SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020 Svensk Energi är elbranschens gemensamma röst. Svensk Energi företräder företag verksamma inom elproduktion, elförsäljning samt eldistribution. Totalt har Svensk Energi 171 medlemmar. Eftersom EU-kommissionen aviserat, bl.a. i sitt arbetsprogram för 2013, att ett ramverk för energi- och klimatpolitiken efter 2020 ska tas fram vill Svensk Energi passa på att lägga fram sina idéer om vad ett sådant ramverk bör innehålla. Svensk Energi har i detta sammanhang valt att fokusera på de tre benen i 20-20-20- strategin; klimat, förnybar energi samt energieffektivisering. Sverige är en del av det nordiska kraftsystemet och den nordiska elmarknaden. Den svenska elmarknaden avreglerades redan 1996 och har så småningom utvecklats till en väl fungerande nordisk elmarknad. I Norden finns en stor potential för förnybar elproduktion i form av vattenkraft, vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Vattenkraften har en särskilt viktig roll i att balansera kraftsystemet. Sammantaget finn en stor potential att exportera klimatneutral el till resten av Europa. Det nordiska/svenska kraftsystemet står emellertid inför ett antal utmaningar; - Minskning av utsläpp av växthusgaser. Vår bedömning är att den nordiska kraftproduktionen kan bli koldioxidneutral år 2030. Sveriges elproduktion är i dag till 97% koldixidneutral. - Ökat inslag av väderberoende kraft som ställer ökade krav på flexibel kraftproduktion. - Vattenkraftsproduktionen i Sverige kan komma att minska till följd av införandet av EU:s ramdirektiv för vatten samt nationell lagstiftning. - Utbyggnad av överföringskapacitet. Utbyggnaden av förnybar elproduktion accelererar i Norden men det finns en stor risk att utbyggnaden av överföringskapacitet inte kan gå i samma takt. Med uteblivna ekonomiska vinster och utsläppsvinster som följd. Svensk Energi anser att det finns en stor ekonomisk potential för elexport från Norden framöver, uppemot 50 TWh bortemot 2040-2050. Svensk Energi 101 53 Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel 08-677 25 00 Säte Stockholm Fax 08-677 25 06 kontaktaoss@ svenskenergi.se Org.nr 802000-7590 www.svenskenergi.se
SVENSK ENERGI 2 (9) - Tillgodose behovet av baskraft. Behovet accentueras av en ökad andel väderberoende kraft som inte kan karaktäriseras som baskraft samt att svensk kärnkraftsanläggningars livstid går mot sitt slut. Budskapen i sammanfattning Svensk Energi anser att EU-kommissionens kommande förslag kring framtida energi- och klimatpolitik inom EU bör innehålla åtminstone följande delar: Främjande av en fungerande inre energimarknad Detta innebär bl.a.: a. fullföljande av den inre europeiska energimarknaden via genomförande av tredje inremarknadspaketet b. att alla kraftslag, inklusive förnybara, tar fullt kostnadsansvar för balansering, c. att elnäten inom och mellan EU-länder fortsatt byggs ut, d. att efterfrågeflexibilitet utvecklas och främjas, e. en rekommendation om att nationella stödsystem i form av driftstöd till förnybar energi, och i tillämpliga fall annan energi, fasas ut i all väsentlighet efter 2020, f. att tillståndsprocesser för elnät och produktionsanläggningar snabbas upp En långsiktig klimatpolitik Detta innebär bl.a: Att EU verkar för en global klimatpolitik att ett klimatmål inkl mål för den handlande respektive ickehandlande sektorn ställs upp för åren 2030, 2040 och 2050 inom EU, att den årliga reduktionsfaktorn i EU-ETS anpassas till klimatmål för 2030, 2040 och 2050, att det fastställs att priset på koldioxid (skatter i icke-handlande sektorn och utsläppsrätter i den handlande sektorn) ska utgöra den främsta drivkraften för att minska utsläppen av koldioxid, att EU ETS breddas till fler sektorer att EU ETS länkas till andra handelssystem utanför EU Samstämmighet mellan klimat- och energipolitik Detta innebär bl.a. att: a. styrmedel för att främja förnybar energi och energieffektivisering i den handlande sektorn måste samverka och inte motverka funktionen av systemet för handel med utsläppsrätter, b. inga bindande EU-mål för förnybar energi och energieffektivisering bortom 2020
