KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Falun 2014-2015

KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Falun 2014-2015

Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Falun... 4 Historik, Fakta, Organisation... 4 Utbildningar... 4 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 5 Finansiering och Elevprognos... 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 6 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 6 Lokaler... 6 Skolledning... 6 Lärare... 7 Elevhälsa och stödfunktioner... 7 Elevråd och Elevinflytande... 8 Elever... 9 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet... 10 Våra kvalitetsbegrepp... 10 3.1.1 Funktionell kvalitet... 10 3.1.2 Upplevd kvalitet... 10 3.1.3 Ändamålsenlig kvalitet... 10 Uppföljningar... 11 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning... 12 3.3.1 Interna tillsyner... 12 3.3.2 Nationella kursprov... 12 3.3.3 Betygsprognoser... 12 3.3.4 Betygsuppgifter... 12 3.3.5 Enkäter... 12 3.3.6 Utvärdering... 13 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan... 13 Plusgymnasiet Falun Enhetsspecifika kvalitetsarbete... 13 Fokusområden läsåret 2014/15... 15 Fokusområde Elevernas hälsa.... 15 2

Fokusområde - Klassrummet... 17 4.3 Fokusområde Levande skola... 18 Samlad bedömning av verksamhetens resultat... 20 Funktionell kvalitet... 20 Upplevd kvalitet... 25 Ändamålsenlig kvalitet... 25 Sammanfattande bedömning... 25 Fokusområden läsåret 2015/2016... 27 Fokusområde Undervisningskvalitet... 27 Fokusområde: Extra anpassningar och särskilt stöd... 28 RESULTATBILAGA... 30 3

Grundfakta om Plusgymnasiet Falun Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet AB startade 2008 då man öppnade två skolor, en i Göteborg och en i Uddevalla. År 2011 startades skolan i Falun och idag finns totalt 14 skolor i landet. Under 2012 blev Plusgymnasiet en del av AcadeMedia. AcadeMedia är Sveriges största friskolekoncern. Skolan i Falun är centralt belägen och har nära till buss- och tågkommunikationer. Det som kännetecknar skolan är moderna och ändamålsenliga lokaler, en varm och trygg stämning och en undervisning som når ut till alla elever på skolan. Eleverna själva uttrycker om skolan i termer som sitt andra hem. Utbildningar Utbildningar På skolan finns idag det fyra olika utbildningar fördelat på två yrkesprogram och ett högskoleförförberedande. Yrkesprogram: Hantverksprogrammet, inriktning Övriga hantverk, yrkesutgång Hår & makeupstylist, (HVSTY) Hantverksprogrammet, inriktning Övriga hantverk, yrkesutgång Hudvård (HVHUD) Handels- och administrationsprogrammet, inriktning Handel och service (HAHAN) Högskoleförberedande: Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Samhällsvetenskap, (SASAM) På skolan finns även två introduktionsprogram. Introduktionsprogram riktar sig till elever som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. De utbildningar som fanns 2014/2015 var: Programinriktat individuellt val, IMPRO Preparandutbildning, IMPRE Elever På skolan gick det 2014/2015 ca 180 elever. Det var övervägande flickor på skolan och en minoritet av elever kom från akademikerhem. Eleverna kom från hela Dalarnas län och många elever reste från orter som Ludvika, Borlänge, Mora, Avesta och Hedemora. 4

Personal Skolan leddes av en rektor som till sin hjälp hade en biträdande rektor(50%). Skolans lärare bestod av ett arbetslag som drevs av två arbetslagsledare. På skolan arbetade även en specialpedagog, en studie- och yrkesvägledare, en skolsköterska, en administratör och en kurator. Lokalvård sköts via ett ramavtal kopplat till Academedia. Skolan hade även tillgång till en extern specialpedagog, skolläkare och psykolog. Finansiering och Elevprognos Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Till läsåret 2014/15 hade skolan 84 förstahandssökande och i oktober 2014 hade skolan 66 elever i årskurs 1. Av dessa elever var 12 elever introduktionselever, inskrivna på IMPRO. Dessa elever saknade behörighet från grundskolan då de saknade godkänt betyg i någon behörighetsgivande kurs, vanligtvis matematik eller engelska. Under sitt första år läser de dessa ämnen samtidigt som de läser kurser från ett nationellt yrkesprogram parallellt. Det primära för eleverna är att de blir behöriga till ett nationellt yrkesprogram varför eleverna har en särskild individuell studieplan som följs upp för varje enskild elev i syfte att de ska nå behörighet i grundskolekurserna. Till läsåret 2015/16 har skolan 62 förstahandssökande och skolan har som mål att ta in ca 100 elever varje läsår. 5

Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Plusgymnasiets ledstjärna, Vi ger mer Vi arbetar för att alla elever och medarbetare ska nå sin fulla potential, ska genomsyra vår vardag. Till hjälp har vi våra värderingar, Tydlighet, Ömsesidig respekt och Jag bryr mig. Både och inte antingen eller är en viktig princip. Därför blandar vi teoretiska lektioner i basämnen med praktiska projekt och övningar. Eleverna får arbeta med events, shower, projekt eller starta eget företag. Här lär sig eleverna genom att göra och sedan kan eleven genomföra vad hon/han har lärt sig. Men eleverna lär sig även genom lärorika misstag. Att våga göra fel är också en ledstjärna. Skolan hade även ett samarbete med det lokala arbetslivet för att eleverna ska få jobba så nära verkligheten som möjligt. Målet är att eleverna ska få en klar bild av vilken kompetens som krävs för deras drömyrke eller den högskoleutbildningen som de vill gå. Lokaler Lokalerna i Falun såg och ser ut enligt följande: Skolan infinner sig i rymliga, moderna och ljusa lokaler om 1400 kvm som är anpassade till skolans verksamhet. Utöver bibliotek och klassrum för de mer teoretiska ämnena har skolan salar anpassade för den praktiska undervisning som bedrivs på skolan. För hantverksprogrammet finns det två stylistsalar och en hudvårdsal. I ett av klassrummen finns även möjlighet att undervisa i massage eller fransförlängning. Alla salar är utrustade med modern teknisk utrustning och moderna läromedel för att alla elever ska ges bästa möjliga förutsättningar att nå sina mål. Varje elev har en egen dator eller Ipad och hela skolan har ett trådlöst nätverk. Vi har satsat på att ge eleverna bästa stöd vad gäller modern teknik och avsatt tid för personal att arbeta med intern kommunikation IKT. Skolans idrottsundervisning bedrivs i Friskis och Svettis, Lugnets idrottshallar och andra för årstiden lämpliga miljöer att undervisa i som ligger i skolans närhet. På hösten och våren är vi i mesta möjliga mån utomhus. Eleverna åt mat på restaurang Kuselska som ligger i skolans närhet. Till kommande läsår har vi infört restaurangkortet. Eleverna ges möjlighet att välja mellan sex olika restauranger. Skolledning På skolan fanns en rektor som var ansvarig för skolan. Under 2014/15 fanns en biträdande rektor på 75%. På skolan fanns en ledningsgrupp. Den bestod av rektor, biträdande rektor, arbetslagsledare och processledare. Rektor hade ansvar för elevhälsan på skolan. Biträdande rektor hade 2014/2015 till uppgift att förmedla ut information till arbetslaget. Biträdande rektor hade även i uppgift att förmedla information från arbetslaget tillbaka till ledningsgruppen. Ledningsgruppen träffas varje vecka á 1 timme. 6

Lärare Totalt sett var 17 personer anställda på skolan och av dessa var 12 lärare. I tabell 2.1 nedan framgår att anställda lärare tillsammans omfattar 10,5 heltidstjänster. Åldersspridningen på våra lärare var från 25 till 45 år. De lärare som undervisade i moderna språk hade ingen möjlighet att sitta med i något arbetslag då deras tjänsteunderlag på skolan inte var tillräckligt stort. Arbetslaget ansvarade för två pedagogiska utvecklingsfrågor på skolan. De träffades ca 1,0 timme per vecka. Tabell 2.1 Personal totalt Övrig personal Antal pedagogtjänster Övrig personal Antal pedagogtjänster per 100 elever Behöriga lärare där skolverket ställer dessa krav Män Kvinnor Antal/Procent 17 personer 5 13,0 6,0 6,8 95% 36% 44% Alla lärare som undervisade i teoretiska ämnen var behöriga eller var under pågående lärarutbildning. Sju av lärarna på skolan undervisade i praktiska ämnen. Två av dessa var under pågående utbildning och blir troligtvis klara hösten 2015. Skolverket ställer inget krav på att lärare i praktiska ämnen ska vara utbildande lärare. De ska ha relevanta kunskaper i de ämnen som de undervisar i och ha pedagogisk kompetens. Våra praktiska lärare är mycket kompetenta inom de yrkesområden de undervisar i och har erfarenhet från undervisning. Våra yrkeslärare har gått interna utbildningar inom Plusgymnasiet där bland annat klassrumsledarskap, betyg och bedömning och mentorskap ingått. En av våra yrkeslärare har gått skolverkets APL- handledning. Skolverket redovisar i sin Statistikdatabas, SIRIS, att skolan hade 68,7% lärare med pedagogisk högskoleexamen i oktober 2014 vilket kan jämföras med rikssnittet som var 78,9%, se resultatbilagan Diagram 12. Då vi relativt sett har betydligt fler yrkeslärare än genomsnittskolan i Sverige är det normalt att vi ligger lägre än genomsnittet i riket. Då alla våra lärare under 2014/2015, även yrkeslärarna kommer vi öka andelen lärare med pedagogisk examen inom de närmsta två åren förutsatt att vi har kvar ungefär samma lärare som idag. Skolan hade under 2014/2015 inga förstelärare. Elevhälsa och stödfunktioner På skolan fanns ett elevhälsoteam (EHT) som träffades varannan vecka. EHT bestod av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, lärare med specialpedagogisk kompetens. Psykolog kallades in vid behov liksom skolläkare. Skolläkaren medverkade dock vid fyra ordinarie möten under 2014/2015 då fokus för mötet främst låg på det främjande och förebyggande arbetet. Förutom arbetet med det främjande och förebyggande arbetet bestod EHT:s uppgifter i att stödja elever i särskilt utsatta situationer, hantera konflikter, bistå vid utredningar och upprättandet av åtgärdsprogram. 7

Inom EHT gäller sekretess. Det fördes minnesanteckningar för varje möte. Lärare/mentor lämnade vid behov in ett ärende till EHT. På EHT möten diskuterades pågående och nya elevärenden. Ett ärende kan t.ex. vara ett kränkningsärende, det kan handla om ett eventuellt behov av särskilt stöd, om psykisk eller fysisk ohälsa eller om eleven har hög frånvaro. Återkoppling till berörd lärare/mentorn skedde när EHT tagit upp ärendet och beslutat hur vi avsåg att ta det vidare. Dessutom utsågs den i EHT som ansågs mest lämpad för ärendet att ta ärendet vidare och följa upp åtgärdernas effekt. Då ett ärende var avslutat förmedlades det vidare till berörd lärare/mentor/ och i de fall eleven inte var myndig även vårdnadshavare. Studie- och yrkesvägledaren fanns på skolan en dag i veckan. SYV var då tillgänglig för vägledningssamtal samt planerade och höll i studie- och yrkesrelaterad information för klasser. Studie- och yrkesvägledaren arbetade även med elevernas studieplaner samt anordnade besök till utbildningsmässor och studiebesök till bland annat högskolor. Kuratorn fanns på skolan en dag i veckan. Kuratorn hade samtal med elever som påkallade uppmärksamhet eller elever som förekommit i EHT där samtal med kurator förordats. Kurator bedrev även uppsökande verksamhet för att skapa relationer med eleverna. Kurator deltog även vid projektdagar. Skolsköterskan arbetade likt kuratorn med att skapa goda relationer till eleverna. Skolsköterskan cirkulerade på skolan deltog även på lektioner. Då kurator inte fysiskt var på plats hade skolsköterskan en funktion i att ta initialt samtal med elev där behov fanns. Skolsköterska hade även hälsosamtal med elever under året. Elevråd och Elevinflytande För att främja elevernas rätt till elevinflytande har det på skolan under året funnits ett elevråd. Elevrådet bestod av minst en representant från varje klass på skolan. Dessa representanter tog med sig information från respektive klass/klassråd som de hade en gång i veckan. Skolan har en representant/lärare som håller i mötet och dagordningen, är ordförande. Samma lärare/representant var skyddsombud på skolan. Båda uppdragen ligger i lärarens tjänst. Elevrådet har under året haft fokus på frågor som rör likabehandling, skolmaten, elevaktiviteter, uppehållsytor etc. Skolans elever var även delaktiga i kursernas upplägg och innehåll tillsammans med undervisande lärare. På skolan fanns även fem stycken elevskyddsombud. Elevskyddsombuden jobbar med frågor som rör elevernas arbetsmiljö på skolan. Eleverna har gått utbildningen elevskyddsombud. 8

