PROGRAM Augusti 2007 Sektorn för Samhällsbyggnad Härryda kommun
Programområdets gräns 2
PROGRAM Programmets syfte En detaljplan ska grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen. Programsamråd ska genomföras, vilket bl.a. innebär att alla som bor eller äger mark inom området ska ges tillfälle att lämna synpunkter. Övriga får också möjlighet att framföra åsikter. Landvetter centrum är samhällets betydelsefulla nav som påverkar alla. Detta program syftar till att visa vilka möjligheter och begränsningar som finns för att utveckla Landvetter centrum. Eftersom flera frågor kommit fram om möjligheter till förändringar anses det motiverat att göra ett program för hela centrumområdet men endast ta fram detaljplan för den första utbyggnadsetappen. Denna beskrivs för närvarande mer noggrant i programmet. I övrigt redovisas en långsiktig vision om möjliga förändringar med inriktning på förslagen från utställningen om Landvetter centrums utveckling och som anordnades i Landvetters bibliotek sommaren 2006. Programmet är ett sätt att beskriva en långsiktig utveckling. Innehållet är endast förslag som efter politiskt beslut kan ändras när detaljplanearbetet påbörjas. Programområdets avgränsning Området omfattar idrottsplatsen Landevi i norr, befintlig långtidsparkeringsplats och infarten till centrum i väster, Riksväg 40, Länsväg 549 och Lunnavägens anslutning i söder samt Landvetterskolan i öster. Miljöbedömning I programmet ska en bedömning göras om detaljplanen medför betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning ska då upprättas och som följer detaljplanen i samråd och utställning. Om detaljplanen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan ska eventuella konsekvenser för miljön redovisas i planbeskrivningen. Detaljplanen för första utbyggnadsetappen innebär huvudsakligen ändring av gällande planer. Den medför ingen avgörande förändring av markanvändningen. Ny bussterminal, bostäder och handel är de mest betydande förändringarna. Alla förändringar innebär en avsevärd förbättring av miljön var för sig. Nya bostäder med närhet till kollektivtrafik av hög standard medför mindre biltransporter. Gångavstånd till kommersiell, kulturell och social service är det optimala ur miljösynpunkt. Detaljplanen kommer att medföra nyexploatering i anslutning till befintlig bebyggelse och innebär inte att värdefulla naturområden tas i anspråk. Detaljplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL 5:18 behövs därmed inte. Några riksintressen eller andra allmänna intressen berörs inte. Detaljplanen är förenlig med bestämmelserna i Miljöbalken kap 3. Detaljplanen kommer lokalt inte medföra att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kap 5 överskrids. Detaljplan Detaljplanen skall redovisa aktuella förändringar av markanvändningen. Tekniska förutsättningar, VA och fjärrvärme mm, kommer att redovisas i detaljplanen. Vatten- och stabilitetsfrågorna kring Agnebäcken kommer särskilt att belysas. Säkerhets- och bullerfrågorna kommer vidare att speciellt studeras vid bussterminal och med hänsyn till motorvägen. 3
