De tama fåglarna har en längtan. De vilda flyger. Elmer Diktonius 1
Verksamhetsberättelse 2012 Bäste läsare! Återigen har vi upplevt ett år fyllt av lovsång över klinisk forskning, inte minst från statsmakten. När det så kommer till kritan i form av budgetpropositionen, blev det om inte en fingertutt så en trång handske förhoppningarna låg för många i storleksordningen helkroppsstrumpa. Vetenskapssamhället är dock luttrat, så det kavlas just nu upp ärmar landet runt, så också här vid Centrum för klinisk forskning (CKF). Lokalt, eller snarare regionalt, har vi dock anledning att applådera regionens beslutsfattare som stadigt ökat potten i Regionala Forskningsfonden till nu 17 mkr, något som tacksamt tas emot med ärmarna i uppkavlat läge. Faktum är att ärmarna aldrig är annat än uppkavlade, eller hur ska man annars förstå årets produktion av vetenskap, forskarutbildning och handledning? Inflödet av doktorander är aldrig konstant, det är heller inte utflödet i form av disputationer. Verksamhetsåret 2011 innehöll endast två disputationer mot normala tre eller fyra. Under 2012 har vi haft glädjen att gratulera fem medarbetare till disputation och två till licentiatexamen. Antalet publikationer blev 2012 normaliserat till 45 stycken med en riktigt bra genomsnittlig impact factor på 5,9, all time high! Ett högt antal doktorander, och den sedan länge emotsedda satsningen på postdocar samt ett försök att locka hit mer statistisk kraft, borgar för att vi de kommande åren kommer att få se en hög produktion. Det är ortopedöverläkaren Peter Grant, kolorektal-kirurgerna Maziar Hosseinalikhani och Abbas Chabok samt biostatistikern Anders Berglund som beretts dessa postdoctjänster, och 2013 kan vi välkomna Elisabet Rodby- Bousquet i postdoc-gänget. Malörten i glädjebägaren är dock (som beskrevs på motsvarande plats i den föregående verksamhetsberättelsen) att trångboddheten ökar och ytterligare försämrar arbetsmiljön. Det arbetas med denna angelägna fråga, inte minst från landstingsrådet Hans Janssons sida, så förhoppningsvis kommer en lösning till stånd. Vår heltidsstatistiker Andreas Rosenblad, som träget kämpat på som ensam statistiker i flera år, får således äntligen avlastning. Förutom nämnde Anders Berglund, som kommer att arbeta 40 % vid CKF, kommer John Öhrvik, som tjänstgjort på Karolinska intstutet (KI) några år, delvis tillbaka till oss på ca 15 %. Vi gratulerar John till en nyligen beslutad full professur vid KI i klinisk biostatistik, och ser också fram emot en adjungerad professur hos oss vid Uppsala universitet. I skrivande stund ligger detta för sakkunniggranskning. Vi har också anledning att gratulera vår förre chef/föreståndare professor Jerzy Leppert till ett framgångsrikt samarbete med ett brett nätverk av Västmanländska forskare vid bl. a. Mälardalens högskola och Västerås Science Park samt lokala entreprenörer, främst Christer Gerdtmans Motion Control, till ett startbidrag från Vinnova för utveckling av kliniska testbäddar för medicinsk teknik och medicintekniska produkter. Jerzy saluteras också för den högsta äran en akademiker kan förlänas: ett hedersdoktorat. Att utnämningen kommer från universitetet i hemstaden Wroclaw i Polen sluter en cirkel. Det är stort! Vi ser fram emot ett lyckosamt 2013! Vi gör det dock utan två tunga Uppsala-bidrag till Centrumrådet. Förordnandena för professorerna Bertil Lindahl och Lars Påhlman upphörde i och med utgången av 2012. Stort tack för utomordentlig support och engagemang i CKF, ni har betytt mycket! Dessa giganters efterträdare, professorerna Elisabeth Ståhle och Frank Arnold Flachkampf, hälsas varmt välkomna! 2013-01-31 Mats Enlund Chef och föreståndare, docent och universitetslektor 2
Innehåll BAKGRUND... 5 Centrumråd... 7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012... 8 Kreativa luncher 2012... 10 Planeringsdagar 23-24 augusti 2012... 10 Skrivarkurs 10-17 september 2012, Botricello, Italien... 10 CKF:S FUNKTIONER... 11 VETENSKAPLIG KONSULTATION ÖPPET HUS... 11 VETENSKAPLIG HANDLEDNING... 11 DOKTORANDVERKSAMHET... 11 Halvtidskontroll/licentiatexamen 2012... 12 Doktorsexamen 2012... 14 UTBILDNING... 21 SEMINARIEVERKSAMHET... 21 Läkarmöten... 21 Vårdseminarier... 22 Doktorandseminarier... 22 Fortbildningsserie för personal och doktorander vid CKF... 23 Övriga seminarier... 23 FORSKNINGSVERKSAMHET... 24 VETENSKAPLIG PRODUKTION... 30 Internationella refereebedömda tidskrifter... 30 Nationella refereebedömda tidskrifter... 35 Övriga tidskrifter... 35 Läroböcker... 35 FÖREDRAG/POSTER INTERNATIONELLA KONGRESSER... 35 Nationella kongresser Sverige... 37 Övriga uppdrag... 39 FORSKNINGSANSLAG... 41 Doktorander med 50 % tjänst vid CKF... 41 Postdoktorander med individualiserad tjänstgöringsgrad vid CKF... 41 Forskningsanslag 2012 - doktorander... 42 Forskningsanslag 2012 - postdoktorander... 42 Forskningsanslag 2012 - projekt med klinisk anknytning... 42 Doktorandtjänster vid CKF finansierade med externa medel... 43 Externa forskningsanslag 2012... 44 VERKSAMHETEN FÖR MEDICINSTUDERANDE... 46 1. ÖPPET HUS... 47 2. REGISTRERADE DOKTORANDER... 50 3. ANKNUTNA PROJEKT... 69 4. AVSLUTADE PROJEKT... 71 TELEFONLISTA PERSONAL... 72 3
4
Bakgrund Centrum för klinisk forskning, Landstinget Västmanland - Uppsala universitet Den kliniska forskningen är en grundbult i en väl fungerande hälso- och sjukvård. Det främsta skälet till att det behövs forskning och forskarutbildad personal inom sjukvården är att nya medicinska rön snabbt ska kunna omsättas i den vardagliga sjukvården oavsett om upptäckterna har gjorts i Sverige eller omvärlden. Sjukvårdspersonal måste kunna förstå och tillämpa nya förklaringsmodeller för hur människokroppen fungerar (t. ex. molekylär biologi och genetik). De anställda inom sjukvården i Landstinget Västmanland bör kunna utvärdera nya metoder för sjukdomars diagnos och behandling. Hälso- och sjukvården ska vara evidensbaserad och detta mål kan inte uppnås utan att personalen får en vetenskaplig skolning. Landstinget har lagstadgat ansvar för klinisk forskning och utvecklingsarbete (HSL 1982 763; 26b). Syftet med inrättandet av Centrum för klinisk forskning (CKF) är att samla kompetens vad gäller vetenskapsmetodik, biostatistik, epidemiologi och datahantering på ett ställe och göra den lättillgänglig för samtliga anställda inom landstinget. CKF:s uppgift är att ge stöd och handledning i forskningsarbete i en kreativ miljö. Landstingsförbundet har gemensamt med kommunförbundet antagit en överenskommelse att tillämpa evidensbaserad kunskap inom hälso- och sjukvården (Landstingsstyrelsebeslut sept 2004). CKF har en viktig roll i detta genom att stödja de anställda i arbetet med evidensbaserad vård. Målgruppen för CKF:s verksamhet är samtliga inom hälso- och sjukvården, vilka erbjuds möjligheter att inom CKF:s ramar driva/delta i vetenskapliga arbeten. Nuvarande organisation Mellan Landstinget Västmanland och Uppsala universitet finns sedan 1999 ett avtal (förnyat och uppdaterat 2011) om samarbete som förutom forskning och forskarutbildning även gäller grundutbildning av läkare. Avtalet avser att stärka forskning inom Landstinget Västmanland. Avtalet innebär vidare att den kliniska basen för Uppsala universitet breddas så att möjligheter till såväl forskning som grundutbildning förbättras. Avtalet ger oss den unika möjligheten att registrera doktorander vid CKF och disputationer kan ske i Västerås. Enligt avtalet ska uppföljande diskussion av avtalets innehåll ske vart tredje år. CKF finns representerat i ledningen för Fakulteten för Medicin och Farmaci genom att chefen/föreståndaren givits status som prefekt (Fig 1). Fig 1. CKF:s plats vid Uppsala universitet Uppsala universitets organisation Rektor, prorektor, tre vicerektorer, förvaltningschef Tre vetenskapsområden Medicin & Farmaci Teknik & Naturvetenskap Humaniora & Samhällsvetenskap 13 Storinstitutioner CKF Dalarna CKF Eskilstuna CKF Gävle CKF Västerås 5
Landstinget Västmanlands organisation Under 2011 ändrades Landstinget Västmanlands organisation med uppdelning av patientvården i två enheter. CKF ingår i de Landstingsgemensamma funktionerna och är organisatoriskt underställt landstingsdirektören och Hälso- och Sjukvårdsdirektören (Fig 2). Fig 2. CKF:s plats vid Landstinget Västmanland 6