Elever Under slutet av läsåret 2014/15 gick 180 elever, se tabell 2.1. Det är en blandad elevkategori på skolan. 84 % av eleverna är flickor och ca 10 % av eleverna har invandrarbakgrund. Av alla elever på skolan så kommer en minoritet från akademikerhem. En stor andel av eleverna på skolan har sedan tidigare skolår svårt för sig i vissa ämnen och många är även i behov av särskilt stöd. Ca 70 % av eleverna som kommer från angränsande kommuner. Tabell 2.1 Årskurs 1 Antal Flickor Pojkar HAHAN 21 12 9 SASAM 6 5 1 HVSTY 27 27 0 HVHUD 7 7 0 Årskurs 2 HAHAN 14 12 2 SASAM 3 2 1 HVSTY 22 25 0 HVHUD 13 13 0 Årskurs 3 HVSTY 48 48 0 SASAM 6 6 0 12 12 0 HVHUD 9

Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från tre kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt 3.1.1 Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. 3.1.2 Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? 3.1.3 Ändamålsenlig kvalitet Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? 10

Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2014/2015 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 11

Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning 3.3.1 Interna tillsyner Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. 3.3.2 Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.3 Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. 3.3.4 Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.5 Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 12

3.3.6 Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. Plusgymnasiet Falun Enhetsspecifika kvalitetsarbete På Plusgymnasiet i Falun har vi under 2014/2015 arbetat med att förbättra undervisningen i klassrummen samt stödja lärarna i sin profession. Ett steg i detta har varit att utveckla en struktur som samtliga skall förhålla sig till i sin undervisande praktik. Detta har inneburit att samtliga lärare nu startar upp lektionerna på ett liknande sätt. Tydlighet för att eleverna skall se den röda tråden i vår undervisning i alla klassrum. För att följa upp detta arbete har vi som lärare stämt av vad eleverna tyckt om vårt arbete genom korta samtal och observerat vad de tyckt om vår enskilda undervisning det som framkommit är genomgående positiv respons. Eleverna har sagt att det är enkelt att förstå vad lektionen skall innehålla och de vet vad det är som förväntas av dem. Ytterligare ett område som utvecklats under läsåret var hur vi som lärare kan veta att eleverna lärt sig det som vi förväntat oss att de skall ha gjort under lektionen. Alltså formativ feedback i den mening att vi som lärare ges feedback hur elevernas lärande fortskrider. För att göra detta har vi implementerat Socrative, ett nätbaserat frågeinstrument, som lärarna kan använda sig av och i realtid se om eleverna tagit till sig den information som läraren förväntat sig att de skall tillgodogjort sig. Dock använde inte samtliga pedagoger sig av detta instrument, då det skiljer sig mellan ämnen hur väl det går att använda. Vid genomförd enkätundersökning bland eleverna och komplimenterande intervjuer med utvalda lärare som använde sig av Socrative, framkom det genomgående positiva tongångar om Socratives användningsområde. Många anförde att de lärde sig mer och att det var stimulerande att svara på frågor om undervisningen i slutet på lektionen samt att det var motiverande. Ett annat arbete som genomfördes med jämna nedslag var diskussioner kring hur vi använde oss av matriserna, samt hur vi förklarade innehållet i dem för eleverna på ett ändamålsenligt sätt. I samband med detta diskuterades i lärarkollegiet även vår likvärdiga bedömning och om att inte använda betygsstegen D eller B förutom i slutbetyg, samt att aldrig bedöma elevernas uppgifter med ett sammanvävt omdöme utan att ständigt bedöma de olika färdigheterna som kunskapskraven uttrycker. I detta arbetade vi med att göra det tydligt för eleverna vad utvecklat och nyanserat var i våra kurser. Skolans lärarna testade sina definitioner på varandra för att vässa definitionerna. 13

Auskultering av varandras lektioner var något som planerades att genomföras under 14/15, dock hamnade detta lite i skymundan, då andra saker påkallade mer uppmärksamt. Samtliga i arbetslaget var överens om att det skulle vara utvecklade för samtliga att ta del av varandras undervisande praktik. Utifrån den utvärdering som gjorts kring den auskulteringen som gjordes under läsåret 14/15 framgick det att lärararbetslaget vill ha mer riktad och planerade besök därmed kommer en mer planerad auskultering att genomföras under läsåret 15/16. Initialt kommer auskulteringen att fokusera på uppstart och avslut av lektion, därmed kommer lärarna inte att behöva vara med under hela lektionen och de får ett tydligt område att studera. För att lyckas med detta kommer ett observationsschema att skapas, en planering för när samtliga pedagoger skall besöka varandra samt hur dessa besök skall följas upp och utvärderas. 14