BAKGRUND Landvetters historia Bosättningen i Landvetter har gamla anor. Kyrkan anses till vissa delar vara från 1300-talet. Bebyggelsen låg fram till 1800-talet i dalen kring Mölndalsån som även användes som flottningsled redan på 1600-talet. Vägen genom byn, omnämnd redan på 1540-talet, ledde från kusten, Nya Lödöse, till Jönköping. Gästgiveri och tingshus byggdes i Landvetter på 1600-talet. Under 1800-talet förbättrades vägnätet och järnvägen till Borås byggdes med station i Landvetter och som stod klar i slutet av 1890-talet. Landvetter järnvägsstation omkring år 1900. Tätorten Ett samhälle växte fram kring kyrkan, stationen och Byvägen. Landvetters församlings befolkning ökade från ca 1800 personer år 1950 till ca 6300 år 1982. Tätortsområdet hade vid samma tid 4600 invånare. År 2006 var 6000 boende i tätorten medan församlingen ökat till 8600 invånare. Tillväxten de närmaste åren kan bli ca 100-150 personer om året. Byvägen i Landvetter by sedd från Gästgivaregårdens fönster år 1908. Ett samhälle behöver ett geografiskt bestämt centrum som samlad service- och träffpunkt. Den gamla landsvägen, Byvägen, utgjorde Landvetters centrum fram till Riksväg 40 anlades som motorväg i början av 1970-talet. När motorvägens läge förbi Landvetter bestämts påbörjades en planering för ett nytt Landvetter centrum och utbyggnad av samhället norr om den nya motorvägen. 4
Stommen Solbo Byvägen idag. Landvetter sett från söder år 1968. Stommen Solbo Byvägens centrum idag. Landvetter sett från väster år 1970. 5
Landvetters nya centrum Riksväg 40 Byvägen Byvägen Ekonomisk karta från 1935. Ekonomisk karta från 1975. 6
GÄLLANDE PLANER OCH UTREDNINGAR Dispositionsplan Härryda kommuns översiktliga planarbete har allt sedan kommunen bildades år 1971 inriktats på utveckling av tätorten Landvetter och de områden i anslutning till tätorten som inte bedömts bli bullerstörda från flygplatsen. Arbetet med en dispositionsplan påbörjades år 1972 för Landvetter norr om motorvägen och omfattade även utbyggnad av Tahultsplatån samt utökades under år 1973 med dispositionsplan för Björröds industriområde. I dispositionsplan för Landvetter, antagen av kommunfullmäktige 1983-10-17, beskrivs arbetet med det översiktliga planarbetet så att Landvetter södra del, söder om motorvägen, inte kunde byggas ut men att viktiga miljöer och kontakten med rekreationsområden kring Landvetter kyrka och badmöjligheterna i Gröen behövde belysas mera. Landvetter nya centrum och dess funktion och framtida utveckling berörs dock mycket lite i dispositionsplanen. Gällande översiktsplan Senaste översiktsplan, antagen 2002, gjorde bedömningen att pågående förändringar av Landvetter centrum kan ske inom gällande planer och täcker behovet av utveckling under planperioden, ca 10 år. 7
Gällande detaljplaner Det avgränsade programområdet är utbyggt och omfattar planlagd mark och/eller vägmark för allmänna vägar. Alla förändringar kräver ändring i gällande detaljplaner. Centrumutredning En omfattande studie och möjligheterna till utbyggnad av centrums kommersiella del gjordes år 1998. Resultatet av utredningen blev att föreslå en koncentration av dagligvaruhandeln med en stor butik som den viktigaste åtgärden samt bättre biltillgänglighet genom ny tillfart och fler parkeringsplatser. En större ombyggnad påbörjades år 2001 med ny entréväg direkt från en ny cirkulationsplats i korsningen mellan Härkuleshultsvägen och Länsväg 549. Samtidigt byggdes en helt ny parkeringsplats med fördubblat antal platser på frilagd mark. Ytterligare förbättringar har nyligen avslutats med upprustning av gång- och cykelväg och entrégata vid idrottshallen samt en torgplats där gång- och cykelvägarna möts i centrum. Idag har det mesta kommit till stånd av det som föreslogs i utredningen. Byggrätt för mer detaljhandelsyta finns i viss utsträckning och kommer troligen att utnyttjas av ICA under året. Idag finns behov av mer butiksyta för större och mindre butiker. För övrig service planeras för närvarande inga förändringar. Konst i centrum Illustration för gällande detaljplaner inom programområdet. Landvetter centrum norr om motorvägen