Slutrapport Regionala riktlinjer för FaR (Fysisk aktivitet Recept) i Jämtlands län Elsa Rudsby Strandberg & Eva Söderberg 1
Förord Under flera år har vi, Elsa och Eva, arbetat tillsammans - representerandes två olika organisationer - men med ett gemensamt intresse och mål framför oss, nämligen att på olika sätt bidra till arbetet med att främja en god hälsa hos länets invånare. Samarbetet har främst sprungit ur ett par EU-projekt, Sätt J-H i rörelse och Hälsosam länsutveckling som letts av någon av oss, antingen i landstingets eller i J-H Idrottsförbunds regi. Sedan år 2001 har samarbetet främst kretsat kring att skapa förutsättningar i länet som ger möjlighet för jämtarna att bli mer fysiskt aktiva. Under år 2004 har våra gemensamma ansträngningar intensifierats genom utvecklingsarbetet med en Jämtlandsmodell för ordination av fysisk aktivitet på recept. Som gemensamma projektledare för detta, kan vi konstatera att det varit både roligt, spännande, stimulerande och utvecklande att jobba tillsammans med denna stora fråga. Vi vill också passa på att rikta ett varmt tack till alla de som engagerat sig i och stöttat oss i vårt arbete. Ett särskilt tack vill vi rikta till personalen vid Hoting och Lugnviks hälsocentraler, de deltagande föreningsledarna samt våra chefer för den tid och engagemang som de lagt ned under året som gått. Vår förhoppning är att den framtagna Jämtlandsmodellen för FaR, inom några år ska finnas fungerande inom hela Jämtlands län. Syftet med denna rapport är att redovisa resultat och erfarenheter av utvecklingsarbetet med konceptet Fysisk aktivitet på Recept (FaR) i Jämtlands län samt att ge förslag till struktur för den fortsatta implementeringen av arbetet med att ordinera fysisk aktivitet på recept i länet. Rapporten syftar även till att ge läsaren kunskap om vad konceptet fysisk aktivitet på recept innebär samt att redovisa de nycklar till framgång som framkommit under arbetets gång som väsentliga ingredienser för genomförande och vidmakthållande av Fysisk aktivitet på Recept i Jämtlands län. Frösön den 17 januari 2005 Elsa Rudsby Strandberg Jämtlands läns landsting Eva Söderberg Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 2 1 SAMMANFATTNING 4 2 INLEDNING 4 3 BAKGRUND 6 3.1 Samverkan 8 3.2 Vad är Fysisk aktivitet på Recept - FaR? 9 3.4 Receptblanketten 10 3.5 Flödesschema 10 4 HUR HAR VI JOBBAT? 11 4.1 Kort beskrivning av hälsocentralerna med omnejd 11 4.2 Arbetet tillsammans med hälsocentraler och föreningar 12 6.0 UPPFYLLELSE AV DELMÅLEN 13 7.0 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR FAR I JÄMTLANDS LÄN 14 8.0 DISKUSSION 15 9.0 BILAGOR 17 3
Slutrapport Regionala riktlinjer för FaR (Fysisk aktivitet Recept) i Jämtlands län 1 Sammanfattning Utvecklingsarbetet Regionala riktlinjer för FaR 1 (Fysisk aktivitet Recept) i Jämtlands län, har haft som syfte att ta tillvara de erfarenheter som gjorts nationellt 2 och anpassa konceptet till de specifika förutsättningar som finns i Jämtlands län. Huvudmålet var att - under 2004 - formulera arbetsmetoder, struktur samt framtida förutsättningar för implementering av FaR i Jämtlands län. Dessutom avsågs att: Kartlägga intresse för FaR vid länets hälsocentraler Öka kunskapen om FaR hos förtroendevalda, chefstjänstemän samt primärvårdens personal. Utveckla utbildningsplan för FaR till primärvårdens personal Genomföra utbildningsinsatser för berörd personal på 1-2 hälsocentraler Kartlägga intresse för FaR hos länets idrottsföreningar I samverkan med SISU Idrottsutbildarna utveckla utbildningsplan för FaR för receptmottagare (ideella föreningar) samt Genomföra utbildningsinsatser för receptmottagare (ideella föreningar) i anslutning till de två utvalda hälsocentralerna. Målgruppen för arbetet har främst varit personalen inom primärvården - i första hand de deltagande pilothälsocentralerna - och omgivande föreningsliv. Sekundärt har arbetet haft till syfte att via receptförskrivande nå patienter med diagnoser passande att behandla med fysisk aktivitet, med stöd av handboken/manualen FYSS 3. I arbetet har hälsocentralerna i Hoting och Lugnvik med omgivande föreningsliv deltagit. En Jämtlandsmodell för FaR har utarbetats med utbildningsplan för hälsocentraler och föreningar (aktivitetsarrangörer). Därtill har ett förslag till ansvarsfördelning mellan de olika parterna tagits fram som stöd för det fortsatta utvecklingsarbetet. Under 2005 ska ytterligare 4-5 hälsocentraler (mål i Landstingsplanen 2005-2007) ges möjlighet och stöd att börja ordinera fysisk aktivitet på recept. 2 Inledning Utvecklingsarbetet Regionala riktlinjer för FaR 4 (Fysisk aktivitet Recept) i Jämtlands län, har haft som syfte att ta tillvara de erfarenheter som gjorts nationellt 2 och anpassa konceptet till de specifika förutsättningar som finns i Jämtlands län. 1 FaR är namnskyddat, men för att underlätta läsförståelsen i texten, väljs att använda enbart ordet FaR 2 Kallings V. Lena, Leijon Matti. Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003. Rapport 2003: 53 3 FYSS = FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. Innehåller en sammanfattning av dagens kunskapsläge (vetenskapligt belagda fakta) om hur man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. se även www.fyss.se 4 FaR är namnskyddat, men för att underlätta läsförståelsen i texten, väljs att använda enbart ordet FaR 4