Fokusområden läsåret 2014/15 Läsåret 2014/2015 innehöll tre olika fokusområden, Dessa har legat till grund för att förbättra möjligheterna för skolans elever att höja måluppfyllelsen. Genom att specificera dessa fokusområden, bidrog vi gemensamt till att eleverna och pedagogerna ges tydliga svar på vad som är positivt och vad som behöver utvecklas ännu mer. Dessa fokusområden var 2014/2015 elevhälsa, klassrummet och levande skola. Fokusområdenas syfte var att stärka eleverna, öka deras inflytande på skolan och öka deras måluppfyllelse. Läsåret 2013/2014 nådde 100% gymnasieexamen, förvisso en hög siffra men då det var första läsåret skolan hade avgångselever som inte var så många till antalet (55) och vår fortsatta ambitionen är och var att våra elever ska nå sina studiemål är hög måluppfyllelse central i vår verksamhet. Bakgrund: Fokusområde Elevernas hälsa. Vår skolas värdegrund ska genomsyra hela skolväsendet och därmed vår elevhälsas arbete. Elevhälsans insatser präglas av dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Vi som skola måste hantera såväl elevers lärande som deras hälsa, och deras hälsa har stor betydelse för skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. I undersökningar vi gjorde på skolan och i de samtal som elever hade med elevhälsopersonal och lärarpersonal framgick det tydligt att vi på skolan under 2013/2014 hade ett flertal elever där psykisk ohälsa och självdestruktivt beteende förekom. Eleverna med psykisk ohälsa beskrev nästan alla att dom mår som bäst när dom går i skolan medan vid lov och ledig tid mår dom som sämst. Det är en självklarhet att elevernas välmående bidrar till att eleverna klarar sina studier och får godkända betyg i pågående kurserna. Att stärka skolans arbete med förbättrandet av elevernas välmående tror vi bidrar till ökad måluppfyllelse. Vid kartläggning framkom även att det var många av våra elever som rökte. På Plusgymnasiet i Falun lägger vi fokus på idrotten och skol IF, där eleverna får möjlighet att aktivera sig fysiskt samt tillägna sig kunskaper om hälsa och livsstil. Många elever lever idag inaktiva liv och de förmår sig inte att aktivera sig själva, något vi tror är viktigt varför vi arbetar med att försöka stimulera till att eleverna rör på sig mer. Skolsköterskan har också samarbetat med läraren i ämnena naturkunskap och biologi kring ämnet sex och samlevnad där hon lyfter mer specifikt kring sexualitet, sexuell hälsa, sjukdomar, behandling, smittskyddslag samt hur de kan värna om sin sexuella hälsa. Det är en förlängning på hälsosamtalet där hon kort informerar om var de kan söka information. Kurator har utifrån sina samtal kartlagt elevers ytterligare behov av stöd från samhällets olika stödfunktioner såsom barn och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, sociala myndigheten, drogmottagning osv. 15

Mål: Att minska andelen elever som mår dåligt. Att stärka elevernas självförtroende och självkänsla. Att få så många som möjligt att sluta röka eller att informera dom om att hjälp finns med att sluta. Metod: Korrekta överlämningar från andra skolor där vi visste att det funnits problem tidigare. Projekt där vi arbetade i tre olika steg. Steg 1 i åk1 är projekt JAG. Här arbetade vi med begreppen självförtroende kontra självkänsla. Steg 2 i åk 2 är Projekt VI. Här arbetade vi med gruppdynamik på arbetsplatser eller i andra sammanhang för att öka respekten för andra och se sin egen roll sociala sammanhang. Steg 3 i åk 2 och 3 var PROJEKT SOCIALA MEDIER. Här lyfte vi frågor som integritet på nätet, vilka avtal skriver jag på och vem har rättigheter till mina bilder. Uttrycksformer på nätet. Hur uppfattas den text jag skriver på bloggar etc. I detta arbete kring projekten fanns även värdegrunden och den demokratiska kompetensen med som viktiga områden och som vi ser vi som grundpelare i arbetet med att utveckla elevernas självkänsla, få dem att förstå deras roll i en grupp samt i arbetet kring deras agerande på sociala medier med integritetsbegreppet i fokus. För att stärka elevhälsans främjande och förebyggande arbete ökades tjänstgöringen för kurator 2014/2015 med 10 % och skolsköterskans ökades med 20%. Skolläkarens delaktighet i skolans främjande och förebyggande arbete systematiserades i och med att hon deltog vid fyra fasta möten med skolans elevhälsoteam. Specialpedagogens roll och inflytande ökades också. Vi hade en temadag där organisationen Fatta var och föreläste för eleverna om rätten att säga NEJ i alla situationer kopplat till sex och samlevnad. Att inte falla för grupptryck och risken att bi utsatt ökar om man är för berusad mm. Socialtjänsten bjöds in och föreläste om vart gränsen går som mentor. Så att mentor blir stärkt i sin roll och kan särskilja på ett tidigt stadium om annan hjälp behövs. När det föreligger goda skäl för socialanmälan och rutiner kring det. Skolsköterskan deltog mer i undervisningen och ledde arbetet vad gäller enkätundersökningar som var riktade mot elevhälsa. Mentorskapets betydelse för eleverna jobbade vi kontinuerligt med att stärka. Hellmans Ö är en stående tradition som ger en bra gemenskap. Alla elever i årskurs två åker båt till en ö som heter Hellmans Ö. Där bor de i tält och vi bedriver olika lekar och stärker gruppens gemenskap. Populärt bland eleverna. Andra förebyggande arbeten utförs dagligen. Såsom kontinuerliga samarbetsövningar i undervisningen genom att utmana sig och våga stärks självförtroendet och i sin tur kan självkänslan öka. Vi arbetade även med att öka elevernas fysiska aktiviteter under 2014/2015. Ett steg i detta arbete var att erbjuda ett brett urval av aktiviteter i skol IF:s regi som gav eleverna möjlighet att testa aktiviteter som de själva annars inte förmår att ta sig till på sin fritid. Förhoppningen var och är att de fastnar för någon aktivitet som de kan fortsätta att utöva på sin fritid. Undervisningen i idrott lade stort fokus på hälsa och livsstil, där eleverna bland annat fick tillägna sig kunskap om hälsobegreppet och kunna förstå livsstilens innebörd för hälsan. Bland annat fick de möjlighet att läsa om olika tränings- och hälsotrender, samt granska dessa ur olika perspektiv. 16