Centrumråd Enligt instruktionen för CKF Västerås utfärdad i april 1999 av Uppsala universitets rektor (UVF 1999/688) skall CKF ha ett råd bestående av fyra personer. Landstinget Västmanland utser två personer och den medicinska fakultetsnämnden i Uppsala två personer. Detta råd skall stödja föreståndaren för CKF. I det år 2011 reviderade avtalet har Landstinget Västmanlands representation utökats med en person till tre och rådet består således numera av fem personer. Föreståndare för CKF under 2012 var doc Mats Enlund. Biträdande föreståndare var prof Håkan Ahlström, prefekt för institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi vid medicinska fakulteten. Rådets platser innehades av docent Egil Henriksen, docent Kennet Smedh och med dr Åke Tenerz, som representanter för Landstinget Västmanland samt prof Lars Påhlman, institutionen för kirurgiska vetenskaper, och prof Bertil Lindahl, Uppsala Research Centre, som representanter för Uppsala universitet. Utöver de av instruktionen bestämda medlemmarna ingår med enbart närvarorätt även kanslichefen vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet, samt landstingsdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör och cheferna för de två vårdande enheterna och CKF:s biträdande chef. Den aktuella representationen framgår av Fig 3. Fig 3. Centrumråd Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Föreståndare Mats Enlund Bitr föreståndare Håkan Ahlström Centrumråd Uppsala universitet Bertil Lindahl, Lars Påhlman Landstinget Västmanland Egil Henriksen, Kennet Smedh, Åke Tenerz Närvarorätt Uppsala universitet Kanslichef, Medicin och Farmaci Landstinget Västmanland Landstingsråd med ansvar för forskning Landstingsdirektör, Hälso- och sjukvårdsdirektör Cheferna för Närsjukvården och Västmanlands sjukhus Bitr chef vid CKF Studierektor för läkarstudenterna Doktorandrepresentant Centrumrådet sammanträdde under 2012 vid två tillfällen (27 januari och 5 oktober), då företrädare för Landstinget Västmanland och Uppsala universitet diskuterade gemensamma frågor av administrativ/ekonomisk och vetenskaplig natur. 7
Verksamhetsberättelse 2012 Personal (procent av tjänstgöring) Mats Enlund, leg läk, doc, chef för CKF (83 %) Leif Bergkvist, leg läk, prof (20 %) Ulrika Fagerberg, leg läk, med dr (50 %) Jerzy Leppert, leg läk, prof (100 %) Monica Löfvander, leg läk, doc (30 %) Kent Nilsson, sociolog, prof, bitr chef (100 %) Andreas Rosenblad, biostatistiker, fil dr (100 %) Marie-Louise Walker-Engström, biomedicinsk analytiker, med dr (20 %) Magnus von Unge, leg läk, prof (20 %) Cecilia Åslund, beteendevet, med dr (100 %) Tommy Ahlström, leg läk, studierektor läkarkandidater (20 % t.o.m. 30/9) Hanna Frid, leg dietist, forskningsassistent (100 % t.o.m. 121130, därefter 50 %) Annika Kärnsund, leg sjuksköt, forskningsassistent (75 %) Eva Nohlert, leg tandläk, forskningsassistent (75 %) Marja-Leena Ojutkangas, leg sjuksköt, forskningsassistent (80 %) Eva Strand, leg sjuksköt, forskningsassistent (50 %) Lisa Söderström, leg dietist, forskningsassistent (100 % t.o.m. 120331, därefter 50 % ) Marie-Louise Södersved-Källestedt, leg sjuksköt, med dr (15 %) Tony Wiklund, leg sjuksköt, forskningsassistent (75 %) Maria Dell' Uva Karlsson, centrumsekreterare (80 %) Michaela Eriksson, sekreterare (85 %) Katarina Ringström, sekreterare (100 %) Mattias Rehn, systemansvarig (100 %) Visstidsanställda Cecilia Axelsson, leg dietist, forskningsassistent (50 % t.o.m. 120831) Paulina Nordsund Larsson, leg dietist (100 %, 120901-121231) Lena Lindblom, leg dietist (50 %, 121022-121111, 100 %, 121112-121231) Lena Ludvigsson, forskningsassistent (40 %, 121001-121231) Jenny Stern, forskningsassistent (50 %, 120701-121231) Birgitta Kerstis, leg sjuksköt, forskningsassistent (25 %) Margareta Widarsson, leg barnmorska, forskningsassistent (25 %) Marisa da Silva, forskningsassistent (100 %, 120301-120831, 40 % t.o.m. 121231) Susanne Olofsdotter, leg psykolog, forskningsassistent (50 %) Göran Nilsson, leg läk, prof (20 % ) Doktorander anställda vid CKF - 50 % Helena Granstam-Björneklett, leg läk, onkologklin Elisabet Rodby Bousquet, leg sjukgymn, hjälpmedelscentrum/ckf Karin Sonnby, leg läk, BUP Yvette Andersson, leg läk, kirurgkliniken (t.o.m. 120531) Abbas Chabok, leg läk, kirurgklin (t.o.m. 120630) Cecilia Nilsson, leg läk, onkologkliniken (t.o.m. 120630) Lisa Söderström, leg dietist, CKF (från 120401) Johan Carlander, leg läk, kirurgklin (från 120901) Hanna Frid, leg dietist, CKF (från 121201) 8
Postdoktorander, varierande tjänstgöringsgrad Maziar Hosseinalikhani, med dr, kirurgklin (25 %, 120501-140430) Peter Grant, med dr, ortopedklin (25 %, 120901-140831) Abbas Chabok, med dr, kirurgklin (25 %, 121201-141130) Anders Berglund, med dr, CKF (40 %, 120901-140831) Doktorander anställda vid CKF - finaniserade med externa medel Sara Björstad, leg psykolog, forskningsassistent (60 %) Charlotta Hellström, folkhälsovetare, forskningsassistent (40 % t.o.m. 120630, 100 % t.o.m. 121231) Aniruddha Todkar, farmaceut, forskningsassistent (100 % från 120301) Sofia Vadlin, socionom, forskningsassistent (90 % från 120201) Visstidsanställda forskare som har en del av sin verksamhet förlagd till CKF, men med anställning på moderkliniken/annan arbetsgivare: Pär Hedberg, leg läk, doc (10 %) Johan Knutsson, leg läk, med dr (10 %) Till CKF har externa konsulter knutits: David de Boniface, översättare, Stockholm Ann-Christin Johansson, leg sjukgymn, med dr Bengt Starrin, prof, Inst. för samhällsvetenskap, Karlstad universitet John Öhrvik, doc, KI Anders Westman, leg läk, med dr (t.o.m. 120630) 9
Följande aktiviteter bör särskilt omnämnas: Kreativa luncher 2012 Centrum för klinisk forskning inbjuder ca två gånger om året all personal, inklusive alla anslutna doktorander, till gemensam lunch. En extern, kreativ gäst är inbjuden som föredragshållare. Vanligtvis har gästen ingen anknytning till CKF:s verksamhet, utan tanken är att gästen skall inspirera med sin kreativitet från helt andra verksamhetsfält. Under 2012 ordnades en kreativ lunch vid CKF. Den 2 oktober gästade Torbjörn Grass, musiker och kompositör, den kreativa lunchen. Planeringsdagar 23-24 augusti 2012 Årets planeringsdag avhölls på Best Western Mälaren Hotell & konferens vid Mälarens strand. Det vackra läget och en lovande grillbuffé lyckades inte riktigt komma till sin rätt pga ett ihärdigt regnande, detta till trots lyckades vi genomföra programmet nedan med sedvanligt stort engagemang. På programmet stod följande punkter (föredragande inom parentes): Utredning: Ledning och organisation av högre utbildning (Mats E) Öppet hus, projektanknytning till CKF, nya rutiner - information och diskussion (Cecilia Å, Hanna F) Metodpärmen (Marie-Louise E-W, Maria D-K) G-disken (Tony W) Sociala medier CKF på webben ett pilotprojekt (Kent N) Diskussion om framtida webstrategi (Maria D-K) Framtidsvisioner (Mats E) Diskussion med Go (Mats E) Sammanfattning av planeringsdagarna (Kent N) Landstingets forskning, diskussion med Landstingets forskningsråd Hans Jansson (Mats E) Guidad visning på Länsmuseum/konstmuseum. Karlsgatan 2 Skrivarkurs 10-17 september 2012, Botricello, Italien Fem handledare och sju doktorander reste i september till södra Italien på skrivarvecka med syfte att utveckla praktiska och teoretiska kunskaper i hur man författar vetenskapliga artiklar. Förutom fördelarna som ett internat kan erbjuda vad det gäller möjligheter att lära känna kollegor i ett nytt sammanhang utanför vardagsmiljön på Centrum för klinisk forskning så bidrar kursformen till att doktorander kan få mer tid med handledare, när dessa inte avbryts av krav på andra samtidiga åtaganden. Doktoranderna bearbetade påbörjade manuskript med ökad tillgång till handledning men tid användes också till att bygga på teoretiska kunskaper genom seminarier om artikelförfattande, praktisk statistik, vetenskapsfilosofi och kvalitativ forskning. Deltagarna fick också tillfälle att presentera sin forskning, genom att en eller ett par varje dag föredrog sitt projekt, vilket åtföljdes av gruppdiskussion. Hotellet, La Casa di Botricello, utanför orten Botricello i södra Italien, erbjöd fräscha enkel- och dubbelrum förutom ett seminarierum. Seminarierummet hade ett trådlöst, men alltför begränsat, nätverk. Många valde att börja dagen med en gemensam promenad, joggingtur eller ett bad vid den närbelägna, långsträckta, rena och vita stranden. 10
CKF har följande huvudfunktioner: - Vetenskaplig konsultation Öppet hus - Vetenskaplig handledning - Doktorandverksamhet - Forskarutbildning - Seminarieverksamhet - Egen forskningsverksamhet CKF:s funktioner Vetenskaplig konsultation Öppet hus En av CKF:s mycket uppskattade och nationellt uppmärksammade verksamheter är den s k öppet husverksamheten. Till öppet hus kan alla anställda inom hälso- och sjukvården komma med sina idéer till projekt och få hjälp med utformning av t.ex. en projektplan. De projekt som bedöms bärkraftiga uppmanas att söka anknytning till CKF och får då hjälp av utsedd handledare/kontaktperson och en dataansvarig forskningsassistent för fortsatt arbete. Under 2012 hölls 63 vetenskapliga konsultationer (redovisas i bilaga 1). Vetenskaplig handledning Följande fyra nivåer för handledning och anknytning till CKF har överenskommits: Nivå 1: Doktorandprojekt Nivå 2: Projekt som har hög vetenskaplig bärighet och förväntas publiceras i internationell vetenskaplig tidskrift Nivå 3: Projekt med vetenskapligt nyhetsvärde med ambition för publicering i tidskrift utan refereebedömning Nivå 4: D-uppsatser eller motsvarande som resulterar i interna rapporter C-uppsatser och lägre akademisk nivå har vi inte resurser att åtaga oss. Vid årets början fanns 36 projekt anknutna vid CKF. Sex av de anknutna projekten avslutades under året och fem nya projekt har tillkommit (se bilagor 3-4). Vid årets slut var totalt 35 projekt anknutna. Doktorandverksamhet Doktorandverksamheten omfattar två huvuddelar: direkt handledning och vetenskapliga seminarier. Vid årets början var 19 doktorander registrerade vid CKF. Fem doktorander har genomgått halvtidskontroll/ licentiatiseminarium och fem doktorander har disputerat. Fyra doktorander registrerades under 2012 vid CKF (Sara Björstad, 20 dec 2011, Sofia Vadlin och Aniruddha Todkar 21 juni 2012 samt Johan Carlander sept 2012). Vid årets slut var 18 doktorander registrerade (se bilaga 2). 11
