of 15 Söndag Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Kl. 10-13 6 20.7 2 Kl. 13-16 21 72.4 3 Kl. 16-19 2 6.9 Total: 29 100.0 Antal obesvarade: 251 Summering av alla delfrågor Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Kl. 10-13 185 42.8 2 Kl. 13-16 170 39.4 3 Kl. 16-19 77 17.8 Total: 432 100.0 Antal obesvarade: 1528 Sammanfattning Under perioden vi gjorde undersökningen var där flest besökare tisdag, onsdag och torsdag. Det märks ingen större skillnad om det är förmiddag eller eftermiddag. Däremot sjunker besöksantalet efter kl. 16. 4 Bibliotektets öppettider http://www.landskrona.se/queryreport/qr/cgi-bin/qr_view_report.exe?rid=397&s... 2010-04-20

Landskrona stadsbibliotek 2010 Page 5 of 15 Hur nöjd är du med bibliotektets öppettider Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Mycket nöjd 158 57.0 2 Nöjd 116 41.9 3 Inte alls nöjd 3 1.1 Total: 277 100.0 Antal obesvarade: 3 Sammanfattning Svaren visar att besökarna är mycket nöjda med bibliotekets öppettider. 5 Kommentarer till frågan om öppettider Svarsalternativ Söndagsöppet är mycket bra. Jag tycker att bibliotektet har bra öppettider. Gärna mer öppet på söndagar. Jättebra med söndagsöppet. Öppet söndagar är mycket bra. Söndag är onödigt, mer öppet på sommardagar. Det borde vara öppet mycket längre för annars hinner man inte göra det man vill. Det är bra att det är öppet på helgen så när man jobbar har man chans att låna på helgen. Bra att ni utökar öppettiderna på helgen. Bättre som tidigare - man vill gärna ha samma öppettider varje dag. Jag hade velat se att biblioteket öppnade kl. 08.00. Bra med söndagsöppet. Men det skulle gärna vara öppet tidigare på sommaren. Jag tycker det ska vara öppet längre på söndagar. Trevligt med söndagsöppet, särskilt vintertid. Jag älskar biblioteket :-) De som inte är nöjda kanske inte är här. Sommartiden när ni öppnar kl. 12 känns sent, blir det så i år också? Fortsätt gärna med söndagsöppet. Bör ha öppet längre på fredagar och lördagar. Har varit någon fredag då man vill ner och låna böcker men då stänger ni kl. 16, vilket jag tycker är lite tidigt. Mycket bra med helgöppet. Jag tycker att allt fungerar utmärkt. Det är jättebra att ni har öppet söndagar nu. Kunde varit öppet längre lördagar och söndagar som t ex Malmö stadbibliotek. Inga problem Trevlig personal Sommaröppet från 10-19. Det är bra i biblioteket. Alltid lika vänligt bemött. Skulle vilja ha öppet på söndagar med. http://www.landskrona.se/queryreport/qr/cgi-bin/qr_view_report.exe?rid=397&s... 2010-04-20

Landskrona stadsbibliotek 2010 Page 6 of 15 Borde öppna tidigare samt ha längre öppet. Hade gärna kunnat gå hit kl. 09.00 på vardagar. Det hade varit trevligt med lite längre öppettider någon kväll i veckan. Det är bra att gå på biblioteket närhelst man har lust. Lagom tider. Man hinner alltid göra besök på biblioteket. Det bästa är söndagsöppettider. Bra med söndagsöppet också! Hade varit bra om ni öppnat tidigare vid 8, 8-20 kanske. Söndagen är bra att ha öppet. Ibland händer det att jag kommer och tror det ska vara öppet och så men det är det inte. Men det är bra att man kan komma några timma lördag och sönda. Bra service, satsar mycket på barnbokinköp och kutlur t ex sagoteater. Mycket uppskattat av barnen. Kunde vara öppet 1-2 timmar längre på helgerna. Bättre än förra året. Skulle önska att det var öppet mer. Släktforska Bibliotekets öppettider är inte så bra. Önskar att öppettiderna var längre. Fredag kl. 16!? Jag bor i Glumslöv och använder mest det biblioteket. Får alltid den hjälp jag behöver. Detta är mitt andra besök och det har varit öppet båda gångerna. 100% Alltid vänliga och hjälpsamma But it would be better if the library were open om Sundays. Jag hinner hem och låna böcker. Gärna öppet en timme längre på kvällen. Mycket vänlig, hjälpsam och kunnig personal. Alltid trevligt att besöka biblioteket. Inte söndagsöppet. Sammanfattning Många tycker det är bra med söndagsöppet och vill att vi ska fortsätta med det. Det finns önskemål om att öppna biblioteket tidigare på sommaren. Det hade varit bra med längre öppethållande någon kväll i veckan. 6 Vilket ärende hade du på biblioteket idag? Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Låna 191 68.2 2 Söka information 31 11.1 3 Läsa 45 16.1 4 Använda datorer 30 10.7 Om annat, 5 specificera 44 15.7 7 Har du kunnat uträtta ditt ärende? Grundinformation http://www.landskrona.se/queryreport/qr/cgi-bin/qr_view_report.exe?rid=397&s... 2010-04-20