Ett expansivt område

Ett expansivt område Om idrottsvetenskap vid Växjö universitet Det känns både glädjande och hedrande, men också utmanande, att få ansvara för ett nummer av Svensk Idrottsforskning. Vi tackar för förtroendet och hoppas att det blir intressant läsning. I detta inledande kapitel tar vi chansen att presentera den idrottsvetenskapliga verksamheten vid Växjö universitet och ni är varmt välkomna att kontakta oss för spännande diskussioner och framtida samverkan i syfte att tillsammans utveckla det idrottsvetenskapliga fältet. MATS GLEMNE VÄXJÖ UNIVERSITET 4 PER GERREVALL VÄXJÖ UNIVERSITET Foto: Artur Forsberg Inledning Idrottsvetenskap vid Växjö universitet har genomgått en mycket expansiv fas sedan år 2000 då Högskolan i Växjö övergått till att bli Växjö universitet (detta skedde 1999). Då inbegrep verksamheten i första hand utbildning av lärare med idrott och hälsa som tillvalsämne och realiserades av 4-5 personer med huvudsaklig erfarenhet av undervisning inom skolans olika stadier. Idag omfattar verksamheten två programutbildningar samt medverkan i flera andra, ett antal fristående kurser, internationella kurser, spännande samverkan med det omgivande samhället samt en växande forskningsoch utvecklingsverksamhet. Denna expansion har förstås inneburit samt förutsatt en ansenlig rekrytering av nya medarbetare. Rekryteringen har gjorts såväl externt som internt från flera av universitetets institutioner och vi upplever att det är en energisk och produktiv skara med ambitionen att medverka i utvecklingen det idrottsvetenskapliga området. Men innan vi tittar närmare på den idrottsvetenskapliga verksamheten några ord om Växjö universitet. Växjö universitet Växjö blev universitet 1999 och omfattar idag cirka 14 000 studenter. Grundutbildningen innefattar 65 utbildningsprogram och över

Bild 1 1 200 kurser i mer än 50 ämnen. Magisterexamen ges i fler än 20 olika ämnen. De flesta studenter vid Växjö universitet går utbildningsprogram. Men det finns också många som läser fristående kurser och över 3 000 av studenterna är registrerade på alternativa utbildningsformer som distansutbildning, kvällskurser och veckoslutskurser. Forskningen vid Växjö universitet spänner över humaniora, samhällsvetenskap och teknik och innehåller en rad väletablerade forskningsområden, som till exempel arbetsmarknadspolitik, entreprenörskap, historia, matematisk modellering, migration, sociologi samt skogs-, trä-, och bioenergiteknik. Forskarutbildning finns för närvarande i 20 ämnen med 261 forskarstuderande. Utbildning, forskning är organiserad i följande sju institutioner (anges för att förstå bilderna): Ekonomihögskolan (EHV) Institutionen för humaniora (HUM) Institutionen för pedagogik (PED) Institutionen för samhällsvetenskap (SVI) Institutionen för teknik och design (TD) Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete (IVOSA) Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Internationalisering är ett självklart inslag i högre utbildning och forskning. I Växjö är internationalisering en del av den pedagogiska profilen. Universitetets studenter deltar i internationella utbytesprogram och universitetet är en språngbräda till världsomspännande kunskaper. Växjö universitet har studentutbyte med universitet i 40 länder och årligen är det ungefär 700 utländska studenter som kommer till Växjö, samtidigt som ungefär hälften reser ut i världen för att studera. Hela den verksamhet som universitetet och dess studenter svarar för är samlad på universitetsområdet söder om Växjö centrum. Faktum är att Växjö har ett av Sveriges få universitetsområden som kan leva upp till namnet campus, i den meningen att här finns studentbostäder blandade med institutionerna. Inom fem minuters gångväg finns studentbostäder, universitetets lokaler, bibliotek, restauranger och pubar, sjöar och friluftsområden. Det finns till och med ett riktigt slott in på knutarna. Integrerat med universitetets verksamhet finns också en företagspark som innehåller mer än 60 företag. Idrottsvetenskap ämne och organisation Idrottsvetenskap är ett relativt nyetablerat ämne vid Växjö universitet och erhöll kandidaträttigheter i början av år 2004. Nu har ämnet granskats för både magister- och masterrättigheter och besked kommer att lämnas innan detta nummer går i tryck. Organisatoriskt tillhör ämnet en av universitetets sju institutioner, Institutionen för pedagogik. Men en av styrkorna med ett lite mindre universitet och sammanhållet campus är att det enkelt går att få del av både kompetens och intressen från andra institutioner. Det innebär i praktiken att de flesta institutionerna på något sätt medverkar