Huvudmålet var att - under 2004 - formulera arbetsmetoder, struktur samt framtida förutsättningar för implementering av FaR i Jämtlands län. Dessutom avsågs att: Kartlägga intresse för FaR vid länets hälsocentraler Öka kunskapen om FaR hos förtroendevalda, chefstjänstemän samt primärvårdens personal. Utveckla utbildningsplan för FaR till primärvårdens personal Genomföra utbildningsinsatser för berörd personal på 1-2 hälsocentraler Kartlägga intresse för FaR hos länets idrottsföreningar I samverkan med SISU Idrottsutbildarna utveckla utbildningsplan för FaR för receptmottagare (ideella föreningar) samt Genomföra utbildningsinsatser för receptmottagare (ideella föreningar) i anslutning till de två utvalda hälsocentralerna. Målgruppen för arbetet har främst varit personalen inom primärvården - i första hand de deltagande pilothälsocentralerna - och omgivande föreningsliv. Sekundärt har arbetet haft till syfte att via receptförskrivande nå patienter med diagnoser passande att behandla med fysisk aktivitet, med stöd av handboken/manualen FYSS 5. Liten ordförklaringsruta FaR - kommer att i texten oftast skrivas utan, för att göra texten mer lättläst för läsaren Förskrivare - den person som skriver ut recept på fysisk aktivitet. Vanligtvis legitimerad personal såsom läkare, distriktssköterska, sjukgymnast etc. Receptmottagare - förening/ideell organisation/motionsledare etc. som tar emot ett recept på fysisk aktivitet från hälsocentralen. Aktivitetsarrangör - är ett uttryck vi valt för att rubricera de föreningar/ideella organisationer med flera som kan arrangera olika former av motionsaktiviteter 5 FYSS = FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. Innehåller en sammanfattning av dagens kunskapsläge (vetenskapligt belagda fakta) om hur man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. se även www.fyss.se 5
3 Bakgrund Visionen för Jämtlands läns landsting God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län, innebär att människor ska ha en god hälsa och kunna hålla sig friska i ett levande hälsofrämjande län men att de också ska kunna ha ett gott liv i en positiv livsmiljö trots sjukdom eller funktionsnedsättning 6. I den nyligen antagna landstingsplanen slås fast att folkhälsa är ett prioriterat område och att landstinget bidrar i arbetet med att förverkliga den länsgemensamma folkhälsoplanen 7. Som exempel på detta kan nämnas att landstinget bland annat valt att prioritera målområde 6 - En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, som innehåller mål att hälso- och sjukvården ska stimulera till fysisk aktivitet till exempel genom ordination av fysisk aktivitet på recept. Andelen inaktiva i Sverige (enligt Statens folkhälsoinstitut); Medelålders män 25-30 procent Medelålders kvinnor ca 10-15 procent Tonåren upp till medelåldern 10-15 procent De som är fysiskt aktiva till viss del, men inte tillräckligt för att det ska ge hälsovinster, är inte medräknade i siffrorna ovan. Enligt professor Björn Ekblom, Karolinska institutet, motsvarar detta ytterligare varannan person. Detta innebär att 75 procent av Sveriges vuxna befolkning över 30 år inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att må bra 8. Ur ett folkhälsoperspektiv bör en ökning av den fysiska aktiviteten uppmuntras. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, YFA, har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut tagit fram rekommendationer för fysisk aktivitet. Svenska Läkaresällskapets nämnd antog i september 2000 rekommendationen som lyder enligt följande: Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, exempelvis rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Fysisk aktivitet minskar också risken för att få högt blodtryck, åldersdiabetes och tjocktarmscancer. Också livskvaliteten förbättras av fysisk aktivitet på grund av ökat psykiskt välbefinnande och bättre fysisk hälsa. Det föreligger även starka belägg för att fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av benskörhet, benbrott framkallade genom fall, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Mot denna bakgrund bör alla kliniskt verksamma läkare ge patienterna råd angående fysisk aktivitet anpassad till hälsotillstånd och personlig livsstil. I befolkningsenkäten Liv och Hälsa 2003 7 framkommer att många länsinvånare inte är tillräckligt fysiskt aktiva för sin hälsas skull. I enkäten ställdes ett par frågor om hur mycket fysiskt aktiv man ansåg sig vara på sin fritid; dels i vardagen (t.ex. cykling, promenader, tyngre hushållsarbete, snöskottning, trädgårdsarbete, lek med barn) och dels i form av planerad motion och träning (t.ex. gympa, joggning, fotboll, ridning). När det gäller män över 25 år så visar resultaten att minst 42 procent inte är tillräckligt fysiskt aktiv ur hälsosynpunkt och för kvinnorna hamnar siffran på dryga 35 procent. 6 Budget och Landstingsplan 2005-2007, antagen av landstingsfullmäktige 24 november 2004. 7 Jämtlands läns landsting: Folkhälsoplan 2004-2010. Emefte mediabyrå: 2004 8 Ekblom B. Nilsson J, Aktivt liv - vetenskap och praktik: Sisu Idrottsböcker; 2000 6
Liv och Hälsa 2003: Antalet timmar med fysisk aktivitet per vecka fördelad på kön kvinnor män 50 40 30 20 10 0 <1 tim/v 1-2 tim/v 3-4 tim/v 5+ tim Fysisk inaktivitet anses vara en av de viktigaste bakomliggande faktorerna för vuxnas och äldres sjuklighet och för tidig död och enligt professor Björn Ekblom, Karolinska Institutet och Johnny Nilsson, Idrottshögskolan Stockholm 9 kanske även den mest betydelsefulla riskfaktorn för kardiovaskulär död i Sverige. Länets befolkningsenkät visar dessutom att länsinvånarna, precis som i övriga landet, också blir allt mer överviktiga. Cirka 18 procent av jämtländska unga kvinnor i åldern 16-24 år är överviktiga varav knappt fyra procent har fetma och bland män i åldrarna 16-24 år är 22 procent överviktiga (varav knappt tre procent fetma). Motsvarande siffra i åldern 25-44 år är 38 procent för kvinnor (varav nära 15 procent fetma) och 58 procent för män (nära 11 procent fetma). I åldersgruppen 45-64 år är nära 43 procent av kvinnorna och 66 procent av männen överviktiga (varav 13 resp.10 procent fetma). Den definition på övervikt som tillämpas bygger på Body Mass Index (BMI) och gränserna är i enlighet med WHO: s definitioner där normalvikt är ett BMI mellan 18,5-24,9, övervikt har BMI 25-29,9 och fetma ett BMI större eller lika med 30. Body Mass Index beräknas som individens vikt i kg/(längd i meter) 2). I den svenska befolkningen beräknas omkring 47 procent av männen och 35 procent av kvinnorna ha övervikt eller fetma. Landstingsförbundet har uppskattat att kostnaderna för sjukvården som beror på övervikt och fetma beräknas uppgå till tre miljarder kronor år 2003 10. Det finns i dag behov av att inom hälso- och sjukvården finna nya arbetssätt, som inte bara behandlar när vi blir sjuka utan också förebygger sjukdom. Ett arbetssätt, som under de senaste åren såväl nationellt som internationellt vunnit allt större uppmärksamhet, är receptförskriven fysisk aktivitet. Internationellt bedrivs utvecklingsarbete kring förskrivning av fysisk aktivitet framförallt i Storbritannien och USA, men även i Nya 9 Ekblom B. Nilsson J, Aktivt liv - vetenskap och praktik: Sisu Idrottsböcker; 2000 10 Rapport. Kostnadsutveckling i svensk sjukvård relaterad till övervikt och fetma: Landstingsförbundet; 2004 7
