STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Sammanfattning storslagen fjällmiljö det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Fjällen är en känslig miljö som många olika intressen gör anspråk på. Skador på mark och vegetation i framför allt de södra fjällen beror främst på påverkan från barmarkskörning, turism och övrig exploatering inom olika verksamheter. Klimatförändringarna och en utveckling mot kortare och mildare vintrar ökar risken för slitage och vegetationsskador främst i de exploaterade delarna av fjällen. Det finns natur- och kulturmiljövärden i fjällen som ännu inte har säkerställts för framtiden. Arbete pågår för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Det behövs mer kunskaper om fjällens kulturmiljövärden som är mycket bristfälligt kända, samt satsningar på skydd, stöd och skötsel av kulturmiljöer. Kunskapsbristen är också stor om vilken påverkan fjällen och dess ekosystem tål. För att få Figur 24. Areal skyddade natur- och kulturmiljöer i fjällen 1950 2011 Tusen hektar 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET En förhållandevis hög andel av fjällområdena med höga naturvärden är i dag skyddade som naturreservat eller nationalparker. Den tidigare markanta ökningen sedan år 2000 har dock stannat av. Brister finns framför allt i skydd och skötsel av områden med höga kulturvärden och områden med skyddsvärda vattenmiljöer. Verksamheter som kan påverka eller påverkar fjällen är exploateringar för infrastruktur kring mineralutvinning, vindkraft, friluftsliv, turism och rennäring samt terrängkörning. Dessa verksamheter behöver därför planeras omsorgsfullt. 454 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
en hållbar utveckling i känsliga fjällmiljöer är forskning, dokumentation, information och samverkan mellan olika aktörer av stor vikt. Miljökvalitetsmålet utveckling och bedömning Aktuell situation och utveckling för miljötillståndet Fjällen är en känslig miljö där många vitt skilda intressen gör anspråk på användning. Skador på mark och vegetation i framför allt de södra fjällen beror främst på ett ökande besökstryck, betestryck, terrängkörning på barmark och exploateringstryck. Skillnaderna mellan olika fjällområden i norr och söder är påtagliga. Klimatförändringarna ökar risken för slitage och vegetationsskador främst i de exploaterade delarna av fjällen. Störande buller ett av problemen Buller från snöskotrar varierar mellan olika områden. Dessutom varierar bullret över säsongen samt under veckan och dygnet. Generellt finns en positiv trend där majoriteten av nya snöskotrar håller sig inom uppsatta gränsvärden för buller. Antalet snöskotrar ökar samtidigt och medverkar till att buller inom vissa områden istället tenderar att öka. Frekventa överflygningar av höghöjdsflyg kan också påverka upplevelsen av fjällmiljöer genom att orsaka oönskat buller inom vissa områden, framför allt i södra fjällområdet. Inom turisttäta områden tenderar dessutom helikopterflyget att öka vilket medför ett ökat lokalt buller och då framförallt vid start och landning. Hot mot Naturvärden och biologisk mångfald Användningen av terrängfordon avsedda för barmarkskörning har ökat markant under de senaste 25 åren vilket bidrar till ökade skador på mark och växtlighet 650. Det finns naturvärden som ännu inte skyddats, bland annat i fjällskogar och värdefulla vattenmiljöer. Arbetet för att bevara och stärka den biologiska mångfalden fortgår. Fjällens kulturmiljövärden är bristfälligt kända varför kunskapsuppbyggnad är angelägen. Kunskapsbristen är även stor om vad fjällen och dess ekosystem tål av påverkan från olika verksamheter. Pågående klimatförändringar kommer också att påverka 650 SIFO Terrängtrafikens omfattning i fjällen 2011 Länsstyrelsen i Norrbottens län. P. Nellevad/A. Bergsveen FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 455