kring idrottsvetenskaplig grundutbildning och/eller forskning. Bild 1 illustrerar den aktuella situationen. Verksamheten bygger på ett flervetenskapligt synsätt men med basen i de samhällsvetenskapliga och humanistiska disciplinerna. Det finns också en gedigen praktisk erfarenhet av idrotts-, hälso- och skolområdet i personalgruppen som ger en utökad grund för att förstå och diskutera olika praktiska aspekter av kunnandet. De egna erfarenheternas roll är således att fördjupa det praktiska kunnandets olika dimensioner snarare än att vara en erfarenhetsbank som används i en mer exemplarisk betydelse. Cirka 30 lärare är involverade i den dagliga idrottsvetenskapliga verksamheten, men i den vetenskapliga miljön som utvecklas medverkar också andra lärare med ett stort intresse för idrottsliga frågor. Dessa medarbetare deltar momentant i utbildningar och/eller har inlett forskning inom fältet. De engageras också i handledningsuppdrag för självständiga arbeten som de studerande bedriver. Detta innebär att den ämnesmässiga bakgrunden är stor och innehåller, förutom idrott/idrottsvetenskap, ämnena biologi, företagsekonomi, historia, juridik, nationalekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap, pedagogik, psykologi och sociologi. Lärarkollegiets breda kompetens i olika avseenden utgör en betydelsefull resurs. Genom att kollegiet utgörs av lärare som har en varierande disciplinär bakgrund ges möjligheter, såväl innehållsligt som vetenskapligt, för en allsidig belysning av de fenomen som utbildningarna behandlar. Det goda samarbete som finns såväl inom lärarkollegiet som med andra discipliner och institutioner inom universitetet utgör i det sammanhanget en betydelsefull resurs. Den samverkan som etablerats med exempelvis Ekonomihögskolan utgör en i jämförelse med andra lärosäten unik möjlighet. Antalet disputerade lärare har ökat väsentligt de senaste åren. Dessa har dock disputerat i andra discipliner än idrottsvetenskap, eftersom det ännu inte finns någon forskarutbildning i ämnet. Detta förhållande delar Växjö universitet med övriga lärosäten i landet. 5

Den idrottsvetenskapliga verksamheten bedrivs huvudsakligen på universitetets campus. För specifika idrottsliga aktiviteter finns moderna och funktionella utrymmen som exempelvis flera idrottshallar, gym och testlokal. Utöver inomhusmiljön finns det på universitetet ändamålsenliga ytor för olika utomhusaktiviteter. Det finns bl.a. en gräsoval för exempelvis olika bollspel, promenad- och motionsslingor, planer för beachvolley samt några mindre friluftsbaser. Det vackra skogsområdet i direkt anslutning till idrottslokalerna utgör också en resurs för utomhusverksamheten. 6 Foto: Artur Forsberg Under planering är en omfattande utbyggnad av lokaler för i huvudsak studenternas och personalens hälsa och välbefinnande. Denna utbyggnad kommer att inkludera en utbildnings- och forskningsmiljö för de idrotts-, hälso- och vårdinriktade verksamheterna. Grundutbildning Under år 2006 studerar cirka 450 studenter vid program och kurser med inriktning mot idrott och hälsa. De motsvarar omkring 230 helårsstudenter. Till detta kommer utbildning i vissa ämnen på polisutbildningen, som omfattar cirka 500 studenter. Idrottsvetenskapliga kurser kan i dagsläget studeras upp till D-nivå men en fortsättning planeras genom masterprogram som håller på att inrättas. Här visas en översikt över den grundutbildning som ges: Coaching och Sport Management, 120 p Programmet för Coaching och Sport Management ges i samverkan med flera av universitetets institutioner och förbereder för många tänkbara yrken inom idrottssektorn. Det är en bred utbildning med betoning på ledarskaps, organisations- och utvecklingsfrågor. Idrottsvetenskap är programmets karaktärsämne och de studerande når inom programmet kandidatnivå i ämnet. Lärarutbildning, 140-220 p Utbildning ges för lärare i idrott och hälsa inom hela utbildningssektorn från förskola till gymnasieskola. För att bli lärare på gymnasiet krävs ett ämnesdjup om 60 poäng, vilket Växjö universitet erbjuder. Idrottsvetenskap medverkar med följande inslag i lärarutbildningen. Idrott och hälsa ger behörighet att undervisa på grundskolans senare år och gymnasiet. Idrott, hälsa och natur, som kombinerar ämnet idrott och hälsa med biologiämnet, vänder sig till skolans tidiga år. Idrottsvetenskap medverkar också i andra inriktningar och i det allmänna utbildningsområdet. Det finns även specialiseringar i Hälsopedagogik och Utomhuspedagogik. Fristående kurser Det finns ett flertal fristående kurser med olika inriktning upp till D-nivå i ämnet. De är för tillfället; Idrottsvetenskaplig uppsatskurs, Idrottscoaching I och II, Utomhuspedagogik, Hälsopedagogik, Rörelse, idrott & hälsa, Dansen i skolan, Psykomotorik och Sport Management Nytt är dessutom att vi från hösten 2006 startat tre idrottsvetenskapliga kurser på engelska, Sports and Culture; Swedish Culture, Leisure and Sports och Coaching across Cultures. Polisutbildningen Idrottsvetenskap svarar för utbildningen inom området hälsa och mental träning i polisutbildningen. Idrottsvetenskapens strukturella