Omdisponering och utveckling av Landvetters nya centrum norr om motorvägen har varit aktuellt av och till sedan det invigdes i början av 1970-talet. Parkeringsbehovet och kollektivtrafikens behov av större och bättre utrymmen har varit främsta skälet till förändringar. En särskild satsning på konst i centrummiljön har skett under de senaste åren. Det mesta uppmärksammade är Landvitii av konstnären Per Pettersson men dessutom har ett antal små järnskulpturer på granitstolpar placerats ut i gångstråken. Upprustningen av den yttre miljön i Landvetter centrum pågår fortfarande. Det senaste projektet är en torgbildning bakom ICA och vid Förbos nya äldreboende. Även här har platsen kompletterats med ett konstverk i flera delar, utfört av konstnären Börje Wahlström. 8
Ny tillfart till Landvetter centrum med cirkulationsplats. Del av Landvetter centrum idag. Entré till Landvetter centrum idag. Konstnärlig utsmyckning Saga av Börje Wahlström. 9
ILLUSTRATION FÖR PROGRAMFÖRSLAG. ILLUSTRATIONEN VISAR EN VISION OM HUR OMRÅDET SKULLE KUNNA SE UT INOM 10-20 ÅR. 4 1 2 6 3 5 7 Programområdets gräns 10
PROGRAMFÖRSLAG Inledning Utställningen om Landvetter centrums utveckling som ordnades i Landvetter bibliotek sommaren 2006 visade pågående och genomförda projekt i utvecklingen av centrum. Där visades också en vision för hur Landvetter centrum kan se ut år 2020. Många synpunkter kom in under utställningen. Dessa har sammanfattats i en särskild skrift. Förslaget och synpunkterna har vidareutvecklats till ett program för kommande detaljplaner. Utbyggnaden och därmed även detaljplaneringen kommer att genomföras i etapper under de närmaste 10-20 åren. Hela programmet sammanfattas nedan. Siffrorna framför texten motsvarar siffrorna på kartan. Diskussioner om den första utbyggnadsetappen pågår. Efterföljande etapper diskuteras och tidsplaneras efter hand. Förändringar av programmets idéer kan bli aktuella vid en fortsatt diskussion om centrums utveckling. Sammanfattning av förslaget 3 butiks- och kontorsbyggnad framför så att ett torg bildas där ICA och vårdcentralen (centrumhuset) är befintliga sidor. Nuvarande butiks- och bostadsbyggnad bakom vårdcentralen kan med fördel byggas på så att ytterligare ett 25-tal bostäder med god tillgänglighet kan tillföras centrum. En vackrare entré har nyligen färdigställts men kommer inte till sin rätt förrän om ett par år när växtligheten tagit sig. Första utbyggnadsetappen, som beskrivs särskilt, innebär också en försköning av entrén till centrum. 44. Området öster om Förbos bostadsbebyggelse kan iordningställas till ett lekområde med inhägnad lekplats för de mindre barnen och hyddor och rutschbana från berget för de större. Befintlig klubbstuga kan om idrottsplatsen flyttats göras om till fritidsgård, kafé mm. Befintliga idrottsmöjligheter kan utnyttjas för skolans behov. 5. Vid idrottshallen kan en s.k. fickpark anläggas i anslutning till ett eventuellt framtida kulturhus med bibliotek och möteslokaler för föreningar mm. En utomhusscen kanske kan anordnas bakom huset mot Skansberget. 1 2 Förflyttning av bussterminal och byggnation av nya butiker och bostäder på nuvarande bussterminals mark utgör första utbyggnadsetappen. En ombyggnad av nuvarande område framför vårdcentralen kan ske när första utbyggnadsetappen genomförts. Ett salutorg kan utvecklas med fasta stånd som får hyras för kortare tid. Större plats för den månatliga marknaden anordnas. Ett parkeringshus ersätter på sikt delar av befintlig markparkering, eventuellt med en 2-3 vånings 66. Befintlig byggnad där tidigare televerket var inhyst skulle kunna byggas om helt eller delvis till ungdomsgård. Platsen borde kunna avskärmas så att närliggande bostäder inte störs. 7. Inom den tidsperiod som programmet omfattar är det inte möjligt att se det som realistiskt med ett centrum som byggs över motorvägen. Bättre gång- och cykelförbindelse kan eventuellt bli möjlig om utnyttjandet av kollektivtrafiken ökar och motorvägshållplatsen blir en succé. 11