fjällmiljön på flera sätt. 651, 652, 653 Forskning, dokumentation och information är av stor vikt liksom samverkan mellan forskare, förvaltare och användare av naturresurserna för att hållbar utveckling ska kunna komma till stånd i känsliga fjällmiljöer 654. storslagen fjällmiljö Hänsyn och ökade resurser viktiga Den samlade bedömningen är att utvecklingen i miljötillståndet bör vara positiv de närmaste åren. Detta kräver dock att berörda sektorer och samhällen som helhet visar den hänsyn som krävs för att Storslagen fjällmiljö och andra miljökvalitetsmål ska kunna uppnås samt att tillräckliga ekonomiska resurser tillsätts. En positiv utveckling är alltså långt ifrån självklar. Förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Förutsättningarna i form av styrmedel och den nationella rådigheten att kunna fatta beslut om att genomföra åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet finns till vissa delar redan, men många olika faktorer kan komma att påverka miljötillståndet. Den ökande mekaniseringen av renskötseln fortsätter och då främst i form av en ökad användning av terrängmotorcyklar vilket medför skador på mark och vegetation. 655 Allt fler planerade och genomförda vindkraftsparker i kalfjällsmiljö påverkar fjällens upplevelsevärden ur ett landskapsperspektiv, eftersom höga vindkraftverk syns väl på långa avstånd i den öppna terrängen. En annan sannolik effekt av vindkraftsparker är att tillhörande utbyggnad av infrastruktur i form av vägar och kraftledningar påverkar renskötseln i form av barriärer vid betesströvning. 656 Ett ökande intresse bland mineralprospekteringsföretag att exploatera mineralresurser kommer också att påverka fjällmiljön, beroende av var och på vilket sätt brytning kommer att ske. En lokalt ökande turism påverkar också 651 Öberg, L., 2010: Treeline dynamics in short and long term perspectives observational and historical evidence from the southern Swedish Scandes. Mid Sweden University Licentiate Thesis 51. 652 Öberg, L., 2008: Trädgränsen som indikator för ekologiska klimateffekter i fjällen. En metodstudie för långsiktig miljöövervakning. Länsstyrelsen Jämtlands län, Miljöövervakningsfunktionen, Avdelningen Miljö och Fiske. Rapport 2008:1. ISSN 1654-4269. 653 Öberg L. & Kullman L. 2011. Recent Glacier Recession a New Source of Postglacial Treeline and Climate History in the Swedish Scandes. Landscapeonline Edition 26/2011. 2011-12-07. 654 Naturvårdsverket, 2010. Miljömål i fjällandskapet. En syntes av problemställningar knutna till en begränsad resurs. Rapport 6366 655 Christensen P, Sundquist S, 2007. Uppföljning av utredningen: Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning. Arbetsrapport 185. Umeå: Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skoglig resurshushållning. 656 Skarin, A. 2006. Reindeer use of alpine summer habitat. Doctoral Thesis No. 2006:73. Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. 456 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
miljökvaliteten då fler turister skadar marken sommartid inom känsliga områden och ökar vikten av kanalisera besökare inom störningskänsliga områden. Kombinationen av en ökande turism, fler terrängfordon och utvinning av värdefulla mineraler kommer att kunna få en stor negativ påverkan på renskötselutövningen. 657 Det kan i sin tur vara förödande för möjligheterna att behålla ett betespräglat fjällandskap och därmed även för den biologiska mångfalden i fjällen. En ökad vindkraftsetablering i fjällandskapet kan också påverka miljökvalitetsmålet negativt. En anläggnings totala miljöpåverkan och tillstånd för förnybar energiproduktion regleras inom ramen för miljöbalken och tillståndsgivningen. Avvägningar och hänsynstagande vid valet av plats i samband med tillståndsgivningen ska se till att eventuellt negativ miljöpåverkan minimeras, och kan behöva utvecklas. Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Förutsättningarna för att nå det finns dock till viss del, men utvecklingen är svårbedömd och bedömningen påverkas av fortsatt kunskapsbrist kopplade till otillräckliga indikatorsystem. Fortsatta åtgärder måste till för att begränsa barmarkskörningens påverkan på mark och vegetation. Fjällsamebyarna är på väg att införa terrängkörningsplaner, men för en majoritet av samebyarna har inga åtgärder för markförstärkning påbörjats. Flera vindkraftsparker är under uppförande eller planerade/projekterade. Beroende av var dessa vindkraftsparker placeras kan den visuella påverkan bli stor eller begränsad. I en rapport 658 från Riksantikvarieämbetet har naturreservat och nationalparker i fjällområdet studerats. Studien visar att skötsel av kulturvärden endast förekom i 2 av 38 analyserade fall. För att nå miljökvalitetsmålet är en ökad ambition avseende riktad skötsel av kulturvärden viktig. Bedömningen för målet som helhet är osäker beroende av främst kunskapsbrist samt otillräckliga indikatorsystem som på ett tydligt sätt kan påvisa vart utvecklingen är på väg och hur olika åtgärder påverkar möjligheterna att nå målet. Storslagen fjällmiljö är också beroende av att främst miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv nås. 657 Ingunn Ims Vistnes. 2008. Impacts of human development and activity on reindeer and caribou habitat use. Doctor philosophiae thesis 2008:1, Dept. of Ecology and Natural Resource Management, Norwegian University of Life Sciences. ISBN 978-82-575-0812-8. 658 Riksantikvarieämbetet, 2008. Utvärdering av indikatorn Skyddade fjällmiljöer. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 457
I fjällänens regionala uppföljningar av miljökvalitetsmålet bedömer Norrbotten och Västerbotten, med en mindre andel av fjällturismen, att miljökvalitetsmålet kan nås, Jämtland att det är nära att nås och Dalarna att det inte är möjligt att nå. Klimatförändringen anges generellt som det största hotet mot fjällens känsliga miljöer och arter av länen. Andra hot de lyfter fram är större exploateringar, påverkan av terrängkörning, ökad turism och byggande för fritidsboende. Miljökvalitetsmålets delar situation och utveckling storslagen fjällmiljö Fjällens biologiska mångfald Fortsatt renbete bidrar till den biologiska mångfalden i fjällandskapet, men renskötseln måste samtidigt ske på ett sätt som inte skadar fjällmiljön. Åtgärdsprogram har tagits fram för många hotade arter i fjällen. I jämförelse med andra landskapstyper är antalet arter som förekommer i fjällen lågt, och en förhållandevis liten andel av dem är rödlistade Det är viktigt att situationen även för andra fjällanknutna hotade arter förbättras, så att andelen hotade arter minskar och andelen försvunna arter inte ökar och att fjällens naturtyper och arter kan uppnå en gynnsam bevarandestatus. Bland de arter som förekommer i fjällen är det emellertid en stor andel som inte finns i någon annan landskapstyp. Ur biodiversitetssynpunkt är därför fjällmiljön mycket viktig. Att lyckas behålla lokala och ursprungliga bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjällens sjöar och vattendrag är också viktigt. Brett landskapsperspektiv behövs För att kunna nå miljökvalitetsmålet krävs att förlusten av biologisk mångfald hejdas. Förstärkta insatser för att både skydda värdefulla områden och bevara arter behövs. Nya metoder för att bevara och nyttja biologisk mångfald och ekosystem på ett hållbart sätt behöver också utvecklas. För bästa resultat måste arbetet ske med ett brett landskapsperspektiv som inte bara ser till enskilda arter eller ekosystem, vilket kräver att olika aktörer samverkar i större utsträckning än i dag. Brist på kunskap ett hinder Ett problem är att det är svårt att med säkerhet veta vilka åtgärder som måste genomföras för att säkerställa att arter och naturtyper bevaras på lång sikt, och att naturen kan leverera ekosystemtjänster även i framtiden. Det finns relativt mycket kunskap om renens roll inom ekosystemet, om fjällräv och smågnagare samt om de stora rovdjuren, men för andra arter är bristen på kunskap påtaglig. Vilka åtgärder som måste till för att vårt sätt att bruka naturresurser ska kunna ske på ett hållbart sätt, utan negativa effekter på miljön, är också dåligt känt. 458 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
