Från läkarsekreterare till vårdadministratör

Yrkeshögskoleutbildning Medicinsk sekreterare Kristinehamn Från läkarsekreterare till vårdadministratör Examensarbete 35 poäng Författare: Annika Ek Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

SAMMANFATTNING Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur yrkesrollen och arbetsuppgifterna har förändrats genom tiderna för vårdadministratörer. Metoden för undersökningen har varit en litteraturstudie med information tagen från internet. Yrkesrollen har förändrats från att ha varit en tjänst nära knuten till en läkare, med hög status till att gradvis ha blivit en mer allmän tjänst knuten till bland annat sjukhus och med tidvis lägre status. Arbetsuppgifterna har blivit mer mångfacetterade. Som exempel har läkarsekreteraren blivit mer av en spindel i nätet på arbetsplatserna. Rent konkret så har arbetsuppgifterna förändrats från att notera läkarens diktat och föra journal till att göra uppgifter som till exempel att utbilda vårdpersonal inom de administrativa systemen och diagnosklassificering.

Innehåll INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 1 METOD... 1 RESULTAT... 2 HISTORIA/ALLMÄNT... 2 YRKESROLLEN OCH ARBETSUPPGIFTERNA... 3 1920-TALET... 3 1950-TALET... 3 1960-TALET... 4 1970-TALET... 4 1980-TALET... 5 1990-TALET... 6 2000-TALET... 6 DISKUSSION... 8 METODDISKUSSION... 8 RESULTATDISKUSSION... 8 KÄLLFÖRTECKNING... 10

INLEDNING BAKGRUND Jag valde att fördjupa mig inom det här området för att jag är intresserad av att få veta mera om hur en läkarsekreterares yrkesroll och arbetsuppgifter har förändrats under åren fram till idag. Yrket har gått från att vara något av ett statusyrke på grund av att det fanns få sekreterare som var anställda direkt av läkaren till dagens lågavlönade yrken med flera och mera varierande arbetsuppgifter. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med arbetet är att få veta mera om hur sekreteraryrket har förändrats genom årtionden. Mina frågeställningar är: Hur har yrkesrollen förändrats genom åren? Hur har arbetsuppgifterna ändrats? METOD Arbetet har gjorts i litteraturform och informationen har tagits från internet med hjälp utav bland annat sökorden läkarsekreterare yrkesroll, läkarsekreterare arbetsuppgifter och läkarsekreterare historia. Jämförelser av yrkesrollen och arbetsuppgifterna har gjorts utav några år mellan 1920 fram till idag. 1

RESULTAT HISTORIA/ALLMÄNT Ordet läkarsekreterare har genom tiderna förknippats med romantik då det var ett kvinnoyrke vilket det till stor del fortfarande är i dag. 1 Att vara läkarsekreterare ansågs vara lite bättre än andra sekreterare som arbetade med andra kontorsgöromål som till exempel diareföring och kundkontakter inom ett företag. Yrket i sig har en lång historia bakom sig och vad som kännetecknar rollen som läkarsekreterare har inte alltid varit självklart. 2 Det som det har spekulerats kring i de 50 år som yrket har funnits är formell kunskap och kompetens. Från allra första början skrevs allt ner av läkarna själva och fördes in i liggare. 3 På 1860- talet tillkom landstingen men innan dess var det mycket vanligt att benämningen på folkliga sjukdomar som till exempel tvinsot och fallandesjuka förekom i den medicinska dokumentationen. 4 Den första läkarsekreterare som någonsin anställdes sägs ha arbetat på Serafimerlasarettet 1917. 5 Carola Nyrén anställdes 1922 av dr Gösta Bohmansson, då var arbetstiteln sjukhusstenograf och han betalade hennes lön från egen kassa. 6 Om läkaren flyttade till en annan stad så följde sekreteraren med och så även dokumentationen, till stor del såg läkaren sekreteraren som sin privata egendom. 1 www.infoom.se 2 Ibid 3 Ibid 4 Ibid 5 www.regionorebrolan.se 6 www.infoom.se 2

