Anmälan enligt Miljöbalken Kap. 9 6 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Miljöskyddskontoret 441 81 Alingsås Anmälan enligt Miljöbalken Kap. 9 6 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd För uppförande av 2 st vindkraftverk på fastigheten 1:1 i Alingsås kommun, Västra Götaland

Miljöanmälan Sidan 2 av 15 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Vindkraften och miljön... 3 1.3 Verksamhetskod, Miljöbalken... 3 1.4 Sökande... 4 2. PROJEKTBESKRIVNING... 4 2.1 Sökanden... 4 2.2 Etableringsplatsen... 4 2.3 Anläggningen... 6 2.3.1 Huvudalternativet... 6 2.3.2 Alternativ utformning... 6 2.3.3 Nollalternativet... 6 2.4 Vindkraftverken... 6 2.5 Fundament... 6 2.6 Vägar och anläggningsplatser... 7 2.7 Elanslutning... 7 2.8 Byggfas och drift... 7 2.9 Områdets återställande... 8 3. MILJÖKONSEKVENSER... 9 3.1 Hälsa och säkerhet... 9 Buller... 9 Skuggeffekter... 9 Säkerhetsrisker... 9 3.2 Landskapsbild... 9 3.3 Naturmiljö... 10 Naturvärden... 10 Flora... 10 Vattendrag... 10 Däggdjur... 10 Fåglar... 10 3.4 Friluftsliv... 10 3.5 Hushållning med resurser... 10 Skogsbruk... 10 3.6 Kulturmiljö... 11 3.7 Övrigt... 11 3.8 Nollalternativets konsekvenser... 11 4. MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER... 12 Bilagor... 15 Referenslista... 15 2

Miljöanmälan Sidan 3 av 15 1. BAKGRUND 1.1 Syfte Uppförande och drift av 2 st vindkraftverk på fastigheten 1:1 i Alingsås kommun, Västra Götaland (Se Bilaga 2). Bygglov har sökts i ärendet och då de planerade vindkraftverken går under kategorin Canläggning, kod 40.100 fordras anmälningsplikt, enligt förordningen (1998:899) Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Miljöanmälan skall belysa verksamheten och dess positiva och negativa påverkan på hälsa och miljö, hushållning med naturresurser m.m. Den syftar också till att minimera anläggningens omgivningspåverkan och vara underlag för myndighetsbeslut. Konsekvenserna av etableringen bedöms i förhållande till ett så kallat nollalternativ. 1.2 Vindkraften och miljön Vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en miljömässigt hållbar energiproduktion. Efter 3-8 månader har ett vindkraftverk producerat all den energi som åtgått vid tillverkning av verket (Wizelius, 2008). Därefter produceras ren energi under den period som är verkets beräknade livslängd. Ett verk i storleksklassen 2-3 MW beräknas producera omkring 5-8 miljoner kwh per år (Vindstat, 2010), vilket motsvarar ca 800-1300 villors förbrukning av hushållsel (Energimyndigheten, 2011). Den miljöpåverkan som vindkraften orsakar är lokal och innefattar skugga och ljud från vindkraftverk i drift, en förändring av landskapsbilden samt en påverkan på närmiljön vid byggnation av fundament och vägar. En vindkraftsanläggning har en tekniskt och kommersiell livslängd på 20-25 år (Vattenfall, 2011). När anläggningen har tjänat ut kan den monteras ner eller ersättas med en ny anläggning. De spår som återstår efter nedmontering är eventuellt ett kvarlämnat fundament som en betongklump under marken samt väg i anslutning till etableringsplatsen. I juni 2006 antogs vindkraftsproposition av riksdagen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (Prop. 2005/06:143): Regeringen vill med propositionen betona vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind. Vindkraft bör enligt regeringen ges högre prioritet än i dag. I propositionen presenteras inriktningen på regeringens arbete med vindkraft och vindbruk under de kommande fem åren. Den svenska riksdagen har satt ett planeringsmål för vindkraften till 30 TWh till 2020. Jämfört med 3,5 TWh 2010 är det en kraftig utbyggnad som man från politiskt håll anser nödvändig. För att uppfylla de nationella och globala miljö- och vindkraftsmålen krävs bra etableringsområden för vindkraft. 1.3 Verksamhetskod, Miljöbalken Den verksamhetskod som gäller för en vindkraftetablering styr vilka tillstånd och vilken tillsyn som behövs för att få bygga och driva verksamheten. Koden bestäms av verkens storlek och hur många verk som den aktuella parken omfattar. Vindkraftverken i hamnar i den grupp som beskrivs som en vindkraftpark som består av två eller flera verk tillsammans med en höjd över 50 m men inte över 150 m. Koden är således 40.100 enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Detta betyder att vindkraftsparken är en C-verksamhet vilket i sin tur innebär att 3

