Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg



Relevanta dokument
Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013

Säkerhetskultur, säkerhetsstyrning och accountability

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Förbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson

Säkerhetskultur i en organisation

Säkerhetskultur utvärdering, utveckling och kravbild Järnvägens säkerhetskonferens, Örebro, 14 November 2017

och Vattenfall, en säkerhetskulturresa

Chefs- och ledarskapspolicy

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Idéskrift för en säkrare arbetsmiljö i livsmedelsindustrin till både arbetsgivare och arbetstagare

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Lönepolicy. Landskrona stad

Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen

Säkerhetskulturarbete i praktiken

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

Arbete på och vid anläggning. SSG Elansvarsträff november 2015 Magnus Karlsson, Peter Lindberg, Kim Reenaas

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet

Plan för Hökåsens förskolor

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Bäckalyckans förskola

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

Implementering ny organisation riskanalys

Kvalitetsindex. Rapport Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under Standard, handläggare

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Anders Pålhed

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2015/2016

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Säkerhetshantering i arbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Förskolan: Humlan Natt & Dag

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Deloitte. GranslQling av det systematiska arbetsmiljöarbetet i grundskolan. lönköpings kommun -- JÖNKÖPINGS :; KOMMUN

Gymnasiets arbetsmiljö

Thomas360-rapport. den 8 juli Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

5 vanliga misstag som chefer gör

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström

Anne Persson, Professor

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Utmaningar i ett svenskt perspektiv. Challenges in a Swedish perspective

Hjälpmedel: Hjälpmedel som finns på plats: Valda artiklar del 1 och del 2 (gäller för del 2 av tentan) Inga övriga hjälpmedel

Samhälle. Organisation; kultur och klimat. Individ; stress. för att kunna analysera varför olyckor händer

#crossingboarders

Fastställd av styrelsen Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Kvalitet på arbetsmiljöarbetet. Ingela Bäckström

Grundorsaksanalys. Mathias Elofsson Kvalitetssamordnare Sjö- och luftfart

Hälso- och friskvårdspolicy

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Lärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Om att leda sig själv och behärska sitt eget liv (Pieni kirja minusta)

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vanliga fel vid riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS :

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Med kränkande särbehandling

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Reflektion över vår säkerhetskultur. MaPSaF, Manchester Patient Safety Framework

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

AAR After Action Review. Reflexiv dialog 1+1=3. After Action Review, AAR - En process för ständig utveckling. av Räddningstjänstens insatser AAR

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsindex. Rapport Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Standard, handlggare

SWECO AB (publ) Org nr Gjörwellsgatan 22, Box 34044, Stockholm Tel: Fax: E-post:

Kvalitetsindex. Rapport Botorp Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Kommunen ser över samtliga styrdokument för att göra dem tydligare och aktuella.

vett & etikett vett & etikett Studieplan för idrottsföräldrar av Anneli Wikman och Titti Werner

UTBILDNING: Socialt ansvar

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

V VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT L LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP

Medarbetarskap I Arbetsgivarsamverkan, MIA

Transkript:

Säkerhetskultur Kort introduktion Teori, metoder och verktyg 1

Innehåll: 1. Sambandet mellan människa, teknik och organisation 2. Introduktion till begreppet säkerhetkultur 3. Grundläggande förutsättningar för en god säkerhetskultur 4. Exempel på arbetssätt och metoder för att mäta och utveckla säkerhetskulturen 5. Arbetsmiljöverkets mätverktyg 6. Exempel på diskussionsfrågor 2

1. Sambandet mellan människa, teknik och organisation En olycka beror mycket sällan på en enskild faktor De flesta olyckor inträffar p.g.a. brister i samspelet mellan människliga, teknologiska och organisatoriska faktorer 3

Systemsäkerhetsperspektiv Människa Teknik Organisation 4

Mänskliga faktorn Mänskliga fel 80% Fel på grund av organisationen 70% Fel på utrustning 20% Fel på grund av individen 30% 5

Aktiva fel och latenta förhållanden Aktiva fel Aktiva felhandlingar är sista länken i en kedja av bristfällig design, bristfälligt underhåll, brister i organisation etc. som beror på felaktiga beslut på olika nivåer i systemet. Latenta förhållanden byggs ofta in i systemet efter beslut på högre nivåer Dåliga människa - tekniksystem Brist på kommunikation Hög arbetsbelastning Ekonomisk press Brister i organisationens utformning 6

