Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@
Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom? Upplägg för idag Barnfattigdom Sverige Örebro Orsaker till fattigdom Effekter av fattigdom Vardagens arenor Diskussion
Fattigdom Absolut fattigdom Mat, kläder, boende Absolut fattigdom är konstant över tid och geografisk plats Absolut fattigdom handlar om att vara oförmögen att hålla sig själv vid liv Biologiska faktorer Kritik behov varierar beroende på tid och plats t.ex. kräver olika klimat olika kläder. Inga sociala faktorer tas upp. Relativ fattigdom Relaterat till levnadsstandarden i landet Relativ fattigdom varierar över tid och plats En relativt fattig person är fattig i jämfört med andra personer. Att inte kunna konsumera och hålla en lägst socialt accepterad konsumtionsnivå leder till att personen blir fattig i relativa termer Sociala faktorer Kritik subjektiv, när ser individen sig själv som fattig och hur mäter man detta på ett bra och metodologiskt säkert sätt?
Hur mäter vi barnfattigdom? Nationellt finns inget officiellt sätt att mäta fattigdom. Vanliga mått: EU: 60 % av medianinkomsten i ett land. Problem: Mäter bara inkomster inte utgifter Om inkomsten ökar i den högsta inkomstklassen men inte i de andra, påverkas medianinkomsten och andelen fattiga ökar. Alla mått har sina fördelar och nackdelar Rädda barnens fattigdomsmått Två indikatorer vägs ihop: Barn i familjer med låg inkomststandard inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Norm för baskonsumtion + boendenorm 11 622kr/mån : 1 vuxen 1 barn 17 702kr/mån : 2 vuxna 2 barn. Barn i hushåll med försörjningsstöd. Definition Barn som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller har fått försörjningsstöd under året = barn i ekonomiskt utsatta hushåll (barnfattigdom)
Ökande klyftor Barn med svensk och utländsk bakgrund. Barn till ensamstående och sammanboende föräldrar. Barn i de fattigaste och rikaste familjerna Rika och fattiga kommuner Rika och fattiga stadsdelar i städerna.
Sverige Andel barn i ekonomsikt utsatta hushåll år 2002-2012 % 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 13 12,7 13 12,9 12,4 12,7 11,8 12,1 12 11,5 10,9 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Antal barn år 2012: 232 000
Barnfattigdomen i Örebro Kommun Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Örebro kommun år 2002-2013 % 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 17,2 16,6 16,8 16,1 15,4 15,9 15,2 15,2 15,3 14,4 14,9 14,6 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 År År 2012: 4292 barn År 2013: 4285 barn
Geografisk fördelning
Geografisk fördelning Barn i ekonomiskt utsatta hushåll i % de sju mest utsatta områdena i Örebro 70 60 66 63 63 60 % 50 40 30 20 47 49 45 46 45 42 44 43 44 42 43 41 41 38 40 39 37 36 37 33 26 37 34 34 2010 2011 2012 2013 10 0 Vivalla Brickebacken Oxhagen Baronbackarna Centrum (Krämartorget) Varberga Markbacken 73 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta hushåll i kommunen bor i något av dessa sju områden
Barnfattigdom kopplat till familjesammansättning.. Hög andel kvinnor i gruppen ensamstående 2011: 88%, 2012: 89%, 2013: 86%
Sammanfattning Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll minskar. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är fortsatt geografiskt ojämnt fördelat. Det finns skillnader gällande kön, där ensamstående kvinnor är särskilt drabbade. Det finns en skillnad gällande utländsk bakgrund/svensk bakgrund, där barn/familjer med utländsk bakgrund är särskilt drabbade. Barnfattigdomen berör både klass, kön och etnicitet.
Barnfattigdom orsaker och effekter..
Orsaker till fattigdom Exempel på orsaker: Konjunktursvängningar Ökande inkomstklyftor Tillträde till socialförsäkringssystemet Förändrade familjesituationer Arbetslöshet Ohälsa Otillräcklig eller fel utbildning Diskriminering Bakom de flesta barn som lever i fattigdom står en eller två föräldrar med dålig kontakt med arbetsmarknaden och/eller någon form av ohälsa. Working poor arbetar men lönen räcker inte..
Effekter av fattigdom Generellt påverkar fattigdom barnets livschanser negativt. Sämre hälsa även om man har en stabil ekonomisk situation i vuxen ålder. Ökad risk för missbruk, självmordsförsök och kriminalitet Större behov av försörjningsstöd i vuxen ålder Lägre utbildningsnivå samband mellan socioekonomisk bakgrund och barnens betyg Ökad risk för framtida arbetslöshet Lägre framtida inkomst
Vardagens arenor för barn och ungdomar Hemmet och familjen Skolan Närmiljön
Hemmet Individen Vilja/krav att hjälpa till hemma, medvetenhet om situationen, ansvar. Större risk för utsatthet i hemmet (kriminalitet, våld, missbruk etc.) Fritid I mindre grad aktiva i strukturerad fritidsverksamhet. I högre grad bunden till sitt bostadsområde. Skola Stress, oro, koncentrationssvårigheter Skamkänsla negativ självbild Socialt utanförskap mobbning Utåtriktat eller introvert agerande Döljandestrategier Trygghet, kontakt vänner, vuxna
Hemmet Hur barnet agerar beror också på föräldrarnas möjlighet att hantera situationen i familjen. Det finns en gräns då det inte längre är möjligt att skydda barnet från negativa effekter. ekonomi, trångboddhet etc. Negativa effekter kan i viss mån kompenseras av institutioner i barnets närmiljö (förskola, skola, fritids etc.)