Miljöanmälan Sidan 4 av 15 verksamheten inte automatiskt är tillståndspliktig hos Länsstyrelsen. Vindkraftparken är anmälningspliktig enligt 9 kap. Miljöbalken och därför lämnas miljöanmälan till Miljöskyddskontoret i Alingsås kommun. 1.4 Sökande Eolus Vind AB (publ) bildades år 1990 och är ett av Sveriges äldsta vindkraftsbolag. Eolus Vind projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftsanläggningar som uppfyller högt ställda miljökrav, med god totalekonomi för markägare, investerare och aktieägare. I dagsläget (2011-10-10) har Eolus Vind byggt 313 vindkraftverk runt om i Sverige och har idag 32 st vindkraftverk i egen förvaltning. Som en del av kärnverksamheten erbjuder Eolus Vind lokalt delägarskap i de vindkraftverk som byggs, till både markägare och närboende. Eolus Vind har hjälpt till att starta ett flertal ekonomiska föreningar och aktiebolag för att närboende och andra intresserade skall få möjlighet att vara med och äga vindkraftverk. Se Bilaga 1 registreringsbevis för Eolus Vind AB (publ). 2. PROJEKTBESKRIVNING 2.1 Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor Stortorget 11, 281 31 HÄSSLEHOLM Organisationsnr 556389-3956 Kontaktperson i detta ärende: Fredrik van den Broek Eolus Vind AB Postadress: Box 26 447 21 VÅRGÅRDA Besöksadress: Kungsgatan 43 Tel. 0322-62 12 46. Fax. 0322-62 32 00 fredrik.vandenbroek@eolusvind.com 2.2 Etableringsplatsen Eolus Vind AB i samarbete med Bjärke Vind ekonomisk förening och markägare önskar uppföra 2 st vindkraftverk på fastigheten 1:1 i Alingsås kommun (se etableringsområde i Figur 1). Området består av skog, produktionsskog och delvis omgiven av jordbruksverksamhet samt en sandtäckt (se karta Bilaga 2). 4

Miljöanmälan Sidan 5 av 15 Figur 1. Etableringsområdets lokalisering Två höjder finns inom området, 160 meter respektive 153 meter, och sökanden gör bedömningen att området är lämpligt för att bedriva produktion av förnyelsebar energi med 2 st vindkraftverk. Årsmedelvind bedöms som goda, ca 6,5 m/s över nollplansförskjutningen i etableringsområdet (se Bilaga 11). Det är sökandes bedömning att etableringsområdet inte utgör någon komplicerad terräng för att etablera vägar eller nedläggning av elkablar samt att området bedöms ha goda vindförhållanden. Förutsättning för elanslutning till Bjärke Energis elnät är också goda då elnätet har kapacitet att ta emot el från 2 st vindkraftverk av planerad storlek. Avståndet mellan vindkraftverk och den närmsta bostaden är ca 610 meter i nordostlig riktning från vindkraftverk 1. Det är markägarens bostad. Avstånden från de planerade vindkraftverken till bostäder är enligt beräkningar tillräckliga med god marginal för att klara de ljud- och skuggnormer som finns för vindkraftetablering. Det finns inga befintliga eller planerade vindkraftverk inom en 2 kilometers radie från tänkta vindkraftverk enligt denna ansökan. 5

Miljöanmälan Sidan 6 av 15 2.3 Anläggningen 2.3.1 Huvudalternativet 2 st vindkraftverk på fastigheten 1:1 i Alingsås kommun med max 110 meters torn och max 110 meters rotordiameter dock max 150 meters totalhöjd. Märkeffekt: max 3 MW per verk. Verken är tänkta att placeras ut på två befintliga höjder på ca 160 meter respektive 153 meter över havet (se koordinater Bilaga 2). Denna utformning anser sökanden vara den bästa med tanke på avstånd till intilliggande bostäder, höjd och bästa vindutnyttjande. Med ett vindkraftverk med märkeffekt på 2 MW och årsmedelvind på ca 6,5 m/s (se MIIU-skala Bilaga 11) beräknas årsproduktionen av förnyelsebar el till ca 5 000 MWh/år och verk. Exempel på vindkraftverk finns i Bilaga 3a och Bilaga 3b. I denna miljöanmälan har Vestas V90 2 MW, 105 meters torn och rotordiameter på 45 meter använts som grund för beräkningar och beskrivning av miljöpåverkan. Sökanden reserverar sig för eventuella förändringar vad gäller vindkraftverkets typ, effekt, tornhöjd och rotordiameter då förändringar av verken sker i takt med utvecklingen. Dock kommer gränsvärden för ljud, skugga och totalhöjd inte att överskridas. 