Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö och förbättrade arbetsvillkor. Den borgerliga regeringens budget innehåller mängder av förslag som sammantaget kommer att förändra villkoren för hundratusentals löntagare. Inte minst kommer försämringarna att märkas rejält bland lågavlönade, deltidsarbetslösa, visstidsanställda, föräldralediga och sjuka. Många av de förslag som presenteras i budgeten är så dåligt underbyggda att de delvis eller helt och fullt, saknar redovisningar över vilka konsekvenserna blir. När detta skrivs, pågår slaget om a-kassan. Många är djupt upprörda över eller oroliga för de försämringar i arbetslöshetsförsäkringen som regeringen genomför vid årsskiftet. Det är bra att det blåser hårt kring denna ideologiskt så viktiga fråga, men a-kassan är inte det enda som nu vänds upp och ner. Den politik som nu genomförs, kommer att påverka arbetsmarknaden för lång tid framåt. Här några exempel: Forskning om arbetslivet ska i princip bort och Arbetsmiljöverkets verksamhet kraftigt bantas. De pengar som försvinner motsvarar ungefär hälften av de arbetsplatsinspektioner som görs i dag. Kravet på att ha flera uppdragsgivare för att få f-skattsedel avskaffas. Pengarna till utbildning av skyddsombud och fackets EU-bevakning ska slopas. Och tiotusentals fler kommer att bli öppet arbetslösa när upp emot 60 000 arbetsmarknadspolitiska insatser plockas bort vid årsskiftet. Dessutom slängs det socialdemokratiska förslaget om stärkt rätt till heltid i papperskorgen liksom reformen som skulle ge fler visstidsanställda en större trygghet. Listan på regeringens försämringar kan göras lång. Här några av de viktigaste: 1. Kraftig bantning av arbetsmarknadspolitiken. 2. Dyrare och sämre a-kassa med tuffare arbetsvillkor och ökad egenfinansiering. 3. Slopat skatteavdrag för a-kasseavgiften. 1
4. Ökade kostnader för att vara med i facket genom slopat skatteavdrag. 5. Avskaffad dubbel turordningstid för anställda över 45 år. 6. Lättare för arbetsgivare att slippa både kollektivavtal och arbetsrätt genom nyordning för f-skattsedlar. 7. Fler otrygga anställningar och försvagad återanställningsrätt. 8. Slopad rätt till heltid. 9. Sänkt ersättning vid sjukdom och vid vård av sjukt barn. 10. Ökad kontroll av sjukfrånvaron genom krav på sjukintyg från första sjukdagen. 11. Kraftigt höjda premier i trafikförsäkringen genom att kostnader för den trafikskadade överförs från staten till trafikförsäkringen. 12. Försämrad ersättning för föräldralediga och sjuka. 13. Avskaffat statsbidrag till kommuner för vuxenutbildning. 14. Det särskilda rekryteringsbidraget till vuxna avskaffas. 15. De utbildningssatsningar som påbörjades inom ramen för den statliga kompetenssatsningen inom vården och omsorgen avvecklas. Sverige ska konkurrera med kunskap, inte låga löner Socialdemokraternas valmanifest 2006 Vi socialdemokrater vill höja taket i a-kassan. När det går bra för Sverige vill vi förbättra inte försämra för dem som är mest utsatta. Alla kan någon gång bli arbetslösa. Arbetslöshet är inte den arbetslöses fel. Den borgerliga regeringen gör precis tvärtom. Man säger sig vilja öka sysselsättningen och menar därför att a-kassan måste försämras. Hur sänkt a-kassa skapar fler jobb är obegripligt. 1 Sänkt a-kassa skapar bara oro och otrygghet och förhindrar nödvändig omställning på arbetsmarknaden. Och sänkt a-kassa drabbar inte bara de som är arbetslösa, utan också dem som har jobb eftersom det skapar en lönepress nedåt. Sänkt a-kassa hotar den svenska modellen Den svenska modellen med kollektivavtal och en stark arbetsrätt, bygger på ett ömsesidigt samarbete mellan självständiga löntagar- och arbetsgivarorganisationer, långsiktighet och ordning och reda på arbetsmarknaden. Den har gjort vår arbetsmarknad unikt stabil, något som vi alla tjänar på. Arbetsgivarna slipper t ex uppslitande konflikter, löntagarnas reallöner stärks och vi alla gynnas genom god tillväxt. 1 I Tyskland sänktes a-kassan rejält 2005 för att få arbetslösa att acceptera jobb med låga löner. Forskning visar att detta var ett misslyckande. De som var långtidsarbetslösa är fortfarande arbetslösa. I de östra delarna av Tyskland jobbar miljoner människor i en låglönesektor. Somliga har timlöner på 30 till 40 kronor. 7 miljoner tyskar har i dag en lön som staten måste komplettera med socialbidrag för att de ska nå upp till existensminimum. (Källa: Ekot 061025). 2
