Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.
Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7 som är mätbara med dagens datakällor 7 som endast delvis, eller inte alls kan mätas med dagens datakällor
Rekommendationer om förebyggande arbete mot demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom (prioritet 3) Hälso- och sjukvården bör uppmärksamma att behandling av högt blodtryck i medelåldern kan minska risken för demenssjukdom (prioritet 3)
Rekommendationer för personer med kognitiv svikt Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller strukturerad anamnes (prioritet 1) intervjuer med närstående (prioritet 1) bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1) kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1) strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetesförmåga (prioritet 1) strukturell hjärnavbildning med datortomografi (prioritet 2) blodprovstagning för att utesluta för höjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2) Hälso- och sjukvården bör vid stark klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, HIV eller neurosyfilis (prioritet 1)
Rekommendationer för personer med kognitiv svikt som genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts Hälso- och sjukvården bör tillhanda hålla en utvidgad demensutredning som innehåller neuropsykologiska test (prioritet 2) strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (prioritet 2) lumbalpunktion och analys av biomarkörer (prioritet 2), särskilt vid misstanke om Creutzfelt-Jakobs sjukdom (prioritet 1) funktionell hjärnavbildning med SPECT (prioritet 4)
Rekommendationer för personer mer demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad (prioritet 1)
Rekommendation för personer med demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (prioritet 2) Socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör ge personal, främst vårdbiträden och undersköterskor, som arbetar inom vård, omvårdnad och omsorg om personer med demenssjukdom möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback( prioritet 1 )
Demens i tidigt skede Problem: Koncentrationssvårigheter, närminnesproblem, lätt balansstörning, livskris, skam, isolering m.m. Stort ansvar på anhöriga. Bra i riktlinjerna. Riktlinjer idag: social uppföljning minst 1g/år främst gällande kommande behov. (sid.24) Vad saknas: Att tydliggöra behoven som redan finns i tidigt skede. Ex. undvika isolering, få information, stöd för att kunna fortsätta arbete/aktiviteter. Rekommendationer kopplat till dessa behov. Anpassa rekommendationer till att även innefatta tidiga skeden. Ex. kost och nutrition. Problemen kan komma tidigt. Kostnadsbesparingen finns i sjukdomens tidiga skede! MMT 29p 15 000 kr/år MMT 25p 75 000 kr/år Livskvalitet på köpet.
Rekommendationer om uppföljning för personer med demenssjukdom Socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning (prioritet 1) Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktionsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prioritet 1).
Rekommendationer om läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med Alzheimers sjukdom Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donezepil, galantamin och rivastigmin) mot kognitiva symtom till personer med mild måttlig Alzheimers sjukdom. (prioritet 2) erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig svår Alzheimers sjukdom (prioritet 3). följa upp behandlingen i samband med inställning av dos och därefter regelbundet, minst en gång per år i samband med eventuell utsättning (prioritet 1).
Rekommendationer om läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med lindrig kognitiv störning, vaskulär demens och frontotemporal demens Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda kolinesterashämmare eller memantin för behandling av lindrig kognitiv störning eller vaskulär demens (icke-göra) Hälso- och sjukvården bör endast erbjuda kolinesterashämmare eller memantin för behandling av frontotemporal demens inom ramen för kontrollerade studier ( FoU)
Rekommendationer om fysisk träning för personer med måttlig till svår demenssjukdom i särskilt boende Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan utöver den dagliga fysiska aktiviteten även erbjuda möjlighet till fysisk träning i form av individanpassade promenader (prioritet 5) erbjuda kombinerad träning som är individuell, funktionell och med medel-hög intensitet (prioritet 7)
Rekommendationer om tekniska hjälpmedel för personer med demenssjukdom Hälso- och sjukvården kan erbjuda kognitiva hjälpmedel till personer med mild-måttlig demenssjukdom (prioritet 4) erbjuda elektroniska trygghetssystem i form av såväl individuella (prioritet 4) som generella larm (prioritet 5) Hälso- och sjukvården bör endast erbjuda personer med demenssjukdom individuellt anpassade, högteknologiska, mer avancerade hjälpmedel inom ramen för kontrollerade studier (FoU)
Rekommendation om demensspecifika tekniker för personer med mild-måttlig demenssjukdom Socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan använda realitetsorientering (prioritet 6) använda reminiscence, validation och realitetsorientering(prioritet 8)
Rekommendationer vid beteendemässiga och psykiska symtom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör utreda de bakomliggande orsakerna till symtomen och åtgärda dessa (prioritet 1) erbjuda SSRI-preparat vid samtidig depression (prioritet 3) Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga pröva memantin vid Alzheimers sjukdom (prioritet 6) kortverkande benzodiazepiner vid oror och ångest (prioritet 6) antipsykosmedlen risperidon (prioritet 7) eller haloperidol ( prioritet 8) klometiazol under natten (prioritet 8) antipsykosmedel (quetiapin), och då till personer med vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig-svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (prioritet 9)
