Vad behöver göras? Vattenrådet för Bohuskusten har låtit representanter för myndigheter, kommuner, branscher, universitet och intresseorganisationer med ansvar och engagemang för havet svara på frågor om havsmiljön. Fredrik Lindén, VD Västsvenska Turistrådet. - Det viktigaste måste vara en långsiktig lösning avseende den marina nedskräpningen. Det gäller både åtgärder och finansiering som involverar alla länder som bidrar till och berörs av nedskräpningen. Det kan inte längre vara enbart de drabbade kustregionernas ansvar. -All vår utveckling av maritim turism förutsätter hänsyn till miljö, naturresurser och ekologisk balans. Vi ställer höga miljökrav på de turistföretag som vi arbetar med för att utveckla Bohuslän som en turistdestination. Ett led är vår satsning på Swedish Welcome som genom certifiering och rådgivning bidrar till en hållbar besöksnäring. Fredrik Lindberg, Ombudsman Sveriges Fiskares Riksförbund - Havsmiljön och fisk bör kontinuerligt övervakas vad gäller förändringar i vattnet och halter av miljögifter. Verkningsfulla åtgärder mot samtliga skadliga utsläpp från land och luft måste till omgående. Lagstiftningen vad gäller utsläpp av t.ex. kemikalier och läkemedelsrester måste skärpas. - SFR arbetar för en god miljö i hav, sjöar och vattendrag, t.ex. genom att verka för ett långsiktigt hållbart nyttjande av fisk. Rent vatten är en förutsättning för fisket. Fisket är näringsverksamhet på naturens villkor. Kia Andreasson, Ordförande, KIMO Sverige. - Att stoppa alla föroreningar som når havet, inklusive skräp och mikroplast. - KIMO är kommunernas internationella miljöorganisation, där ett stort antal kommuner runt Nordostatlanten samverkar för en renare havsmiljö. Vi driver lobbyarbete mot lagstiftare och beslutsfattare, vi driver projekt och uppmärksammar forskning som rör havsmiljön.
Anna Jöborn, Avdelningschef Havs- och Vattenmyndigheten. -Havsplaneringen blir ett viktigt verktyg för Sveriges fortsatta arbete för en bättre havsmiljö. Vi verkar för att målet med 10% skyddade havsområden ska nås. För detta krävs kartläggning av havets livsmiljöer, ett aktivt åtgärdsarbete och ett ökat samarbete mellan länder. -Vi arbetar för att lösa viktiga miljöproblem och skapa en hållbar förvaltning av hav, sjöar och vattendrag. En av våra viktigaste uppgifter att skapa arenor för dialog mellan olika intressenter för att lösa de utmaningar vi står inför. Vår vision är Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Gerhard Olofsson, Vice ordförande Naturskyddsföreningen i Bohuslän. - Ett absolut skydd av de grunda vikarna med mjuka bottnar, som är rika på biologiskt liv. Att ta dem i anspråk för marinor som skuggar ålgräset och där bottnarna påverkas mekaniskt av snabbgående båtar är förödande. Lägg därtill all giftfärg och övriga läckage som förorenar närmiljön sommartid. - Vår strandskyddsgrupp granskar projekteringar av bryggor och marinor. Vi stöttar och ger juridiska råd till lokalföreningarna som driver sådana ärenden längs Bohusläns stränder och bidrar med kunskap om hur havet mår. Agneta Granberg, Ordf. Svenskt Vatten samt ordf. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. - Ett allt större hot är plasten som bryts ner och som påverkar livet i havet. Bohuskusten drabbas hårt av plast som driver in från fartyg och även andra länder. - Svenskt Vatten jobbar för friskt vatten, rena hav och sjöar. Vi vill att miljögifterna ska stoppas vid källan. Alla kan bidra med att se till att inget farligt hamnar i avloppet. Vattenvårdsförbundet mäter och följer utvecklingen av kvaliteten på kustvattnet på uppdrag av industrin och kommunerna för att de ska veta att de renar avloppsvattnet tillräckligt och bidrar med kunskap om hur havet mår.