Zeeland, Kanada och Australien. För att utveckla arbetsmetoder kring detta område för svenska förhållanden initierade Statens folkhälsoinstitut, ett nationellt pilotprojekt med syfte att utveckla och beskriva arbetsformer för att i förebyggande och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Det finns i dag ett flertal olika modeller för FaR. Kunskapsområdet är relativt nytt och en given modell finns ännu inte. Arbetet med FaR bygger oftast på samverkan mellan förskrivare och receptmottagare inom främst idrottsrörelsen och tar oftast utgångspunkt i lokala förutsättningar. En patient kan få ett recept till aktiviteter som görs i egen regi, men också som en hänvisning till någon aktivitetsarrangör t ex den lokala idrottsföreningen, kyrkan eller en pensionärsorganisation. Idrottens distriktsförbund (DF) är de som oftast koordinerar samverkan mellan hälso- /sjukvården och idrottsföreningarna. Idrottens distriktsförbund i Jämtland är Jämtland- Härjedalens Idrottsförbund 11. I en för landet sammanställd enkät, Fysisk aktivitet på recept i idrottsrörelsen, (oktober 2004) är det endast 4 landsting som ej samverkar med respektive Distriktsförbund (DF) eller SISU Idrottsutbildarna. Halland var ett av försökslänen när den nationella pilotstudien av FaR 12 genomfördes. Deras erfarenheter har varit till stor hjälp och har visat sig fungera som en bra utgångsmodell i Jämtlands län. En aktivitetskatalog tas fram för varje hälsocentral där föreningarnas aktiviteter beskrivs. Aktiviteten utövas på egen hand eller i gruppverksamheter som föreningslivet arrangerar utifrån olika nivåer (se figur). Det är främst lågintensiva aktiviteter i form av promenader, stavgång, lättgympa som erbjuds. Vad gäller aktivitetsarrangörernas utbildning har SISU Idrottsutbildarna på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut tagit fram en utbildningsplan 13 som fungerat som stöd även för uppbyggnadsarbetet med FaR i Jämtlands län. 3.1 Samverkan Arbetet med fysisk aktivitet på recept har haft som syfte att finna en modell som främjar ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och aktivitetsarrangörerna i länet, för att stimulera och stödja människor till ökad fysisk aktivitet. Samverkan mellan landstinget och frivilligorganisationer är en förutsättning för att FaR-konceptet över huvud taget ska kunna tillämpas - det måste finnas organisationer som har möjlighet att ta hand om patienter som får FaR förskrivet och erbjuda lämpliga/avpassade motionsformer och motivation till den egna ansträngningen. Skälet för landstinget att samverka med Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund (Jämtlands DF) i detta är dels de goda erfarenheterna av samarbetet i tidigare genomfört arbete att ta fram en regional folkhälsoplan (projekt Hälsosam 11 J-H Idrottsförbund är en ideell förening vars uppgift är att vara företrädande, ge rådgivning, stöd och service samt skapa goda förutsättningar för länets SDF, (specialidrottsdistriktsförbund) och idrottsföreningar. I Jämtlands län finns 58 olika specialidrotter och 532 idrottsföreningar. J-H Idrottsförbund arbetar bl a med elitidrottsstöd, folkhälsofrågor, regional utveckling samt med barn och ungdomsidrott. 12 Kallings V. Lena, Leijon Matti. Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003. Rapport 2003: 53 13 Bergdahl Ann-Gerd. Utbildningsplan - FaR utbildning för idrottsledare: SISU Idrottsutbildarna; 2004. 8
länsutveckling), dels J-H Idrottsförbunds stora kontaktnät och goda organisation då det gäller att etablera lokala möjligheter till fysisk aktivitet i grupp. För 2004 tecknades ett samverkansavtal för utvecklingsarbetet kring FaR mellan Jämtlands läns landsting och J-H Idrottsförbund. Landstingets roll i detta var att informera om och utbilda personal inom länets hälsocentraler i konceptet FaR och J-H Idrottsförbunds roll var att samordna idrottsföreningar och andra föreningar och utbilda dessa till att bli receptmottagare och aktivitetsledare. En samverkansgrupp med representation från landstinget och J-H Idrottsförbund bildades för att följa och stödja utvecklingsarbetet. 3.2 Vad är Fysisk aktivitet på Recept - FaR? Fysisk aktivitet på recept innebär att man ordinerar fysisk aktivitet på motsvarande sätt som ett läkemedel, d.v.s. tar upp anamnes, ger ordination på en receptblankett samt följer upp behandlingsresultatet. Fysisk aktivitet på recept kan användas både i förebyggande och behandlande syfte och användas till såväl friska som sjuka personer. Receptet ska vara individuellt anpassat avseende dosering (intensitet, behandlingsperiodens längd och frekvens) och typ av aktivitet. Till hjälp har förskrivaren manualen FYSS som innehåller; 30 olika sjukdomsområden (inklusive normaltillståndet) såsom hypertoni, obesitas, osteoporos, hjärtsvikt, astma, KOL, kronisk njurinsufficiens m.m. Fysisk aktivitet på recept Sammanfattning av dagens kunskapsläge om hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. Förslag på olika fysiska aktiviteter med hänsyn till aktuellt hälsotillstånd, ålder, kön, kroppskonstitution m.m. Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier. Receptblankett med instruktion för ifyllande. Den som förskriver recept på fysisk aktivitet ska ha god kompetens och tillräcklig kunskap om den aktuella patientens hälsostatus. Det är också viktigt med god kunskap om effekterna av fysisk aktivitet, då somliga tillstånd innebär att vissa aktiviteter är olämpliga (se FYSSmanualen). Statens folkhälsoinstitut innehar registrerat varumärkesskydd för kännetecknet Fysisk aktivitet på Recept, FaR. FaR är en förkortning för Fysisk aktivitet på Recept. I FaR-konceptet ingår såväl receptblanketten, förskrivningen med hjälp av manualen FYSS 14, receptets väg genom hälso- och sjukvården ( flödesschema ) fram till de deltagande föreningarna men även de grundläggande utbildningsinsatser som behövs inom både hälso- och sjukvården samt för de deltagande aktivitetsarrangörerna, där bland annat kunskap om metoden det motiverande samtalet 15 är en viktig del. De flesta vuxna som är fysiskt inaktiva vill börja motionera, men många behöver stöd och hjälp. En kort rådgivning på fem minuter har visat sig tillräcklig för att motivera dem till att ta första steget till Hans Boberg och Åsa Brantholm provar på metoden det motiverande samtalet. Det här med motion, hur ser Du på det? 14 FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling - manual för ordination av fysisk aktivitet på recept innehållande en sammanfattning av dagens kunskapsläge om hur man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. Internetadress: www.fyss.se 15 Holm Ivarsson, B. Det motiverande samtalet om tobaksvanor. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut;2003 9