Halvtidskontroll/licentiatexamen 2012 Leg läk Johan Carlander, 14 dec 2012: Heat production, nerve function and morphology following dissection with surgical instruments. Betygsnämnd: Göran Wallin, doc, Torste Länne, prof. Huvudhandledare: Kenth Johansson, doc. Doktorandprojektet handlar om risken för nervskador i samband med användandet av värmesalstrande kirurgiska instrument. Vi tittar även på hur värmen som bildas av dessa instrument sprids i kroppen. Delarbete I- III har utförts på en djurmodell, in vivo där egenskaperna för monopolär-, bipolärdiatermi och ultraljudsgenererad dissektionsutrustning har jämförts. Delarbete IV har gjorts i skandinaviska thyroidea och parathyroidea registret där man under ett år mellan 2008-2009 registrerade användandet av ovan nämnda kirurgiska instrument. Vi såg här om det förelåg någon ökad risk för skada Nervus recurrens i någon av grupperna. Vid halvtidskontrollen redovisades de två första publicerade studierna, delarbete III som är under omarbete samt studie IV där abstraktet har skrivits. Doktorandarbetet bedömdes flyta på bra och ha en bra inriktning. Det framkom under halvtidskontrollen många viktiga synpunkter att tänka på inför den tänkta disputationen. Leg barnsjuksköterska Birgitta Kerstis, 7 december 2012, licentiat (ISBN:978-91-506-2315-4): Expectant parents needs of support and Early Parenthood in Sweden Huvudhandledare: Prof Lena Gunningberg. Betygsnämnd: Per Ekstrand, doc, Margareta Magnusson, med dr, Annika Lindahl Norberg, doc. Doktorandprojektet handlar om att beskriva blivande föräldrars behov av stöd samt aspekter på föräldraskapet under barnets första 18 månader. Första delarbetet är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med blivande föräldrar och de två övriga delarbetena är kvantitativa studier baserade på BiT-studien, Barnhälsovård i Tiden, i vilken 400 par besvarade enkäter vid tre tillfällen. Vid licentiatexamen redovisades två publicerade artiklar samt en accepterad. Betygsnämnden gav värdefulla kommentarer angående upplägg och inriktning på studierna. Upplägget av kommande delarbeten kommer att diskuteras vid ett senare tillfälle. Leg sjuksköterska Lena Burström, 7 sept 2012, licentiat (ISBN:978-91-506-2299-7): Patientsäkerhet på akutmottagning Huvudhandledare: Doc Mats Enlund Betygsnämnd: Lillemor Hallberg, prof, Jörgen Nordström, prof, Per Örtenvall, doc. Doktorandprojektet handlar om patientsäkerhet på akutmottagning med avseende på hur mottagandet av patienter sker och vad som är viktiga delar för en god patientsäkerhetskultur. Vid licentiat examinationen redovisades en publicerad studie samt en submittad studie. Två framtida arbeten nämndes. Betygsnämnden godkände arbetet och examinerade till medicine licentiat examen. Leg läk Lennart Edmark, 9 maj 2012: Lungkollaps och syrgashalt under anestesi Huvudhandledare: Prof Göran Hedenstierna Betygsnämnd: Ordf Torbjörn Karlsson, doc, Lars I Eriksson, prof, Andrei Malinovschi, med dr. Doktorandprojektet belyser centrala faktorer för uppkomst av lungkollaps under anestesi, särskilt syrgasens roll. Vid halvtidskontrollen diskuterades fynden i ett publicerat arbete som undersökt vilken betydelse olika syrgashalter under själva nedsövningen har för tidig lungkollaps. Vidare diskuterades arbete nummer två som undersökt lungkollaps och syrgashalt sett under en längre tidsperiod efter nedsövning. Nämnden konstaterade att det fortsatta projektet kommer att inriktas mer på övriga viktiga faktorer som kan motverka lungkollaps och kom med värdefulla synpunkter på hur de två första arbetena kan tolkas och relateras till fortsättningen. Leg läk Karin Sonnby, 22 mars 2012: Samtidiga symtom på uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitetssyndrom (ADHD) och depression hos ungdomar- etiologi, hjälpsökande och diagnostik Huvudhandledare: Prof Kent W Nilsson Betygsnämnd: Hans Ågren, prof, Susanne Bejerot, doc, Tord Ivarsson, doc. Doktorandprojektet handlar om att undersöka associationen med samtidiga symtom på ADHD och depression med olika etiologiska faktorer, dels en stressfaktor i miljön, sexuella övergrepp och en genetisk variation i 12
transkriptionsfaktor aktiverande protein 2 beta. Vid halvtidskontrollen redovisades arbetena om etiologiska faktorers association med samtidiga symtom på ADHD och depression, ett var publicerat och ett förelåg i manusform. De planerade arbetena om hjälpsökande hos ungdomar i relation till symtom på ADHD och depression samt valideringen av en symtomskattningsskala för ADHD för ungdomar diskuterades. Arbetet bedömdes ha god inriktning och fortskrida enligt planering. Betygsnämnden framförde värdefulla synpunkter angående komplettering med frågor till familjerna som deltar i studien på BUP (om de upplever frågorna kränkande) i samband med datainsamlingen samt angående statistisk presentation av data i delarbetet rörande transkriptionsfaktor aktiverande protein 2 beta. 13
Doktorsexamen 2012 Leg läk Abbas Chabok, Centrum för klinisk forskning Västerås, Uppsala universitet, 17 mars 2012, Västerås Colonic diverticulitis: Diagnostic and therapeutic aspects. ISBN: 978-91-554-8268-8 Fakultetsopponent: Prof Tom Öresland, Akershus universitetssykehus, Norge Betygsnämnd: Doc Thomas Hallgren, doc Claes Rudberg, doc Tomas Vikerfors Huvudhandledare: Doc Kenneth Smedh, CKF Västerås Bihandledare: Prof Lars Påhlman, Uppsala universitet RESSMEDDELANDE 2 0 1 1-0 4-1 4 Avhandlingens huvudfynd är att antibiotikabehandling av akut inflammation av tarmfickor på tjocktarmen inte gör någon nytta. Avhandlingen visar också på överraskande hög grad av resistens hos vanliga tarmbakterier mot antibiotika som används frekvent idag. Varje år drabbas tusentals svenskar av akut inflammation av tarmfickor på tjocktarmen (divertikulit). Sedan 50 år tillbaka behandlas dessa patienter med antibiotika baserat på tradition och ett för säkerhets skull-tänkande. Det har dock inte funnits några vetenskapliga bevis för nyttan med behandlingen. I sin avhandling ifrågasätter Abbas Chabok den traditionella behandlingen med hänsyn till den galopperande resistensutvecklingen. Abbas Chabok visar i sin avhandling på förekomst av antibiotikaresistens hos patienter med kirurgiska bukinfektioner och visar också belägg för att antibiotikaterapi inte innebär någon nytta vid divertikulit. I ett delarbete har tarmbakterier tagna hos patienter med akuta bukinfektioner på åtta sjukhus i Sverige analyserats. Detta visade överraskande hög grad av resistens hos vanliga tarmbakterier mot antibiotika som används frekvent idag vid profylax och behandling inom bukkirurgin. I ett annat delarbete testas antibiotikabehandling vid akut okomplicerad divertikulit för första gången efter över 50 års antibiotikaförskrivning vid detta tillstånd. Med en så kallad randomiserad studie utförd på tio sjukhus i Sverige och ett på Island har 623 patienter som sökt med akut okomplicerad divertikulit lottats till behandling med eller utan antibiotika. Resultatet visar att antibiotika inte gav någon nytta. Behandlingen förhindrade inte uppkomst av komplikationer till sjukdomen, förkortade inte vårdtiden och kunde inte förebygga återinsjuknande eller behov av kirurgi. Slutsatsen blev därför att antibiotika inte behöver användas vid akut okomplicerad divertikulit. I praktiken bör avhandlingen leda till ett genombrott avseende antibiotikabruk vid okomplicerad divertikulit. Det blir då ett steg i rätt riktning mot den galopperande resistensutvecklingen mot antibiotika som pågår. 14