Vi ser nu hur denna modell som byggt Sverige så starkt, på nytt utmanas av borgerligheten. Men denna gång är det en borgerlighet som lärt sig av tidigare misstag. Istället för att öppet attackera arbetsrätten och kollektivavtalen, ger man sig istället på arbetslöshetsförsäkringen. Sammantaget innebär försämringarna i a-kassan att det blir svårare för de fackliga organisationerna att upprätthålla en hög organisationsgrad, som är en förutsättning för att kollektivavtal ska kunna tecknas på alla arbetsplatser. Detta leder till att kollektivavtalssystemet kraftigt urholkas och löntagarnas ställning på arbetsmarknaden försvagas, vilket i förlängningen skapar en lönepress nedåt på hela arbetsmarknaden. De viktigaste försämringarna i a-kassan träder i kraft vid årsskiftet: Egenavgifterna höjd med 200-300 kronor i månaden. De flesta löntagare får betala mellan 300 och 400 kronor i månaden, jämfört med dagens avgift på cirka en 100-lapp 2. Arbetsvillkoret höjs från 70 till 80 timmar i månaden och gör det svårare för många att överhuvudtaget få ersättning 3. Ersättningen baseras på det senaste årets inkomster istället för som i dag, de senaste sex månaderna. Det innebär att ersättningen kan bli lägre. Den högsta ersättningen sänks från 730 till 680 kronor per dag. Efter 200 dagar sänks ersättningen från 80 till 70 procent. Efter 300 dagar sänks ersättningen till 65 procent. Studerandevillkoret tas bort och den överhoppningsbara tiden begränsas. Skattereduktionen för den enskildes avgift till a-kassan slopas 4. Förslaget om kraftig höjning av a-kasseavgiften slår hårt mot kvinnor, något som också regeringen konstaterar i sin egen lagrådsremiss: Förslag om förhöjd finansieringsavgift kan få konsekvenser som medför att det inte är neutralt ur jämställdhetssynpunkt. Regeringen skriver att den som är arbetslös inte omfattas av höjningen av egenavgiften, men definitionen av vem som är arbetslös betyder till exempel 2 A-kassan kommer att bli kraftigt överfinansierad när regeringen ska plocka in 10 miljarder i ökade a-kasseavgifter. År 2005 kostade a-kassan och aktivitetsstödet (ersättning till dem som har en arbetsmarknadspolitisk åtgärd) ungefär 45 miljarder. Lika mycket betalades in till staten via den del av arbetsgivaravgifterna som ska täcka a-kassan och aktivitetsstödet. 3 Villkoret för att få a-kassa är för närvarande att man har arbetat minst 70 timmar i månaden under 6 av de senaste 12 månaderna. 4 Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa är för närvarande 40 procent av avgiften till arbetslöshetsförsäkringen. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Skattereduktionen upphör den 1 januari 2007. 3
att deltidsarbetslösa som i huvudsak är kvinnor, får betala den förhöjda avgiften, medan heltidsarbetslösa blir avgiftsbefriade. Fler öppet arbetslösa Regeringen ska spara tio miljarder på arbetsmarknadspolitiken och därför banta insatser och stöd till arbetslösa rejält. När nedskärningarna slår igenom vid årsskiftet, beräknas mellan 50 000 och 60 000 insatser som syftar till att stötta människor att få fotfäste i arbetslivet, att försvinna. Av regeringens så kallade storsatsning på ökad sysselsättning, återstår i princip bara 10 000 så kallade nystartsjobb som införs 2007. Vid årsskiftet avskaffas: Plusjobb Utbildningsvikariat Delar av arbetsmarknadsutbildning 5 Allmänt och förstärkt anställningsstöd 6 Datortek Friår Akademikerpraktik Trygga jobb i ett modernt arbetsliv Socialdemokraternas valmanifest 2006 I socialdemokraternas valmanifest slogs fast att Sverige ska gå före med moderna arbetsplatser där allas kreativitet och idérikedom tas tillvara. Att arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för en god arbetsmiljö, att den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka självständiga parter som tecknar kollektivavtal ska värnas, att de fasta anställningarna ska bli fler och de otrygga anställningarna färre. Arbetsmiljöarbete handlar om att bättre tillvarata mänskliga resurser, stärka utbildningen och stödet till skyddsombuden, om att anpassa arbetet efter människors förmågor och förutsättningar och om att sätta in stöd innan förslitningar och sjukskrivningar är ett faktum. Ett bra organiserat arbetsmiljöarbete är ofta avgörande för att minska antalet olycksfall, belastningssjukdomar och förbättra den psykosociala hälsan. 5 Regeringen tar bort den arbetsmarknadsutbildning som upphandlas inom det reguljära utbildningsväsendet: Komvux, folkhögskola och högskola. 6 Allmänt anställningsstöd kan ges i 6 månader med 50 % subvention av lönekostnaden (högst 350 kronor/arbetsdag). Förstärkt anställningsstöd lämnas med 75 % av lönekostnaden i 6 månader (högst 525 kronor/arbetsdag) och därefter med 25 % under följande 12 månader (högst 175 kronor/ arbetsdag). 4