YRKESROLLEN OCH ARBETSUPPGIFTERNA 1920-TALET Yrket har funnits sedan 20-talet och det var ett inte så vanligt yrke vid den tiden. 7 De sekreterare som då anställdes skulle utföra ett arbete som skulle underlätta för läkarna vid journalskrivning, korrespondens och bokföring. 8 Innan sekreterarna blev anställda av landstinget så var de anställda i privat regi men blev så snart en tillgång i sjukhusens olika kategorier. De anställda sekreterarna som inte hade någon läkarsekreterarutbildning i grund och botten utan hade enbart en vanlig kontoristutbildning fick också ansvaret att utbilda de nytillkomna sekreterarna vilket var ett ansvarstungt arbete och bördan blev sannolikt för tung för sekreterarna. 9 Det var efter detta som LSF (Läkarsekreterarnas förening) bildades efter en diskussion om att införskaffa en specialistutbildning för att underlätta arbetsbördan för de erfarna sekreterarna. 1950-TALET LSF bildades 1952 och anledningen till att den bildades var att det inte gavs tillräckligt med stöd från moderförbundet när det gällde frågor som rörde utbildning och lönesättning. 10 1953 började så till sist kortare kurser och 1955 startade 1- terminskurser. Under det här årtiondet ändrades också sättet att ta emot patienter från det att de kom in till mottagningen fram till behandling där läkarsekreteraren var sammanflätad i en stabsfunktion som en dokumentalist, sekreteraren var då fortfarande bunden till den enskilde läkaren. 11 Detta infördes på Örebro lasarett och kom att bli en förebild för framtida förändringar. Det ansågs vara finare att 7 infoom.se 8 lsf.se 9 Ibid 10 tam-arkiv.se 11 infoom.se 3

vara direkt anknuten till läkaren än att arbeta närmare den övriga vårdpersonalen som kom att bli alltmer vanligt. 12 1960-TALET Synen på läkarsekreterare förändras och det är numer ett etablerat och respekterat yrke. 13 Vad det gäller arbetsuppgifter så blir de fler och mer varierande än de tidigare har varit. 14 Det är nu frågan om bland annat posthantering, registrering och arkivering. Kursplanen på utbildningen från den här tiden visar på att det är fler arbetsuppgifter men också att det ställs krav på en bredare kompetens då det bland annat ingår ämnen som biblioteks- och bokkunskap, kontorstekniska hjälpmedel. 15 Den romantiska synen lever fortfarande kvar då drömmen om att träffa den rätta är starkt förknippat med yrket i vardagstal. 16 Detta märks även i skönlitteraturen. 1970-TALET Läkarsekreterarna började höras lite mera vid den här tidpunkten när det kom att gälla avtalssammanhang med hjälp utav medbestämmandelagen (MBL) som resulterade i att det började hända saker på arbetsmarknaden. 17 I England var detta ett manligt yrke med hög status varför det gjordes resor dit för att tänka i nya banor. Det var också nu som läkarsekreterarnas yrke ändrades från att vara den isolerade sekreteraren till att bli en med flera uppgifter och då började jämföra sig med andra grupper, som till exempel sjuksköterskor där det köpslogs om vilka som skulle ha rätt till visst löneutrymme under ett visst år. 18 Systemet med att ha varit bunden till en viss läkare var nu på väg att försvinna samtidigt som flextiden äntrar arbetsmarknaden vilket 12 infoom.se 13 Ibid 14 Ibid 15 Ibid 16 Ibid 17 Ibid 18 Ibid 4

även kom att röra läkarsekreterarna. 19 Nu började det även i avtalsrörelserna pratas mer om varför det gick så sakta att bli befordrad när det kom att gälla sekreteraryrket. Det gamla sättet att se på yrket var att förtjänst betydde antalet tjänsteår och med skicklighet så menades det kompetens i form av nivå och längd på utbildningen. Det svåra i att höja statusen på yrket var att det var kort utbildning och därför så var det lätt för nya sekreterare att skolas in på arbetsmarknaden och i och med det så fanns det små möjligheter till att höja kompetensen. 20 1980-TALET 1980 togs ett fåtal läkarsekreterare ut i strejk för att visa sitt missnöje angående lön och saktfärdiga befordringsgången. 21 Strejken blev inte så lyckad som man hade hoppats på men det blev i alla fall en snabbare befordran tillfälligt och en mindre kompensation för prisökningar, den utlovade löneklassen blev det inget av. Det var också nu som den automatiske tjänstemannen gjorde sitt intåg på arbetsplatserna, det vill säga persondatorerna. 22. Det fanns en rädsla för att bli bortrationaliserad på grund av att det var ett kvinnoyrke men också på grund av att det fanns en tro på att det var skadligt för gravida. När datorerna gjorde sitt intåg så ställdes det nya krav på utbildningen och som en naturlig följd av det så kom yrket att förändras både när det gällde arbetsuppgifter och när förhandlingar skulle hållas. 23 I mitten på 80-talet började yrket att preciseras om, den medicinska dokumentationen finns kvar som är kärnverksamheten i det hela men nu började det att dyka upp möjligheter till att kunna utöka den så kallade kärnverksamheten som till exempel medicinsk statistik och de 19 www.infoom.se 20 Ibid 21 tam-arkiv.se 22 Ibid 23 Ibid 5