ett fysiskt aktivt liv. Att utnyttja de löpande patientkontakterna för en kort och strukturerad rådgivning är därför basen för en framgångsrik livsstilsförändring. Det motiverande samtalet är grunden för påverkan inom alla livsstilsbeteenden. 3.4 Receptblanketten Nationellt så startade arbetet med fysisk aktivitet på recept i samband med kraftsamlingen Sätt Sverige i rörelse 2001, med Statens folkhälsoinstitut som initiativtagare. I detta arbete togs en speciell receptblankett fram tillsammans med instruktioner hur att använda och fylla i receptet. Receptet (se bilaga) måste vara specifikt med klara och tydliga råd om: Typ av lämplig fysisk aktivitet för den individuella patienten. Dos, det vill säga intensiteten på varje aktivitetspass, hur länge varje pass ska pågå och frekvens (antal gånger per vecka). Förväntad effekt (efter exempelvis hur lång tid man kan förvänta sig en effekt på blodtrycket). Tid för återbesök 3.5 Flödesschema Vid fysisk aktivitet på recept - enligt FaR - är det hälso- och sjukvården som utfärdar receptet medan mottagare av receptet är antingen patienten själv eller förening/organisation som kan erbjuda verksamhet med ledare utbildade i enlighet med nationella rekommendationer. Till stöd för arbetet behövs samordnare både på central och lokal nivå inom hälso- och sjukvården och samordnare för aktivitetsarrangörerna, (J-H Idrottsförbund) samt kontaktpersoner i respektive förening. En aktivitetskatalog tas fram för varje hälsocentral där föreningarnas aktiviteter beskrivs. Aktiviteten utövas på egen hand eller i gruppverksamheter som föreningslivet arrangerar. Det är främst lågintensiva aktiviteter i form av promenader, stavgång, lättgympa som erbjuds. Verksamheten kan enkelt beskrivas i form av ett flödesschema, som visar hur kommunikationen sker mellan hälsocentral, patient och/eller förening. Möte med patienten (samtal, motivation, diagnos/åtgärd, annan åtgärd?) Recept med hjälp av FYSS Dokumentation i journal Patient Uppföljningsrutiner (inom HC, feedback och föreningar) Flödesschema för receptet. Dokumentation Samordnare på HC Förening alt.ledare kundkontakt 10
4 Hur har vi jobbat? Arbetet med att förankra en kommande Jämtlandsmodell av konceptet Fysisk aktivitet på recept, har pågått relativt lång tid och första förankringstillfället ägde rum redan hösten 2002. Detta har inneburit en hel del presentationer och diskussioner kring möjligheterna med att ordinera fysisk aktivitet. Det är förtroendevalda och tjänstemän främst inom J-H Idrottsförbund och Jämtlands läns landsting som fått ta del av träffarna, men även personal inom primärvården och föreningsledare inom idrotten har vid olika tillfällen fått höra hur det nationella arbetet bedrivits. Nedan följer ett antal olika tillfällen där konceptet FaR har presenterats/diskuterats fram till etablerad kontakt med två försöks-hälsocentraler; September 2002 Utbildningsdag för sjuksköterskor/sjukgym n-aster, primärvården, (Inbjuden gäst Anna Östbom, Landstinget Halland) April 2003 Informationsträff nyckelpersoner (politiker, chefstjänstemän.) Inbjudna gäster från FaR-arbetet i Sverige; Lena Kallings FHI och Matti Leijon Maj 2003 Information till personalpolitiska delegationen, JLL September 2003 Information till J-H Idrottsförbunds styrelse Februari 2004 Primärvårdens Inspirationsdagar monter+seminarium November 2003 Möte landstingsledning - J-H Idrottsförbund angående samverkan kring FaR Oktober 2003 SISU Idrottsutbildarna ledarutbildning i Vålådalen Oktober 2003 Träff/info Primärvårdens ledningsgrupp, bland annat primärvårdsöverläkare Alf Lerner Februari 2004 Kontakt med Lugnvik och Hoting som etablerade försökshälsocentraler, parallellt med föreningskontakter på respektive ort. 4.1 Kort beskrivning av hälsocentralerna med omnejd I dialog med primärvårdsöverläkare Alf Lerner och chefen på Enheten för samhällsmedicin och folkhälsa Christina Reuterwall, föll valet på att arbeta tillsammans med två av länets tjugonio hälsocentraler, i uppbyggandet av modellen. Avgörande för valet av hälsocentralerna Hoting i norra Jämtland och Lugnvik i Östersunds utkant, var främst personalens intresse att delta. Men även det faktum att se om förutsättningarna för konceptet FaR i Jämtlands län kan variera mellan glesbygd (Hoting) och tätort (Lugnvik) finns med. 11
Hotings hälsocentral Femton mil norr om Östersund i Strömsunds kommun ligger Hotings hälsocentral. Strömsund är en utpräglad glesbygdskommun, den nordligaste av Jämtlands åtta kommuner Kommunen har en hög andel äldre i sin befolkning. Av den totala befolkningen på 13 267 personer var nära 25 procent, eller 3299 personer, 65 år eller äldre (2003-12-31). I Hoting bor knappt 900 personer men upptagningsområdet för hälsocentralen är Tåsjöbygden vilket innebär ca 1900 personer. Av dessa var 29 procent 65 år eller äldre per 1/1 2003 (utredare Göran Rydqvist, primärvårdsförvaltningen). Föreningar i Hotingstrakten med intresse för FaR I arbetet med att etablera konceptet Fysisk aktivitet på Recept, behövs ett intresserat föreningsliv som mottagare för de patienter som kan komma att ordineras fysisk aktivitet från primärvården för att få stöd för att öka sin fysiska aktivitet. I Tåsjöbygden innebär detta följande föreningsliv: Tåsjö IF, Rossöns IF, Hotings IF, Backe IF samt pensionärsorganisationen PRO Hoting. Lugnviks hälsocentral Lugnviks hälsocentral finns i Östersunds kommun, vilken är länets största kommun med 58 361 invånare (2003-12-31). Kommunen har mindre andel äldre invånare än övriga länskommuner, - ca 17 procent av befolkningen är 65 år eller äldre. Föreningar kring Lugnvik med intresse för FaR Kring Lugnviks hälsocentral finns ett större utbud av föreningsliv, mycket tack vare närheten till Östersund. Följande föreningar anmälde intresse att delta i uppbyggnaden av konceptet FaR: Östersund/Frösö Ridklubb, Lugnviks Gymnastikförening, Friskis & Svettis IF, Korpen Storsjön, Östersunds Orienteringsklubb, Badmintonklubben Boston. Därtill ville pensionärsorganisationerna PRO och SPF samt Lugnvikskyrkan delta. 