Leg läk Yvette Andersson, Centrum för klinisk forskning Västerås, Uppsala universitet, 12 maj 2012, Västerås Sentinel node in clinical practice implications for breast cancer treatment and prognosis ISBN: 978-91-554-8316-6 Fakultetsopponent: Prof Robert Mansell, Cardiff, Storbritannien Betygsnämnd: Doc Lisa Rydén, prof Gunilla Enblad, doc Anders Höög Huvudhandledare: Prof Leif Bergkvist, CKF Västerås Bihandledare: Prof Jan Frisell, KI, med dr Jana de Boniface, KS Sentinel node vid bröstcancer betydelse för behandling och prognos En av de viktigaste faktorerna för prognosen vid bröstcancer är om det finns spridning (metastasering) till lymfkörtlar i armhålan (axillen) eller inte. Därför utgör så kallad lymfkörtelstaging av axillen en del av det kirurgiska ingreppet. Sentinel node-biopsin, eller den så kallade portvaktskörtelmetoden, innebär att man opererar bort den första körteln som dränerar lymfvätska från det område i bröstet där tumören sitter. Om sentinel node är frisk behöver man inte operera bort fler lymfkörtlar. Detta medför betydligt mindre armbesvär än axillutrymning, där mellan 10 och 20 lymfkörtlar opereras bort, vilket tidigare var standardingreppet. Sentinel node-biopsin introducerades gradvis i Sverige i början av 2000-talet efter att först ha testats och validerats i olika studier. Sentinel node-metoden medför dock en del nya frågeställningar, som t ex risken för falsk negativitet (att någon av de övriga körtlarna innehåller metastas trots att sentinel node är frisk), konsekvenser på lång sikt, betydelsen av små metastaser (vilka diagnostiseras i större utsträckning eftersom patologen har möjlighet att undersöka körtlarna mer noggrant) samt huruvida man behöver göra kompletterande axillutrymning hos alla patienter med metastas i sentinel node (flera poängsystem, t ex Tenon score, har tagits fram för att försöka förutsäga risken för spridning till övriga körtlar). I delarbete I utförde vi så kallad seriesnittning (mycket täta snitt) av resterande sentinel node-material från patienter med falskt negativ sentinel node och jämförde med patienter som hade sant negativ sentinel node. Vi fann tidigare odiagnostiserade metastaser i låg utsträckning i båda grupperna och slutsatsen var att det inte lönar sig att undersöka sentinel node med seriesnittning. I delarbete II undersökte vi överlevnad och risk för återfall i axillen efter fem års uppföljning av patienter med negativ sentinel node där man inte gjort någon axillutrymning. Överlevnaden var hög (total överlevnad 93 %) och endast 1 % fick återfall i axillen. Sentinel node är således en säker metod även på längre sikt. I delarbete III undersökte vi betydelsen av små metastaser (sk mikrometastaser, >0,2-2 mm). Efter en medianuppföljning på 52 månader såg vi en signifikant lägre överlevnad för patienter med mikrometastaser än för de utan metastaser. I delarbete IV jämförde vi olika tumör- och lymfkörtelfaktorer mellan sentinel node-postiva (metastas i sentinel node) patienter med och utan spridning till övriga körtlar. Vi räknade också ut Tenon score för de båda grupperna, och beräknade area under the curve (AUC, ett samlat mått på ett tests känslighet och urskiljningsförmåga). För att ett test ska anses vara adekvat ska AUC vara minst 0,70, och då AUC i vårt fall endast var 0,65 gav Tenon score en otillräcklig prediktion i vårt material. Vi bedömer att det är svårt att på ett säkert sätt förutsäga vilka sentinel node-positiva patienter som inte behöver genomgå axillutrymning. 15
Leg läk Cecilia Nilsson, Centrum för klinisk forskning Västerås, Uppsala universitet, 2 juni 2012, Västerås Characterization of male breast cancer - from molecule to clinical outcome ISBN: 978-91-554-8356-2 Fakultetsopponent: Doc Thomas Hatschek, KI Betygsnämnd: Doc Jonas Manjer, prof Irina Alafuzoff, doc Joachim Gullbo Huvudhandledare: Doc Marie-Louise Fjällskog, Uppsala universitet Bihandledare: Prof Leif Bergkvist, CKF Västerås Manlig bröstcancer är en mycket ovanlig sjukdom som står för ca 0,6 % av all bröstcancer, vilket innebär att ca 30-50 män drabbas av sjukdomen i Sverige varje år. Eftersom sjukdomen är så ovanlig har det inte gått att utvärdera effekten av olika behandlingar vid manlig bröstcancer och idag behandlas männen enligt de riktlinjer som gäller vid kvinnlig bröstcancer. Vid kvinnlig bröstcancer används olika prognostiska samt prediktiva faktorer för att välja den bästa behandlingen för varje enskild patient. Det kan dock finnas avgörande skillnader i den tumörbiologiska bakgrunden mellan manlig och kvinnlig bröstcancer som i så fall kan innebära att de idag använda prognostiska och prediktiva faktorerna inte har samma betydelse vid manlig bröstcancer. I studien utvärderades betydelsen av olika prognostiska faktorer vid manlig bröstcancer. Vi undersökte också värdet av molekylära subtyper. Molekylära subtyper baseras ursprungligen på skillnader i genuttryck mellan olika bröstcancertumörer och har visats ha prognostisk betydelse vid kvinnlig bröstcancer. Vi kunde visa att tumörstorlek, körtelstatus samt tumörens grad av hormonkänslighet var viktiga prognostiska faktorer vid manlig bröstcancer. Uppdelning i olika molekylära subtyper ser dock inte ut att ha samma värde som vid kvinnlig bröstcancer. Manliga bröstcancertumörer undersöktes också på gen- och kromosomnivå och vi kunde se tydliga skillnader jämfört med kvinnliga bröstcancertumörer. Sammanfattningsvis är manlig bröstcancer inte exakt samma sjukdom som kvinnlig bröstcancer vilket kan ha betydelse vid val av behandling. 16
Leg läk Helena Granstam-Björneklett, Centrum för klinisk forskning Västerås, Uppsala universitet, 17 november 2012, Västerås Support Group Intervention in Primary Breast Cancer: Health-Related Quality of Life, with Special Reference to Anxiety, Depression and Fatigue ISBN: 978-91-554-8485-9 Fakultetsopponent: Prof Inger Thune, Oslo universitetssykehus och Universitetet i Tromsö Betygsnämnd: Prof Gunilla Enblad, doc Thomas Hatschek, doc Mia Bergenmar Huvudhandledare: Prof Leif Bergkvist, CKF Västerås Bihandledare: Doc Henry Letocha, Västmanlands sjukhus Västerås Stödgruppsrehabilitering av bröstcancer patienter - Hälsorelaterad livskvalitet med speciell hänvisning till ångest, depression och fatigue Bröstcancer är en tumörsjukdom med förhållandevis god prognos, nästan 90 % lever mer än 5 år och nästan 80 % lever mer än 10 år. Diagnostiken och behandlingen av bröstcancerdrabbade kvinnor har förbättrats markant under de senaste 20 åren. I Sverige har mammografiscreening införts som gör att tumörer hittas tidigare, kirurgin har förbättrats så att mindre ingrepp görs idag och den onkologiska behandlingen har förbättrats med nya cellgifter, antikroppar och antihormonell behandling. Likaså har strålbehandlingen och dess teknik förbättrats. Dessa nya behandlingar är ofta krävande och många patienter får biverkningar, både fysiska och psykologiska som kan kvarstå lång tid efter behandlingen. Sjukvården är idag van att hantera de biverkningar som uppstår under själva behandlingen men mindre van att hantera de behov som kvarstår efter att behandlingen är avslutad. Tidigare studier har visat att många patienter har behov som inte tillgodoses av den vanliga sjukvården. För att förbättra cancerpatienters symtom så har det under många år genomförts olika typer av interventioner i syfte att förbättra dessa symtom. Det har också bedrivits en hel del studier men då vi startade denna studie så var resultaten inte entydiga, studierna var ofta små och genomförda utan kontrollgrupp och ofta på patienter med olika tumörsjukdomar. Syftet med denna studie var att i en enhetlig grupp av cancerpatienter (kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer) studera effekten av en rehabilitering på ångest, depression, hälsorelaterad livskvalitet, fatigue (en speciell typ av trötthet som är relaterad till cancerdiagnos och behandling), sjukskrivning, sjukvårdskonsumtion och den ekonomiska effekten av detta samt även en långtidsuppföljning. Rehabiliteringen bedrevs av Stiftelsen Lustgården Mälardalen i närheten av Västerås. Patienterna rekryterades från onkologikliniken i Västerås i samband med att de fick sin strålbehandling. Hälften av kvinnorna lottades till att genomgå rehabiliteringen och hälften till att bli kontrollpatienter. Båda grupperna gick på sina vanliga kontroller på onkologi och kirurgkliniken i Västerås. Totalt rekryterades nästan 400 kvinnor. Båda grupperna fyllde i frågeformulär före och efter rehabiliteringen och dessa frågeformulär var speciellt avsedda för att studera symtom på ångest, depression, livskvalitet och fatigue. Kvinnorna fick också fylla i uppgifter om sin sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion. Kvinnorna som genomgick rehabiliteringen gjorde detta under en veckas internat och med fyra uppföljningsdagar två månader senare. Under detta internat fick de delta i kuratorssamtal enskilt och i grupp, ha läkarsamtal i grupp där de fick undervisning om sin sjukdom, behandling, biverkningar mm samt möjlighet att ställa frågor. De fick också under internatet lära sig sk. copingstrategier (sätt att hantera sin diagnos och sjukdom), prova på avslappning, massage, bildterapi, Qi-gong, etc. Under veckan ingick också någon form av kulturell aktivitet, t.ex besök på museum eller konserter. Det var dock lite fysisk aktivitet och denna bestod mestadels av promenader. Vi har i studien kunnat visa att andelen kvinnor med hög ångestnivå var signifikant lägre i studiegruppen än i kontrollgruppen efter ett år men vi kunde inte visa någon skillnad när det gällde symtom på depression, livskvalitet eller fatigue. Vi kunde inte heller visa någon skillnad när det gällde sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion, men det var en tendens till att kvinnorna i rehabiliteringsgruppen var sjukskrivna längre och vi kunde också visa att den totala kostnaden för kvinnorna i denna grupp var högre även innan vi räknat in själva kostnaden för internatet. I långtidsuppföljningen fick kvinnorna samma frågeformulär hemskickat efter i medel 6,5 år. Här kunde vi inte visa någon skillnad mellan grupperna när det gällde symtom på ångest och depression. Vi kunde dock visa att kvinnorna i rehabiliterings gruppen hade mindre symtom på fatigue och också på de delar av livskvalitetformuläret som mätte kognitiv funktion, framtidsperspektiv och kroppsuppfattning. 17
