Vårdval i primärvården



Relevanta dokument
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Driftsmodeller primärvård. Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Vårdvalets konsekvenser

Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören?

sätter hallänningen i centrum

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Välkommen till KEFU seminarium. Vårdval hur blev det? 3 oktober 2013

Hur påverkar olika styrsystem effektivitet och kvalitet i vården? 29 sept Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) i samband med ersättningsetablering mm

Västra Götalandsregionen september Patientrörlighetsdirektivet

Samordningsgruppsmöte

Arbetsgrupp för ersättningsmodeller i specialiserad vård

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Den svenska vården tillgänglighet och jämlikhet i internationell jämförelse. Carl Grufman, Anders Morin, David Sundblad November 2005

Nyckeltal Rapport Hudsjukvård

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB,

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd


Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Kvalitetsbokslut VC Fröslunda

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Landstingsstyrelsens beslut

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Bilaga Uppdraget

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Svensk författningssamling

Q Arthur Engel, VD Magnus Teeling, CFO

Öresundsbron, Max IV och ESS

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Val av vårdcentral. Förutsättningar för kvalitetskonkurrens. Rapport 2012:2

Nyckeltal Rapport Vuxenpsykiatri

Bilaga Ersättning 2015

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Hälsoval Kalmar län. Ersättning för vården Diarienummer: LS Datum:

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna?

Handlingsplan Datum Diarienummer HS Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Bilaga Ersättning 2016

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Regeringens proposition 2006/07:97

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

Nyckeltal Rapport Ögonsjukvård

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Patientsäker? självklart, eller. Tomas Kirkhorn september 2012

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Q Arthur Engel, VD Magnus Teeling, CFO

Jämförelse mellan almen praksis i Region Sjaelland och primärvård i Region Skåne

Influensarapport för vecka 3, 2016 Denna rapport publicerades den 28 januari 2016 och redovisar influensaläget vecka 3 (18-24 januari).

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Bokslutskommuniké 2012

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD

Lean vad är det? ISO? QUL? TQM???

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Tommy Fröberg Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet STOCKHOLM

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

De fristående grundskolorna finansieras i huvudsak med offentliga medel. Statsbidraget uppgick 2012 till cirka 71 procent av den

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Samverkan på 4 nivåer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

RDA i Sverige och Europa

Influensarapport för vecka 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 9 (23/2-1/3).

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Tillväxt och konjunkturer

Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: Dnr: JLL 684/01

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Medicin och Rehabkliniken Visby Lasarett

Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010

Remiss svar BLF - FoHM

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m.

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

Bilaga 1 Listningsregler

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Stockholms läns sjukvårdsområde

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Transkript:

Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se

Vårdval i primärvården Halland (2007), Västmanland och Stockholm (2008) På gång i Östergötland, Gotland, Region Skåne, Västra Götaland, Kronoberg Listning och vårdpeng (kapitering) finns även i andra landsting Stora problemet är inte att utveckla modeller utan att implementera dem Ny roll för verksamhetschefer Acceptera förändringar i resurstilldelning Nya resurser till primärvården

Halland Västmanland Stockholm Mål och Närsjukvård i fokus. Familjeläkarverksamhet i Husläkarmottagning i uppdrag Brett uppdrag. fokus. fokus. Separat Ambition att flytta ut Brett primärvårds- auktorisation för t ex specialister. 80% av all uppdrag. Ingen utalad barn- och mödrahälso- öppen vård ska ske i ambition att flytta ut vård. Ingen ambition att närsjukvården. specialister. flytta ut specialister. Listningen Ackreditering. Listning på vårdenheter. Alla listas. Upphandling enligt LOU. Listning på enheter i första hand. Alla listas. Auktorisation. Listning på allmänläkare i första hand. Enbart aktiv listning. Ersättning Drygt 80% vårdpeng. Drygt 80% vårdpeng. Drygt 40% vårdpeng. Patientavgifter. Patientavgifter. Bonus Besöksersättning efter Avdrag för bristande och viten. yrkeskategori och åtgärd. måluppfyllelse (bl a Bonus o viten efter täckningsgrad). måluppfyllelse.

Vision Professional models designed to deliver medical services to patients who seek these services or to people who choose to register to obtain these services Professional contact model Professional coordination model Community models designed to improve the health of populations living in a given geographic area and to promote development of the communities served Integrated community model Non-integrated community model Exemp el i Sverige Privata allmänläkare som finansieras via nationell taxa. Familjeläkarsystem med listning och vårdpeng. Vårdcentral med bred kompetens och områdesansvar, tillgänglig 24 timmar alla dagar. Integrerad med andra vårdgivare. Kompetens och uppdrag som integrerad, men med begränsad tillgänglighet och integration. Andra länder USA, Kanada, Belgien, Tyskland England, Danmark, Holland, Norge Sverige, Finland Källa: Chauvette M. Ed. (2003) Choices for Change: The Path for Restructuring Primary Healthcare Services in Canada. Canadian Health Services Research Foundation (www.chrsf.ca).