koppling till magister-, masteroch forskarutbildning är under utveckling. Masterprogram håller på att utvecklas både lokalt tillsammans med andra ämnen och nationellt tillsammans med andra lärosäten med utbildningar inom det idrottsliga området. Bland annat ska det bli möjligt att fortsätta studierna på Växjö universitet i Masterprogrammen i pedagogik respektive ledarskap med idrottsvetenskap som huvudämne. I dagsläget finns det vid Växjö universitet inte någon forskarutbildning inom det idrottsvetenskapliga fältet. De studerande med en idrottsvetenskaplig grundexamen som vill gå vidare till forskarstudier måste således göra detta inom något av universitetets ämnen med forskarutbildningsrättigheter. Denna övergång ska bli möjlig genom de masterprogram som håller på att utvecklas. Nationellt är det i dagsläget endast Göteborgs och Örebro universitet som har forskarutbildningsrättigheter i ämnet Idrott/Idrottsvetenskap. Från Växjö universitets sida skulle vi uppskatta en nationell samverkan för forskarutbildningskurser inom det idrottsvetenskapliga området. Detta har diskuterats också inom ramen för det s k RHIN-samarbetet (Rådet för Högre Idrottsutbildning i Norden), där sex svenska lärosäten medverkar. Forskning Det växer fram en angelägen forskning om idrott, hälsa och fritid inom idrottsvetenskapen vid Växjö universitet. Ett urval av den forskning som bedrivs presenteras förstås i detta nummer. Tyngdpunkten ligger på de samhällsvetenskapliga (företags- och nationalekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap, pedagogik, sociologi) och humanistiska (historia) disciplinerna. Även de doktorander som genomför sina avhandlingar inom idrottsområdet har sin disciplinära bakgrund i dessa ämnen. En forskningsmiljö kring temat Idrottens professionalisering håller på att ta form. Miljön har en integrativ ansats och behandlar huvudsakligen studier av två breda teman Idrotten som arbetsmarknad och Idrottens ledarskap. I miljön finns såväl seniora forskare som doktorander. Andra områden där kompetensen är betydande är kring idrottsdidaktik och hälsofrågor. För att ytterligare skapa kraft i forskningsutvecklingen har det under året producerats en antologi som är färdigtryckt i december. Den har fått det namnet Inkast idrottsvetenskaplig forskning vid Växjö universitet och är ett bidrag för att både internt och externt synliggöra en del av det som pågår. Antologin kommer också att vara utgångspunkten för en ökad seminarieverksamhet. Samtidigt kommer den utveckling av idrotts- och hälsoområdet som just nu pågår på Växjö universitet (se mer under sista stycket) att få avtryck i forskningen framöver. Förutom området kring ledarskap/coaching är det på gång goda vetenskapliga miljöer inom områdena/ämnena sport management, kultursociologi, psykologi och hälsovetenskap. Samverkan Samverkan i detta fall handlar om samarbete med det omgivande samhället och Växjö universitet samarbetar idag med både lokala, regionala, nationella och internationella aktörer. Lokalt och regionalt handlar det i huvudsak om idrottsrörelsen och olika nätverk inom skolan. Nationellt och internationellt finns det samarbete exempelvis med andra universitet och högskolor, Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Samverkan förekommer kring olika former av utbildningar, konferenser och utvärderingar samt i form av processtöd och metodutveckling. Växjö universitet ingår dessutom i det nordiska Rådet för Högre Idrottsutbildning i Norden RHIN och Foto: Artur Forsberg är aktiv inom olika nätverk i Nordplus Idrott. Samverkan bedrivs också med vissa idrottsförbund i syfte att underlätta för elitidrottare att kombinera studier med idrottssatsning. Bland annat finns ett s.k. Friidrottsuniversitet som via olika stödfunktioner bidrar till att skapa de bästa förutsättningarna för friidrottare på elitnivå. Denna verksamhet genomförs också i samarbete med partneruniversitet i Australien och Sydafrika. Som ett led att stärka samverkan med vissa idrotter finns det både från universitetets och kommunens sida stora ambitioner om att skapa ett prestationscentrum. En viktig roll i denna samverkan spelas av den gästprofessur, som Carl- Axel Hageskog upprätthåller (tidigare svensk förbundskapten i tennis). Växjö universitet var först med att via en gästprofessur etablera ett mer fördjupat samarbete med den svenska idrottsrörelsen. Carl-Axel Hageskogs gedigna erfarenheter samt breda kontaktnät har varit betydelsefullt både för den utbildning som utvecklats och för de samarbetsprojekt som inletts med svensk idrott och då inte minst med Svensk tennis och den internationella tennisfederationen. Internationalisering Det finns en uttalad målsättning att samtliga utbildningar inom det idrottsvetenskapliga området ska inrymma internationella, globala och interkulturella perspektiv, så att de studerande ska ha tillägnat sig en tillräcklig 7