SVENSK ENERGI 3 (9) c. försörjningstrygghet och förnybar energi främjas bl.a. genom marknadsintegration, att priset på koldioxid styr bort från användning av fossila bränslen och premierar koldioxidsnåla tekniker samt stöd till FOU för bl.a. förnybar energiteknik i syfte att göra teknikerna kommersiellt gångbara d. energieffektivisering främjas genom att priset på energi utgör den primära drivkraften för effektivisering vilket kompletteras med kunskaps- och informationsbaserade styrmedel En politik som främjar elanvändning då el spelar en nyckelroll för klimatfrågans lösning 1. En väl fungerande energimarknad en viktig grundbult Utgångspunkten för en framtida energi- och klimatpolitik är givetvis de energipolitiska målen (konkurrenskraft, miljö och försörjningstrygghet) och de klimatpolitiska målen. Svensk Energi står för kostnadseffektiva och marknadsbaserade lösningar. En viktig grundbult för en effektiv politik är väl fungerande marknader, inkl. den inre energimarknaden, anser Svensk Energi. Det är av allra största vikt att integreringen av Europas energimarknader fortsätter och att det tredje inremarknadspaketet genomförs. Det är en viktig förutsättning för att politiken ska kunna vara effektiv och därmed minimera kostnader för konsumenter och samhället i stort. Regleringar som stör en effektiv prisbildning på marknaden måste fasas ut, t.ex. prisregleringar och olika former av subventioner. För att styra mot önskvärda mål bör huvudinriktningen vara generella ekonomiska och teknikneutrala styrmedel som t.ex. leder till att utsläppsminskningar sker där det är mest kostnadseffektivt, förnybar energi byggs ut där det är mest kostnadseffektivt och energieffektivisering sker i den takt som är samhällsekonomiskt motiverad. 2. Samstämmighet mellan politikområdena är nödvändig Klimatfrågan är en av de största utmaningarna mänskligheten står inför. Svensk Energi anser att klimatmålet efter 2020 måste ses som det överordnade målet i förhållande till de energipolitiska målen om ökad andel förnybar energi och ökad energieffektivisering. EU:s 20-20-20-mål är inte balanserade gentemot varandra. EUkommissionens egna scenarier i dess low carbon road map visar tydlig detta. Konsekvenserna av detta är att koldioxidpriset på utsläppsrättsmarknaden pressas nedåt av de styrmedel och åtgärder som vidtas för att öka andelen förnybar energi och energieffektivisering och effekten av utsläppshandeln undermineras. Klimat- och energipolitiken måste efter 2020 koordineras så energipolitiken inte påverkar funktionen av utsläppshandelssystemet negativt.
SVENSK ENERGI 4 (9) Priset på koldioxid ska vara den främsta drivkraften för att minska utsläppen av koldioxid. Priset på koldioxid stimulerar både ökad användning av förnybar energi och energieffektivisering. Fossila bränslen blir dyrare vilket ger en ökad försörjningstrygghet. Endast på detta sätt kan en kostnadseffektiv och teknikneutral politik mot år 2050 åstadkommas, samtidigt som negativ påverkan på elmarknadens effektivitet minimeras. 3. Alla kraftslag behövs Svensk Energi är övertygad om att alla kraftslag kommer att behövas i framtiden för att klara klimatutmaningarna. Att förnybar energi behövs för att klara utmaningarna råder det inget tvivel om. Men även CCS bedömer vi kommer att vara en avgörande teknik för att klara utmaningarna. Likaså kärnkraften, med sina minimala utsläpp av växthusgaser, kommer att behövas. 4. En politik som främjar elanvändning möjliggör det klimatneutrala samhället El bidrar till ett klimatneutralt samhälle. Elproduktionen kan minska sina utsläpp med kända tekniker i stor utsträckning. I Sverige är elproduktionen redan till 96 % klimatneutral. Övergång till elanvändning från fossila bränslen i t.ex. transportsektorn, uppvärmning samt industrin, kan bidra till en storskalig energieffektivisering. Konvertering från fossila bränslen till el i transportsektorn samt värmepumpar kan minska energianvändningen med 60-70 procent per fordon och värmepump. Detta är mycket starka skäl till att inte missgynna elanvändning utan snarare främja denna. Klimat 1. Verka för ett globalt klimatavtal Svensk Energi stödjer helhjärtat framtagandet av en global överenskommelse om minskning av klimatpåverkan. EU:s utsläpp utgör en mycket liten del av de globala utsläppen och därmed är möjligheterna att begränsa klimatförändringar på egen hand obefintliga. Vidare är det ur effektivitetssynpunkt önskvärt att sträva mot ett globalt pris på koldioxid och nödvändigt att företag i olika länder ställs inför ungefär samma spelregler om den europeiska industrins konkurrenskraft ska kunna värnas. EU bör således arbeta för framtagandet av en global klimatöverenskommelse. 