Lena Steffner Arkitekt SAR/MSA Tekn. Dr Quality Architects E-post: lena@qualityarchitects.se Ny metod att mäta upplevelser i miljön ger underlag för arbete med hållbart samhälle Inom den komplexa process som stadsbyggandet innebär har jag utarbetat en metod för underlag till planering avseende människors upplevelser i stadsmiljön. Doktorsavhandlingen heter Värdering av stadsmiljöer, en metod att mäta upplevelse*). Trots titeln passar metoden utmärkt att mäta upplevelser såväl i stadsmiljö som på landsbygden och i naturen. Det handlar om upplevelser av omgivande miljö i allmänhet som vi människor tar in genom våra sinnesintryck och processar till känslor och upplevelser. Artikeln beskriver avhandlingens innehåll och tillämpningsområden. Problemställning Idén till att ta fram en metod att mäta upplevelse bottnar i ett behov att överbrygga skillnader mellan medborgarnas och experternas syn på god stadsmiljö. Det finns studier som visar att medborgarna grundar sina åsikter om miljön på sina känslor och hur den omgivande miljön fungerar. Medan experter lutar sig mot pågående trender i diskussionen inom sin yrkeskår. Detta skapar ofta konflikter som hindrar stadens framväxt och kan leda till att staden i slutänden inte uppskattas av invånarna. Tidigare forskning Kevin Lynch kom med hjälp av deltagare i enkäter fram till att människor gemensamt uppfattar vissa element i staden såsom distrikt, barriärer, landmärken, noder och stråk. I traditionen av Kevin Lynch arbete har Jack Nasar arbetat vidare med hur stadens element värderas av invånarna. Han har också ställt sig frågan om det finns gemensamma uppfattningar även om värderingar. Han konstaterar i sina studier att natur, skötsel, utsikt, historia och övergripande ordning är faktorer som påverkar upplevelsen i miljön och att det kan finnas gemensamma uppfattningar om när dessa faktorer upplevs positivt eller negativt. I samarbete med Arthur Stamps tillämpar han enkätmetoder för att ta fram underlag för planering om till exempel gemensamma uppfattningar om lämpliga hushöjder inför ny bebyggelse genom att mäta upplevelsen av olika alternativ utifrån bilder. Jack Nasar använder sig även av James Russells teorier om hur människor fungerar i miljöer och vilka känslouttryck som är relevanta i upplevelsen av omgivande miljö. James Russells teori bygger på motsatta poler mellan aktivitet och passivitet och mellan behag och obehag. Mätning av upplevelser Avhandlingen är ett arbete som använder aktuell forskning inom miljöpsykologi om modeller och begrepp för att beskriva människors känslostruktur för miljöupplevelser där James Russells arbete är centralt. Med kunskaperna från miljöpsykologin formas frågorna till deltagare i enkäter som utifrån bilder värderar miljön. Man svarar på hur man brukar känna sig på platser man känner till genom att markera bland 18 olika känslor. Känslorna representerar kvaliteter i stadsmiljön som spännande, trivsam och trygg miljö eller tråkig, otrivsam och otrygg miljö.
Modell ur Värdering av stadsmiljöer, en metod att mäta upplevelse Faktorer som påverkar upplevelsen Deltagarna i enkäten nämner även orsaker till varför de brukar känna sig på ett visst sätt i miljön. På så sätt ger metoden kunskaper om vilka faktorer som påverkar upplevelsen. Trettio faktorer som påverkar människor i upplevelsen av miljön har sammanställts utifrån enkätundersökningarna i avhandlingsarbetet. Dessa trettio faktorer bildar en checklista för sakområden att behandla i planeringsprocesser. I avhandlingen har dessa faktorer använts i enkäten med frågor om de uppfattas positivt eller negativt för undersökningsområdena som helhet. En tabell kan då tas fram som visar vilka faktorer som bygger upp områdets kvaliteter och vilka faktorer som utgör brister i området. Diagrammen utgör på så sätt ett underlag för vad som bör bevaras och utvecklas i ett område.