Behandling med bensodiazepiner, antipsykosmedel och klometiazol förutsätter en kort behandlingstid och utvärdering av effekten efter två veckor samt regelbundet ställningstagande till utsättning eller dosminskning. Hälso- och sjukvården bör inte Behandla med antiepileptika ( karbamazepin, valproat, topiramat) ( icke göra)
Rekommendationer för anhöriga till personer med demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram (prioritet 2) erbjuda olika former av avlösning (prioritet 2) erbjuda kombinationsprogram (prioritet 3) erbjuda specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till närstående till yngre personer med demenssjukdom (prioritet 3)
Rekommendationer om fysiska begränsningsåtgärder för personer med demenssjukdom Socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör kontinuerligt observera och utvärdera hur personen upplever den fysiska begränsningsåtgärden (prioritet 1) erbjuda sin personal utbildning och handledning för att minska användandet av fysiska begränsningsåtgärder (prioritet 1)
Rekommendationer för personer med demenssjukdom som beviljats dagverksamhet enligt socialtjänstlagen eller LSS Socialtjänsten bör erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom (prioritet 2) Socialtjänsten bör till yngre personer med demenssjukdom Erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till denna målgrupp (prioritet 2) yvonne.skogh.andersson@tranemo.se
Rekommendationer om särskilt boende för personer med demenssjukdom Socialtjänsten bör Erbjuda småskaligt särskilt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom ( prioritet 3) yvonne.skogh.andersson@tranemo.se
Rekommendationer för personer med demenssjukdom som bor i särskilda boenden Socialtjänsten bör tillhandahålla en fysisk miljö som är personligt utformad, berikad och hemlik (prioritet 1) säkerställa en lugn ljudmiljö (prioritet 2) erbjuda möjlighet till utomhusvistelse (prioritet 2) tillhandahålla en färgsättning och utformning av den fysiska miljön som underlättar möjligheterna att orientera sig (prioritet 4) Erbjuda en psykosocial miljö som kännetecknas av trygghet, tillgänglighet och där man kan få ett meningsfullt innehåll i dagen. (prioritet 1) yvonne.skogh.andersson@tranemo.se
Kvalitets indikatorer uppföljbara med dagens datakällor 1. Behandling med demensläkemedel 2. Behandling med antipsykosmedel i särskilt boende 3. Fastställda rutiner för uppföljning av behandling med antipsykos medel 4. Fastställda rutiner för identifiering av fallrisk hos personer med demenssjukdom 5. Fastställd rutiner för identifiering av förekomst av, eller risk för, trycksår hos personer med demenssjukdom 6. Fastställd rutiner för identifiering av förekomst av, eller risk för, undernäring hos personer med demenssjukdom 7. Fastställd rutiner för utformning av stöd till anhöriga till personer med demenssjukdom yvonne.skogh.andersson@tranemo.se
Kvalitets indikatorer som endast delvis eller inte alls går att mäta med dagens datakällor 1. Andel med nydiagnostiserad demenssjukdom 2. Andel personer med demensdiagnos som genomgått basal demensutredning 3. Andel personer med demensdiagnos som följs upp minst en gång per år 4. Andel personer med demenssjukdom i särskilt boende som är anpassat för personer med demenssjukdom 5. Andel personer med demenssjukdom som vårdats för höftfraktur orsakad av fall 6. Andelen personer med demenssjukdom som utvecklat trycksår 7. Andel personer med demenssjukdom som har plats i dagverksamhet. yvonne.skogh.andersson@tranemo.se
De bilder som följer anger det förmodade ekonomiska utfallet om åtgärderna i Socialstyrelsens föreslagna Nationella riktlinjer genomförs. Det svarta pilarna visar Socialstyrelsens bedömning De röda pilarna visar GAP- analys och bedömning för KOLA- ReKo regionen. yvonne.skogh.andersson@tranemo.se
Insats/åtgärd Ekonomiska konsekvenser Effekter Landsting Kommuner Personer med demenssjukdom Närstående Basal utredning av samtliga fall Behandling med demensläkemedel + + + + Restriktiv behandling med antipsykotiska läkemedel + Basal vård, omvårdnad och omsorg + + Utbildning och handledning av personal + + Aktiviteter i det dagliga livet + Dagverksamhet + + Småskaligt demensboende + Stöd till närstående + + yvonne.skogh.andersson@tranemo.se
Insats/åtgärd Ekonomiska konsekvenser Effekter Landsting Kommuner Personer med demenssjukdom Närstående Utredning och behandling av unga demenssjuka + + Insatser tidigt i demenssjukdomen + + Gruppboenden med specifik inriktning + + Dagverksamhet för unga demenssjuka och för olika språkområden + + Minnesmottagning i området + + yvonne.skogh.andersson@tranemo.se
Regional organisation för nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom Regional samverkansgrupp Lillemor Bergman Wenche Jenssen Idalena Svensson Anders Paulin Kerstin Sjöström Yvonne Skogh-Andersson Helena Mårdstam Regional intern arbetsgrupp Wenche Jenssen Lillemor Bergman Daniel Pollack Carl-Henrik Du Rietz Sonja Klingen Ulla-Britt Mattsson Monica Ericson-Sjöström Daniel Carlzon Carina Hansson Fyrbodals Kommunalförbund Anders Paulin Vårdsamverkan Fyrbodal Skaraborgs Kommunalförbund Kerstin Sjöström Vårdsamverkan Skaraborg Sjuhärads Kommunalförbund Yvonne Skogh-Andersson REKO KOLA Göteborgsregionens Kommunalförbund Helena Mårdsstam Pernilla Edström LGS SIMBA