2.3.2 Alternativ utformning Sökanden har också studerat alternativa utformningar av anläggningen. Ett alternativ som undersökts är mindre verk. Skogsområdet gör att en sådan anläggning inte skulle vara lönsam. Det krävs högre vindkraftverk i skog för att komma åt de bästa vindarna som inte påverkats av skogen. Störningen på landskapsbilden bedöms inte heller bli mindre i detta alternativ på grund av att mindre verks rotorer roterar snabbare än huvudalternativets. Ett annat alternativ är att ta bort ett verk. Detta skulle göra att områdets hela potential inte används och att projektet som helhet inte bedöms lönsamt. För att utnyttja området på ett bra sätt både miljömässigt och produktionsmässigt förordas Huvudalternativet. 2.3.3 Nollalternativet Om inget vindkraftverk byggs innebär detta att inga fysiska ingrepp görs i den lokala naturoch kulturmiljön. Ej heller någon förnyelsebar energi från vindkraft kommer att produceras. Landskapsbilden förändras inte, på kort sikt förändras inte heller fågel eller djurlivet. Påverkan på boendemiljön uteblir. 2.4 Vindkraftverken Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål eller en kombination av betong- och ståltorn, 3-bladiga rotorer och troligen vara målade med gråvit färg. De kommer att rotera med variabelt varvtal - lågt varvtal vid låg vindstyrka och högre varvtal vid hög vindstyrka. Rotationshastigheten är 0-16 varv per minut. Verken startar vid ca 3-4 m/s och stoppar vid 25 m/s vindstyrka. Märkvinden, dvs. då full effekt uppnås, är ca 15 m/s. Exempel på vindkraftverk finns i Bilaga 3a och Bilaga 3b. 2.5 Fundament Fundamenten, vars sida är cirka 18-20 m, grundläggs cirka 2-3 m under markplan. Se Figur 2. Före byggnation görs en geoteknisk undersökning för att fastställa de geologiska förutsättningarna för fundamentgrundläggning på de aktuella platserna. Antingen kommer ett så kallat gravitationsfundament av betong användas (se Figur 2) eller så kan infästning direkt i berget användas. 6

Miljöanmälan Sidan 7 av 15 Fundament Jordtäckning 2-3m 18m Figur 2. Exempel på gravitationsfundament 2.6 Vägar och anläggningsplatser För transporter till vindkraftverken från väg nr. 1985 kommer befintliga enskilda vägar i området, totalt ca 1600 meter, att nyttjas och i den mån det behövs förstärkas, breddas och rätas ut. Nya vägar kommer att behöva anläggas fram till verken, ca 130 meter till vindkraftverk 1 och ca 500 meter till vindkraftverk 2 (se Bilaga 2). Vägarna behöver vara ca 4-5 meter breda för att klara transporter under byggnation. Vägdragning kan medföra sprängningsarbeten. I anslutning till vindkraftverken kommer förutom vägar även yta till fundament 20x20 m, yta till transformatorer och servicefordon samt uppställningsplats för kran på ca 20x45m att anläggas. Under byggtiden berörs ytterligare 10 m runtom uppställningsplatsen som uppläggningsplats för vindkraftverkets delar samt etablering av lyftkran. Den skog som finns inom uppställningsplatsen samt på arbetsområdet kommer att behöva avverkas. 2.7 Elanslutning För att ansluta vindkraftverken till Bjärke Energis elnät krävs nedgrävning av elkablar samt teleledningar för kommunikation fram till verken. Bjärke Energi har meddelat att kapacitet finns för anslutning av två nya vindkraftverk till elnätet. Några anslutningspunkter till det lokala elnätet kan i dagsläget inte redovisas. 