Lars Brickzén, Ordförande Västkustens Båtförbund. - Forskning kring fungerande, miljövänliga produkter för att förhindra beväxning på båtbottnar anpassade till olika vattenmiljöer, samt att minska skadliga utsläpp från fritidsbåtar och dess motorer. - Västkustens båtförbund, som är ett av 27 förbund anslutna till Svenska Båtunionen, informerar ca. 17800 båtägare anslutna till 98 klubbar om vikten av att båtlivet värnar om miljön i hav och skärgårdar och följer gällande lagstiftning. Vi bidrar med sakkunskap i aktuella frågor och bedriver lobbyverksamhet mot myndigheter och politiker för att främja ett positivt båtliv. Fredrik Cederholm, Miljöchef Stenungsunds kommun. - Testa fiskestopp för att se om fisken återhämtar sig och för att få tillbaka den ekologiska balansen mellan arterna. Jobba med att bygga våtmarker längs de vattendrag som transporterar mycket kväve och fosfor till instängda vikar och fjordar i samarbete med markägare och kommunerna. - Stenungsunds kommun arbetar med tillsyn av enskild avlopp, gödselhantering, jordbruk och markhantering. Kerstin Johannesson, Professor i marin ekologi vid Göteborgs Universitet. - Det viktigaste är att få tillbaka fisken i vår skärgård. Nästan alla fiskbestånd som var vanliga för 30-50 år sedan är idag starkt decimerade eller helt borta. För att rädda de små spillror som finns kvar gäller det att handla snabbt och stoppa allt fiske (även sportfiske) tills dess att bestånden av torsk, kolja, vittling, rödspätta, mfl. har vuxit sig starka igen. Att få fisken tillbaka är mycket viktigt för hela ekosystemet. - Vi forskar om havsmiljön och den biologiska mångfalden i haven och kan ge råd om hur denna ska skyddas och förbättras.
Arne Lernhag, Kommunstyrelsens ordförande Öckerö. - Ett av de största problemen är den marina nedskräpningen. Den hotar på sikt vår marina miljö på ett sätt som vi inte idag kan riktigt förutse. Det handlar om allt ifrån mikroplaster till gifter men också att stränder blir nedskräpade och försämrar möjligheterna för besöksnäringen. - Problemet är att detta är ett internationellt problem till största del och det skall då också lösas internationellt. Öckerö kommun gör varje år stora insatser i att plocka skräp men det är som att torka upp på golvet när handfatet rinner över. Vi måste få hjälp av Regeringen och av EU att stänga kranen istället. Paul Christensson, Ordförande LRF Västra Götaland. - Det behövs internationella överenskommelser för kloka och effektiva åtgärder för att förbättra havsmiljön. Det är särskilt viktigt för lantbruket som lever i en marknad med fri konkurrens. Finns inte samma spelregler flyttar produktionen till länder med lägre miljöambitioner. - LRF arbetar med Greppa Näringen som är miljörådgivning där bonden kan diskutera med rådgivare för att minska förluster av fosfor och kväve. Vi har jobbat sedan 1980-talet för att minska förluster till hav och vattendrag vilket gett 30 % minskning av kväve till haven. Mats Abrahamsson, Kommunstyrelsens ordförande Sotenäs. - I Sotenäs uppgraderar vi de kommunala reningsverken med kväverening och bygger ut kapaciteten för att minska belastningen i havet. - Sotenäs arbetar med en blå ÖP för havet för att skydda och utveckla livet i våra kustsamhällen. Kommunen verkar även nationellt och internationellt mot den marina nedskräpningen i Skagerrak och Nordsjön, genom ett aktivt deltagande i KIMO en internationell havsmiljöorganisation.