4.2 Arbetet tillsammans med hälsocentraler och föreningar Delaktighet från de deltagande föreningarna och hälsocentralerna i utformandet av gemensamma arbetsmetoder och hållbar struktur för arbetet med ordination av fysisk aktivitet på recept, har varit den röda tråden i vårt utvecklingsarbete. Aktivitetsarrangörerna/föreningarna Föreningarna bjöds in till inledande informationskväll om konceptet FaR och därefter följdes denna träff upp med en s.k. idékväll, där de föreningar som valde att gå vidare i samarbetet, gavs möjlighet att diskutera hur deras roll i detta skulle utformas. Som exempel på vad som diskuterades kan nämnas vilka lokaler som finns till förfogande lokalt, vilka nya aktiviteter som skulle kunna utformas eller hur befintliga aktiviteter skulle kunna omformas för att bättre passa målgruppen FaR-patienter. Efter detta arrangerades en speciell Aktivitetsledarutbildning för de föreningsledare som ville ta emot patienter med FaR-recept. (Se bilaga). Detta arbete skedde i samverkan mellan landstinget, J-H Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. 12
Hälsocentralerna De deltagande hälsocentralerna samlade all personal till ett personalmöte där de fick inledande information om konceptet FaR. Detta följdes sedan upp med två utbildningstillfällen kring bl a innehållet i FYSS och hur man håller ett motiverande samtal. Hälsocentraler och föreningar tillsammans Stor vikt lades också på gemensamt arbete med både aktivitetsarrangörerna/föreningarna och hälsocentralerna i utformande av ett bra flöde på receptets gång från det att hälsocentralens personal skriver FaR-receptet till patienten, till dess att patienten är i aktiv verksamhet hos mottagande förening. Utvecklingsarbetet avslutades med en gemensam uppsamlande helg på Åre Continental Inn, där både föreningsledare och hälsocentralernas personal deltog. Syftet med helgen var både att låta de olika aktörerna mötas i erfarenhetsutbyte och kunskapspåfyllande, men också att ha en trevlig helg tillsammans för att stärka de lokala nätverken mellan föreningsliv och hälsocentral. 6.0 Uppfyllelse av delmålen Nedan följer en sammanställning av de olika delmålen och hur arbetet bedrivits för att uppnå dem. Delmål Kartlägga intresse för FaR vid länets hälsocentraler Öka kunskapen om FaR hos förtroendevalda, chefstjänstemän samt primärvårdens personal. Utveckla utbildningsplan för FaR till primärvårdens personal Uppfyllelse av delmål Enkät skickades ut mars 2004 till alla enhetschefer vid länets hälsocentraler. Syftet med enkäten var dels att kartlägga intresset för FaR men även undersöka i vilken mån konceptet FaR var känt och om personalen fått utbildning i Motiverande samtal. Av 29 hälsocentraler inkom svar från knappt hälften. Alla hade hört talas om FYSS och FaR och i stort sett samtliga ordinerade redan fysisk aktivitet som behandlingsform. Dock utan att använda FYSS i någon större omfattning. Diagnoserna var främst hypertoni (9), Övervikt (7) Rörelseapparaten (7), DM (6), Hjärt-kärlsjukdomar (5). Även sömnbesvär, depression, astma fanns med men i liten omfattning. Har skett främst genom olika utbildnings- och informationstillfällen som finns beskrivna ovan under rubriken Hur har vi jobbat? Har skett i samverkan med hälsocentralerna, SISU Idrottsutbildarna, J-H IF och JLL. Innefattar inledande information om konceptet FaR, fördjupande FYSS- och FaR-kunskap och Motiverande samtalsteknik. Genomförs förslagsvis på en informationsträff samt 2 halvdagars utbildning. Utbildningspärm framtagen. Genomföra utbildningsinsatser för berörd Har genomförts enligt ovanstående utbildningsplan 13
personal på 1-2 hälsocentraler Kartlägga intresse för FaR hos länets idrottsföreningar I samverkan med SISU Idrottsutbildarna utveckla utbildningsplan för FaR för receptmottagare (ideella föreningar) Genomföra utbildningsinsatser för receptmottagare (ideella föreningar) i anslutning till de två utvalda HC. för båda hälsocentralerna Detta har skett med hjälp av J-H IF: s projekt Idrottens roll vid FaR Har skett med utgångspunkt från nationellt framtaget material, som anpassats till lokala förhållanden i Jämtland. Utbildningspärm framtagen. Har genomförts i 2 versioner. I Hoting som en heldagsutbildning och i Östersund i studiecirkelform med tre träffar. Total tid ca 8 timmar för båda varianterna. 7.0 Framgångsfaktorer för FaR i Jämtlands län Både internationellt och nationellt finns idag en rad identifierade framgångsfaktorer för arbete med FaR 16. I nedanstående lista har de viktigaste sammanställts; Anpassa FaR efter de lokala förutsättningarna, hitta samverkan i närområdet. Utse en samordnare både inom primärvården och för föreningarna/idrotten. Att en stabil samverkan mellan vårdpersonal och föreningsliv etableras och fortlever. Att det finns kontaktpersoner i alla medverkande föreningar. En tydlig modell där man vet sin uppgift och vilka man kan kontakta. Tydlig sammanhållande ledning. Lokala nätverk som stöder fortsatt fysisk aktivitet efter avslutad förskrivning. Under arbetet med en Jämtlandsmodell av FaR har vi utgått från dessa framgångsfaktorer men även funnit ytterligare några som vi vill lyfta fram i vårt arbete; Intresse för fysisk aktivitet bland personalen har i de nationella erfarenheterna angetts som en framgångsfaktor, vilket vi också sett ha betydelse i vårt arbete. Detta går naturligtvis inte att applicera med automatik på alla hälsocentraler, men att uppmuntra den egna personalen till utövande av fysisk aktivitet för sin egen skull, kan vara viktigt stöd för genomförandet av FaR. Att all personal på hälsocentralerna - och inte bara de som kommer att förskriva receptet - finns med på informationstillfällen och utbildningar har vi också sett som framgångsfaktor. Detta gör att alla känner sig ha del av konceptet - och alla kan dessutom på olika sätt i möten med den enskilde patienten vara ett stöd. Att utse personer från de samverkande organisationerna, med mandat att jobba gränsöverskridande inom och utom sin egen organisation, på det sätt som de båda samordnarna (Eva och Elsa) gjort, anser vi också vara en viktig del av framgången. Dels ger detta kontinuitet och underlättar kontakten för de deltagande föreningarna/hälsocentralerna men har också betydelse för att organisationerna lättare samlas kring det gemensamma arbetet. 16 Kallings V. Lena, Leijon Matti. Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003. Rapport 2003: 53 14