2. Säkerhetskultur 7

Kultur The way we do things around here (Deal & Kennedy, Corporate Culture, 1982, Cooper, 1999) Organisationskultur är den uppsättning gemensamma normer, värderingar och verklighetsuppfattningar som utvecklas i en organisation när medlemmarna samverkar med varandra och omvärlden (Bang, Organisationskultur, 1999) 8

Säkerhetskultur Säkerhetskultur är de delade attityder, värderingar, föreställningar och handlingsmönster hos individer i en organisation som uppmärksammar vikten av hälsa och säkerhet samt behovet av ändamålsenlig kontroll. (Booth, 1996) Säkerhetskultur är de samlade karaktärsdrag och attityder hos organisationer och individer som slår fast som en dominerande prioritet att säkerhetsfrågor får den uppmärksamhet som krävs IAEA, INSAG-4 9

Säkerhetskulturen som ett isberg Beteenden Traditioner Vanor Synligt (över vattenytan) Teknik Organisationsstruktur Explicit inlärt Medvetet Lätt att förändra Policys och Procedurer Mål Övertygelser Uppfattningar Attityder Känslor Ej synligt (under vattenytan) Implicit inlärt Omedvetet Svårt att förändra Värderingar Normer 10

Kulturens olika nivåer Synliga tecken och företeelser Högsta ledningens engagemang för säkerhet Dokumenterad säkerhetspolicy och adekvata rutiner/instruktioner Ordning och reda Det finns skyddsutrustning tillgänglig Rapporteringssystem Viktiga värden som uttrycks av t ex ledningen Säkerhet har hög prioritet Icke-skuldbeläggande klimat Lärande organisation Grundläggande värderingar Det är inte ok att människor ska behöva skadas eller omkomma i sitt arbete Fel ger möjligheter till att lära sig 11

Sociala processers betydelse för risktagande Gruppens uppfattning om ledarskapets engagemang och säkerhetspriorit ering Gruppens engagemang för säkerhet Individuellt ansvarstagande Säkerhetsreltate rat beteende Gruppen/organisationen Individen Att bryta mot gruppnormer kostar mer än att bryta mot formella regler 12

3. Säkerhetskultur grundläggande förutsättningar Ledningens engagemang Säkerhet är en viktig och erkänd värdering Säkerhet prioriteras högt av såväl chefer som anställda Tydligt ansvar för säkerhet Alla är involverade och engagerade i, och känner ett gemensamt ansvar för, säkerheten Öppen kommunikationen som gör att man vågar rapportera och lära av misstag Man söker orsaker till tillbud och olyckor brett i organisationen och inte bara i individens beteende Adekvat säkerhetsstyrning (rutiner, instruktioner etc.) 13

Säkerhetskulturmodeller 14

En enkel säkerhetskulturmodell Riskstyrning Vad som finns skrivet om vad och hur saker ska göras Riskmanagement Förståelse Varför man tror att man gör det Understanding Beteende Vad man faktiskt gör 15

Safety Culture Maturity Model (SCMM) Level 5 Ständiga förbättringar Kan alltid bli bättre; nästa olycka kan ske i morgon; säkerhet före produktion; lär av alla typer av data Level 4 Samarbete Säkerhet styrande princip; utbrett systemsäkerhetsperspektiv; alla tar ansvar; hög tillit; stora resurser Level 1 Efterlevnad av regler Level 2 Målstyrning Level 3 Deltagande Allas engagemang; systemsäkerhetsperspektiv hos ledningen; beteendets betydelse, ansvar för den egna säkerheten, monitorering Olyckor ses som en risk för verksamheten; resurser avsätts; olyckor kan förhindras; målstyrning; reaktivt arbetssätt; olyckor beror på oaktsamt beteende Säkerhet ses som ett externt krav; liten medvetenhet om beteendens och attityders betydelse; ansvar ligger hos säkerhetsavdelning eller skyddsombud; olyckor ses som en oundviklig del av arbetet 16

Stadium 1 Efterlevnad av regler Organisationen ser säkerhet som ett externt krav, och inte som något som hjälper organisationen att lyckas Det finns liten medvetenhet om beteendens och attityders betydelse för säkerhetsarbete Ansvar för säkerhet ligger hos säkerhetsavdelning eller skyddsombud Olyckor ses som en oundviklig del av arbetet Säkerhet ses till stor del som en teknisk fråga Blott uppfyllelse av regler anses tillräckligt 17