Carl Dahlberg, Samordnare blå översiktsplan, Tillväxt Norra Bohuslän. - Vi behöver se värdet i havet och kusten som resurs för både boende, rekreation och näringsliv. En allmän och politisk förståelse för värdet kommer leda till ett mer hänsynsfullt och proaktivt planerande och hanterande av havsresursen. - Tillväxt Norra Bohuslän jobbar med blå översiktsplanering och maritim näringslivsstrategi där vi planerar för ett hållbart nyttjande av havet grundat i en förståelse för naturvärdenas betydelse. Anna Selse, Borealis Stenungsund. - Havet är allas vårt ansvar. Det är viktigt att hålla havet rent och det arbetet måste börja vid källan. Alla länder, företag och privatpersoner måste bidra. Som kemiföretag har vi ett stort ansvar. En sund lagstiftning både nationellt och på EU-nivå hjälper både oss och havet - Borealis har stränga utsläppskrav och genomför omfattande mätningar. Vi medverkar i undersökningsprogram för havsmiljön, bidrar till fiskfrämjande åtgärder och stödjer programmet Waste Free Oceans. Dessutom kommer vi att stödja strandstädning i Städa Sverige-kampanjen. Stefan Nyström, Generalsekreterare Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. - Förr kokade Västkusten av fisk. En ohållbar fiskeripolitik har lett till att många fiskbestånd är utfiskade och flera anses akut hotade. Havets skafferi är tömt och ekosystemet är i en allvarlig obalans. Att få tillbaks de kustnära fiskbestånden genom samverkan med berörda aktörer är den viktigaste frågan. - Sportfiskarna är Sveriges största fiske- och vattenvårdsorganisation och vi lyfter frågan högst upp på den politiska agendan, bland annat genom samtal med våra EU-parlamentariker. Vi för fiskens talan tills dess att havet inte längre är tomt.
Kjell Nordberg, Professor i marin geologi vid Göteborgs Universitet. - Bland det viktigaste är att på olika sätt begränsa fritidsbåtarnas avgasutsläpp i innerskärgårdarna. Avgaser som släpps ut under vattenytan, bidrar till försurning, övergödning, syrebrist och spridning av mycket skadliga polyaromatiska kolväten. Minska antalet båtplatser i skärgård och grunda vikar. Sanera båtar och småbåtshamnar, de är bemängda med gamla, extremt giftiga färgrester. - Vi forskar om havet, kartlägger föroreningar i sedimenten och visar hur de sprids i skärgården. Vi kan ge råd om hur havsmiljön kan skyddas och förbättras. Sara Ejvegård, Kommunikatör 8-fjordar. - Vi behöver väcka intresse och ansvarskänsla hos både barn och vuxna och skapa möjligheter till hållbart företagande. Det är också dags gå till praktisk handling utifrån de kunskaper vi har om havens komplicerade ekosystem. - 8-fjordar jobbar utifrån tre grundpelare: miljö, företagande och hållbart fiske. Det är brett samarbete mellan politiker, tjänstemän, allmänhet, forskare och företagare. Vi driver flera praktiska projekt inom natur- och fiskevård och berättar ofta om våra olika delprojekt i föreläsningar och seminarier.