Resultat: Vi har sett en ökad trygghet på skolan. Både i resultat från olika undersökningar och via samtal med eleverna. Enligt diagram 15 kan man tydligt se att 91 % av eleverna känner sig trygga på skolan jämfört med 81 % 2013/2014. 31% ökning ser vi också i elevernas ökade delaktighet. Och 79% anser sig ha studiero i skolan jämfört med 68% läsåret innan. Analysen är att vi nu har genomfört de lokalförändringar och byggnationer klart på skolan. Under byggnationen har det inte varit optimalt med lokaler på annan plats. Både i resultat från olika undersökningar och via samtal med eleverna. Vi har fått får positiv feedback från föräldrar som uppskattat att vi bjudit in dom till extra föräldramöten där vi informerat om våra projekt. Projekt som sociala medier. Uppföljning och utvärdering: De insatser vi gjort under läsåret har gett ett positivt resultat. Vi kommer därför fortsätta arbeta med detta fokusområde och även likabehandlingsarbetet under läsåret 15/16. Om eleverna känner sig trygga och respekterade på skolan av både andra elever och alla personal så utgör det plattformen för bra studier. Slutsatser: Arbetet med att utveckla elevhälsan fortskrider. Vi kommer att utbilda fler skyddsombud och utveckla elevrådet. Vi ser över våra kommunikationsvägar till eleverna för att på ett snabbt sätt kunna informera dem om vad som händer på skolan. Vi planerar att ha en skolgemensam kickoff nästa läsår där eleverna inte är indelade i klasser utan lär känna alla nya elever på skolan. Fokusområde - Klassrummet Bakgrund: Eleverna markerade tydligt i NKI 2013/2014 att man fann undervisning medelmåttig. Enligt nya elevenkäterna 2014/2015 har det skett en positiv utveckling vad gäller undervisningens kvalitet sedan införandet av gemensam lektionsstruktur infördes. Eleverna anser att de i större utsträckning har en lust att lära sig mer och de upplever en ökad tydlighet i vad som förväntas av dem (NKI- undervisning). Mål: Att öka meningsfullhet och sammanhang på lektionerna, i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Att se till att eleverna är förtrogna med sina kunskaper. Att utbilda lärarna att undervisa med digitala medel. Att öka kommunikationen i klassrummet och att fånga eleverna på individnivå. 17

Metod: För att förbättra den röda tråden i undervisningen fick lärarna innan skolstart HT 14 fortbildning i klassrumsledarskap. Skolans rektor har under läsåret gjort lektionsbesök för att stötta lärarna och arbetslagsledaren i denna fråga. Rektor önskar göra fler besök mer än han gjort. Ett av skolans arbetslag har arbetat fram en gemensam rutin för lektionernas struktur, uppstart och innehåll. Det beslutades att samtliga lärare skall tillämpa dessa rutiner. Dessa rutiner bygger på att varje lärare ska redogöra för mål och syfte inledningsvis av varje lektion, samt för lektionens innehåll och upplägg. Tydlig struktur skriven på tavlans vänstra kant. Uppföljning och utvärdering: Utifrån elevernas kursutvärderingar som gjordes i november/december 2014 kunde vi se att vi var på rätt väg då vi i resultaten av kursutvärderingarna såg att eleverna i större utsträckning än tidigare upplevde en ökad tydlighet och förbättrad struktur på lektionerna. Resultat: Upplägget har resulterat i att eleverna i stor utsträckning upplevt en ökad tydlighet i undervisningssammanhang. Se resultatbilaga Diagram 16. Även kursutvärderingarna som gjordes i maj/juni visade att eleverna upplevde en ökad tydlighet och förbättrad struktur på lektionerna. Slutsatser: Då lektionsupplägget har gett ett positivt utslag kommer skolan att jobb vidare utifrån denna modell under nästa läsår. Vi kommer att fortsätta med effektiva och meningsfulla exitpass. Varje lektion skall avslutas meningsfullt md återkoppling av genomförd lektion eller uppgift inför nästa lektion. Vi kallar fokusområdet läsåret 2015/2016 Didaktik med fokus på auskultering och studiemiljö. 4.3 Fokusområde Levande skola Bakgrund: Vi har flera elever på skolan som uttryckt att dom går i skolan för att få studiemedel. Vi vill skapa en skola som ge meningsfullhet för eleverna och som känns viktig. Vi vill att eleverna ska känna att dom missat något om dom inte varit i skolan. Som ett ytterligare led i kvalitativ utbildning skall miljön på skolan inspirera. Mål: Att eleverna ska vara på lektionerna. Delmål för 14/15 var att öka närvaron från 84% till 95%. Metod: Att utveckla plattformar för att kunna kommunicera med eleverna. Information som rör alla på skolan ska också nå ut till alla elever. Arbeta med en tryggare skola med tydliga regler som alla på skolan skall förhållas sig till. Uppföljning och utvärdering: 18