De slutsatser vi kan dra av detta arbete är att rehabilitering i denna form på kort sikt kan sänka ångestnivån, men att man inte ser någon effekt på ångest eller depression på längre sikt. Däremot ger behandlingen redskap för kvinnan att använda som på sikt kan minska tröttheten och förbättra framtidstron. Sannolikt har inte alla kvinnor som får bröstcancer behov av rehabilitering. Man måste hitta någon form av screeninginstrument som kan finna de kvinnor som har störst behov. Många har också mer fysiska behov de behöver hjälp med och man bör sannolikt kombinera fysisk och psykologisk rehabilitering och också behovspröva detta. Det behövs mer studier inom detta område innan man kan dra slutsatser om och vilken typ av rehabilitering som ska erbjudas inom sjukvården. 18
Leg sjukgymn Elisabet Rodby-Bousquet, Centrum för klinisk forskning Västerås/Lunds universitet, 14 december 2012, Västerås Posture, postural ability and mobility in Cerebral Palsy ISBN: 978-91-87189-64-7 Fakultetsopponent: Doc Reidun Jahnsen, Oslo Universitetssykehus, Rikshospitalet, Barneavdelningen for nevrofag samt Högskolan i Oslo och Akershus Betygsnämnd: Doc Eva Carlberg Brogren, doc Eva Broström, prof Magnus Tägil Handledare: Prof Gunnar Hägglund, Lunds universitet Bihandledare: Doc Lena Westbom, Lunds universitet, med dr Ann-Christin Johansson, CKF Västerås Position, postural förmåga och förflyttning vid cerebral pares Cerebral pares (CP) är den vanligaste orsaken till motorisk funktionsnedsättning hos barn och ungdomar med en prevalens på 2-3/1000. CP innebär en livslång funktionsnedsättning och den förväntade överlevnaden är nästan densamma som för befolkningen i stort. CP karaktäriseras av svårigheter med rörelser och postural förmåga och symtomen varierar från knappt märkbara till kraftigt begränsande. Förmåga att kunna stabilisera kroppen mot tyngdkraften är en grundförutsättning för alla viljemässiga rörelser. En asymmetrisk kroppsställning ökar risken för vävnadsanpassningar som leder till utveckling av kontrakturer och felställningar. Vid CP är det framför allt rygg och nedre extremiteter som drabbas, vilket kan leda till skolios, bäckenasymmetri, windswept deformitet, höftluxation, höft- och knäkontrakturer samt fotdeformiteter. Dessa felställningar kan delvis förhindras genom tidig upptäckt och preventiv behandling. Eftersom vävnadsanpassningen ofta sker succesivt över längre tid kan den vara svår att upptäcka utan standardiserad mätning. Det finns ett fåtal bedömningsinstrument för position och postural förmåga i liggande, sittande och stående, men inget av dem har utvärderats för vuxna med CP. Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskaperna kring position, postural förmåga, förflyttning och hjälpmedelsanvändning hos personer med CP och att utvärdera ett kliniskt instrument för bedömning av position och postural förmåga. Studie I-III var tvärsnittstudier av 562 barn med CP i åldrarna 3-18 år. De beskriver sitt-, stå-, uppresningsförmåga, hjälpmedelsanvändning (I), rullstolsanvändning (II) och gångförmåga (III) utifrån grovmotorisk funktionsnivå, neurologisk subtyp och ålder. Grovmotorisk funktion klassificerades enligt Gross Motor Function Classification System (GMFCS). Det är en 5-gradig skala där personer i nivå I går tämligen obehindrat medan personer i nivå V har svårt att stabilisera kroppen mot tyngdkraften och inte har någon självständig förflyttning. Studie IV var en tvärsnittsstudie, av unga vuxna med CP i åldrarna 19-23 år, som beskriver posturala asymmetrier och förmåga att ändra position relaterat till smärta, rörelseinskränkning, höftluxation och skolios. Studie V var en utvärdering av validitet och reliabilitet för bedömningsinstrumentet Posture and Postural Ability Scale för vuxna med CP. Omkring 60% av barnen med CP satt och stod utan stöd. Om man lägger till de som använder hjälpmedel och externt stöd så klarade 99% att sitta, 96% att stå och 81% att resa sig och sätta sig. Det var högst andel barn med unilateral spastisk CP och ataktisk CP som satt och stod utan stöd. Sitt och ståförmågan var starkt korrelerad till GMFCS nivå. GMFCS är åldersrelaterad och eftersom de flesta barn behåller sin GMFCS nivå förefaller denna klassificering användbar för att prediktera sitt och ståförmåga hos barn med CP (studie I). http://www.biomedcentral.com/1471-2474/11/131/ Rullstolar användes av 29% inomhus och 41% utomhus. Elrullstol möjliggjorde självständig förflyttning i de flesta fall medan endast ett av sju barn körde sin manuella rullstol själv. De flesta barn med dyskinetisk CP behövde elrullstol för att kunna köra rullstolen själv. För att öka andelen barn med självständig förflyttning bör elrullstol övervägas redan vid låg ålder för de barn som har nedsatt gångförmåga (studie II). http://www.biomedcentral.com/1471-2431/10/59/ Gångförmågan varierade mellan subtyper och korrelerade starkt med GMFCS nivå. Det totala antalet barn som gick utan hjälpmedel ökade upp till 7 års ålder, men andelen som gick själv på ojämna underlag var större i varje åldersgrupp ända upp till 18 år. Att kunna gå på ojämna underlag är viktigt för en självständig gång i samhället (studie III). http://link.springer.com/article/10.1007%2fs11999-011-1860-8 Posturala asymmetrier förekom vid alla GMFCS nivåer men var vanligare vid lägre funktionsnivå. Asymmetrierna har ett samband med skolios, höftluxation, höft- och knäkontrakturer samt oförmåga att ändra position. Det är viktigt att kontinuerligt följa ledrörlighet, höfter, rygg och position från låg ålder men även upp i vuxen ålder vid CP för att möjliggöra tidig upptäckt och preventiv behandling av kontrakturer och posturala asymmetrier (studie IV). 19
Det kliniska bedömningsinstrumentet Posture and Postural Ability Scale visade mycket hög interbedömarreliabilitet, goda interna mätegenskaper och begreppsvaliditet. Det identifierade asymmetrier i liggande, sittande och stående vid samtliga funktionsnivåer hos vuxna med CP och borde därför kunna möjliggöra tidig upptäckt av posturala asymmetrier (studie V). http://cre.sagepub.com/content/early/2012/11/23/0269215512465423.abstract 20
Utbildning CKF har under 2012 anordnat följande kurser: Introduktionskurs - Vetenskapsmetodik och evidensbaserad medicin, 7,5 poäng Kursansvarig: Doc Mats Enlund Antal kurstillfällen: 17; onsdagar 13.00-17.00 mellan 18 jan 23 maj 2012 (uppehåll för sport- och påsklov) Antal deltagare: 14 deltagare Syfte: Ge en introduktion till planering, genomförande, analys och rapportering av projekt inom forskning och utveckling med i första hand klinisk inriktning. Målgrupp: Högskoleutbildade inom vården. Förkunskaper: Grundläggande behörighet för högskolestudier och särskild behörighet, högskoleutbildning inom vårdområdet (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog, arbetsterapeut, socionom, dietist). Innehåll: Studiedesigner i klinisk forskning. Introduktion till statistiska metoder. Introduktion till epidemiologisk metodologi. Att finna / läsa / tolka / skriva vetenskapliga rapporter. Praktisk träning på dator i att söka evidensbaserad information från webben. Seminarier kring vetenskapliga artiklar och evidensbaserad medicin. Etik i klinisk forskning inklusive ansökningsförfarande till etiknämnden. Att upprätta personregister - legala aspekter och praktiska överväganden. Den vetenskapliga rapporten. Praktisk träning på dator med design av poster. Att skriva en projektplan projektarbete med framtagande av projektplan samt muntlig och skriftlig presentation som en del av examinationen. Vetenskapsmetodik och evidensbaserad medicin kurs för ST-läkare Kursansvarig: Eva Nohlert Examinator: Doc Mats Enlund Antal kurstillfällen: 5 heldagar samt handledning 3-5 timmar mellan 5 september och 22 november 2012 Antal deltagare: 17 deltagare Syfte: Att förmedla ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt och att ge en introduktion till klinisk forskning och utveckling. Målgrupp: ST-läkare i Västmanland Innehåll: Vetenskapsmetodik, studiedesign, evidensbaserad medicin, litteratursökning, regler kring etik och personuppgifter i forskning, grunder i biostatistik och epidemiologi, att skriva en projektplan och vetenskaplig rapport, artikelgranskning, projektarbete med framtagande av av projektplan samt muntlig och skriftlig presentation. Seminarieverksamhet Läkarmöten Mötena har karaktär av minisymposier som tar 45 minuter i anspråk första fredagsmorgonen i månaden (med uppehåll över juli och augusti). Ämnet väljs av programgruppen i samarbete med vidtalade moderatorer. Syftet med mötena är att nå det breda kollektivet av läkare som är verksamma i Västmanland. Deltagarantalet har varit cirka 100 per tillfälle. Programgruppen bestod under 2012 av: Jerzy Leppert sammankallande, Åke Tenerz, Johan Carlander, Camilla Skoglund-Andersson, Tommy Ahlström, Inge Eriksson, Abbas Chabok och AdinaVelica. Program 2012 13 januari Förslag till bildning av en ny storregion Moderator: Jerzy Leppert Medverkande: Denise Norström, ordf. Landstingsstyrelsen 3 februari Läkemedel och Barn Moderator: Inge Eriksson, Läkemedelskommittén Medverkande: Överläkare Synnöve Lindemalm, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna 2 mars Den köpta vården hur slår vårdgarantin mot landstingets ekonomi? Moderator: Tommy Ahlström 21
