Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun. Inledning: Riksdagens uttalade mål för de psykiskt funktionshindrade 940602: Riksdagens beslut år 19940602 rörande psykiatrireformen. Se proposition1993/94:218 och Socialutskottets betänkande 1993/94:SoU28. 1 De har rätt att leva i samhället på samma villkor som alla invånare och de skall ha inflytande över sina levnadsförhållanden. 2 De skall ha samma rättigheter och samma skyldigheter som alla invånare har. 3 Service, stöd och vård skall utgå från individens situation, behov och levnadsförhållanden och ges i så öppna och normaliserade förhållanden som möjligt. 4 Den enskilda individens val och prioriteringar skall vara styrande vid val av boende- eller vårdform. 5 Kommunerna skall ha ansvaret för boendet för psykiskt störda. 6 Kommunerna skall ha huvudansvaret för att initiera, planera och samordna de sociala insatser som de långvarigt psykiskt störda behöver. Det är även kommunens ansvar att göra behovsbedömningar och individuell planering av de sociala insatserna. 7 De psykiskt funktionshindrades behov skall uppmärksammas i kommunernas bostadsförsörjningsplanering. 8 Insatserna för psykiskt störda skal inriktas mot att öka den enskildes funktionsförmåga och att öka dennes möjligheter att liva ett så normalt liv som möjligt. 1
9 Målet skall vara ett eget boende för psykiskt störda och insatser som påskyndar utvecklingen mot alternativa boende- och vårdformer som innebär att fler långvarigt psykiskt störda kan erbjudas egna bostäder med egna kontrakt är mycket angelägna. 10 Boendet skall vara anpassat till den enskildes individuella förutsättningar och behov. 11 Syftet med kommunernas obligatoriska betalningsansvar är att motverka att patienter med långvariga psykiska störningar blir kvar inom den institutionsbundna vården på grund av att det saknas anpassade boendeformer ute i samhället. 12 För ett normalt liv är det betydelsefullt med sysselsättning. Det finns därför ett stort behov av att satsa på sysselsättning och rehabilitering för de psykiskt störda. 13 Erfarenheter av rehabiliteringsinsatser visar att dessa ges bäst och med mest varaktiga resultat om de sker i hemmiljö och i den permanenta bostaden. 14 Det övergripande målet med Riksdagens åtgärder är att förbättra de psykiskt stördas livssituation och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhällslivet. 15 Psykiska störningar har en medicinsk, psykologisk och social dimension. Ökade sociala insatser är en förutsättning för att de psykiskt stördas livssituation/ levnadsförhållanden skall kunna förbättras. För utdraget svarar: Harald Wilhelmsson Andra viktiga dokument för de långvarigt och allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade: - FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. -Den 3 maj 2008 trädde FN:s nya "Convention on the Rights of Persons with Disabilities" (CRPD) i kraft. 2
-Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken Prop. 1999/2000:79 -HSL, SoL, LPT m fl. Schizofreniföreningarnas frågor inför kommunbesök: 1 Frågor rörande allvarligt psykiskt sjuka/ funktionshindrades situation. 1 Hur många långvarigt och allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade finns det i kommunen? 2 Hur många har personligt stöd genom personliga ombud för att få ökat inflytande över sina liv och för att förbättra sin livssituation? 3 Kommunen har ansvaret för bostadssituationen för psykiskt sjuka/funktionshindrade. -Hur är det med bostadssituationen för gruppen? Svar: Kortare beskrivning av Er uppfattning av bostadssituationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade. -Har kommunen infört avgifter för boendestöd till allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade? Svar: Ja eller Nej -Hur många vistas på HVB-hem på kommunens bekostnad? -Hur många personer finns idag inom rättspsykiatrisk vård men som skulle kunna skrivas ut med stöd av den nya lagen om tvång i öppen vård? 3
-Hur många personer får idag service, stöd, vård och rehabilitering enligt den nya lagen om tvång i öppen vård? Hur många av dessa vistas f n inom kommunen? -Hur många finns långvarigt (Mer än en månad) intagna i sluten psykiatrisk vård utan att vara dömda eller tvångsintagna? -Hur många psykiskt sjuka/funktionshindrade är hemlösa enligt SoS senaste inventering? -Hur många psykiskt sjuka/funktionshindrade övernattar på s k härbärgen, vandrarhem, husvagnar o dyl? -Hur många psykiskt sjuka/funktionshindrade finns i särskilda boenden inom kommunen? -Finns det särskilda boenden som har särskilt psykiatriskt utbildad personal? Svar: Hur många bostäder? 4 Hur många allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade besöker regelbundet träffpunkter/dagverksamheter inom kommunen? 5 Hur är det med möjligheter till sysselsättning arbete och studier för målgruppen? -Hur många deltar regelbundet i sysselsättning arrangerad av kommunen? 6 Hur många personer deltar regelbundet i arbetsliknande sysselsättning inom kommunen? Svar: Antal personer 4