kunskapsbas och adekvata kompetenser för att kunna fungera i skilda kulturella och etniska miljöer. För att uppnå denna målsättning bedrivs internationaliseringsarbetet på fem huvudsakliga, men sinsemellan sammanflätade, plan. Studerandeutbyten. För närvarande finns ett bilateralt samarbete med Griffith University i Brisbane (Australien). Likartade samarbeten har inletts med University of Minnesota, Minneapolis (USA), University of Applied Science in Künzelsau (Tyskland) och North West University, Potchefstroom (Sydafrika). Verksamhetens strategi har varit att utveckla några få, välfungerande samarbeten med institutioner som har lång erfarenhet och som kan erbjuda våra studenter värdefulla och kompletterande specialistkompetenser. De studerande ges även möjligheter till utlandsstudier via Växjö universitets övriga samarbeten. Lärarutbyten. Inom ovan nämna samarbeten deltar lärare från Griffith University och University of Applied Science i den ordinarie undervisningen. Lärare från universiteten i Brisbane och Künzelsau har svarat för kursdelar inom programmet för Coaching och Sport Management. Ett samarbete finns också etablerat med nordiska länder genom Nordplus. Gemensamma kurser. Ett utvecklingsarbete har genomförts för att Växjö universitet ska kunna erbjuda ett antal kurser med idrottsvetenskaplig inriktning på engelska för internationella studenter. Från hösten 2006 erbjuds utbytesstudenter ett tjugopoängsblock Sports and Culture. Det ges också två fristående fempoängskurser Swedish Culture, Leisure and Sports och Coaching across Cultures. 8 Bild 2 Internationella perspektiv i grundutbildningen. Ett arbete pågår med att se över framför allt de olika utbildningsprogrammen med sikte på att säkerställa att det innehåll som behandlas också belyses utifrån internationella perspektiv. Det finns även kurser inom programmen som specifikt behandlar internationella och interkulturella aspekter på idrott exempelvis genomförs halva C-kursen (dvs. 10 poäng) för blivande lärare i idrott och hälsa tillsammans med utbytesstudenter. Internationella forskningssamarbeten. Den forskande personalen inom det idrottsvetenskapliga fältet har kontakter med kollegor runt om i världen. Den forskning som finns har exempelvis presenterats vid både europeiska och nordamerikanska forskningskonferenser inom Sport Management-området. Det finns också konkreta planer kring ett par forskningsprojekt som ska genomföras i samarbete med kolleger vid våra partneruniversitet. Dessa projekt ska också fördjupa det samarbete som redan finns kring grundutbildningen. Den närmaste framtiden Som förhoppningsvis framgår av ovanstående redovisning är det en expansiv och kreativ miljö inom det idrottsvetenskapliga området vid Växjö universitet och som det ser ut just nu lär den fortsätta i minst lika rask takt. Det pågår rekrytering av personal med god vetenskaplig kompetens inom idrotts- och hälsoområdet, framförallt inom ämnena pedagogik, psykologi och sociologi. Samtidigt har universitetets institution inom det företagsekonomiska området, Ekonomihögskolan, tagit initiativ till att i samverkan med andra institutioner starta en FoUverksamhet inom sport management området. Utöver detta pågår slutarbetet med utredningen kring att skapa Campushälsan, som förutom lokaliteter för frisk-, hälso- och sjukvård, ska innehålla en miljö för praxisnära utbildning och forskning inom idrottsoch hälsoområdet. Bild 2 illustrerar den aktuella utvecklingen. Sammantaget borgar denna utveckling för att det idrottsvetenskapliga området vid Växjö universitet går en ljus framtid till mötes. Så för att återknyta till vår inledning vill vi genom denna presentation av Idrottsvetenskapen vid Växjö universitet och genom det urval av forskningsintressen som kommer till uttryck i de kommande artiklarna välkomna läsare att kontakta oss för spännande diskussioner och framtida samverkan i syfte att tillsammans utveckla det idrottsvetenskapliga fältet.