Första utbyggnadsetappen Flera Landvetterbor påtalade vid utställningen 2006 att det är viktigt med den yttre utformningen av centrums entré. Mycket har åtgärdats det senaste året men fullt ut blir entrén inte färdig förrän stadsbilden kompletteras med ytterligare byggnader. De förändringar som är aktuella som en första etapp omfattar flyttning av busstationen och bebyggelse på den mark som då frigörs. En upprustning av området kring pendelparkeringsplatsen och området kring Agnebäcken bör också ingå i etappen. Förbo har aktualiserat utbyggnad och förtätning med fler hyresrätter inom sitt nuvarande markområde. Reservmark för parkering, bollplan, streetbasket och boule Bollplan Parkering för centrum och boende ca 175 pl. Radgarage 20 pl. Fritidsgård Besöksparkering 15 pl. Fickpark Besöksparkering 12 pl. Bostäder ca 30 lgh. Bostäder ca 30 lht. Garage 40 pl. Bostäder ca 50 lgh. Pendelparkering Fickpark Utjämningsmagasin Bostäder ca 50 lht. Garage 30 pl. Mur Bussterminal 8 pl. Butiker ca 1500 kvm Påbyggnad ca 25 lgh. Salustånd Taxi P-hus ca 225 pl. Besöksparkering 72 pl. Butiker Kontor ca 400 kvm Springbrunn Torg Kulturhus Utbyggnad av ICA ca 600 kvm Lokalisering och utformning av ny bussterminal och ny bebyggelse i anslutning till denna. 12 Fickpark Friluftsscen
Flyttning av bussterminal Sedan järnvägsstationen lades ner på 1960-talet har busstrafiken koncentrerats till nya centrum. Undan för undan har fler busslinjer tillkommit och utrymmeskravet ökat. Nuvarande busstation byggdes 1989. Ökad trafik och ökade standardkrav gör att en ny terminal är aktuell samtidigt som en flyttning kan frigöra mark för centrumbebyggelse. Västtrafik har i samarbete med kommunen tagit fram en första skiss till ny terminal, pendelparkering mm. Om programmet antas i höst kan planarbete påbörjas i år. En ny terminal skulle då kunna färdigställas under 2009. Fickpark Mot Förbos befintliga bostäder i öster kan en s.k. fickpark anläggas intill befintlig gång- och cykelväg. Med fickpark menas en liten park belägen i nära anslutning till bebyggelsen som en grön oas. Den ska ha en tydlig rumslighet skapad av till exempel häckar eller spaljéer. Växtlighet av olika slag används för att skapa upplevelser för alla sinnen och perenner har här en självklar plats. Ofta ingår vatten i någon form för att ge liv åt platsen och sittplatser ordnas för att i lugn och ro kunna njuta i den lilla parken. Butiker, bostäder I anslutning till terminalen kan en ny byggnad uppföras med butiker och gemensamma utrymmen i bottenvåningen samt bostäder i 3-4 plan. Önskemål om fler bostäder, främst hyresrätter, har också påtalats vid utställningen 2006. Marken norr om den nya centrumbebyggelsen kan nyttjas för förtätning av Förbos bostadsområde. I visionen finns redovisat ca 100-120 lägenheter i 3-5 vånings hus i två kvarter med möjlighet till ett högre punkthus. Hela centrum karaktäriseras idag av en låg bebyggelse. En kraftfullare markering av centrum kan motivera att ett bostadshus tillåts vara avsevärt högre. Befintliga garage och parkeringsplatser flyttas ut på området norr om en ny angöringsgata som byggs ut fram till idrottsområdet. Idrottsplatsen förutsätts bli flyttad för publika evenemang och enbart fungera som skolidrottsplats. Garage i källare eller bottenvåning bör prövas. Utformning och innehåll i övrigt kommer att tas fram i detaljplanearbetet. Utbyggnaden kan ske etappvis under en femårsperiod. Fridegårdsparken i Enköping är ett exempel på fickpark. 13