Medverkande: Överläkare Martin Ljungman, Kirurgkliniken, Sjukhuschef Birgitta Bartholdsson och hälso- och sjukvårdsdirektör Lennart Iselius 13 april Att inte tåla mjölk Moderator: Jerzy Leppert Medverkande: Ulrika Fagerberg, barnklin, Ghenna Shabana, allmänmedicin, Urban Myrdal, barnläkare. 4 maj Nutrition för sjukhuspatienterna Moderator: Åke Tenerz Medverkande: Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition och specialist i internmedicin och geriatri samt Lisa Söderström, dietist och doktorand 1 juni Traditionell musiksoaré Medverkande: Maria af Malmborg och Torbjörn Grass 7 september - NPÖ - det största steget mot en gemensam journal Moderator: Lars Lööf, läkemedelskommittén Medverkande: Projektledare Jens Glaveby, Centrum för IT och kommunikatör Sofie Andersson, Centrum för kommunikation 5 oktober - Varför skall vården arbeta med sjukdomsförebyggande insatser (tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor) - gynnar det patienten och verksamheten? Finns det kostnadseffektiva metoder? Moderator: Jerzy Leppert Medverkande: Professor Margareta Kristenson, Linköpings universitet 9 november - Behandlingsstrategier vid divertikulit vad är nytt? Moderator: Johan Carlander Medverkande: Abbas Chabok, Tomas Vikerfors 7 december - Akutprocesser hur gör vi akuten till en effektiv arbetsplats Moderator: Camilla Skoglund-Andersson Medverkande: Eva-Britt Billberg, Per-Otto Olsson, Charlotta Hammar och Hans Wannberg Vårdseminarier Vårdseminarierna har varit av karaktären minisymposier och hållits en gång per månad. Under våren 2012 har deltagarantalet stagnerat och programgruppen har uppmanat arbetsplatserna att ha ett ombud för Vårdseminarier på arbetsplatsen. Ombudets uppgift är bland annat att göra reklam för seminarierna. Avsikten med seminarierna är att presentera ny kunskap inom vårdområdet, skapa intresse och nyfikenhet för att söka mer kunskap inom presenterat område och förstås en möjlighet att träffa kollegor inom andra divisioner. Seminariet har utökats till att omfatta även sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Seminarierna kommer att fortgå med intervallet 2-3 seminarier per termin och då vara längre. Programgruppen består av Annette Daneryd, Kirurgi, Anders Modin, Rättspsykiatri Västmanland, Jerzy Leppert, CKF, Katarina Holmström-Engevik, Division Medicin, Lena Burström, Ledningsstab/CKF, Marie-Louise Södersved Källestedt, CKF/Lärcentrum, Ann-Christin Johansson, CKF samt Per Andersson och Gabriella Engström, Mälardalens Högskola. På grund av hög belastning i vården är det för tillfället upphåll med vårdseminarier. Doktorandseminarier Doktorandseminarier, tre heldagsseminarier/termin, fredagar 08:30-16:30. Plats: Lärcentrum, ing 40. Ansvarig doktorand: Lena Burström. Doktorandseminarier vid CKF 2012: 10 februari Muntlig presentation. Ansvarig Cecilia Åslund 22
30 mars Powerpoint, poster och abstract. Ansvarig Kent Nilsson 11 maj Söka pengar, referenshantering. Ansvarig Kent Nilsson. 28 september Projektutveckling och förändringar av Öppet hus, presentation av doktorandarbete. Ansvarig Kent Nilsson. 12 oktober Olika kvalitativa metoder. Gästföreläsare Hamid Khankeh, KI. 30 november Prov lic Birgitta Kerstis. Presentation och diskussion kring Katarina Berlings forskning om smak. Ansvarig Kent Nilsson. Fortbildningsserie för personal och doktorander vid CKF Tredje tisdagen varje månad kl 10.00-11.00 17 januari Monica Löfvander Illness, disease, sickness rapport från verkligheten 21 februari Karin Sonnby Samtidiga symtom på ADHD och depression hos ungdomar, psykosociala riskfaktorer och genetisk sårbarhet 20 mars Magdalena Mattebo Påverkar pornografi ungdomars hälsa? 17 april Lena Burström Presentation av en artikel med Grounded Theory som metod 15 maj Cecilia Nilsson Karakterisering av manlig bröstcancer" 21 augusti Jerzy Leppert Så kall ni är om handen en besvärlig kvinnosjukdom 18 september Johan Carlander Heat production, nerve function and morphology following nerve close dissection with surgical instruments 18 oktober Helena Granstam-Björneklett Rehabilitering av bröstcancerpatienter 20 november Elisabet Rodby-Bousquet Posture, postural ability and mobility in cerebral palsy 18 december Alicia Wolk, prof KI Koststudier med västmanländsk anknytning Övriga seminarier 14 december 2012, kl 09.00-12.00: Cerebral pares och positionering Plats: Aros Congress Center Västerås Föreläsare: Reidun Jahnsen, ass prof, PT, Oslo; Gunnar Hägglund, prof, överläkare, Lund; Pauline Pope, MSc Bioeng, PT, UK; Atli Ágústsson, MSc Bioeng, PT, Island; Guðný Jónsdóttir, MSc, PT, Island. Moderator: Bengt Andersson, Project Manager at Nordic Centre for Welfare and Social Issues, OI. Målgrupp: Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, ortopedingenjörer, läkare, tekniker, hjälpmedelskonsulenter och övriga intresserade av cerebral pares, positionering. Antal: 130 personer Sammanfattning: Seminariet inleddes av Reidun Jahnsen med en föreläsning om forskningsresultat från Oslo kring vuxna med CP och hur det påverkar vuxenlivet att leva med en kronisk sjukdom som ofta förknippas med barn och unga. Gunnar Hägglund beskrev ortopedins historia och utveckling kring CP från singel-level surgery till multi-level surgery. De positiva resultaten med det nationella uppföljningsprogrammet vid CP (CPUP) presenterades, där antalet höftluxationer, skolioser och kontrakturer kunnat minskas genom tidig upptäckt och preventiva insater. Pauline Pope gav en historisk återblick kring personer med multifunktionshinder i England och utvecklingen av posture management och positionering genom åren. Atli Ágústsson föreläste om olika aspekter som biomekanik och andning vid liggande positionering och presenterade även positionerande stöd för ryggliggande. Guðný Jónsdóttir avslutade seminariet med en intressant redovisning av hennes forskningsresultat från Island baserade på intervjuer med assistenter och vårdare för personer med svåra funktionsnedsättningar. Det finns en vilja att göra gott och en värme gentemot vårdtagarna, men kunskapsluckorna är stora, och det finns ett skriande behov av mer utbildning och resurser för att tillgodose behoven och säkerställa ett gott omhändertagande. 23
Forskningsverksamhet Survey of Atherosclerosis in Vastmanland - SAVa - En studie av patienter med hjärtinfarkt och perifer kärlsjukdom bosatta i Västmanland. Den enskilda största orsaken till för tidig död är kardiovaskulära sjukdomar. Inom Landstinget Västmanland har av tradition bedrivits omfattande forskning inom detta område med aterosklerotiska manifestationer, sådana som t ex hjärtinfarkt, fönstertittarsjuka, förändringar i blodflödet i halspulsådrar osv. Studien är uppdelad i två armar. I den första armen ingår patienter som söker pga hjärtinfarkt och i den andra patienter som söker pga förändringar i perifera blodkärl. Dessutom ingår en grupp frivilliga kontrollindivider vilka matchas för ålder och kön passande till de båda armarna. Studien finansieras i stor utsträckning av externa medel, huvudsakligen från SparbanksStiftelsen Nya. SAVa-studien har en lokal styrgrupp bestående av prof Jerzy Leppert, sammankallande, kemist Rosanne Forberg, docent Pär Hedberg, klinikchef Anders Hellberg, docent Egil Henriksen, docent Sadettin Karacagil (Istanbul, Turkiet), prof Göran Nilsson, och klinikchef Åke Tenerz. Den externa analysgruppen består av prof Anders Hamsten, KI, prof Claes-Göran Östensson, KI, prof Agneta Siegbahn, UAS, docent Anna Norhammar, KS och docent John Öhrvik, KI. Arm 1. Vastmanland Myocardial Infarction Survey (VaMIS) Hos patienter med hjärtinfarkt studeras åderförkalkning i perifera blodkärl i ett samarbete med hjärtkliniken, fysiologkliniken, kärlkirurgiska kliniken och kem-laboratoriet. Inom hjärtinfarktvården har man tidigare inriktat sig mest på åderförkalkning i kranskärlen och ägnat föga uppmärksamhet åt åderförkalkning i andra kärl. Kartläggning av eventuell generaliserad åderförkalkning är ett nytt och spännande forskningsområde av stor praktisk klinisk betydelse. Diabetes och förstadier till diabetes är sannolikt starkt sammankopplat med generaliserad åderförkalkning. För varje infarktpatient undersöks också en kontrollperson av samma ålder, kön och kommuntillhörighet. I anslutning till SAVa-studien görs också speciellt riktade forskningsinsatser på följande områden: Könsskillnader i karaktäristika för hjärtinfarktpatienter vad gäller riskfaktorer, livskvalitet och åderförkalkning i perifera blodkärl. Kvinnor i allmän befolkning lever längre än män medan män och kvinnor med hjärtinfarkt har samma överlevnad. Denna diskrepans är gåtfull och en vetenskaplig förklaring är angelägen. Eventuella skillnader i frekvens och typ av hjärtinfarkter mellan Sala, Surahammars och Västerås kommuner. Dessa kommuner har betydande skillnader i struktur, till exempel dominans av landsbygd (Sala) respektive tätort (Västerås), som är intressant att belysa ur hjärtinfarktsynpunkt. Samband