Halland Vårdpeng 0-6 år 5 440 kr 7-64 år 1 632 kr 65-79 år 5 440 kr 80+ 8 160 kr Besöksersättning - Patientavgifter - Besök av personer som inte valt enheten - Utomlänspatienter - Tolkersättning - Tilläggsuppdrag Västmanland 0-5 år 4 352 kr 6-64 år 1 121 kr 65-74 år 4 100 kr 75+ 6 083 kr - Patientavgifter - Besök av personer som inte valt enheten - Utomlänspatienter - Tolkersättning - Tilläggsuppdrag Stockholm 0-5 år 696 kr 6-64 år 585 kr 65-74 år 1 515 kr 75+ 2 083 kr - Besöksersättning baserat på yrkeskategorier (även olistade) - Utomlänspatienter - Tolkersättning - Tilläggsuppdrag

Kostnadsansvar Halland Västmanland Stockholm Vård hos andra enheter inom vårdval Privata allmänläkare finansierade genom nationell taxa Primärvårdsbesök i andra län Medicinsk service Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja, inklusive Ja, exklusive Ja, 20% av kostnad röntgen röntgen för vissa specialiteter Tekniska hjälpmedel Nej Ja Nej Sjukgymnaster Ja Nej Nej Läkemedel Nej Nej Nej

Kritik mot vårdval Selektiva etableringar, orättvisa ersättningar Individuella val skapar fokus på tillgänglighet som inte svarar mot behoven Tänkbara åtgärder: Viktad vårdpeng, ersättning baserat på mål Vidgat kostnadsansvar (t ex läkemedel) Skärpt uppföljning mot krav och mål Incitament för befolkningen att acceptera begränsningar

Risker med hög andel vårdpeng Högre risk för selektion (väljer bort individer med stora behov) Ökad risk för fler remisser, lägre produktivitet och sämre bemötande 1 Risk för urholkat förtroende från patienterna (kostnadskontroll alltför dominerande) 1 Anell A. (2005) Primärvård i förändring Studentlitteratur: Lund.

Exempel på problem Höga förväntade vårdkostnader för individ pga kronisk sjukdom leder till att sådan listning undviks och/eller att vården försämras genom t ex glesare besök. Tänkbara åtgärder - Viktning av vårdpeng utifrån klassificering av diagnoser (t ex ACG) - Ökad rörlig ersättning - Krav på följsamhet till vårdprogram - Uppföljning av vårdpraxis och resultat Högre förväntade kostnader för individ på grund av t ex språksvårigheter eller social problematik leder till att sådan listning undviks och/eller att vårdkontakterna försämras. Olika ansvar i praktiken för primärvård i t ex glesbygd och storstad innebär att enhetlig vårdpeng skapar olika förutsättningar för lönsamhet. - Viktning av vårdpeng efter t ex boendeområde - Särskild ersättning för varje besök (tolk m m) - Uppföljning av vårdpraxis och resultat - Avdrag på vårdpengen utifrån täckningsgrad - Kostnadsansvar för besök hos t ex läkare och sjukgymnaster som finansieras via nationell taxa Källa: Anell A (2008) Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov. Lund: KEFU.

Risker med hög andel rörlig ersättning Kostnadskontroll saknas Ersättningssystemen styr vem som gör vad och när Taxeglidning, många återbesök Hindrar substitution mellan yrkeskategorier Hindrar substitution från besök till andra former av kontakter (ex telefon)

Hur designa målrelaterad ersättning? Vilken strategi? Vilken typ av mål? struktur, process, resultat Ribba eller förändring? Hur stor andel av total ersättning? Nytta vs. administrativa kostnader?

Hur skapa väl fungerande konkurrens? Förutsättningarna för att skapa konkurrens varierar geografiskt primärvård i glesbygden som idag? Många individer har svårt att ta till sig information och bedöma valmöjligheter information från finansiär, hjälp från ombudsman? Konkurrens och mångfald vs. andra mål behov av utvärdering av olika modeller utifrån befolknings- och patientperspektiv

Vilken primärvård vill befolkningen ha? Individer fick ta ställning till primärvårdsmodeller med olika egenskaper 1 discrete choice metodik 1 600 enkäter 58% svarsfrekvens Egenskaper och nivåer Typ av vårdgivare - allmänläkare/enhet Inflytande - stort/begränsat Valmöjligheter - välja/geografiskt ansvar Patientavgift - 0/100/200/300 kr Väntetid icke-akut - 2/4/7 dagar 1 Hjelmgren J, Anell A. Population preferences and choice of primary care models: A discrete choice experiment in Sweden. Health Policy 2007; 82: 314-22.

Kroneman et al. Direct access in primary care and patient satisfaction: A European study. Health Policy 2006; 76: 72-79.