Busshållplats vid motorvägen Västtrafik har även redovisat en möjlig motorvägshållplats som skulle kunna färdigställas samtidigt med den nya bussterminalen. En särskild detaljplan kan behöva upprättas enbart för denna. I anslutning till hållplatsen och anslutande gångvägar skall cykelparkering anordnas. Den gamla centrumgatan som idag används som bussgata kan byggas om till pendelparkering när Idrottsvägen fått ny direkt anslutning till Länsväg 549. Park I programmet redovisas också en ny framtida gångbro för att hållplatsen skall kunna fungera effektivare för resenärerna och samtidigt skapa bättre kontakt mellan Landvetters båda delar. Möjligheten att bygga en sådan bro får diskuteras vidare. Bland de avlämnade synpunkterna från allmänheten under utställningen 2006 finns önskemål om bättre kontakt mellan Landvetters norra och södra del. Pendelparkering 30 pl. Gångvägsramp Ny gång- och cykelbro Lokalisering och utformning av motorvägshållplatsen. 14 Busshållplats för fjärrtrafik
Övriga förändringar Utöver detaljplan för första etappen planeras viktiga förändringar på vägnätet söder om skolan under de närmaste åren. Den inre matargatan kallad Östra Brattåsvägen bedöms inte som nödvändig som infartsgata utan kan utnyttjas för gångoch cykelväg, tillfart till ishall samt för parkering. Skola Ungdomsgård Idrottsvägen föreslås direkt ansluta till Länsväg 549. Lunnavägens anslutning rustas upp och förses med cirkulationsplats för jämnare trafikrytm. En ny busshållplats anläggs också i anslutning till korsningen och gångvägnätet rustas upp. Skola Bef. Ishall Centrumparkering ca 180 pl. Parkering 40 pl. Återvinningsstation ÖSTRA BRATTÅSVÄGEN Återvinningsstationen omdisponeras och den gamla vägbanan utnyttjas så att en ny sammanbindande gång- och cykelväg kan byggas. Entré och angöring till ishallen kan göras mer naturlig och nya parkeringsplatser söder om hallen kan anläggas. Parkeringsplatsen söder om Landvetterskolan kan byggas om och utökas när ytterligare centrumparkering behövs. På sikt kan nya lokaler behövas för skoländamål. Här redovisas möjliga platser för tillbyggnader. Landvetterskolan, Ishallen och Östra Brattåsvägen 15
FRAMTIDENS VISIONSBILD 6 JULI 2007 SVEN HEDLUND Illustration av vision 2020. Illustratör Sven Hedlund DTH Arkitekter. 16
ILLUSTRATION AV EN VISION FÖR ÅR 2020 Illustrationen till höger är en uppföljande bearbetning av den illustration som visades i samband med utställningen i Landvetters bibliotek sommaren 2006. I mitten av illustrationen syns en skiss på den nya bussterminalen. Berget vid entrén har minskats. Träd bevaras och kompletteras. I illustrationens vänstra del syns en ombyggd pendelparkering samt en landskapsmässig förändring av området kring Agnebäcken med bl.a. anläggande av utjämningsmagasin. Det ljusa kvarteret i mitten visar ett nytt centrumkvarter med butiker och bostäder som kan bebyggas när busshållplatserna flyttats. Snett till höger om berget syns en ny byggnad som innehåller parkeringshus samt butiker/kontor mot öster. Byggnaden medför att området framför apoteket/vårdcentralen blir en sluten plats/torgbildning med eventuellt salutorg och korttidsparkering. Övriga illustrerade byggnader är diskussionsunderlag för framtida eventuella projekt med bl.a. nya bostäder på Förbos mark, eventuellt med högt hisshus för exempelvis mindre hyreslägenheter. 17