Den borgerliga regeringen vill spara på arbetslivsområdet. Arbetslivsinstitutet (ALI) vars huvudsakliga uppgift är forskning för utveckling av arbetslivet, läggs ned. De så kallade partsmedlen, pengar för utbildning, informationsinsatser och EU-bevakning inom arbetslivsområdet tas bort. Regeringen anser inte att denna verksamhet ska finansieras med statliga medel. Anslagen till Arbetsmiljöverket ska minskas i tre steg samtidigt som AV ska få ett begränsat och förändrat uppdrag. Detta kommer förmodligen att få stora negativa konsekvenser för arbetsmiljön. Fler otrygga anställningar och ingen stärkt rätt till heltid Under slutet av 90-talet fördubblades de otrygga anställningarna. Samtidigt skapades mängder av olika korta anställningsformer som gjort arbetslivet otryggare. Över en halv miljon, främst unga och kvinnor, beräknas i dag ha en tidsbegränsad otrygg anställning. Rätt till heltid är en annan viktig jämställdhetsfråga. Den handlar om att kvinnor precis som män ska ha rätt att arbeta heltid med löner som det går att leva på. Den förra socialdemokratiska regeringen har tagit fram ett lagförslag om hur rätten till heltid kan stärkas. Detta slopas nu av den borgerliga regeringen som också kommer att riva upp den nyligen beslutade förbättringen av anställningsskyddet för att göra det enklare att visstidsanställa: Det är rimligt att tillfälliga anställningar ska kunna gälla för en förhållandevis lång tidsperiod. Det ger både företagare och anställda större möjligheter; flexibiliteten ökar samtidigt som tryggheten ökar för den anställde Regeringen avser mot denna bakgrund, i syfte att förbättra möjligheterna till tidsbegränsade anställningar, att återkomma med förslag till förändringar i de av riksdagen antagna reglerna. Inriktningen kommer att vara att en och samma arbetstagare skall kunna ha en fri visstidsanställning hos samma arbetsgivare högst 24 månader under en femårsperiod Företrädesrätt till återanställning skall inträda efter sammanlagt mer än 12 månaders anställningstid. 7 Ändrade regler för f-skattsedlar Den borgerliga regeringen säger sig stå bakom den svenska modellen där parterna i huvudsak reglerar villkoren på arbetsmarknaden genom avtal. Men i själva verket planeras nu ett stort avsteg från denna modell. 7 Regeringens BP 2006/07 5
I regeringsförklaringen slog Fredrik Reinfeldt fast att dagens krav på att man ska ha flera uppdragsgivare för att få f-skattsedel avskaffas. 8 I praktiken innebär det att arbetsrätten blir frivillig för arbetsgivarna. Ena dagen kan personalen sägas upp på grund av arbetsbrist, för att sedan återkomma som egna företagare med f-skattsedel hos samma arbetsgivare. Arbetsgivarna kan då också runda kollektivavtalen eftersom dessa endast gäller anställda och inte egenföretagare. Förslaget innebär även att relationen mellan arbetsmarknadens parter förändras. Enskilda arbetsgivare kan helt enkelt kringgå de avtal som parterna har tecknat. Det skulle dessutom leda till en osund lönekonkurrens. Försämringar för föräldralediga, sjuka Regeringen försämrar ersättningen för föräldralediga och sjuka genom att mixtra med beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten 9. Genom att sänka taket i sjukförsäkringen och den tillfälliga föräldrapenningen försämras tryggheten för över 1,5 miljoner löntagare när de drabbas av sjukdom eller behöver stanna hemma från jobbet för att vårda sjukt barn. och för dem som studerar i vuxen ålder Vid årsskiftet avskaffar regeringen statsbidraget till kommunerna för vuxenutbildning, vilket drabbar omkring 40 000 helårsstuderande. Det blir 13 000 färre komvuxplatser och dessutom avskaffas det särskilda rekryteringsbidraget till vuxna som är så viktigt för de 16 000 personer över 25 år som har lägst utbildningsnivå. Detta bidrag avskaffas från årsskiftet, vilket innebär en neddragning av vuxenstudiestödet med 1,5 miljarder. De utbildningssatsningar som påbörjades inom ramen för den statliga kompetenssatsningen inom vården och omsorgen avvecklas efter 2007 10. 8 Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring 9 Inkomsttaket för sjukpenning återställs från 10 till 7,5 gånger prisbasbeloppet från den 1 januari 2007. Därtill införs en ny beräkningsgrund för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) 10 Som ett led i arbetet med att höja kompetensen i äldreomsorgen tillkallades 2004 en kommitté, Kompetensstegen (dir. 2004:162). Kompetensstegens uppgift har syftat till att utveckla principer och utarbeta strategier för stöd till kommunerna för kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen. Kompetensstegen har fungerat som forum för dialog och samverkan mellan berörda aktörer i frågor om kvalitet och kompetensutveckling inom området äldres vård och omsorg. Drygt en miljard kronor har avsatts för åren 2005 2007. Hittills har drygt 900 miljoner kronor fördelats till 282 kommuner. Kompetensstegen har under 2006 haft ansvar för att genom informationsinsatser och dialog med arbetsgivare främja användandet av utbildningsvikariat samt ge råd och stöd till arbetsgivare i planeringen av utbildningsinsatserna. 6