Rolf Holmgren, Miljö- och hälsoskyddsinspektör i Strömstad. Mycket av vad vi gör påverkar miljön direkt eller indirekt på ett negativt sätt. För att komma tillrätta med problemen krävs insikt, förståelse hos oss alla för att vi ska vara beredda till uppoffringar och/ eller medelstilldelning för att därmed hitta lösningar. En informerad allmänhet, ett upplyst ledarskap och ett internationellt samarbete behövs för att kraftfullt ta itu med ett helt batteri av olämpliga mänskliga beteenden. Inom den kommunala organisationen arbetas det i tre nivåer för att skydda och förbättra på miljöområdet. Genom politiskt antagna mål som omsätts i fysisk planering där bl a vattendirektivet ger förutsättningarna för möjlig utveckling. Genom myndighetsutövning där verksamheter tillståndsprövas för att minimera negativ påverkan på miljön. Genom tillsyn där verksamheter som inte klarar uppställda krav föreläggs om åtgärder. Maria Jämting, VD, Havets hus. Det är mycket som är viktigt. Att vi har en försurning av haven är ett stort globalt problem som kräver stora åtgärder vad gäller utsläpp i både luft och vatten. Det vore också bra om djur och växter i havet får samma rättigheter och skydd som djur och växter på land vid tex rödlistning. Vi producerar olika utställningar på temat för att väcka uppmärksamhet hos allmänheten om vad man själv kan göra för att göra situationen bättre. Till skolor erbjuder vi ett omfattande skolprogram som rör havsmiljön. Vi har tydlig information om bevarandestatus hos våra arter och berättar om dessa frågor vid våra guidningar. Vi lever också som vi lär och har noggrant miljöarbete som bland annat innebär att båda våra fordon är miljöfordon, en elmoped och en etanolbil. Vi är både miljödiplomerade och har fått bedömningen en utmärkt attraktion av swedish welcome.
Anna Skrapste, Ren Kust Bohuslän. Ett av vår tids största miljöproblem är marint skräp. Vi behöver stoppa tillförseln av skräp till havet. Idag finns enorma mängder skräp i våra hav, flytande skräpberg stora som kontinenter, mikroplaster i varje kubikmeter vatten och på botten stora mängder som vi idag ännu inte vet omfattningen av. På grund av de strömförhållanden som råder är Västkusten särskilt utsatt. Varje år sköljs det upp ca 8000 m3 marint skräp längs Bohuskustens stränder. Det innebär ungefär en kubikmeter i timmen, dygnet runt, året runt. Plasten kan i sig vara farlig för djur som lever i och vid havet men den kan också bära med sig olika typer av miljögifter. Marint skräp är ett hot mot natur och miljö i och kring havet. För att komma tillrätta med det här problemet krävs åtgärder på alla nivåer. I projektet Ren kust i Bohuslän arbetar vi dels med att lyfta frågan för att medvetandegöra beslutsfattare inom EU och på nationell nivå. Det behövs gemensamma regler för alla länder och det behövs uppföljning av att regelverket följs. Vi arbetar även på lokal/regional nivå där målet är en långsiktigt finansierad organisation för natur och miljövård längs kusten, där samordning av strandstädning ingår. I det arbetet ingår bland annat att ta fram ett digitalt kartverktyg för att samordna insatser inom och mellan kommuner samt frivilliga insatser. Lennart Falck, Ordförande miljökommittén, Västkustkretsen Svenska Kryssarklubben Från båtlivets sida finns det egentligen tre områden som kan påverka havsmiljön på något mätbart sätt: Energiförbrukning, bottenfärganvändning och kemikalieanvändning. Vi påverkar utveckling av alternativa giftfria bottenfärger och påverkar utvecklingen av propellersystem som reducerar energiförbrukning. Genomför löpande faktabaserade seminarier om båtlivets miljöpåverkan. Testar olika produkter med syftet att driva utvecklingen mot mindre miljöbelastande produkter.
Torbjörn Nilsson, Kommunekolog i Kungälvs kommun. Det behöver göras mycket, bland annat fler fiskefria områden och trålfria områden. Dessutom behöver vi få till stånd effektiv strandstädning i hela kustområdet. Kungälvs kommun samarbetar med våra fyra nordliga grannkommuner inom 8 fjordar, där vi gemensamt söker medel och genomför åtgärder för att förbättra havsmiljön, t ex konstgjorda rev, öppnande av igensatta sund och inventering av musselbankar. Områdets hamnar har besökts och fått information om möjligheten att få bidrag till spolplattor med rening och toalettömingsanordningar. Flera sådana har byggts senare år. Sedan länge jobbar vi även med att inventera Kungälvs vattendrag och göra åtgärder som förbättrar förutsättningarna för havsöringen. Kungälv har närmare 20 vattendrag med havsöring.