Gemensamma utbildningsträffar/uppföljningsträffar för både personalen på hälsocentralerna och föreningsledarna är också av vikt för vidmakthållandet av konceptet. Bland annat då detta ger en möjlighet till dialog som gör att eventuella missförstånd tidigt kan undanröjas, men också att alla deltagande fått samma grundläggande kunskap/information bedömer vi som väsentligt. Genomgång av metoden det motiverande samtalet är ett viktigt inslag i utbildning av hälsocentralens personal. Detta är ett värdefullt och användbart instrument för att lättare lyssna och hjälpa patienten att hitta sin egen motivation i den fas som individen befinner sig i. Det är viktigt att hälsocentralerna - och de deltagande föreningarna - avsätter tid för att bygga upp sin organisation kring FaR, så att både förskrivare (hälsocentralerna) och receptmottagare (föreningarna) samtidigt är beredda att starta FaR-verksamhet. Vår bedömning är att det kan ta upp till ett halvår innan föreningsliv och hälsocentral ligger i fas med varandra för det gemensamma arbetet. En för varje hälsocentral sammanställd aktivitetskatalog innehållande aktuella motionsaktiviteter möjliga att ordinera fysisk aktivitet på recept till förstärker och utvecklar kontakterna med det lokala föreningslivet. Tydligt formulerade avtal mellan samverkande aktörer gällande var och ens uppdrag och ansvar i det gemensamma arbetet ger förutsättningar för samsyn och långsiktighet. (Se bilaga förslag ansvarsfördelning) 8.0 Diskussion Samverkansmodeller tar tid att bygga. Ett stöd för att detta ska lyckas är att det tänkta utvecklingsarbetet noga förankras och diskuteras hos de ingående aktörerna. Gällande arbetet för att få genomföra ett modellbygge av FaR i Jämtlands län så har förankringsprocessen pågått en lång tid där många människor fått information och presentation, vilket bör kunna utgöra ett gott stöd för det fortsatta arbetet med att introducera FaR på flera hälsocentraler i länet. Genom att samordnarna från J-H Idrottsförbund och landstinget, hela tiden jobbat med tät dialog med de deltagande hälsocentralerna och föreningarna, har det funnits möjlighet att justera handlingsplanen och modellen under hand, något som också är väsentligt för framgång gällande andra hälsocentraler med omgivande föreningsliv. Inte minst när det gäller hur själva receptet internt ska hanteras på hälsocentralen, så är det viktigt att personalen själva tänkt till över bästa möjlighet, - vilket vi kallat att ta fram ett flödesschema för FaR på hälsocentralen. I dagsläget finns också ett stort intresse bland patienterna för livsstilfrågorna. Enligt de patientenkäter som årligen genomförs på landstinget ser nära 75 procent av de svarande positivt på att bli tillfrågad om sina livsstilsvanor (tobak, alkohol, motion ), vilket i sig bör kunna ses som en fingervisning att det är rätt i tiden att - inom vården - finna komplement till traditionell läkemedelsbehandling, vilket bör ge ett stöd för modellen FaR. Hinder finns dock och är viktiga att vara medveten om både när det gäller den framtida implementeringen och vidmakthållandet i större skala. Att landstinget träder in i en ny 15
organisationsform 2005 kan eventuellt ses som ett hinder. Omorganisationer leder ofta till stress och frustration hos personalen och då kan nya utvecklingsarbeten kännas övermäktiga att arbeta med. Många projekt har också bedrivits inom landstingets verksamhet, viket i sig gör att personalen kan känna projekttrötthet och därför inte vilja engagera sig i FaR. Omvänt så ligger det också en styrka för arbetet med FaR i den nya organisationen, då landstingsplanen 2005-2007 mycket tydligt uttalar att arbetet ska genomsyras av ett folkhälsoperspektiv och ha ett synsätt med patienten i fokus. För att om möjligt hantera dessa hinder så har vi valt när vi introducerat konceptet FaR att se detta som ett utvecklingsarbete som har stöd av bland annat prioriteringsutredningen 17 och Hälso- och sjukvårdslagen 18. Det är också av vikt att vara medveten om att de två samverkande organisationerna har olika arbetssätt och kultur. Landstingets arbetssätt kan upplevas långsamt och omständligt då J-H Idrottsförbund (och de deltagande föreningarna) är vana att jobba med snabba beslut och snabb hantering. Tydligt formulerade avtal mellan de samverkande aktörerna rörande var och ens uppdrag och ansvar i det gemensamma arbetet, samt en tät dialog dels på verksamhetsnivå och dels på chefsnivå är därför viktigt för att säkerställa ett gott samarbete på både kort och lång sikt. Att utarbeta en Jämtlandsmodell för FaR - och inte bara kopiera befintlig modell från annan del av landet -, har varit ett viktigt fokus i arbetet och troligen också väsentligt för vidmakthållandet i framtiden, eftersom det går att ta hänsyn till de lokala förutsättningarna som finns på ort och ställe - och som kan vara unika för ett glesbygdslän som Jämtland. En Jämtlandsmodell av FaR ger också en möjlighet för föreningslivet att utvecklas, och skapar troligen även möjlighet till nya mötesplatser för människor i bygden, vilket är positivt för den lokala bygdens utveckling och överlevnad. 17 Prioriteringsutredningen, 1996/97:60 Förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom. I det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd 18 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763; 1,2,2c,3.8 Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser. 16