mellan hjärtinfarkt och socioekonomiska förhållanden i olika kommundelar, till exempel utbildningsnivå och medelinkomst, ingår också i forskningsplanen. För VaMIS studien avslutades inklusionen av hjärtinfarktpatienter i maj 2011. Under studieperioden återstod 1008 patienter vilket motsvarade 69 % av hjärtinfarkter som vårdats vid centrallasarettet. Analyser av insamlade data har påbörjats. Studien omfattar 1008 hjärtinfarktpatienter och 854 köns- och åldersmatchade kontrollpersoner. De två doktoranderna som arbetar med VaMIS är Emilie Condén och Fredrik Calais, bägge har visat progress i sitt arbete med nya manuskript som är under review process. Ett betydande arbete har under året lagts ner på analys av totalt kolesterol och så kallat LDL kolesterol i blodplasma hos patienter med hjärtinfarkt och deras köns- och åldersmatchade kontroller. En artikel om resultaten ligger för bedömning och förhoppningsvis publikation i en ledande kardiologisk tidskrift. Resultaten är överraskande och viktiga för bedömning av kolesterolvärden vid akut hjärtinfarkt. Arm 2. Patienter med perifer kärlsjukdom (PADVa Peripheral Arterial Disease in Vastmanland) Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande och för samhället kostsamt sjukdomstillstånd. Systolisk vänsterkammardysfunktion (nedsatt pumpfunktion i vänster kammare) är den vanligaste orsaken till manifest hjärtsvikt. På grund av den börda som hjärtsvikt utgör både för drabbade individer och för samhället har man föreslagit screening i befolkningen, alternativt i utvalda högriskgrupper, för att finna och behandla individer med symtomfri nedsättning av vänsterkammarfunktionen. Patienter med perifer kärlsjukdom är en potentiell högriskpopulation. Syftet med PADVa-studien är att undersöka förekomst och grad av nedsatt vänsterkammarfunktion, dess samband med utbredning av artärsjukdom samt dess betydelse för framtida sjuklighet och dödlighet hos patienter med perifer artärsjukdom. Vidare kommer förekomsten av känd respektive nyupptäckt diabetes och prediabetes 24
att kartläggas hos dessa patienter. Inklusion av patienter avslutades maj 2011. Studien har rekryterat 452 patienter med förändringar i perifera kärl. Undersökning 75-åringar i Västerås År 1997 fanns 1100 personer födda 1922 bosatta i Västerås kommun. Dessa personer fyllde alltså 75 år under år 1997. Av dessa utvaldes 618 personer slumpvis och erbjöds en omfattande hälsoundersökning speciellt inriktad på kardiovaskulär funktion och sjuklighet. Inbjudan accepterades av 223 män och 210 kvinnor. Detta betyder att 70% av deltagarna deltog i undersökningen. Bortfallet berodde på att man inte kunde nå vederbörande med inbjudan (29 personer), död innan undersökningen kom till stånd (2) logistiska problem eller språksvårigheter (26), sjukdomar redan under behandling (54) eller okända skäl (46). Den undersökta populationen är mycket välkaraktäriserad i likhet med bortfallet. Begränsningen till en åldersklass ger svagheten att man i princip inte kan generalisera till andra åldersklasser men den stora fördelen att man inte behöver ta hänsyn till åldern då man utforskar olika samband. Traditionellt har man klumpat ihop alla över 65 år i en grupp äldre. Detta kan bli mycket missledande och dölja många viktiga detaljer. 75-åringar utgör en grupp av överlevare som rimligen har andra riskfaktorer än medelålders personer. Riskfaktormönstret kan förväntas ändra sig snabbare och snabbare allt eftersom dödligheten mot livets slut accelererar och överlevarna blir färre och färre. En styrka i vår forskningskohort är att den inkluderar också äldre kvinnor vilket är sällsynt i dessa sammanhang. Projektet har resulterat i en doktorsavhandling: Pär Hedberg, Left ventricular systolic dysfunction in 75-year-old men and women. Fjorton referee-granskade artiklar har publicerats varav en under år 2012. Westmannia Cardiovascular Risk Factors Study - WICTORY I avsikt att minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar i länet genomförde Landstinget Västmanland under åren 1990-1999 projektet Gränslös hälsa, där samtliga män och kvinnor i Västmanland som under dessa år fyllde 40 eller 50 år erbjöds en hälsoundersökning. Erbjudandet gick ut till drygt 51000 personer, varav drygt 34400 (60%) deltog i undersökningen. Syftet med WICTORY-projektet är att följa upp denna hälsoundersökning genom att undersöka sambandet mellan traditionella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom mätta vid hälsoundersökningen och död/dödsorsak samt sjukdomsdiagnoser som inträffat efter genomgången hälsoundersökning. Kompletterande data tas även fram och samband mäts med hälsovariabler mätta vid tidpunkter före hälsoundersökningen, såsom vid födelse och mönstring. En uppföljning av deltagarna görs genom registerkörningar där uppgifter om död/dödsorsaker och sjukhusvård efter undersökningsdatum införskaffas. Risken för förtida död och/eller insjuknande beräknas därefter genom statistiska metoder för överlevnadsanalys. I den fortsatta uppföljningen planeras årliga uppdateringar av uppgifter om dödlighet/dödsorsaker och sjukhusvård, liksom komplettering med uppgifter om hälsovariabler uppmätta vid mönstringen (för män). Hälsovariabler uppmätta vid födseln (för män och kvinnor) är redan insamlade för ca en tredjedel av individerna. På sikt planeras också datamaterialet att samköras med data från andra projekt som delvis omfattar samma individer, såsom SAVa-projektet samt Swedish Mammography Cohort (SMC) och Cohort of Swedish Men (COSM). I studiegruppen ingår för närvarande prof Jerzy Leppert, prof Göran Nilsson och fil dr Andreas Rosenblad. Preliminära resultat från projektet har under 2012 presenterats vid ESPEN Congress on Clinical Nutrition & Metabolism i Barcelona, 80th EAS Congress i Milano samt EuroPRevent 2012 i Dublin. En artikel har under året publicerats i European Journal of Epidemiology. Sentinel node-projektet Information om huruvida en brösttumör har spridit sig till lymfkörtlarna är mycket viktig för att kunna bedöma prognosen och ta ställning till efterföljande adjuvant systembehandling. Under senare delen av 1990-talet utvecklades en metod, sentinel node biopsi, som möjliggör tillförlitlig diagnostik med ett minimalt operationstrauma. Sentinel node är benämning på den första lymfkörteln dit lymfa dräneras från ett tumörområde i bröstet. Denna lymfkörtel kan identifieras med hjälp av en radioaktiv isotop och en blåfärg som sprutas in i bröstet intill tumören. Vid operationen avlägsnas enbart sentinel node (som oftast inte är en körtel utan två, eller ibland fler) och om denna är frisk lämnas övriga körtlar kvar. Ingreppet medför betydligt mindre risk för komplikationer från armen än traditionell utrymning. Projektet har genererat tre doktorsavhandlingar hittills, den senaste försvarad under 2012. Det är numer klarlagt att det inte är av betydelse att operera bort fler körtlar från axillen när sentinel node är negativ, dvs fri från metastas. Men det börjar också ifrågasättas om man behöver operera bort fler körtlar när sentinel node innehåller metastas. Om depositionen av metastaser är mycket liten, sk mikrometastas behövs det sannolikt inte, men även vid större engagemang finns en del data som talar för att det kanske är onödigt. För att närmare kartlägga detta planerar vi starta en randomiserad studie där patienter med makrometastaser i sentinel 25
node antingen axillutryms eller endast genomgår sentinel node biopsi. Patienter med mikrometastaser kommer att följas i en cohortstudie. 26
SALVe-projektet - Liv och Hälsa Ung SALVe-projektet (Survey of Adolescent Life in Vestmanland) Undersökningen genomförs av personal vid CKF bland sjundeklassare, niondeklassare och elever i andra årskursen på gymnasiet. Forskare vid CKF arbetar för närvarande med en rad vetenskapliga studier i syfte att fördjupa förståelsen för faktorer som påverkar bl a självskadebeteende, drogmissbruk, sexuellt riskbeteende, överviktsproblematik, antisocialt beteende, depression och ätstörningar. Beträffande analys av biologiska markörer från salivprov finns ett långt gånget samarbete med forskare vid Biomedicinskt centrum vid Uppsala universitet. Tre doktorander har anknutits till projektet och registrerats vid Uppsala universitet, varav två disputerat 2009 och 2010. Inom ramen för samarbetet med inst. för Neurovetenskap vid Uppsala universitet har ett antal kandidatgener tagits fram. Under 2005-2012 har 30 artiklar publicerats i internationella tidskrifter. En halvtidskontroll genomfördes 2012. Barn- och Ungdomspsykiatri (BUP)-projektet (Nybesök och Bedömning; NOB) Samsjuklighet och behandlingsrespons; interaktion mellan psykosociala riskfaktorer och genetisk sårbarhet hos BUP patienter. Under 2008 planerades ett omfattande forskningsprojekt tillsammans med ett flertal intressenter vid Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Väst i Västerås. Projektet startade i februari 2009. Syftet med studien är att kartlägga förekomst av depression, ångesttillstånd, ADHD och beteendestörningar (trotssyndrom/ uppförandestörning), samsjuklighet, psykosociala belastningsfaktorer, genetisk disposition och