Stadium 2 Målstyrning Säkerhet kopplas till verksamheten. Olyckor ses som en risk för verksamheten Ledningen avsätter tid och resurser för säkerhetsarbete Olyckor kan förhindras Säkerhetsarbete behandlas i termer av mål Ledningen arbetar reaktivt Olyckor beror i första hand på oaktsamt beteende 18

Stadium 3 Deltagande Ledningen inser att medarbetarnas inblandning och engagemang i säkerhet och säkerhetsfrågor är viktig om man vill öka säkerheten Ledningen förstår att olyckor och tillbud beror på flera faktorer och bakomliggande orsaker i organisationen och ledningens beslut Ökad medvetenhet om beteendens betydelse De flesta medarbetarna är villiga att delta i arbete för att åstadkomma bättre säkerhet De flesta accepterar ansvaret för sin egen säkerhet. Man monitorerar olika säkerhetsindikatorer och använder data. 19

Stadium 4 Samarbete Alla anställda är övertygade om att säkerhet är viktig både för verksamheten och från ett moraliskt perspektiv Det finns en utbredd uppfattning om att olyckor beror på flera faktorer och orsaker Alla tar ansvar för säkerheten Tilliten är hög och problem kan diskuteras öppet Man lägger stora resurser på att förhindra att olyckor ska inträffa 20

Stadium 5 Ständiga förbättringar Har haft en lång period utan olyckor eller incidenter, men är övertygad om att man hela tiden kan bli bättre Trots goda resultat inser man att nästa olycka kan ske i morgon Man prioriterar inte produktion före säkerhet Man arbetar med ständiga förbättringar och lär av alla typer av data som samlas in 21

4. Exempel på arbetssätt och metoder för att mäta och utveckla säkerhetskulturen 22

Hur kan man kartlägga säkerhetskultur? Oberoende utvärderingar Självutvärderingar Enkäter Intervjuer Följa olika fall i organisationen, t.ex. en rapporterad avvikelse, hur resultatet från en riskanalys har använts Observationer, besök i verksamheten Granskning av dokumentation Statistik, data, göra nya analyser 23

5. Arbetsmiljöverkets mätverktyg 24

Enkätverktyg Säkerhetskultur Hur bedömer ni säkerheten på er arbetsplats? Projektöversikt 25

http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/ 26

Verktygets inriktning och innehåll Mäter säkerhetskulturen inom sju områden 1. Ledningens säkerhetsengagemang och säkerhetsförmåga 2. Ledningens involvering av medarbetarna i säkerhetsfrågor 3. Ledningens rättvisa i säkerhetsfrågor 4. Medarbetarnas engagemang i säkerhetsarbetet 5. Medarbetarnas prioritering av säkerhet och grad av riskacceptans 6. Medarbetarnas upplärning och kommunikation 7. Medarbetarnas förtroende för säkerhetssystemets effektivitet 27

Arbetsgång Enkäten ger organisationen indikationer på starka och svaga områden Egenanalys och åtgärder för att förbättra säkerhetskulturen inom svaga områden Fastställa befintlig praxis i verksamhen för svaga områden Beskriva faktiska och potentiella säkerhetskonsekvenser inom svaga områden Diskutera möjliga orsaker och utforma åtgärder Följa upp åtgärdernas effekt (eftermätning) 28

Mer information Mer information, inspiration och dokumentation finns att hämta på Arbetsmiljöverkets temasida om säkerhetskultur: http://www.av.se/teman/sakerhetskultur/ Här finns bland annat enkätverktyget för bedömning av säkerhetsfrågor samt rapporten Syna säkerheten på din arbetsplats som beskriver bakgrunden och utvecklingen av verktyget. 29

6. Förslag på diskussionsfrågor a) Vilka styrkor respektive svagheter har ditt företag när det gäller säkerhetskulturen? b) Vad får det för effekter? Utgå i diskussionen från några/någon av nedanstående viktiga beståndsdelar i säkerhetskulturen Ledningens engagemang och prioriteringar (tex. säkerhet vs. produktion) Medarbetarnas kunskap, förståelse och motivation Medarbetarnas ansvarstagande och engagemang Kommunikation Rättvisa och öppenhet Lärande Hierarkier Riskuppfattning 30