2. Ställ upp klimatmål Långsiktiga och stabila spelregler är av yttersta vikt för näringslivet och i synnerhet för kapitalintensiva branscher såsom elbranschen där investeringar har en mycket lång livstid. Vägen mot det klimatneutrala
SVENSK ENERGI 5 (9) samhället år 2050, med klimatmål för 2030 och 2040, måste fastställas redan nu för att ge aktörerna tydliga signaler om inriktningen i politiken. 3. Utveckla och bredda EU ETS Svensk Energi anser att EU ETS bör vara det styrmedel som driver minskning av växthusgasutsläpp i den handlande sektorn och att det ska utformas så att det ligger i linje med EU:s långsiktiga klimatmål. Svensk Energi menar att detta kommer att garantera att utsläppen reduceras på det mest kostnadseffektiva sättet. För att EU ETS ska kunna bli den huvudsakliga drivkraften för att minska utsläpp behövs först och främst mål för klimatpolitiken bortom 2020. Så fort mål för 2030, 2040 och 2050 för den handlande sektorn är uppställda bör den årliga reduktionsfaktorn korrigeras från 2020 och framåt så att denna faktor ligger i linje med dessa mål. Därutöver behövs en övergång från produktionsstöd för förnybar energi till en CO2-prisdriven utveckling. Medvetenhet om hur åtgärder för energieffektivisering och förnybar energi påverkar EU ETS och elmarknadens funktion är nödvändig när framtida, post-2020 politik utformas. En breddning av systemet till fler sektorer och gaser efter 2020 är fördelaktigt ur samhällsekonomisk synpunkt så att fler utsläppskällor ställs inför samma pris på utsläpp. Detta bäddar för en effektiv fördelning av resurserna i ekonomin. Systemet bör också successivt länkas till andra handelssystem utanför EU vartefter sådana växer fram. Pristak och prisgolv eller andra mekanismer för att kontrollera priset på utsläppsrätter minskar effektiviteten i systemet och är därmed inte önskvärda. Utöver en mer långsiktig reformering av EU ETS anser Svensk Energi att mer kortsiktiga åtgärder kan vara nödvändiga. Svensk Energi anser att s.k. backloading kan ha en positiv effekt på EU ETS förutsatt den kombineras med en mer permanent åtgärd av typen permanent setaside. Detta ska emellertid ses som ett engångsingrepp som inte bör upprepas. 4. I brist på globalt agerande kompensera industrin Den elintensiva industrin kan behöva fortsatt kompensation, beroende på vad som händer på det globala planet. En sådan kompensation sker företrädesvis utanför handelssystemet. 5. Inkludera sänkor i EU:s målformulering efter 2020 För att öka effektiviteten i EU:s klimatpolitik är det önskvärt att även upptag av koldioxid i skog och mark tas med i EU:s målformulering efter 2020. Att inkludera sänkor i EU ETS måste dock utredas i särskild ordning. Förnybar energi 1. Integration av förnybart i elmarknaden/kraftsystemet en långsiktigt hållbar politik
SVENSK ENERGI 6 (9) De viktigaste faktorerna för en framgångsrik ökning av förnybar el är en väl fungerande och integrerad europeisk energimarknad och att integrera de förnybara kraftslagen i elmarknaden. Svensk Energi anser att det finns tre huvudsakliga åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion; utsätta alla marknadsaktörer för marknadspriser i energimarknaderna och balansmarknaderna, förbättra efterfrågeflexibilitet samt att förstärka det europeiska transmissionsnätet. Viktiga element är också fungerande gränsöverskridande marknader i alla tidshorisonter; day-ahead, intraday och gränsöverskridande balansmarknader. Att förnybara kraftslag tar eget ansvar för balanskostnader precis som andra kraftslag i marknaden är en viktig faktor för att marknaden ska fungera på ett bra sätt