2.8 Byggfas och drift Under byggskedet kommer trafik med tunga transporter att förekomma och under driftskedet kommer service- och personaltransporter att ske. Detta kan ge upphov till utsläpp av miljöfarliga ämnen. Denna påverkan bedöms som marginell i förhållande till den positiva inverkan anläggningen har genom bidraget till klimatneutral energi. De kemikalier som används i ett vindkraftverk av dagens typ på 2 MW finns i figur 3. Siffrorna gäller per vindkraftverk. Det finns även vindkraftverk som saknar växellåda och hydraulsystem, varför mindre mängd olja används i dessa verk. Om Vestas V90 med 105 m torn byggs tillkommer 900 liter olja i en svängningsutjämnande tank. Vid ett eventuellt oljeläckage sker ett automatiskt driftsstopp av vindkraftverk samt besök av servicepersonal. Oljor byts med cirka fem års intervall. Vissa mekaniska delar i verken smörjs med fett. Mängden fett uppgår till i storleksordningen 29 kilo per verk. I genomsnitt pumpas ca 8 kg fett i verket vid service var 6:e månad. I varje vindkraftverk sitter ett antal helkapslade batterier av blysyra typ. Dessa byts med cirka sex års intervall. 7

Miljöanmälan Sidan 8 av 15 Normalt tecknas ett serviceavtal med det företag som levererar vindkraftverken, som då sköter all service. Ägaren till verket är skyldig att kontrollera att företaget har tillstånd att transportera farligt avfall, vilket kan bli aktuellt exempelvis vid oljebyte. Annars är alternativet att ägaren av verket själv tar hand om avfallet. Enligt Avfallsförordningen krävs det inget tillstånd, men dock en anmälan om tillfälligt tillstånd, om den som bedriver verksamheten själv transporterar högst 400 liter oljeavfall per år. Figur 3. Volym Kommentar Oljemängd i 295-400 liter Bytesintervall efter anmärkning på oljeprov (4-7 år) växellåda Oljemängd i 315 liter hydraulsystem Broms Ingår i hydrauliksystemet Vridaxel Ca 36 liter Bytesintervall ca 8 år Batterier Fett Transformator 6 pennlampsbatterier, 2st LC-R 127R2PG, 12V/7,2 Ah Ca 29 kg i verket när det lämnar fabriken I maskinhuset: torrisolerad, innehåller inte olja Pennlampsbatterier byts 1 gång/år vid huvudservice Ca 7,7 kg fett pumpas i vid service var 6:e månad. I Huvudalternativet är transformatorn placerad i maskinhuset. I alt. med transformatorn placerad antingen i tornet eller utanför vindkraftverket kan dessa vara fyllda med 800 l olja. Under driftskedet förorsakar vindkraftverket i stort sett inga luftföroreningar. Vindkraft kan ersätta elproduktion baserad på fossila bränslen som bl.a. ger upphov till utsläpp av koldioxid, svaveloxider och kväveoxider. Varje producerad kwh från vindkraft medverkar därför till en minskning av utsläpp till luft av dessa föreningar. Etablering av vindkraftverk i är således positivt för klimatet då det medverkar till en minskad klimatpåverkan. 2.9 Områdets återställande Ett vindkraftverks livslängd beräknas till cirka 20-25 år. Eventuellt kommer då verken att uppgraderas alternativt bytas ut mot en ny generation vindkraftverk. Om detta inte blir fallet kommer området återställas. Verken nedmonteras och fundamentplatserna återställs för att återigen kunna brukas. Elkablar kan, om så krävs, grävas upp. Kostnaden för dessa återställningsåtgärder är reglerat i avtal med markägaren genom att det avsätts medel i form av bankgaranti. Sökande gör även bedömningen att skrotvärdet på vindkraftverken kan användas som medel för återställande. Därmed bör rimligen finansieringen för att återställa området vara säkrad. 8

3. MILJÖKONSEKVENSER Miljöanmälan Sidan 9 av 15 3.1 Hälsa och säkerhet Buller I Bilaga 4 finns bullerberäkningar samt avstånd från bostäder till vindkraftverk. Det buller som vindkraftverken alstrar kommer dels från maskinhus och dels från rotorbladen. På avstånd som överstiger 200 m hörs normalt inte det mekaniska ljudet utan enbart det aerodynamiska ljudet från rotorbladen. Ljudnivåerna är beräknade med avseende på förhållandena vid 8 m/s vindstyrka. Gränsnivån för buller från vindkraftverk vid denna vindhastighet är 40 db(a) enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Beräkning har utförts i ett bullerberäkningsprogram, WindPro 2.7, där ingen hänsyn tas till eventuell bullerdämpande vegetation, byggnader m.m. mellan vindkraftverk och bostäder. Av bullerutredningen