ETT ÄNDRAT KLIMAT FÖRSVÅRAR ARBETET Klimatförändringen påverkar både direkt och indirekt många arter, naturtyper och ekosystemtjänster i fjällen, något som arbetet för att nå miljökvalitetsmålet måste ta hänsyn till. Förändringar av såväl klimat som renskötsel leder till förändrad vegetation i fjällen. Klimatförändringar gör att snölegornas utbredning och varaktighet minskar, vilket i sin tur leder till mindre avrinning under sommaren och därmed torrare hedar. En högre temperatur missgynnar arter som är fysiologiskt anpassade till ett kallt klimat, eller som har svårt att konkurrera med andra arter. Trädgränsen kryper uppåt, och buskar (för det mesta viden och fjällbjörk) breder ut sig på fjällhedarna. 659 Detta leder till att livsutrymmet krymper för många arter som är beroende av öppna fjällhedar. Vi har länge tagit renbetet för givet, men den förändring av de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för rennäringen som skett under de senaste decennierna har lett till att allt mindre arealer påverkas av renbete. Sämre vinterbete i ett brukat skogslandskap kan förstärka denna trend. KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS MILJÖEFFEKTER Klimatförändringar kommer att påverka den biologiska mångfalden och ekosystemen, till exempel genom att förändra arters utbredningsområden. Klimatförändringarna med förändrade temperaturer och cirkulationsmönster i stratosfären kommer även att påverka ozonskiktet i allt större omfattning. Effekterna kommer att bli olika, mindre i Antarktis och större i Arktis där de svenska fjällen ingår och på de mellersta breddgraderna. Det finns också en risk att åtgärder för att minska klimatförändringar påverkar andra miljökvalitetsmål negativt. Fjällens kulturmiljöer I dag är en förhållandevis hög andel av fjällområdena med höga naturvärden redan skyddade som naturreservat eller nationalparker. Brister finns framför allt i skydd och skötsel av områden med höga kulturvärden. Stöd till verksamheter som förvaltar kulturvärdena bedöms som särskilt vikigt. Dessutom behöver kunskapen om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och bebyggelse kompletteras. 659 Öberg, L., 2008: Trädgränsen som indikator för ekologiska klimateffekter i fjällen. En metodstudie för långsiktig miljöövervakning. Länsstyrelsen Jämtlands län, Miljöövervakningsfunktionen, Avdelningen Miljö och Fiske. Rapport 2008:1. 76 sid. ISSN 1654-4269. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 459
Stort behov av nya insatser Det biologiska kulturarvet som är spår efter hur människan brukat fjällandskapet är av särskild vikt. Kulturmiljövärden måste bevaras genom långsiktigt skydd, skötsel och restaurering. En stor andel av fjällens kulturmiljölämningar är dock ännu inte identifierade och registrerade, vilket försvårar arbetet. Ökad kunskap, hänsyn och främjande av dessa miljöer kräver stora satsningar. Av särskild betydelse är de regionala målen som avser det samiska kulturarvet och förbättringar i kunskapen om fjällens natur- och kulturmiljöer. storslagen fjällmiljö Främmande arter i fjällen Främmande arter fortsätter att öka i oförändrat takt i många miljöer rent allmänt i Sverige. Många är invasiva, vilket innebär att de har negativ effekt på biologisk mångfald eller människors hälsa. Det finns dock relativt få rapporter om främmande arter i fjällen och kunskapen om hur de påverkar biologisk mångfald i fjällen behöver bli bättre genom förbättrade uppföljningssystem och forskningsinsatser. Av särskild vikt är att bevara lokala stammar av fisk och vattenlevande djur. Fjällandskapet En fortsatt väl utvecklad renskötsel är en viktig förutsättning för ett storslaget betespräglat fjällandskap. Rennäringens behov av stora ytor kommer dock i konflikt med behovet av anläggningar för bland annat friluftsliv och mineralbrytning. En annan konflikt gäller renskötseln och rovdjursstammarnas storlek. Renvallar, renhägn och andra landskapselement sköts endast i begränsad utsträckning. Det beror på att ersättningen inte är tillräcklig. Kunskapen om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och bebyggelse behöver kompletteras. FJÄLLENS NATURTYPER I de svenska fjällen förekommer art- och habitatdirektivets naturtyper över stora och vidsträckta områden. Här