tidigare försöken som hade gjorts för att kunna få möjlighet till att utvecklas inom yrket började nu på att bli verklighet. 24 1990-TALET Äntligen var det modernt att vara läkarsekreterare med datorer som ett accepterat hjälpmedel och det ingick nya arbetsuppgifter i yrkesrollen. 25 I Stockholm gjordes det försök med en så kallad husläkarmodell istället för tre vårdcentraler vilket ändrade sekreterarnas situation väldigt mycket. 26 Då arbetade de i 25 kvartersakuter med sina egna vårdteam knutna till sig. Istället för att ha varit väldigt anonyma som sekreterare befann de sig nu mitt bland doktorer, patienter, sköterskor och de blev en del utav teamet. Läkarsekreterarna blev mer och mer som en spindel i nätverket med flera arbetsuppgifter av varierande sort. 27 Det kan handla om arbetsuppgifter som är relaterade till den ökade IT-sektorn, talstyrd digital diktering, digital kommunikation av patientdata men också fler registreringar av diagnoser. 28 Det går nu att se två modeller historiskt sett när det gäller yrket, den ena kallas för den Bohmanssonska (efter doktor Gösta Bohmansson) och traditionella och den andra kallas för den moderna och flexibla. 2000-TALET Den medicinska sekreteraren eller vårdadministratören som det kallas nu har fått flera och mer avancerade arbetsuppgifter som innehåller bland annat; utskrift av patientjournaler och dokument efter diktat, remisshantering, diagnosklassificering, kvalitetssäkring. 29 Även personal-, ekonomi- och löneadministration förekommer i arbetsuppgifterna. Det är också 24 tam-arkiv.se 25 infoom.se 26 Ibid 27 Ibid 28 tam-arkiv 29 lsf.se 6

sekreteraren som håller sig à jour när det gäller det svenska språket när det blir förändringar inom det området. Eftersom vården blir mer och mer datoriserad så har sekreteraren ofta både utbildningsoch systemansvar när det gäller de vårdadministrativa system som finns. 30 30 LSF.se 7

DISKUSSION METODDISKUSSION Jag valde att göra examensarbetet i form av en litteraturstudie med internet som baskälla. Fördelen med detta tillvägagångssätt är att det varit lätt att få fram fakta men att den har varit begränsad i omfång. Resultatet i examensarbetet hade möjligen blivit mer nyanserat och innehållsrikt om det hade gjorts kompletterande intervjuer eller enkäter. Att ha arbetat själv med detta har varit lite svårt då det inte funnits någon att diskutera upplägget med, förmodligen hade det underlättat om vi hade varit två. RESULTATDISKUSSION Det är inte helt enkelt att skilja de två frågeställningarna åt då de vävs in i varandra. Här kommer jag att göra ett försök att diskutera varje frågeställning var för sig. Yrkesrollen har förändrats från att ha varit en tjänst nära knuten till en läkare, med hög status till att gradvis ha blivit en mer allmän tjänst knuten till sjukhus, vårdcentraler och med tidvis lägre status. Jag tror dock att synen på yrket kommer att ändras i och med större krav på utbildning. Yrkesrollen har också förändrats genom att det har blivit fler och mer mångfacetterade arbetsuppgifter. Som exempel har läkarsekreteraren blivit mer av en spindel i nätet på arbetsplatserna. Rent konkret så har arbetsuppgifterna förändrats från att notera läkarens diktat och föra journal till att göra uppgifter som till exempel att utbilda vårdpersonal inom de administrativa systemen och diagnosklassificering. Vad gäller framtida uppgifter så tror jag 8

att tekniken kommer att ersätta diktatskrivandet för sekreteraren vilket kommer frigöra en del tid för andra arbetsuppgifter. Mot bakgrund av de stora förändringar som skett med yrkesrollen och arbetsuppgifterna kan det konstateras att vårdadministratör är ett yrke som troligen kommer att förändras även i framtiden. 9

KÄLLFÖRTECKNING Infoom.se 2015 Hämtat 2015-04-16 http://www.infoom.se/mysite/index.php?sida=42592&user=11936 Lsf.se 2015 Hämtat 2015-04-16 http://www.lsf.se/extern/arbetsuppgifter.htm Regionorebrolan.se 2015 Hämtat 2015-04-16 http://www.regionorebrolan.se/sv/uso/patientinformation/klinikeroch-enheter/arbets--och-miljomedicinskakliniken/nyhetsarkiv/nyheter-uso1/2011/lakarsekreteraren-- historia-nutid-och-framtid Tam-arkiv.se 2015 Hämtat 2015-04-16 http://www.tam-arkiv.se/artikel-lakarsekreterarnas-historia 10