framgår att samtliga bostäder klarar det rekommenderade riktvärdet på 40 db(a). Vindkraftverken bedöms därför medföra små konsekvenser på boendemiljön med aspekt på buller. I bullerutredningen framgår att en bostad (markerad med B i Bilaga 4) kan komma att påverkas av buller som överskrider det rekommenderade riktvärdet på 40 db(a). Denna bostad kommer att avregistreras som bostad vid etablering av vindkraft. Skuggeffekter När solen står bakom vindkraftverkens rotor kan växlingarna mellan ljus och skugga uppfattas som störande. Fenomenet inträffar i solsken, då vindkraftverket är i drift, på de platser som kan skuggas av vindkraftverket. I praktiken uppstår skuggeffekterna på närliggande bostäder när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Detta infaller under vintern på dagen, respektive morgon/kväll under sommaren. Skuggan blir mer diffus ju längre avståndet är till vindkraftverket. Sökanden har gjort skuggberäkningar med simuleringsprogram (WindPro 2.7) för att utröna att skuggtiderna inte överskrider Boverkets rekommendationer för angivna störningskänsliga områden. Rekommendationer för skuggbildning (Boverket 2009) kring vindkraftverk innebär att en bostad inte skall behöva acceptera mer än 8 timmar skuggtid per år. Sökanden har gjort skuggberäkningar med skuggtider som tydliggör ett störningskänsligt område på 5 x 5 meter (en tänkt uteplats), (se Bilaga 5). Ingen av de fem berörda byggnaderna beräknas få skuggpåverkan över 8 timmar/år. Säkerhetsrisker Vindkraftverk kan utgöra en säkerhetsrisk. Brand kan uppstå i generator eller transformator och rotorbladen kan släppa is. Övervakning och regelbunden service gör dock sannolikheten för olyckor mycket liten och så vitt känt har ingen olycka med personskador förekommit vid Sveriges vindkraftverk. Det finns ca 1830 st vindkraftverk i Sverige (juli 2011, Vindstat). Vindkraftverken är placerade i skogsmark och vad sökande vet finns inga stigar eller leder i området som används för friluftsliv. Risken för skador till följd av haverier, isbildning etc. bedöms som mycket liten. Avståndet till större allmän trafikerad väg är ca 650 meter. Till närmsta bostadshus är avståndet ca 610 meter. 3.2 Landskapsbild Området är beläget ca 6,6 kilometer sydost om Sollebrunn och ca 18 kilometer nordost om Alingsås. Området består av skog, produktionsskog, åkermark och en sandtäkt ca 1,4 kilometer nordost om etableringsområdet (se översiktsbild i Bilaga 2). 9

Miljöanmälan Sidan 10 av 15 Placeringen av vindkraftverken är i ett relativt skogligt och kuperat landskap och kommer troligtvis vara mindre synliga än vid plan mark. I de väderstreck där verken syns kommer landskapsbilden att påverkas. I vissa lägen kommer eventuellt vindkraftsverken att synas på längre håll. Vindkraftverken som är aktuella har rotorblad som roterar med ett lägre varvtal vid svag vind. Det är en viktig egenskap för att minska verkens landskapspåverkan då ett lägre varvtal ger ett lugnare intryck. Verken kommer antagligen få en ljus gråvit färgton. 3.3 Naturmiljö Naturvärden Inga kända skyddade intressen i området, se Bilaga 10. Flora Etableringen görs i skogsmark utan känd skyddsvärd flora. Vattendrag Etableringsplatsen med fundament och tillfartsvägar bedöms inte påverka vattendrag eller våtmarker. Däggdjur Erfarenheter i olika länder visar att varken vilda eller tama däggdjur verkar störs mer än initialt av vindkraftverk. Får och kor betar alldeles intill och i Sverige har också vilt observerats alldeles inpå vindkraftverk. Vilt förekommer i trakten kring det tänkta vindkraftsområdet. Fladdermöss En fladdermusinventering är gjord. I ett första utlåtande ges gällande fladdermöss är att det finns inget som indikerar något ovanligt eller skyddsvärt förekommer (Jens Rydell, se bilaga 12). Fladdermöss jagar insekter i närheten av vindkraftverk, men bara när vindarna är så svaga att turbinen antingen står still eller bara roterar mycket långsamt. Blir vindarna starkare försvinner insekterna och därmed fladdermössen (Naturvårdsverket) Fåglar Eolus Vind har varit kontakt med lokala ornitologer och projekteringsområdet är inte är känt för några rödlistade arter, ej heller några andra kända och känsliga fågelarter som skulle påverkas negativt av en vindkraftsetablering. För övrigt är etableringens närområde skogslandskap med därtill hörande fågelarter. Studier om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss har hittills bland annat visat att risken för att flyttande små- och sjöfåglar ska kollidera med vindkraftverk är liten. En tendens är att ju mer man forskar kring ämnet desto mer upptäcker man att riskerna verkar vara små. Flera studier pågår, bland annat studeras fåglar i fjällmiljö (Naturvårdsverket). 3.4 Friluftsliv Det aktuella området är skogsmark, delvis produktionsskog, och projekteringsområdet bedöms inte påverka friluftslivet. Området är redan påverkat av vägar och annan mänsklig aktivitet. 3.5 Hushållning med resurser Skogsbruk Etableringsområdet utgör skogsmark. Vindkraftsanläggningen kommer att anläggas i samförstånd med markägaren. Den yta som åtgår för fundament, och övrigt kring vindkraftverket är totalt i storleksordningen ca 3600 m 2 /verk. 10

Miljöanmälan Sidan 11 av 15 3.6 Kulturmiljö Ca 300 meter från vindkraftverk 2 finns en grotta vid Matberget, kallat övrig kulturhistorisk lämning av Riksantikvarieämbetet (se Bilaga 10). Vindkraftsprojektet kommer inte påverka varken plats eller tillgänglighet till grottan. 3.7 Övrigt Närboende och övrig allmänhet är informerad om projektet via ett öppet informationsmöte som hölls i Magra Bygdegård den 5 september 2011. Detta annonserades i Alingsås Tidning (se Bilaga 6). 3.8 Nollalternativets konsekvenser Ingen påverkan på området då vindkraftsprojektet uteblir. Nollalternativet kommer inte att minska de miljöbelastande utsläppen. Ingen koldioxidreduktion kommer att fås. Ett vindkraftverk på 2 MW kan varje år: Producera ca 5500 MWh el per år. Det motsvarar behovet för hushållsel i 1100 villor (á 5000 kwh/år, Svensk Vindenergi). Spara utvinningen av knappt 2000 ton kol, vilket motsvarar nära 2 kg kol per minut. Minska utsläpp av koldioxid med ca 5000 ton. Minska utsläpp av svaveldioxid med ca 6 ton, samt kväveoxider med ca 5 ton. Spara naturen för brytning av kol, långtransporter samt aska. 11

Miljöanmälan Sidan 12 av 15 4. MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER Nedan följer en redovisning av hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB uppfylls i och med den nya verksamheten. 2 kap. Miljöbalken Om någon vill göra något, eller tänker göra något, som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa, skall de allmänna hänsynsreglerna följas om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens mål. Syftet med reglerna är framför allt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang skall öka. Bevisbörderegeln 1 Verksamhetsutövaren skall visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en skall kunna visa att verksamheten kan bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Han skall också kunna visa att verksamheten inte medför effekter eller på annat sätt motverkar miljöbalkens mål på ett sätt som inte kunnat begränsas. I praktiken innebär detta att verksamhetsutövaren med stöd av t.ex. utredningar, undersökningar eller faktasammanställningar lämnar in en redovisning i samband med en ansökan om tillstånd, samt när tillsynsmyndigheten särskilt begär det. Denna s.k. bevisbörderegel innebär att det är den som skall vidta en åtgärd som skall bevisa att hänsynsreglerna uppfylls. Den som riskerar att drabbas av en olägenhet skall inte behöva bevisa motsatsen. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att sökanden gjort denna beskrivning av miljökonsekvenserna. Syftet med denna beskrivning är att objektivt identifiera, beskriva och analysera alla de konsekvenser som projektet medför. Etableringen kan då anpassas så att eventuella negativa effekter blir så små som möjligt. Kunskapskravet 2 Kunskapsregeln understryker vikten av att i förväg klargöra konsekvenserna för miljön av ett visst handlande. Syftet med bestämmelsen är att kunskap skall gå före handling och att skador och olägenheter därmed skall kunna förebyggas. Den kunskap det handlar om, är tillräcklig kunskap i varje enskilt fall för att kunna avgöra hur åtgärden eller verksamheten påverkar eller riskerar att påverka människors hälsa eller miljön. Hur långt kunskapskravet sträcker sig, varierar naturligtvis med verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att sökanden gjort denna beskrivning av miljökonsekvenserna samt att sökanden under de senaste 20 åren har medverkat vid etableringen av 313 vindkraftverk (2011-10-10). Bolaget äger och driver dessutom vindkraftverk och samarbetar, i byggandet och vid driften av verken, med tillverkarna av dessa. Verken övervakas såväl av en lokal driftansvarig som via datakommunikation av tillverkarna. Försiktighetsprincipen - den grundläggande hänsynsregeln 3 3 innehåller tre olika principer; miljöbalkens försiktighetsprincip, principen om att förorenaren betalar och principen om bästa teknik. Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö skall förebyggas, hindras eller motverkas. Skyldigheten gäller alltså inte bara konstaterade skador och olägenheter, utan även möjliga/sannolika/troliga skador och olägenheter. Principen om att förorenaren betalar (Polluters Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärderna. Uttrycket bästa möjliga teknik omfattar både den teknologi som används, det sätt på vilket en anläggning konstrueras, utformas, byggs, underhålls, leds och drivs samt avvecklas och tas ur bruk. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. 12

Miljöanmälan Sidan 13 av 15 Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de har ekonomiska möjligheter eller försäkring som täcker kostnader för att avhjälpa ev. skada, samt att de planerade vindkraftverken är kvalitets- och säkerhetstypgodkända i ett EU-land. Lokaliseringsprincipen 4 Lokaliseringsprincipen bygger på det faktum att platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter som uppkommer i samband med att en verksamhet bedrivs och att man genom att välja rätt plats kan minimera olägenheter för både miljö och människors hälsa. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att de planerade vindkraftverken är kvalitetsoch säkerhetstypgodkända i ett EU-land, att de är placerade på betryggande avstånd från bebyggelse, att verkens ljud/skuggpåverkan på bostäder blir inom gällande riktlinjer och att vindkraftverken använder den senaste tekniken. Hushållningsprincipen 5 Denna princip innebär att all verksamhet skall drivas på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Med förnybara energikällor menas flödande energikällor som sol, vind och vatten samt biologiskt förnybara energikällor. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en miljömässigt hållbar energiproduktion. Efter 3-8 månader har ett vindkraftverk producerat all den energi som åtgått vid tillverkningen av verket. Därefter produceras ren energi under den period (20-25 år) som är verkets beräknade livslängd. Kretsloppsprincipen 5 Denna princip innebär att vad som utvinns ur naturen skall kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Denna princip siktar mot slutna materialflöden. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att vindkraftverkens olika metalldelar kan återanvändas respektive återvinnas. Vindkraftverken kommer under sin drifttid att producera energi 50-100 gånger sin egen tillverkningsenergi. De aktuella vindkraftverkens tillverkare och serviceansvarig är miljöcertifierade. Produktvalsprincipen 6 Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla skall undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Detta gäller också för varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Att undvika kan betyda att man helt avstår från att använda en produkt som i och för sig är tillåten. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att de aktuella vindkraftverkens tillverkare är miljöcertifierade samt att verksamheten är planerad så att den skall motsvara miljöbalkens krav på att inte skada människors hälsa eller miljön. Skälighetsregelns innebörd 7 Alla hänsynsregler skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs skall vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomisk orimliga. Någonstans går en gräns där nyttan för miljön inte uppväger de kostnader som läggs ned på försiktighetsmåtten. Nyttan för miljön har dock företräde vid avvägningen Om kostnaderna för att vidta åtgärder är för höga, men åtgärderna är miljömässigt motiverade, träder den s.k. stoppregeln i kraft. Verksamheten får då bara bedrivas om det finns särskilda skäl. Detta gäller oavsett vilken typ av verksamhet det rör sig om. 13

Miljöanmälan Sidan 14 av 15 Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de har ekonomiska möjligheter eller försäkring som täcker kostnader för att avhjälpa ev. skada. Ansvarig för att avhjälpa skada 8 Den som har orsakat en skada eller olägenhet ansvarar för att avhjälpa skadan. Skyldigheten gäller till dess olägenheterna har upphört, oavsett om verksamheten fortfarande bedrivs eller om den lagts ned eller överlåtits. Ansvaret gäller alltså ända till dess skadan eller olägenheten har avhjälpts. När det gäller miljöfarliga verksamheter gäller bestämmelsen bara om verksamheten varit i drift efter den 1 juli 1969, vilket är den tidpunkt då miljöskyddslagen trädde i kraft, och om verkningarna av verksamheten alltjämt pågår vid miljöbalkens ikraftträdande. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de har ekonomiska möjligheter eller försäkring som täcker kostnader för att avhjälpa ev. skada. Stoppregelns innebörd 9 Stoppregeln är generellt tillämplig på all verksamhet och alla åtgärder som ryms inom miljöbalkens tillämpningsområde. Liksom de övriga hänsynsreglerna gäller den både vid nyanläggning och vid befintliga verksamheter. Genom bestämmelsen förbjuds verksamheter och åtgärder som orsakar eller riskerar att orsaka skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön. Risken för skada på grund av verksamheten eller åtgärden får inte vara försumbar, utan skada måste kunna förutses med viss sannolikhet. Regeln gäller också både åtgärder som kan ha en bestående inverkan och sådana som har en tillfällig. Om en prövningsmyndighet finner att stoppregeln skall gälla, skall myndigheten besluta att verksamheten inte får komma till stånd eller fortsätta. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd samt att området kan återställas till ursprungligt skick efter driftens upphörande. Kontakta gärna undertecknad för kompletterande upplysningar i ärendet. Med vänliga hälsningar. ------------------------------------------------------------ Fredrik van den Broek Eolus Vind AB Box 26, 447 21 Vårgårda 0322-62 12 46 fredrik.vandenbroek@eolusvind.com 14

Miljöanmälan Sidan 15 av 15 Bilagor 1. Registreringsbevis 2. Karta 3a. Prospekt på tänkbara vindkraftverk 3b. Prospekt på tänkbara vindkraftverk 4. Bullerberäkning 5. Skuggberäkning 6. Annons informationsmöte 7. Fotomontage 8. Luftfartsverket 9. Försvarsmakten 10. Riksintressen 11. Vindkartering 12. Mailsvar, fladdermöss Referenslista Boverket. 2011. www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2009/vindkraftshandboken.pdf Naturvårdsverket Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, 2009 Riksantikvarieämbetet. (2011). Riksantikvarieämbetet. Hämtat från Fornsök: Rydell, Jens. (2011). Forskare Lunds universitet. Utlåtande angående fladdermöss. Skogsstyrelsen. (2011). Skogens pärlor. Hämtat från http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor Vindstat. (2011)www.vindstat.nu/ Vindstat. (2010). Vindstat. Hämtat från http://www.vindstat.nu/reports/arsrapp2010prel.pdf Vattenfall. (2011). Hämtat från http://www.vattenfall.se/sv/fragor-och-svar-vindkraft.htm#faq_6 2011 Wizelius, T. (2008). i T. Wizelius, Vindkraft i teori och praktik (ss. 189, 195). Studentlitteratur. 15