finns flera arter som är knutna till den vindpinade och karga miljö som fjällen erbjuder. Statusen för de flesta av fjällens arter och naturtyper bedöms som bra eller mycket bra. Frånvaro av negativ påverkan i kombination med stora sammanhängande arealer, som dessutom ofta ligger inom skyddade områden, är viktiga orsaker till den gynnsamma situationen. Exploateringshotet är lågt tack vare områdesskyddet, och storleken på områdena gör att den yttre påverkan blir liten. Den enda naturtyp som bedöms ha en ogynnsam status är glaciärer. Det finns dock hot även mot de andra naturtyperna, även om de bedöms ligga längre fram i tiden. Igenväxning på grund av förändrad skötsel eller minskat betestryck och klimatförändringar kan ha en negativ effekt på fjällgräsmarkerna och förändringar i hydrologin kan leda till att förekomsten av alpina översilningskärr minskar. 460 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
Exploateringar hotar landskapsbilden Att vindkraftsparker har och kommer att anläggas påverkar landskapsbilden i varierande grad, beroende av hur vindkraftverken placeras i landskapet. Tillhörande kraftledningsnät och annan infrastruktur kommer också att påverka landskapsbilden vid en fortsatt utbyggnad. Tillstånd för exploatering inom området obrutet fjäll för vindkraft, vattenkraft, gruvindustri samt nya turism- och skidanläggningar bör hanteras restriktivt. De landformer som formats av glaciärer och andra geologiska bildningar behöver skyddas från exploatering. Möjligheten att behålla ett vidsträckt och betespräglat fjällandskap är också beroende av att den pågående klimatförändringen begränsas. Friluftsliv och rekreation i fjällen Friluftsliv och naturturism i fjällen är viktigt för såväl näringsidkare som enskilda besökare. Naturvårdsverket är huvudman för mer än 550 mil fjälled som utgör ett viktigt stomnät för att både underlätta för rekreation och kanalisera besökare inom känsliga områden. Det är viktigt att fjälledssystemet och andra besöksanordningar underhålls i tillräcklig grad, något som även kanaliserar besökare och minimerar markskador. Olika typer av naturvägledning kan locka till besök och ge information om fjällmiljön. Naturvårdsverket har ett nationellt ansvar för samordningen av fjällsäkerhetsarbetet som är en viktig grundläggande del för utvecklingen av friluftslivet och naturturismen i fjällen. Friluftsliv finns ofta med i övergripande policydokument men har i praktiken en svag ställning. Befintliga styrmedel inom området behöver utvecklas. Hänsyn till friluftslivets intressen behöver stärkas i exploateringsärenden och i lagstiftningen. Forskning och statistik som stödjer arbetet och är kommunicerade behövs också. Något som kan bidra till arbetet är att riksdagen år 2010 beslutade om en helt ny friluftslivspolitik med övergripande mål för friluftslivet. 660 Åtgärder mot buller viktiga Friluftslivet måste även framöver kunna få tillgång till olika typer av miljöer i fjällandskapet som är fria från oönskat buller. En orsak till att bullerpåverkan ökar är att användningen av terrängskotrar i fjällänen har ökat starkt under de senaste 25 åren. Snöskotrarnas påverkan på friluftslivet består till största delen av buller, synintryck och avgaser, och det påverkar bilden av ett orört fjällandskap på ett för många människor negativt sätt. Samtidigt bidrar snöskotrarna till att turismen kan utvecklas och är inom många områden den helt dominerande formen av 660 Prop. 2009/10:238. Framtidens friluftsliv FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 461