Resultat: Eleverna känner sig idag mer delaktiga och klara över vad som händer på skolan. Allt från övriga aktiviteter som Skol IF till studierelaterad information såsom omprov, prövningar och idrottsdagar tex blir eleverna informerade om dels muntligt av personal och dels via Podcast, månadsbrev, skolans portal (Schoolsoft) och TV- skärmarna på skolan. Genom att eleverna blir informerade via skolans portal kring kommande event har detta också bidragit till att de är än mer aktiva där. Slutsatser: Vi vill fortsätta utveckla skolan men bedömer att vi inte behöver ha det som ett fokusområde. Vi kan utveckla skolans attraktivitet genom att ha det levande på arbetslagsmöten och reflektera på elevrådets önskningar om förbättringar på skolan. Elevinflytande ligger ständigt på skolans agenda och vi har utvecklat elevernas möjlighet att påverka kursplaneringarna till detta läsår. 19

Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Genomförda granskningar: Efter påsk 2015 gjordes en intern tillsyn av skolan av personer som jobbar med kvalitetsfrågor inom Academedia. Denna tillsyn ska vara så lik den inspektion som skolinspektionen gör som möjligt. Syftet med intern tillsyn är att finna utvecklingsområden som den enskilda skolan och huvudman jobbar vidare med för att höja kvalitén på skolan och dess undervisning. Den interna tillsynen visade generellt på en väl fungerande skola där särskilt arbetet med att skapa en god studiemiljö, god uppföljning av elevernas kunskapsutveckling och tydlig pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten framhölls. Områden som den interna tillsynen ansåg skolan behövde utveckla var bland annat att kvalitetssäkra upprättandet av åtgärdsprogram och arbetet kring dessa. Även arbetet med APL framhölls som ett utvecklingsarbete. Vår bedömning är att vi har ett mycket bra samarbete med näringslivet men behöver få en tydligare struktur i vem som gör vad. Obehöriga lärare ser vi ständigt över men arbetet ligger i en tydligare utbildningsplan. Metoder : Åtgärdsprogram förtydligas, ansvar läggs att skriva på specialpedagog. Mellanledet handlingsplan tas bort och fokus ligger på extra anpassningar innan det blir ett ÅP. APL: Rekrytering har gjorts av en hantverkslärare som i jul kommer att bli klar med sin utbildning APL samordnare. Mer tjänst läggs ut till samordnaren. Hantverkslärare: Vi har i arbetslaget valt att kalla det Basarbete. Här kommer nu arbetslagsledaren leda arbetet med att identifiera vart respektive lärare befinner sig och ge stöd, avsatt tid i schema för att alla ska känna sig trygga med sitt uppdrag. Uppföljning & utvärdering: Utvärdering innan jullovet är planerat mot samtliga fokusområden. Även under vårterminen kommer det att frigöras tid på studiedag att diskutera fokusområderna. Självklart görs detta kontinuerligt på ALA träffarna Andel elever med gymnasieexamen: För att en elev ska erhålla en gymnasieexamen ska eleven ha betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program. Det finns två typer av examen, yrkesexamen och högskoleförberedande examen. För båda gäller att eleven har minst betyget E i kurser som motsvarar 2250 poäng. För yrkesexamen gäller även att eleven ska ha minst betyget godkänt i en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne samt betyget E i gymnasiearbetet. För högskoleförberedande examen gäller även att eleven minst betyget E i svenska eller svenska som 20

andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng och minst betyget E i gymnasiearbetet. I resultatbilaga Diagram 1och 2 kan andelen elever som erhållit gymnasieexamen läsåret 2014/15 utläsas. Föregående år var första året vi släppte ut studenter och då endast elever från hantverksprogrammet. I år hade vi även 5 elever från samhällsvetenskapsprogrammet som var avgångselever och som samtliga erhöll gymnasieexamen. Totalt har andelen elever som tog examen sjunkit från i fjol. Den främsta orsaken till det återfinns sannolikt i att skolan tog emot ett flertal IMPRO elever ht- 12 som blev behöriga till det nationella yrkesprogram de sökte men några av dessa elever lyckades skolan inte ända fram med när det gäller att få dem att ta gymnasieexamen. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Andelen elever på hantverksprogrammet som läste de kurser som krävs för den grundläggande högskolebehörigheten uppgick till 40%. Högre andel än 2014 och högre andel än i riket. Det är en ganska stor andel av eleverna som läser HV vars målsättning är att jobba direkt efter gymnasiet, intresset för att läsa de behörighetsgivande kurserna är därför ljumt hos denna elevgrupp. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): När en kurs är avslutad sätter undervisande lärare ett betyg, F- A. Varje betyg är värd en viss poäng, F= 0 poäng, E = 10 poäng, D = 12,5 poäng, C = 15 poäng, B = 17,5 poäng samt A = 20 poäng. För att beräkna fram en elevs betygspoäng beräknar man fram elevens medelvärde av de poäng som eleven erhållit utifrån elevens betyg. I resultatbilaga Diagram 4 och 5 kan utläsas att våra avgångselever på samhällsvetenskapsprogrammet ligger över rikssnitt. Det som är mest utmärkande är annars att hantverkselevernas snittbetyg sjunkit. Liksom när det gäller att andelen elever med gymnasieexamen sjunkit på hantverksprogrammet så beror även det lägre snittbetyget troligtvis på att det vi tog emot fler IMPRO elever ht- 12. Elever som hade låga intagningspoäng och som vi inte betygsmässigt lyckats höja men vi har också ökat måluppfyllelsen och antal godkända betyg vad gäller IMPRO eleverna. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): i tabell 5.4 kan man utläsa betygspoängen för alla elever som erhöll gymnasieexamen. Här är betygspoängen högre jämfört med resultatet i tabell 5.3. det beror på att de elever som erhåller examen har över lag högre betyg än de elever som inte erhåller examen. Samma orsak som ovan. Resultat för introduktionselever: Skolan hade totalt 12 elever inskrivna på IMPRO läsåret 2014/2015. 6 elever blev behöriga till nationellt yrkesprogram och är nu inskrivna på skolan. Övriga 6 elever går kvar på introduktionsutbildning på skolan. 21

Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser och Betygsfördelning per program: I resultatbilagan Diagram 9 framgår att andelen minst godkända betyg sjunkit något från i fjol. Minskningen är dock inte större något vi ser som alarmerande. Enligt diagram 10 kan man se att HA sticker ut med 17% F. Analysen är att här finns 9 stycken elever som tidigare var introduktionselever som lyckats bli behöriga till nationellt yrkesprogram men som får kämpa med gymnasiestudierna. Vi kommer att se över klassrumssituationen och anpassa lektioner med stöd på lektionstillfället i form av extra personal eller vad som krävs för att eleverna ska få det stöd de behöver. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: Som man kan se i resultatbilagan är det två kurser som sticker ut från de andra. Svenska 2 och Svenska 3. Där förändringen från 2014 är negativ med 19% i Svenska 2 medan den förändringen är positiv, 20%, i Svenska 3. Exakt vad detta beror på är vi inte säkra på men vi kommer erbjuda eleverna de elever som inte är godkända i Svenska 2 möjligheter att klara kursen när de går i årskurs 3 under 2015/2016. Vad gäller gymnasiearbetet sjönk måluppfyllelsen med 10%. Vi behöver ha bättre uppföljning av elevernas arbete med gymnasiearbetet för att ingen elev ska upptäckas sent att de inte verkar klara gymnasiearbetet. Vad gäller matematiken kommer vi att ta fram ett nytt läromedel och ändra det pedagogiska upplägget vilket vi hoppas ska leda till att fler elever klarar matematiken. Kurserna har en bra måluppfyllelse idag men vi strävar efter 100% måluppfyllelse. Engelskan har stabila siffror men även här ser vi över ämnet och vill få eleverna mer delaktiga och även mer förberedda på nationella provet som vi upplever har stressat eleverna. Likvärdig bedömning: Enligt Tabell 1 i resultatbilagan återges de nationella provresultatens överensstämmelse med slutbetygen. I matematik finns inte så mycket att kommentera. I syns att 17% av proven i svenska 3 har fått lägre betyg på nationella provet jämfört med kursbetyget. 61% har fått lika betyg på nationella provet som i kursbetyget 22% har fått högre betyg i kursbetyg än på nationella provet. Gällande kursen svenska 1 och svenska 3 ligger slutbetygen högre än provresultaten, främst i svenska 1. Proven i matematik är till större del än i svenska och engelska utformat mer likt en prövning på kursen. Det innebär att det finns mer som prövas i engelska och svenska varför en större differens i de ämnena inte är så konstig. Engelska I Tabell 1 framgår att 35% av eleverna som läste engelska 5 fick lägre betyg i kursen än betyg på nationella provet i. I 47% av fallen stämde resultaten helt överens och 13% av eleverna fick högre betyg i kursen än på provet. Vad gäller kursen engelska 06, som är ett individuellt val visar statistiken att 48% av eleverna fick lika betyg på rovet som på kursen, 19% fick lägre slutbetyg än provbetyg samtidigt som 33% fick högre slutbetyg än provbetyg. 22

I engelska 5 och 6 finns sex stycken kunskapskrav som skall testas, där inget väger tyngre än något annat. Tittar man på antalet kunskapskrav i kursen täcker nationella provet hälften av dessa. Tre kunskapskrav testas inte alls genom det nationella provet, vilket givetvis förklarar varför elevens slutbetyg kan visa både högre och lägre än betyget på provet. Då kursbetyget skall motsvara en helhetsbedömning av elevens kunskaper vore det inte rättvist att ett bedömningstillfälle, såsom det nationella provets, helt skall avgöra elevens betyg i kursen. Att det dock är en tydlig fingervisning om elevens samlade kunskaper, råder inget tvivel om, då proven är noggrant utformade. Att proven ligger så pass sent på läsåret bidrar till att elevens samlade kunskaper i slutet av kursen testas, vilket är det som även betyget skall visa. Det finns dock elever som av olika anledningar misslyckas vid just detta provtillfället. Skulle det vara en självklarhet att provresultatet skulle motsvara elevens kursbetyg, skulle dessa elever således fått lägre kursbetyg på grund av ett misslyckande. Detta går inte hand i hand med det formativa bedömningssättet som Plusgymnasiet förespråkar, då vi hellre ser till elevernas samlade kunskaper och utveckling under kursens gång. Nationella proven i engelska 5 och 6 testar hälften av kursfärdigheterna relativt utförligt, särskilt vad gäller läs- och hörförståelse, så kallad receptiv förmåga, där flera olika texter/talat språk testas. Vad gäller skriftligt och muntlig produktion/interaktion visar provet elevens prestation i endast en genre vad gäller respektive färdighet. I betygskraven framgår att flera genrer i vardera färdighet (skriftligt respektive muntligt) skall testas, detta är ytterligare en förklaring till att korrelationen mellan provbetyg och kursbetyg inte alltid stämmer överens. Elevens kunskaper skall bedömas utifrån ett betydligt bredare perspektiv (flera tillfällen i flera olika genrer) är utifrån endast ett tillfälle. En annan jämförelsepratameter är i de kurser där det finns nationella prov. I avsnitt 5.4 ges en förklaring till skillnader till satta betyg och betyg som eleverna har fått på de nationella proven. Genomströmning (Avgångselever 2014, statistik hämtad från skolverket) Genomströmning anger andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden tre år och som påbörjade programmet på skolan. 2014 hade skolan endast elever på hantverksprogrammet som var avgångselever. Av de elever som påbörjade utbildningen 2011 på skolan var det 82,8% av eleverna som också avslutade sin utbildning på skolan med examen. I riket var det 65,7% och i Falu kommun var det var det 77,4% som påbörjade och avslutade programmet med examen på samma skola. (Av de elever som inte bytte skola och utbildning utan fullföljde utbildningen på skolan var det 100% som tog gymnasieexamen 2014). Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Då undervisande lärare inte känner att de anpassningar man gjort inom ramen för undervisningen räcker för att eleven skall nås i olika kurser samt kravnivån i olika ämnesområden, eller uppvisar svårigheter i sin skolsituation, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning skall en anmälan göras skriftligt till rektor, blankett; Anmälan till rektor om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Denna blankett tas med till EHT mötet och en utredning görs. En utredning kan vara snabb och enkel men kan också omfatta att i samråd med elevhälsan 23