Skolan Skolan och aktiviteter knutna till skolan spelar en viktig roll för elever. Står för struktur och att man blir sedd och lyssnad på, man träffar vänner och det finns vuxna som lyssnar och bryr sig (Trondman 2007). Även om det finns problem i närområdet eller i hemmet så är skolan en fast punkt (Johansson 2012). Skolan är viktig för individen och dess utveckling och kan verka kompensatoriskt mot barnfattigdom och bostadsområdets segregerade bostadsmiljö (Folkhälsoinstitutet 2010).
Samtidigt Hur gör du om saker kostar i skolan? Då säger jag att jag ska fråga mamma, men det blir troligtvis ett nej. I skolan tycker lärarna att det är bra att jag säger till, för då vet de varför jag inte kan följa med på utflykten. Oftast så kan inte mamma betala, men hon brukar fråga en del släkt och ibland kan vi låna ihop till det så att jag kan följa med. Mest har skolan gratis aktiviteter. Men sen måste vi handla mat på utflykten. (Tjej 16 år). När vi fick information i skolan om att vi skulle göra en utflykt blev jag direkt orolig för om jag skulle få pengar för det av mamma. Även om skolan betalade resan och kanske åkkort på nöjesfältet förväntades det ändå att man skulle ha pengar till dricka och mat. (Tjej, 18 år) En gång hade jag inte stövlar och pengar till en klassresa och då ringde jag min kontakt på soc så fixade hon det. Skolan är bättre idag än innan, man låter alla följa med och betalar bussbiljett och så. Sen finns det snälla människor som delar med sig av sin mat på utflykter. (Kille 15 år) Man blir hela tiden frestad av vad de andra barnen har. De har saker man själv absolut inte kan ha, typ en fin väska eller en ny Iphone. Ja man blir ledsen ofta, men så är det, livet är inte alltid rättvist. (Kille, 15 år)
Diskussionsfrågor
Lärarens dilemma? Mitt agerande är direkt avgörande, kan jag inte lösa detta kommer ju inte eleven den dagen. Då är ju hon eller han sjuk. (Karlsson & Thelander 2013). Lärare ser ofta inte tecken på ekonomisk fattigdom om man gjorde det så slussade man vidare till kurator och skolsköterska (Näsman 2012). Har ni möjlighet och verktyg för att identifiera barn som lever i ekonomiskt utsatthet? Hur tycker ni man ska agera som lärare, hur långt kan man gå och vart slutar lärarens ansvar?
Barnens önskemål. Frukost, frukt och mellanmål varje dag, kostnadsfritt. Satsa på godare och mer näringsrik mat. Alltid ha med mat på utflykter som skolan står för. Att barn aldrig ska behöva betala för resor, som till och från skolan eller när man ska åka någonstans med klassen. Gratis läxhjälp. Gratis dator och internet till alla. Försäkring för dator om den går sönder eller blir stulen. Inte så höga kostnader för borttappade böcker. Möjlighet att få tillgång till exempelvis gympakläder, skor och badkläder när det behövs. Införa skoluniform så syns det inte vem som har pengar och inte. En skolfond att ta från till de som inte har råd att köpa saker eller följa med på utflykter som skolan anordnar. Att skolan gör sådant som man inte kan göra annars, gå på bio, laserdome, resa någonstans eller skaffa ett klassrumshusdjur. Mer och bättre stöd från lärare och skolkurator med att hantera svårigheter som kan uppstå när man har det dåligt ställt.
Barnens tips om bemötande från lärare. Fråga aldrig rakt ut, exempelvis i klassrummet, om någon inte har råd. Ta inte för givet att alla kan betala även om det bara kostar 10, 20, 50 eller 100 kronor. Om du som vuxen tror att ett barn kanske inte har råd, ta barnet åt sidan och fråga om han eller hon har möjlighet att betala. Bättre att fråga än att riskera att skämma ut barnet inför andra. Ignorera inte situationen. Prata med barnet, men gör det avskilt. Som vuxen ska du ta ansvar för situationen, låt inte barnet göra det. Barnet vill inte behöva gå till läraren/ledaren i efterhand och säga att hon/han inte har råd.
Stöd och hjälp? Vad kan skolan på ett övergripande plan bidra med för att underlätta situationen för dessa barn? Vad kan man göra på klassrumsnivå för att underlätta?
Att läsa för den intresserade Angelin A, Tapio S (2012) Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom, Kommissionen för ett hållbart Malmö, 2012 Harju A., Thoröd A.B (2010) Child poverty in an Scandinavian welfare context from children s point of wiev. i Child Ind Res, DOI 10.1007/s12187-010-9092-0, Springer 2010 Rauhut D., Lingärde S., Alander N., Holm C. (2006) Om barnfattigdom ansvar, insatser och orsaker, Fourapport 2006:9, Stadsledningskontoret, Stockholm Näsman E (2012) Barnfattigdom om bemötande och metoder ur ett barnpespektiv, Gothia förlag, Göteborg 2012 Sjögren A., Svaleryd H (2011) Nitlott i barndomen familjebakgrund, hälsa, utbildning och socialbidragstagande, Rapport 2011:5, IFAU, Stockholm Trondman M. (2008) Att förstå utsatthet en studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv, Ungdomsstyrelsen, Stockholm 2008 Hör gärna av er till mig om ni vill ha fler tips