vinterturism. Hänsyn till friluftsintressen med avseende på buller behöver därför tas vid planering och projektering, till exempel när snöskoterleder och skid- och vandringsleder anläggs. Möjligheten till friluftslivets rika upplevelsevärden i fjällandskapet riskerar även att försämras av en eventuell fortsatt utbyggnad av vindkraften utanför skyddade områden. Den påverkar också natur- och kulturvärden. storslagen fjällmiljö ALLEMANSRÄTTEN Allemansrättens ställning hos den svenska befolkningen är stark. Åtta av tio svenskar anser att allemansrätten är viktig för deras utevistelser och människors kunskap om allemansrätten är relativt god. Trots detta uppkommer problem när det gäller allemansrätten och kommersiell verksamhet liksom villkoren för naturturism med stöd av allemansrätten. Hållbart nyttjande och hänsyn En långsiktigt hållbar renskötsel i god balans med betesresurser och tillgång på betesmarker är viktig för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Fjällens biologiska/ekologiska naturresurser i form av vilt och fiskstammar bör också förvaltas med stor hänsyn till en hållbar utveckling. Genom en god adaptiv förvaltning baserad på kunskap och tillämpbar forskning kan resurserna brukas på ett hållbart sätt. För ripjakten finns sedan många år tillbaka ett förvaltningssystem vilket nyttjas av länsstyrelserna i fjällänen och är ett bra exempel på adaptiv förvaltning av en viltresurs i känslig fjällmiljö. Ett liknande system för fjällfisket är under utveckling, vilket är viktigt som stöd för förvaltningen av den resursen. Hänsyn inom Barmarkskörning och exploatering Terrängfordon avsedda för barmarkskörning blir allt fler, vilket gör att störningar och skador väntas växa än mer framöver om inte ytterligare förebyggande åtgärder sätts in. Förekommande terrängkörning på barmark måste ske med hänsyn till andra intressen och på ett sätt så att skador på mark och vegetation minimeras. Det är även av stor vikt att industriella verksamheter och exploateringar såsom vindkraft, vattenkraft, gruvindustri och nya turism- och skidanläggningar inte sker i området obrutet fjäll och att tillstånd ges restriktivt för ärenden i närområdet. 462 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
Kopplingar till generationsmålet I bedömningen av miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö avseende kopplingen till generationsmålets strecksatser är följande mest relevanta: Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. En stor del av fjällens areal är i dag skyddad i form av naturreservat och nationalparker. Där exploatering trots allt sker påverkas dock naturmiljön i hög grad. Inom de flesta naturreservat är dessutom både jakt och fiske tillåtet, vilket ställer stora krav på både effektiva styrmedel, tillräcklig kunskap och direkta åtgärder för ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. För fjällens besökare är upplevelsen av en storslagen fjällmiljö viktig och den kan påverkas negativt av oönskat buller och avgasutsläpp från både snöskotrar och annan motoriserad verksamhet. Även industriella exploateringar i landskapet såsom vindkraftsparker och kraftledningar påverkar synintrycken och upplevelsen av fjällmiljön. I stort finns det dock stora möjligheter att vandra, åka skidor och snöskoter samt jaga och fiska i fjällen, vilket främjar folkhälsan. Samtidigt ställer det krav på en ömsesidig samverkan och respekt hos utövare av friluftsliv när olika intressemotsättningar uppstår. En god hushållning sker med naturresurserna. Det finns flera exempel på att en god hushållning med naturresurserna eftersträvas. Förvaltningen av småviltsjakten är ett exempel på detta, liksom fjällfisket. En tydlig målkonflikt är att efterfrågan på förnybar energi medför att intresset ökar för att anlägga vindkraftsparker i stor skala i fjällandskapet. Det råder därmed en potentiell målkonflikt mellan Storslagen fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan, beroende på hur mycket av denna exploatering som sker i fjällen. Samtidigt begränsas påverkan på biologisk mångfald och ekosystem i fjällen orsakade av klimatförändringar genom utbyggnad av förnybar energi som till exempel vindkraft. Var vindkraftverk placeras är viktigt för att undvika och minimera miljöpåverkan och eventuella intresse- och målkonflikter. Vid de tillfällen som vindkraft planeras i fjällen är det viktigt att tydliggöra den miljöpåverkan som placeringen medför. Att kontinuerligt utveckla planerings- och tillståndsprocessen för vindkraftsetablering är centralt för att stärka de positiva kopplingarna mellan generationsmålets innebörd om minimal miljöpåverkan från förnybar energi och Storslagen fjällmiljö. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 463