framöver. Detta görs inte i alla medlemsstater idag utan det behöver utvecklas. Att bygga ut elnäten mellan EUs olika marknader och i respektive land för att kunna bygga allt mer variabel elproduktion är av största vikt då de fysiska förutsättningarna för investeringar i förnybar energi varierar. Detta arbete måste därför påskyndas. Tillståndshanteringen måste avsevärt kortas. Planering och genomförande av elnätutbyggnad, såväl inom som mellan länder, ur ett regionalt/europeiskt perspektiv är nödvändig. Avsaknad av detta förhindrar marknadsintegration och ökning av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. I sammanhanget är det också viktigt att peka på vikten att skilja mellan fysisk och finansiell handel av el. Efterfrågan på flexibel elproduktion ökar. Vattenkraften är det kraftslag som bäst klarar av plötsliga variationer i produktion/efterfrågan av el. Vattenkraft bör av denna anledning värnas. Fossileldade kraftanläggningar som regleras upp och ned har en lägre effektivitet än om de körs som baslast, med högre utsläpp som följd. Bristande incitament för flexibel och back-up kapacitet i elmarknaden har uppmärksammats som ett problem i takt med mer oregelbunden elproduktion i systemet. Svensk Energi anser emellertid att enbart om åtgärder för att förbättra den befintliga marknadens funktion bör kapacitetsmekanismer övervägas. Svensk Energi anser att de problem som medlemsstaterna önskar lösa med kapacitetsbetalningar i första hand bör lösas genom att alla kraftslag betalar sina balanskostnader, prisregleringar avvecklas, överföringskapacitet inom och mellan länder byggs ut, efterfrågeflexibilitet förbättras samt att driftstöd till elproduktion fasas ut. Svensk Energi anser att en strategisk effektreserv, som en sista utväg, är det minst skadliga formen av kapacitetsmekanism. Eftersom det finns flera olika former av kapacitetsmekanismer med olika konsekvenser för handel och investeringar, såväl nationellt som internationellt så är det viktigt att någon form av harmonisering inom EU sker genom t.ex. kompabilitetskriterier för användning av kapacitetsmekanismer. Hantering av kostnader för nätanslutning behöver harmoniseras annars kan denna faktor påverka geografisk lokalisering av produktionsanläggningar.
SVENSK ENERGI 7 (9) Tillståndsprocesserna behöver snabbas upp. Trögheter i etablering av i synnerhet ny nätkapacitet försvårar etableringen av förnybar energi. Även efterfrågesidan av marknaden behöver utvecklas för att bättre integrera oregelbunden kraftproduktion i marknaden. Möjligheten att bjuda in efterfrågeneddragningar på såväl spot- som reglermarknad behöver utvecklas. Möjliggörandet av ytterligare utnyttjande av efterfrågeflexibilitet är önskvärt vilket kan underlätta integration av förnybar el. Såväl marknadsmässiga som tekniska förutsättningar för detta behöver förbättras. Nya avtalsformer behöver utvecklas på elmarknaden. Smarta elnät kan vara en bidragande teknisk lösning. Incitament för elnätsföretagen att investera i de smarta elnäten kan behöva utvecklas. 2. Ökad andel förnybar energi stimuleras med klimatpolitiska styrmedel Förnybar energi har många positiva miljöegenskaper. Framförallt bidrar den inte till växthusgasproblematiken i samma utsträckning som fossilbaserad energi. Förnybar energi och även förnybar el kommer att utgöra en betydande andel av energitillförseln framöver vilket är mycket positivt anser Svensk Energi. När det gäller elproduktion har Sverige unika förutsättningar avseende förnybar elproduktion. Redan i dag utgör den förnybara elproduktionen 56 procent av den totala svenska elproduktionen. Det mesta utgörs av vattenkraft. Svensk Energi anser emellertid att mål för förnybar energi efter 2020 inte ska vara bindande. Önskvärda effekter som önskas uppnås med politik för förnybar energi kan uppnås med bl.a. ett pris på koldioxid. Specifika mål och åtgärder för att öka andelen förnybar energi motiveras av ansvariga politiker av att det anses bidra till ökad försörjningstrygghet, ökad konkurrenskraft (grön tillväxt/gröna jobb) samt förbättrad miljö, dvs. samtliga energipolitiska mål. Analyser av Världsbanken, UNEP visar