Får de som deltar i sådant arbete någon ersättning för sitt arbete? Svar 1: Ja eller nej. Svar 2 Hur stort belopp? 6 Hur många deltar i studier med anpassad studiegång? 7 Kommunen ansvarar för rehabilitering till ett eget självständigt liv. Hur har kommunen ordnat för sådan rehabilitering? Svar: Kort redogörelse 8 Kommunerna skall ha huvudansvaret för att initiera, planera och samordna de sociala insatser som de långvarigt psykiskt störda behöver. -När gjordes senaste inventering av antalet psykiskt sjuka/ funktionshindrade? Svar: Vilket år? -Vem/vilka inom kommunen ansvarar för att samordna insatser av olika slag till enskilda individer med psykisk sjukdom/funktionshinder? Svar: Namn -Har kommunen anställt sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatri med övergripande ansvar för service, vård, stöd och rehabilitering för allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade? -Hur arbetar kommunen med personer som lider av både allvarlig psykisk sjukdom och missbruk? Svar: 1 Kommunen arbetar i samverkan med psykiatrin med avgiftning, psykiatrisk vård, bostad med anpassat stöd, sysselsättning. Svar 2: Kommunen och psykiatrin arbetar f n var och en för sig med dessa personer. 9 Hur ser de långvarigt och allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrades behov ut? -Personligt stöd. Svar: antal personer. 5
-Bostadsbehov -Boendestöd -Sysselsättning arbete och studier. -Behov av träffpunkter för att bryta isolering, aktivering av individer och för att underlätta mänskliga kontakter. -Behov av motion, kostrådgivning, rökavvänjning, fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. Svar: Antal personer 10 Får personer inom särskilda boenden regelbundna hälsokontroller som uppmärksammar deras behov av -psykiatrisk sjukvård, -somatisk sjukvård och -tandvård Svar: Ja eller nej på resp fråga. Vem ansvarar? Svar: Namn 11 De psykiskt sjuka/funktionshindrade skall uppmärksammas i kommunens bostadsförsörjningsplan. -Vad finns upptaget där? Svar Beskrivning av innehåll i plan. 12 Verksamheten personligt stöd via personliga ombud? -Finns ledningsgrupp? -Vilka organisationer finns representerade i ledningsgrupp? Svar. Namn på organisation. 6
-Hur ofta träffas ledningsgruppen? Svar: antal ggr/år. -Deltar representanter för brukar- och anhörigorganisationer i intervjuer och urval vid nyanställning av ombud? 13 Hur vill Ni beskriva den förhärskande grundinställningen till allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade i Er kommun? -Är den dominerande inställningen en omhändertagandekultur? En kultur bland handläggare och vårdansvariga som innebär att man gör saker åt klienterna/patienterna. Fixar deras liv på bästa sätt? Svar: Ja eller Nej. -Är den dominerande inställningen en kultur inriktad på att stödja rehabilitering till ett eget självständigt liv samt att stödja individens återhämtning. En kultur som innebär att man på ett pedagogiskt sätt försöker att aktivera, stimulera och träna klienterna/patienterna till att leva ett eget självständigt liv? Svar: ja eller nej. 2 Frågor rörande anhöriga till personer som drabbats av allvarlig psykisk sjukdom/funktionshinder. 1 Har kommunen gjort någon inventering av de anhörigas situation och behov av avlastning? 2 Hur tillgodoses behov av information och utbildning? Svar: Beskrivning 3 Hur tillgodoses behov av avlastning? Svar:1: Hur många personer har boendestöd inom kommunen? 7
Svar 2: Hur många personer har personligt stöd av personliga ombud under ett år? Svar: Annan form för avlastning av anhöriga? 3 Frågor rörande information och medinflytande. 1 Hur ser Ni på vårt initiativ med kontakter för uppföljning och diskussion rörande service, stöd, vård och rehabilitering för allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade i Er kommun? Svar: Verbal beskrivning. 2 Är den lokala Schizofreniföreningen m fl. representerad i kommunens brukarråd och handikappråd? Svar. Ja eller nej. 3 En enig Riksdag uttalade 1994 bl a följande mål rörande de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade i samhället. -De har rätt att leva i samhället på samma villkor som alla invånare och de skall ha inflytande över sina levnadsförhållanden. Hur har Ni försökt att förvekliga detta i Er kommun? Svar i form av beskrivning: -Service, stöd och vård skall utgå från individens situation, behov och levnadsförhållanden och ges i så öppna och normaliserade förhållanden som möjligt. Hur har Ni försökt att förverkliga detta i Er kommun? Svar i form av beskrivning: -Den enskilda individens val och prioriteringar skall vara styrande vid val av boende- eller vårdform. Hur har Ni försökt att förvekliga detta i Er kommun? Svar i form av beskrivning: 4 Kan Ni tänka Er att representanter för brukar och anhörigorganisationer deltar i intervjuer och urval av personliga ombud vid nyanställning? 8
Svar: Ja eller Nej 5 Medlemskap i Intresseföreningen för Schizofreni i Lund kostar 125 kronor per år och för detta får man bl. a värdefull information och möjlighet att till nedsatt konferensavgift delta i konferenser och utbildningar arrangerade av föreningen. Betalar kommunen t ex det personliga ombudets medlemskap? ----------------------------------------- 9