Analys av delmålen varför gick det som det gick? DELMÅL: Skador på mark och vegetation (2010) Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast år 2010 storslagen fjällmiljö Delmålet har inte nåtts. Framför allt trafiken med barmarksfordon behöver ledas bort från fjällens mest känsliga områden för att minska det ökande slitaget och låta naturen återhämta sig. Renskötselns ökade mekaniseringsgrad medför att användningen av främst barmarksfordon påverkar mark och vegetation negativt i allt större utsträckning. Som en del i åtgärdsarbetet har Naturvårdsverket fördelat ekonomiska resurser till samebyarna i syfte att stödja arbetet med att upprätta terrängkörningsplaner, där även markförstärkning av körleder som passerar över känsliga våtmarker har ingått. Mer kunskap behövs Riskerna för skador på mark och vegetation har bedömts indirekt genom antalet renar och antalet terrängfordon. Mer kunskap behövs dock om vilken betydelse renbete och annat bete har för fjällekosystemet, hur klimatförändringen påverkar vegetationen och hur omfattande olika former av slitage är. 661 Med hjälp av fjärranalys av landskapet kartläggs bland annat körspår för att kunna följa hur de utvecklas över tid. Även terrängkörning på barmark inom turism- och fritidsaktivteter samt andra verksamheter än renskötseln ökar och medför att delmålet ej har nåtts. DELMÅL: Buller (2010/2015) Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg ska minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att: 60 % av terrängskotrar i trafik senast år 2015 ska uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dba), från luftfartyg senast år 2010 ska vara försumbart både inom regleringsområde klass A enligt terrängkörningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 % av nationalparksarealen. Majoriteten av de terrängskotrar som säljs i Sverige för användning i fjällmiljö uppfyller de bullerkrav som ställs i Nordamerika (78 db), vilket ligger något över delmålets nivå. För att andelen terrängskotrar med lägre ljudnivå skulle ha ökat 661 Christensen P, Sundquist S, 2007. Uppföljning av utredningen: Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning. Arbetsrapport 185. Umeå: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning. 464 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
tillräckligt hade det bland annat krävts att EU i tid hade infört gränsvärden för buller för nya terrängskotrar. Det hade också gjort det möjligt för trafikregistret att innehålla uppgifter om bullernivåer, vilket hade behövts för att kunna följa delmålets utveckling. Sverige har sedan 1995 arbetat aktivt för att EU ska införa ett sådant. Under 2010 lämnades ett förslag till EU-kommissionen om att införa gränsvärden i två steg, med nivåerna 75 db(a) till 2017 och 73 db(a) till 2021. EU-kommissionen har ännu inte lämnat besked i frågan. Ökad turism ger mer buller Ett problem är att snöskoterturismen i fjällen hela tiden ökar, och därmed leder till mer störningar även om de enskilda skotrarna har lägre bullernivå. En ökad användning av helikopterflyg leder också till ökat buller, framförallt inom områden med en frekvent turism men också som en del av den ökande mekaniseringen av renskötseln. DELMÅL: Natur- och kulturvärden (2010) Senast år 2010 ska merparten av områden med representativa höga natur- och kulturvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering. Den nationalparksplan som Naturvårdsverket tog fram 2008 skulle ha behövt genomföras för att nå delmålet. I den föreslås att den totala arealen nationalparker i fjällområdet ska öka med 280 000 hektar, vilket till större delen är oskyddad mark. Insatser behövs för kulturmiljöer Det hade också behövts bättre och kontinuerlig skötsel för att bevara identifierade kulturvärden. Merparten av fjällområdet har dessutom inte inventerats, vilket medför en stor kunskapsbrist om var skyddsvärda kulturmiljöer finns och deras behov av skötselåtgärder. I en rapport 662 från Riksantikvarieämbetet