9.0 Bilagor Bilaga Förslag till ansvarsfördelning rörande FaR i Jämtlands län En av framgångsfaktorerna som fastslagits nationellt är vikten av att utforma en modell där alla inblandade aktörer tydligt vet sin roll och sitt mandat. Det handlar inte bara om att skapa ett gott klimat och samarbete på den lokala nivån, mellan hälsocentral och föreningsliv. För att det ska fungera på lokal nivå, behövs även en god samverkan på den övergripande organisationsnivån med långsiktighet och tydlighet i vad man gemensamt vill uppnå med denna samverkan. För att förskrivning av fysisk aktivitet på recept ska fungera på sikt och över hela länet krävs långsiktigt arbete i två steg; 1. att utbilda förskrivare och mottagare samt bygga upp samarbetet 2. underhålla/vidmakthålla samarbete Uppbyggnadsarbetet finansieras huvudsakligen av landstinget, dels genom egna arbetsinsatser dels genom medel till samverkanspartner. Gällande det fortsatta arbetet för 2005 regleras detta genom samverkansavtal mellan landstinget och J-H Idrottsförbund. Arbetet med att finna en Jämtlandsmodell av FaR bygger på ett långt och gott samarbete mellan landstinget och länets idrottsförbund - något som dock inte är ett samarbete unikt för Jämtlands län. På samma sätt har de flesta län byggt sin samverkan kring det regionala FaR-arbetet 19. Det förslag till ansvarsfördelning som nedan följer bygger på dessa gemensamma erfarenheter som landstinget och J-H Idrottsförbund har av pilotarbetet kring FaR i Jämtlands län under hösten 2004. Landstinget Regionala utvecklingsstaben, folkhälsostrategen Landstingets folkhälsostrateg; Ansvarar för långsiktiga samverkansavtal rörande FaR-arbetet i Jämtlands län Ansvarar för att FaR-samordnare utses inom landstinget Utarbetar långsiktig länsövergripande handlings- och tidplan för FaR-arbetet i länet, i samverkan med landstingets FaR-samordnare och J-H Idrottsförbunds FaRsamordnare. Medverkar till att erfarenheterna kring länets utvecklingsarbete för FaR sprids. Har ansvar för uppföljning av FaR-arbetet, både uppbyggnad och utvärdering/tillämpning Landstingets FaR-samordnare ansvarar för; Tillsammans med J-H Idrottsförbunds FaR-samordnare ta fram arbetsplan för att nå målet att ytterligare 4-5 hälsocentraler ska kunna förskriva FaR i slutet av 2005 (mål i landstingsplan 2005-2007) Medverka i arbetet med långsiktig arbets- och tidplan för FaR-arbetet i länet Arbeta enligt länsövergripande handlings- och tidplan för FaR-arbetet i länet 19 Kallings V. Lena, Leijon Matti. Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept FaR. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2003. Rapport 2003: 53 17
Bilaga Samordna utvecklingsarbetet för FaR vid deltagande hälsocentraler samt säkerställa att arbetsstrukturen för FaR efterföljs. Tillsammans med J-H Idrottsförbunds FaR-samordnare etablera kontakt med lokala aktivitetsarrangörer Utgöra länk mellan J-H Idrottsförbund och hälsocentraler Tillsammans med J-H Idrottsförbund arrangera och genomföra utbildningsinsatser för föreningslivets aktivitetsledare och personal på respektive hälsocentral Tillsammans med J-H Idrottsförbund stimulera till erfarenhetsutbyte kring FaR genom återkommande regionala träffar för medverkande hälsocentraler samt föreningsliv Landstinget Hälsocentralerna Respektive hälsocentral ansvarar för att; Utse kontaktpersoner för FaR-arbetet på hälsocentralen; dels mellan hälsocentralen och landstingets FaR-samordnare, dels mellan hälsocentralen och de lokala aktivitetsarrangörerna Årligen; sammanställa FaR -arbetet t.ex. rapportera statistik, ge förbättringsförslag Verka för att samverkan mellan hälsocentral och föreningsliv fortlever Samverka med landstingets FaR-samordnare kring intern (kontinuerlig) fortbildning/underhåll kring FaR/FYSS för hälsocentralens personal Tillsammans med landstingets FaR-samordnare ta fram en genomförandeplan för FaR på hälsocentralen (t ex vilka rutiner, datum för utbildningsinsatser m m) Främja användandet av framtaget informationsmaterial som stöd i det lokala arbetet med FaR exempelvis broschyrer, posterutställning, livsstilsdator etc. J-H Idrottsförbunds FaR-samordnare ansvarar för; Rekrytera aktivitetsarrangörer och ledare Tillsammans med landstingets folkhälsostrateg ta fram långsiktig genomförandeplan för 2005 och framåt Tillsammans med landstingets FaR-samordnare arrangera och genomföra fortbildningsinsatser för föreningslivets aktivitetsledare och personal på respektive hälsocentral Sammanställa och anpassa lämpliga aktiviteter i en för varje hälsocentral sammanställd aktivitetskatalog Medverka till att erfarenheterna kring länets utvecklingsarbete för FaR sprids Tillsammans med landstingets FaR-samordnare stimulera till erfarenhetsutbyte kring FaR genom återkommande regionala träffar för medverkande hälsocentraler samt föreningsliv Aktivitetsarrangörer Respektive förening som ingår i FaR svarar för att; Ansvariga kontaktpersoner är nåbara enligt uppgifter i aktivitetskatalogen Ansvarig ledare tar kontakt med deltagaren som fått receptet om inte deltagaren själv hört av sig inom 14 dagar. Delta i det nätverk som upprättas i samverkan med respektive hälsocentral FaR-aktiva ledare genomgår aktivitetsledarutbildning 18