och/eller personal med specialpedagogisk kompetens. EHT gör en utredning samt bedömning av ärendet och lämnar förslag på åtgärder utifrån specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator och studie- och yrkesvägledare. Beslut om elevvårdsärenden och beslut om åtgärdsprogram skall fattas av rektor eller till delegerad personal. Förslag på åtgärder protokollförs och delges rektor och berörd mentor. Om utredningen visar att eleven har behov av särskilt stöd skall åtgärdsprogram upprättas där det framgår vilka stödåtgärder eleven är i behov av. Åtgärdsprogrammet skrivs av mentor tillsammans med elev och vårdnadshavare om eleven är under 18 år. Arbetet med åtgärdsprogram genomförs, följs upp och utvärderas. I åtgärdsprogrammet skall det framgå hur de skall följas upp och när de ska utvärderas. När åtgärdsprogrammet följts upp och utvärderas beslutas om nytt åtgärdsprogram skall upprättas eller om åtgärdsprogrammet skall avslutas. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: När en elev, lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev eller personal anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. Under läsåret 2014/15 har i EHT genom rektor/personal/elev fått in ett antal anmälningar kring kränkande behandling, diskriminering och trakasserier gällande elever. I dessa fall har vi följt vår likabehandlingsplan och anmält detta till rektor som i sin tur anmält ärendet vidare till huvudman samt vidare utrett ärendet. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta åtgärder som krävs för att förhindra förekomsten av kränkande behandling i framtiden. Elevärenden som kommit in har gällt nätmobbning, utfrysning och sociala samspelet i klassrumsmiljön. Vi har arbetat med elevärenden utifrån ärendets behov och skyndsamt utrett omständigheterna med ex. enskilda samtal med berörda elever där vi identifierat vilken typ av kränkningar som förekommit och ställt kontrollfrågor utifrån det regelverk som finns. Vi har sökt efter konkreta exempel på handlingar, ageranden eller beteenden och gjort en analys och bedömning utifrån detta. När vi utrett ärendet närmare har vi haft enskilda samtal med berörda elever och erbjudit det stöd och den hjälp som behövs för att eleven ska uppleva trygghet och studiero på skolan. Det individuella samtalet har sedan följts upp med ett uppföljningssamtal. EHT har även arbetat med gruppsamtal riktat mot enskilda klasser där bitr. rektor, kurator, skolsköterska och speciallärare varit delaktiga. EHT har även arbetat med gruppstärkande aktiviteter och värderingsövningar. Rektor har vid aktuella elevärenden även informerat vårdnadshavare till elev som inte är myndig. 24

Upplevd kvalitet Avsnittet beskriver resultat och förändringar i resultat angående hur elever upplever utbildningen på Plusgymnasiet i Falun utifrån personliga förväntningar. Resultatet i avsnittet är hämtade från den årliga elevundersökning som görs. De områden som undersöks är Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Studiemiljö I resultatbilagan Diagram 15 kan utläsas att den sammantagna upplevda studiemiljön har ökat. Samtliga fem frågor som är kopplade till undersökningsområdet Studiemiljö har förbättrade resultat. Framförallt har en ökning skett på frågorna om att personalen ser till att alla blir behandlade med respekt och att lärarna tar hänsyn till elevernas synpunkter förbättrats. Frågan gällande arbetsro har förbättrats men vi är inte nöjda med den upplevda arbetsron. De insatser vi under året gjort kopplade till fokusområdet 4.1 Elevhälsa tangerar de frågor som finns under Studiemiljö. Det positiva resultatet jämfört med föregående år pekar på att vi arbetet med rätt saker för att förbättra skolans studiemiljö och elevernas hälsa. Utbildningens kvalitet Med hänvisning till diagram 16 kan man tydligt se att det arbetet vi har genomfört har haft effekt. Elevernas upplevelse kring undervisningens kvalitet ökat med 22% procentenheter, en ökning har skett på samtliga efterfrågade påverkansfaktorer. En förbättring skett gällande lärarnas tydlighet vad eleverna behöver kunna (ökning med 14 procentenheter) har också skett. Eleverna tycker också att de får bättre hjälp och det har ökat med 16% enheter. Nöjdhet Vi mäter vid den årliga elevundersökningen även elevernas nöjdhet, trygghet och i hur stor utsträckning de rekommenderar skolan. I diagram 17 i resultatbilagan framgår att årets elever är tryggare, trivs bättre och rekommenderar skolan i betydligt högre utsträckning vilket är glädjande. Ändamålsenlig kvalitet Då skolan hade sina första avgångselever 2014 och Plusgymnasiet mäter den ändamålsenliga kvalitén 2,5 år efter avslutad examen har skolan inga siffror att redovisa Sammanfattande bedömning Avsluta avsnittet genom att göra en samlad, kortfattad bedömning av verksamhetens resultat och måluppfyllelse i helhet. Totalt sett vad i verksamheten är väl fungerande, vad behöver utvecklas/förbättras? Vi har fokuserat på att nå betyg E. I en jämförelse med den faktiska kvaliteten, sett till elevernas resultat, finns ett samband i att både elevernas upplevda kvalitet och de faktiska kvaliteten har höjts. Dock har elevernas resultat sett till andel godkända betyg i jämförelse med elevernas upplevda kvalitet skillnader i storlek på förbättring, med fördel till elevernas upplevda kvalitet. För en del kurser i Gy2011 anges det i ämnesplanen att kursen bygger på en underliggande kurs. En kurs som bygger på en annan kurs förutsätter att eleven 25