Exempel ur avhandlingen över värderingar av faktorer i Birkastan i Stockholm Stadskaraktärer Inför en mätning behöver miljön beskrivas för att det ska finnas en bakgrund till vad det är som mäts. Oavsett om mätningen ska göras för ett enskilt byggprojekt, en gatueller parkupprustning eller en hel stad indelad i områden med olika stadskaraktärer kan samma princip för beskrivningen tillämpas. I avhandlingen har olika sätt att göra karaktärsbeskrivningar av städer jämförts med varandra. Ett eget sätt att beskriva
stadskaraktärer används för de områden som ingår i avhandlingen. Här beskrivs först syftet med bebyggelsens tillkomst som kan vara överlagringar från olika tidsepoker. Sedan görs en stadsrumsanalys där de rubriker som kan regleras med PBL behandlas; gator, parker, natur, kvartersformer, hustyper, boendeformer, verksamheter, offentlig service, kommersiell service och vattenområden. Sociala förhållanden som ger en översiktlig beskrivning av social struktur inom området ges genom tillgänglig statistik över antal invånare och åldrar, civilstånd, inkomster, valresultat, boendeformer och bostadsbestånd samt arbetsplatser, offentlig och kommersiell service. En viktig del i beskrivningen av karaktären är också intervjuer med medborgare som uttalar sig om kvaliteter och brister i området. Fem områden I min tidigare licentiatuppsats och doktorsavhandlingen tillsammans behandlas sammanlagt fem områden med olika stadskaraktär; medeltidsstaden i centrala Arboga, stenstaden i rutnät i Birkastan (innerstaden i Stockholm), trädgårdsstaden i Ålsten (Bromma Stockholm), den funktionsuppdelade staden i Husby (Norra Järva Stockholm) samt den postmodernistiska staden i Ladugårdsängen utanför Örebro centrum. Mätningarna visar fördelar i upplevelsen av de äldre stadskaraktärerna, medeltidsstaden, stenstaden och trädgårdsstaden. Den funktionsuppdelade staden och den postmodernistiska staden visar inte samma positiva värden för upplevelsen bland deltagarna. Validering av metoden Resultaten från undersökningarna i Stockholm har bedömts av en grupp bland deltagarna och experter. Bedömningen bekräftar att det kan finnas likheter i hur vi upplever ett område när frågorna ställs om hur vi brukar känna oss på en plats. Det är viktigt att frågorna ställs i enkäter med bilder och att var och en svarar med sin personliga upplevelse och inte påverkas av alltför tillfälliga förhållanden på platsen eller av hur andra svarar på frågorna. Metoden har också testats bland studenter i tre års följd. Samma bilder på olika platser vid KTH har använts i tre årskullar av studenter som kommit från olika delar av världen. Resultatet visar att upplevelserna av de olika studentgrupperna på samma platser tre år i följd är i princip identiska. Slutsatsen av valideringsarbetet är att det förefaller som människor är överens om hur en plats värderas när man frågar efter hur de känner sig på platsen utifrån den modell som används i avhandlingen.
Bild 3 Bild 3 2006
Bild 3 2007
Bild 3 2008 Exempel från KTH ur avhandlingen Användning av metoden Metoden att mäta upplevelser fungerar som ett analysinstrument i befintlig miljö och ger möjlighet för bred konsensus tvärs alla särintressen kring vad som kan betraktas som kvaliteter i miljön och vad som kan anses vara brister i miljön utifrån ett generellt mänskligt perspektiv byggt på våra sinnesintryck, känslor och upplevelser. Metoden kan också mäta upplevelser i alternativa framtida illustrerade visioner och fungerar då som ett planeringsinstrument. En mängd aktörer såsom politiker, tjänstemän, arkitekter, fastighetsägare, föreningar, affärsidkare, byggherrar, osv kan tänkas ha stöd av metoden för bevarande och utveckling av fysisk miljön och verksamhet. Metoden kan vara en attraktiv kvalitetsgaranti för ett säkrare slutresultat med möjlighet till inlevelse i människors upplevelser. Det finns en rad planeringssituationer som kan tänkas ha stöd av ett underlag med metoden. Enskilda byggprojekt som program och detaljplaner för nya områden, områdesplanering i befintlig miljö, byggnadsordning i översiktsplanearbetet för en hel kommun indelad i områden med olika karaktärer, upprustning av offentliga platser, parkombyggnader, gatuupprustningar, fastighetsutveckling och skötsel, verksamhetsplanering och opinionsbildning är exempel på användningsområden. Inte minst planering av offentliga platser som gator, torg och parker kan ha stort stöd av
metoden, som inhämtar allmänhetens förhållningssätt, inför beslut om investeringar med skattemedel. Hållbar samhällsutveckling Min tro är att synergieffekter som kan uppnås genom metoder som ger direkt och kraftfull balansering mellan stadsplanevisioner, medborgarbehov och näringslivsstrategier är av stort värde för en långsiktig hållbar samhällsutveckling. Hållbar utveckling kräver ett utövande av stadsbyggnadskonsten som klarar att hantera den komplexa helheten. Helheten kan bara nås om det finns gemensamma visioner och mål kring upplevelsen av slutresultatet. Bakom upplevelsen som mäts med metoden ligger helheten med alla dess faktorer. Lena Steffner *) ISBN 978-91-7740-098-1, LTH, inst för Arkitektur och byggd miljö, projektet Den Mänskliga Staden, med stöd av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.