Bilaga Instruktioner till ifyllandet av receptblanketten Fysisk aktivitet på recept är ett komplement till eller ersätter läkemedel. Den som skriver ut fysisk aktivitet på recept ska ha god kompetens och tillräcklig kunskap om den aktuella patientens hälso- och sjukdomsstatus, eftersom det vid vissa sjukdomstillstånd kan finnas aktiviteter som är direkt olämpliga (se vidare under respektive kapitel i FYSS). Receptförskrivaren ska med signum ange om speciella försiktighetsmått behöver iakttas eller ej. F= Försiktig start En signering för F innebär att det är något speciellt, exempelvis en psykisk skörhet, ångest eller kraftig rädsla för att deltaga i en grupp. U= Undvik vissa aktiviteter Signering här kan vara motiverat om patienten exempelvis är inkontinent och därför bör undvika hopp. Det kan också handla om att vissa aktiviteter är kontraindicerade vid vissa sjukdomstillstånd (se vidare under respektive kapitel i FYSS). 0= Inga speciella försiktighetsmått Signering här görs då inga särskilda kontraindikationer finns eller specifika försiktighetsmått måste iakttas. Träningsform och intensitet anges genom kryssmarkeringar. Träningsperiodens längd eller antal träningstillfällen anges om man vill se patienten igen efter en viss tid. Tid för återbesök kan då anges längst ner till höger på blanketten. Träningspassens längd och frekvens anges i fältet för dosering, användning, ändamål. Det är viktigt att vara överens med patienten om hur skälet för receptet anges, dvs. om diagnosen ska anges tydligt eller skälet anges på annat sätt. Om endast en träningsform/aktivitet förskrivs snedsträckas ruta 2. Receptförskrivaren skriver under receptet. Längst ner på blanketten ska anges var receptet kan lösas in. Det finns vid förskrivning av fysisk aktivitet ingen självklar enda mottagare. En diskussion bör därför föras med patienten om vad som passar bäst med tanke på patientens önskemål, tidigare erfarenheter, sjukdomstillstånd och sjukdomsgrad med mera. Rutan för prissättning kan användas av aktivitetsledaren för att ange om patientens pris är subventionerat, till exempel av landstinget. Blankettens baksida används av aktivitetsledaren så att patienten vid återbesök lätt kan redovisa vilken typ av aktivitet som valts och hur många gånger den genomförts. Om patienten ordinerats promenader eller andra aktiviteter i egen regi kan hon/han själv fylla i dessa uppgifter. 19
Bilaga Utbildningsplan för Hälso- och sjukvården i Fysisk aktivitet på Recept (FaR ) i Jämtlands län Förutsättningar för deltagande i utbildningen; Gemensamt intresse och överenskommelse på hälsocentralen att arbeta med förskrivning av fysisk aktivitet på recept All personal bör ges möjlighet att delta vid utbildningstillfällena - även de som inte kommer att skriva ut recept. Detta gör att alla känner sig ha del av konceptet - och alla kan dessutom på olika sätt i möten med den enskilde patienten vara ett stöd. Utbildningens syfte; Att ge kunskap till hälso- och sjukvårdens personal om konceptet FaR - Fysisk aktivitet på Recept i Jämtlands län Att personalen ska få en grund i hur manualen FYSS20 används som stöd i receptförskrivande av fysisk aktivitet Att öka kännedomen om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande samt hälso- och sjukvårdens roll i folkhälsoarbetet Att skapa förståelse för helheten, olika organisationers förutsättningar och roller i konceptet FaR Utbildningen omfattas av; En inledande informationsträff och därefter 2 utbildningstillfällen (halvdagar) Steg 1: Informationsträff (ca 1,5 timme) Presentation av konceptet FaR - Fysisk aktivitet på Recept i Jämtlands län (erfarenheter från utvecklingsarbetet med modellen FaR i Jämtlands län, förutsättningar för deltagande, orientering om olika begrepp) Steg 2: Utbildningsdag 1 (ca 4 timmar) Introduktion i Motiverande samtalsteknik. Genomgång av receptblanketten, flödesschema. Diskussion kring fallbeskrivningar utifrån FYSS-manualen Steg 3: Utbildningsdag 2 (ca 4 timmar) Utbildningsträffen gemensam med aktivitetsledare från deltagande föreningar. Repetition, fördjupning, diskussion. Möjlighet till att prova på FaR -aktiviteter. 20 FYSS = FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. Innehåller en sammanfattning av dagens kunskapsläge (vetenskapligt belagda fakta) om hur man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. se även www.fyss.se 20
Bilaga Utbildningsplan för Aktivitetsledare i Fysisk aktivitet på Recept (FaR ) i Jämtlands län Utbildningens syfte Att förbereda de ledare som kommer att få deltagare med recept på fysisk aktivitet till sina aktiviteter. Att utbilda övriga personer inom idrotten som kommer att ha kontakt med fysisk aktivitet på recept. Att öka kännedomen om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande, idrottens roll i folkhälsoarbetet, FaR-konceptet och ledarrollen. Att skapa förståelse för helheten, olika organisationers förutsättningar och roller. Förkunskap Ledarna ska ha lämplig grundutbildning, kunskap och erfarenhet av den avsedda aktiviteten. Tid 8-10 studietimmar. Innehåll: Hälsoinriktad fysisk aktivitet Syfte: Belysa att idrotten är en viktig part i folkhälsoarbetet. Att redogöra för de riktlinjer som finns. Vad står i FYSS om hälsoinriktad fysisk aktivitet? Vad utgår receptförskrivarna ifrån? Medvetandegöra skillnaden mellan prestations- och hälsoinriktad träning. Att ta upp: Idrottens roll i folkhälsoarbetet. Den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa i förebyggande syfte och som ett led i behandling vid vanliga sjukdomstillstånd. Klargöra skillnaden mellan hälsoinriktad och prestationsinriktad fysisk aktivitet. FaR Fysisk aktivitet på recept Syfte: Utifrån den nivå utbildningen genomförs (förbunds-, distrikts- eller föreningsnivå) förklara vad FaR är för någonting. Om det finns en konkret modell är det viktigt att noga presentera den, flödesscheman, kontaktpersoner mm. Var finns jag, min förening? Vilken uppgift har jag? Rättigheter skyldigheter Förtydliga var det medicinska ansvaret ligger! Finns det grupper för speciella åkommor? Vilken kompetens behövs? Vilket ansvar har ledaren, föreningen? Det är viktigt att alla ser sin roll i det hela! Att ta upp: Klargöra för hur FaR organisationen ser ut. Vilka parter som är med och deras uppgifter? Ev. avtal och ekonomi? Vilken roll de enskilda ledarna har? Behövs återrapportering, vad säger sekretesslagen? FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Syfte: Att ledarna ska känna till vad FYSS är och att den ligger som grund för ordinationerna. Förstå receptens utformning. Att ta upp: Vad är FYSS? Hur, varför och för vem har den uppkommit? Innehåll och syfte. Ex på FYSS rekommendationer vad kan stå på recepten. Ledarrollen Syfte: Att få ledaren att känna sig trygg i sin roll. Vad förväntas av mig? Skillnader mot min tidigare ledarroll? Att ta upp: Vad innebär det att vara ledare för deltagare i inom FaR förväntningar, förhållningssätt. Hur förändras en vana? Vilket stöd behöver individen, motivation? 21
Bilaga Exempel ur Lugnviks aktivitetskatalog Hösten 2004 Exempel på motionsaktivitet i Lugnviks aktivitetskatalog Hösten 2004 22