behandlingsresultat hos patienter 4-17 år som kommer till BUP. Ålders- och könsskillnader kommer att belysas. Hittills har ca 1000 av 2000 patienter rekryterats. Under 2011 registrerades en doktorand i projektet. Psykiatrisk öppenvård för vuxna i Sala (Sala Nybesök och Bedömning; SNOB) Samsjuklighet på en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. Vilket utfall har behandling på sjukskrivning påverkas utfallet av biologi och kön. Under 2009 planerades ett forskningsprojekt inom ramen för den psykiatriska öppenvården för vuxna i Sala. Syftet med studien är att kartlägga förekomst av depression, ångesttillstånd, ADHD, alkohol och drogmissbruk, samsjuklighet, psykosociala belastningsfaktorer, genetisk disposition och behandlingsresultat hos patienter som kommer till en vuxenpsykiatrisk mottagning. Könsskillnader kommer att belysas. Patientrekryteringen startade i januari 2011. Sammantaget skall 1000 patienter rekryteras. Under 2013 planeras det att registrera en doktorand i projektet. Samsjuklighet på Maria Ungdom Samsjuklighet och behandlingsrespons bland ungdomar som missbrukar alkohol och droger. Projektet är ett samarbetsprojekt med professor Sheilagh Hodgins verksam bland annat vid Maria ungdom i Stockholm. Vi genomför nu en femårsuppföljning av ca 200 patienter. Dessutom undersöks deras syskon och föräldrar. Samsjuklighet och behandlingsrespons, såväl som långtidsutfall kommer att studeras. Psykosociala och biologiska faktorer kommer att undersökas. En doktorand registrerades 2011 och en postdoc knöts till projektet. Ytterligare en doktorand registrerades i projektet under 2012. SALVe-Spel Dataspel och spel om pengar bland ungdomar i Västmanland Projektet är en kohortstudie som till stora delar liknar SALVe och BUP projekten. Vi kommer att följa ca 5000 Västmanländska ungdomar i 20 år för att undersöka spelvanor och dess hälsoeffekter. Det är sedan tidigare känt att en stor del av bakgrundsorsakerna till patologiskt spelande delas med bakgrundsorsakerna till alkoholmissbruk. Vi kommer att studera detta både ur biologisk och psykosocial synvinkel. Under 2011 registrerades en doktorand, och under 2012 registrerades ytterligare en doktorand till projektet. Datainsamlingen påbörjades under hösten 2012. Aktuell information om projektet finns på www.ltv.se/salve. Fallprevention för äldre i ordinärt boende Fallolyckor bland äldre ökar och innebär lidande för den enskilde och stora samhällskostnader. Evidens stödjer att fallrisk minskas genom träning. Utmaningen är att motivera de inaktiva äldre till fortsatt aktivitet. Ökade kunskaper behövs om hur fallpreventiva program bör utformas för att maximera deltagandet bland äldre. Syftet med studien är att utvärdera och jämföra effekterna avseende fallfrekvens och fallrelaterade skador mellan äldre 27
personer som tränar respektive ej tränar avseende balans, benstyrka och gångförmåga. Studien är ett samarbete mellan landstingen i Uppsala, Västmanland och Sörmland. Personer 75 år och äldre, boende i ordinärt boende inom ett av dessa tre landsting tillfrågas om deltagande i studien och randomiseras till tre grupper varav en utgör kontrollgrupp. Sjukgymnastledd hemträning med eller utan motiverande samtal pågår under tre månader och följs upp under två år. Utvärdering sker genom frågeformulär och tester. Förhoppningen är att resultatet ska leda till färre fallolyckor och ökad kunskap om effektiva fallförebyggande interventioner. Förutom doktorandprojekten, som presenteras i bilaga 2, bedriver medarbetare vid CKF egna forskningsarbeten, här följer några huvudområden Leif Bergkvist - Sentinel node biopsi vid bröstcancer - Lustgårdsprojektet - rehabilitering efter bröstcancer - Epidemiologiska studier, kost och cancer etc - Tidig diagnostik av bröstcancer med blodprov - Karaktärisering av manlig bröstcancer - Livskvalitet efter bröstcancerbehandling - Undernutrition hos äldre Mats Enlund - Anestesiinducerad onkologisk mortalitet - Atelektaser under anestesi (handledning doktorandprojekt) - Patientsäkerhet på akutmottagning (handledning doktorandprojekt) - Willingness to pay, ett hälsoekonomiskt verktyg Ulrika Fagerberg - Diagnostiska metoder och prognostiska markörer vid inflammatorisk tarmsjukdom hos barn - Metoder för att kunna särskilja de två inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom respektive ulcerös kolit - Immunologiska mekanismer vid inflammation i magtarm-kanalen Pär Hedberg - Ultraljudsdiagnostik vid hjärt- och kärlsjukdom, särskilt vänsterkammarfunktion - Hjärtats funktion under fysisk ansträngning - Epidemiologiska studier av hjärt- och kärlsjukdomar - SAVa-projektet Ann-Christin Johansson - Utredning och behandling av muskuloskeletal smärta - Fallprevention för äldre i ordinärt boende - Implementering av medtoden FAR-fysisk aktivitet på recept-till patienter i primärvården Johan Knutsson - Studier av olika typer av trumhinnerör. - Stamceller i trumhinnor. - Smärta efter borttagande av halsmandlarna. Jerzy Leppert - Patofysiologi vid Raynauds fenomen - Hjärt-kärlsjukdomar med fokus på den generella åderförkalkningsprocessen - Gen-miljöinteraktion, en tvärvetenskaplig förklaringsmodell till avvikande beteende hos ungdomar - Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar hos 40- och 50-åringar, långtidsuppföljning (WICTORY) - Testbäddar inom hälso- och sjukvården 28
Monica Löfvander - Funktion, nutrition och D vitamin - Depression hos akutpatienter i primärvård - Disease och illness perspektiv i en mångkulturell primärvårdspopulation 1997-2007 - Smärtbeskrivningar Halva kroppen 5 år senare Göran Nilsson - Undersökning 75-åringar i Västerås. Studier av 10-års överlevnad för män och kvinnor bosatta i Västerås födda 1922 och undersökta beträffande hjärt-kärlhälsa 1997. - Deltar i WICTORY-projektet med uppföljning av 40- och 50-åringar undersökta på 1990-talet. - Hjärtinfarktstudier inom ramen för SAVa projektet. Kent Nilsson - Social status, en markör för ungdomars levnadsvanor och hälsa - Sociala relationer och emotioner, prediktorer för avvikande beteende - Gen-miljöinteraktion, en tvärvetenskaplig förklaringsmodell till avvikande beteende hos ungdomar - Barn och ungdomspsykiatri, biologisk sårbarhet och psykosociala förhållanden i relation till samsjuklighet och behandlingsrespons - Missbrukande ungdomar, risk och skyddsfaktorer samt psykiatrisk samsjuklighet - ADHD och avvikande kortisolrespons - Dataspel och spel om pengar bland ungdomar Andreas Rosenblad - Kvantilregressioner för longitudinella data - Bootstrap för kvantilregressioner - Egenskaper hos Goodman-Kruskals gamma - Datorintensiva statistiska metoder - Deltar i WICTORY-projektet med uppföljning av 40- och 50-åringar undersökta på 1990-talet. Eva Strand - Patienter opererade för rektalcancer uppföljning av kirurg eller sjuksköterska - Livskvalitet för patienter opererade för rektalcancer Marie-Louise Södersved Källestedt - Undersökning av ALERT-utbildning (en utbildning i akuta livshotande händelser, igenkännande och behandling) Marie-Louise Walker-Engström - Patientsäkerhetskulturen inom Akutmottagningen i Västerås. Magnus von Unge - Jämförande studie av olika ventilationsrör vid sekretorisk öroninflammation - Noros-studien, nyttan av ventilationsrör hos "öronbarn" (www.noros.net) - Odling och analys av stamceller från trumhinnan - Aktivering av regenerationscentra på trumhinnan - Smaknervs-studien - Intraoperativ mätning av hörselbensrörligheten Cecilia Åslund - Social status, socialt kapital, och skam betydelse för hälsa och beteende - Gen-miljö interaktion i relation till hälsa och beteende - Dataspel och spel om pengar bland ungdomar 29
Vetenskaplig produktion Figur 4: Samtliga publicerade artiklar under 2012 och de tre föregående åren, antal och genomsnittlig impaktfaktor (den sistnämnda tar enbart hänsyn till publikationer i de tidskrifter som finns registrerade vid Web of Science). 3,2 5,9 3,2 4,2 3,2 5,9 3,2 4,2 Internationella refereebedömda tidskrifter 45. Tegelberg Å, Wilhelmsson Bo, Erixon-Lindroth N, Lindström L Improved cognitive functions after treatment with an oral appliance in obstructive sleep apnea. Nature and Science of Sleep, 2012;4:89-96 Impaktfaktor 44. Rodby-Bousquet E, Ágústsson A, Jónsdóttir G, Czuba T, Johansson A-C, Hägglund G Interrater reliability and construct validity of the Posture and Postural Ability Scale in adults with cerebral palsy in supine, prone, 3,2 sitting and standing positions. Clin Rehabil, 2012 Nov 28. doi: 10.1177/0269215512465423 [Epub ahead of print] Impaktfaktor 2,123 5,9 43. Samuelsson A, Isaksson B, Jonasson J, Nilsson 3,2 LE, Eriksson O, Hanberger H, Chabok A 4,2 Changes in the aerobic faecal flora of patients treated with antibiotics for acute intra-abdominal infection. Scand J Infect Dis, 2012;44(11):820-827 Impaktfaktor 1,722 42. Björneklett-Granstam H, Rosenblad A, Lindemalm C, Ojutkangas ML, Letocha H, Strang P, Bergkvist L A randomized controlled trial of support group intervention after breast cancer treatment: Results on sick leave, health care utilization and health economy. Acta Oncol, 2012 Oct 29. [Epub ahead of print] Impaktfaktor 3,330 30