emellertid att satsningar på gröna jobb inte förväntas skapa nya jobb på lång sikt. På en väl fungerande arbetsmarknad kommer de gröna jobben att tränga undan jobb i andra sektorer och nettosysselsättningseffekten uteblir. Det är endast om ineffektiviteter i arbetsmarknaden, t.ex. matchningsproblem, löses som en nettosysselsättningseffekt uppstår. Förnybar energi ses som en möjlighet att bryta EU:s fossilberoende och därmed import från tredje land. En politik för att stimulera användning av förnybar energi av försörjningstrygghetsskäl kan emellertid, anser Svensk Energi, med fördel bygga på ökade kostnader för användning av fossil energi genom utsläppshandel och koldioxidskatter istället för på subventioner av förnybar energi. På så sätt förhindras risken för att olika styrmedel motverkar varandra. Förnybar energi bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och förbättrad luftkvalitet. Det finns emellertid särskilda mål och särskilda styrmedel som riktar sig mot dessa miljöproblem och därför kan knappast dessa miljöeffekter, anser Svensk Energi, vara ett argument i sig för
SVENSK ENERGI 8 (9) särskilda mål och styrmedel för förnybar energi. Klimatpolitiken inkl. EU ETS samt EU:s luftpolitik som för närvarande är under översyn vittnar om detta. Det är mycket viktigt att klimatpolitiken och EU ETS fortsatt får vara en viktig drivkraft och att en särskild politik för luftfrågor drivs för att komma åt andra utsläpp till luft än växthusgaser. 3. Stöd till forskning, utveckling, innovation och demonstration av förnybar energi gör klimatpolitiken billigare Driftstöd till förnybar energi bör fasas ut bortom 2020. Det är viktigt att förnybar energi utsätts för marknadens prissignaler så att inte systemet fastnar i ett dyrt och ineffektivt stödsystem där alla investeringar som görs, oavsett produktionsslag, är beroende av stöd. Stödsystem som finns idag och eventuella stödsystem som finns kvar efter 2020 måste konstrueras så att produktionsanläggningarna är känsliga för marknadssignaler, inklusive balanskostnader, och även marknadsrisk. Bortom 2020 kommer det att finnas ett fortsatt behov av stöd till forskning, utveckling, demonstration, innovation m.m. för omogen teknik, t ex vågkraft. Kostnaderna för klimatpolitiken kan bli lägre om styrmedel som prissätter koldioxidutsläppen kompletteras med stöd till FOU. Stödet till förnybart bör således transformeras från produktionsstöd till FOU-stöd. 4. Vidareutveckling av ursprungsmärkning/ursprungsgarantier Handeln med ursprungsgarantier ökar inom EU. Handeln kan ännu mer komma att underlättas av den europeiska standard för ursprungsgarantier som tagits fram. Intresset bland hushåll och företag ökar för ursprunget av den el som används. Än så länge saknas en marknadsplats för handeln med ursprungsgarantier. Men Svensk Energi hoppas att detta kan bli verklighet framöver. Svensk Energi anser att grunden för en ursprungsmärkning med hög kvalitet är ursprungsgarantierna. Därför bör även andra energikällor (fossilt, kärnkraft) omfattas av regelverket för ursprungsgarantier. Den svenska regeringen har redan infört möjligheten att utfärda ursprungsgarantier för andra el av annat ursprung än förnybara energikällor. EU borde följa detta goda exempel. Energieffektivisering Svensk Energi anser att ett bindande mål för energieffektivisering inte är nödvändigt att ställa upp efter 2020. I takt med att energitillförseln blir mer klimatneutral så kommer effektiviseringspolitik ha allt mindre betydelse för att motverka klimatpåverkan. Konjunkturinstitutet i Sverige har visat att klimatpolitiken fördyras av specifika mål för energieffektivisering, och även av specifika mål för förnybar energi. Svensk Energi anser att marknadspriset på el/energi korrigerat för negativa externa effekter genom skatter/utsläppsrätter ger en tydlig signal om vilken grad av energieffektivisering som är samhällsekonomiskt motiverad. Vissa hinder för energieffektivisering kommer dock fortsatt behöva överbryggas
SVENSK ENERGI 9 (9) med hjälp av kunskaps- och informationsbaserade styrmedel efter 2020 för att underlätta för aktörer att effektivisera sin energianvändning.