där indikatorn Skyddade fjällmiljöer granskades framkom att en riktad skötsel av kulturmiljöer endast förekom i 2 av 38 naturskyddade områden. Det hade även behövts mer kunskap om hur växt- och djurlivet i vattenmiljöerna inom fjällen påverkas av klimatförändringar och övrig miljöpåverkan. Bedömning av regionala delmål Av de nationella delmålen som fjällänen har antagit som regionala mål har inget län nått målen för skador på mark och vegetation respektive natur- och kulturvärden. Dalarna och Norrbotten bedömer att bullermålet kan nås med ytterligare 662 Riksantikvarieämbetet, 2008. Utvärdering av indikatorn Skyddade fjällmiljöer. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 465
åtgärder. Det tidigare målet om hotade arter bedöms som uppnått i tre av de fyra fjällänen. Flera av de övriga regionala mål som länen själva har antagit kan nås. Områden för ytterligare insatser Allt fler snöskotrar används inom fjällområdet och ger problem med buller. Omfattningen av terrängkörning på barmark inom renskötseln såväl som inom andra näringar och fritidskörning ökar, vilket leder till markskador. Ökad tillsyn behövs för att utföra kontroller avseende brott mot terrängkörningslagstiftningen, tillsammans med riktade informationsinsatser mot de målgrupper som kör snöskoter och barmarksfordon. Den ökade efterfrågan på mineraler och nya kraftresurser både inom Sverige och internationellt ökar intresset för att utvinna mineraler och bygga vindkraftsparker, allt oftare inom tidigare orörda områden. Turismen ökar dessutom starkt i de södra fjällen. För att möta den påverkan dessa verksamheter orsakar och skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet krävs en rad insatser. Sett utifrån miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan finns fördelar med att bygga ut vindkraftverk i stor skala. Det råder därmed en potentiell målkonflikt mellan Storslagen fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan, beroende på hur mycket av denna exploatering som sker i fjällen. Det är viktigt att denna målkonflikt kan minimeras genom att utveckla planerings- och tillståndsprocesserna i samband med att nya vindkraftsparker ska projekteras och anläggas. Behov av mer kunskaper Fortsatt bete i fjällandskapet behövs både av natur- och kulturmiljöskäl. Samtidigt måste renskötselarbetet ske på ett sätt som är långsiktigt hållbart för miljön. Genomförande av markförstärkningar inom ramen för samebyarnas terrängkörningsplaner behöver utvärderas efter hand för att kunna påvisa om åtgärden har gett önskad effekt. Sammantaget är utvecklingen för fjällmiljön oklar och det finns en brist på bra underlag för att bedöma miljökvalitetsmålet. Ökad kunskap behövs för att kunna prioritera skydd och genomföra skötselåtgärder. Till exempel är bara en femtedel av fjällområdets kulturmiljövärden kända och inventerade. En påvisbar brist finns vad gäller skydd och skötsel av områden med höga kulturvärden samt de verksamheter som förvaltar kulturmiljövärden. Förbättrade indikatorsystem behöver tas fram i syfte att öka både underlagen för bedömningar och det allmänna kunskapsläget. Ytterligare forskning behövs för att kunna skapa förutsättningar för en hållbar utveckling ur ett ekologiskt, ett ekonomiskt och ett socialt perspektiv. 466 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
Arbete krävs nationellt och internationellt Nationella insatser behövs för att förebygga att störningar och skador från snöskotrar och andra terrängfordon inte blir ännu större, till exempel genom att styra snöskoteråkning bort från känsliga områden och att kanalisera eller reglera barmarkskörning ytterligare. För att begränsa buller av snöskotrar är Sverige även beroende av att maskintillverkare enas kring framtida bullerkrav inom EU. Fjällens arter och naturtyper kan dessutom påverkas av den pågående klimatförändringen, i form av bland annat förbuskning och höjd trädgräns samt förluster av den biologiska mångfalden. Här krävs stora insatser i det internationella klimatarbetet. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 467