1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör att lagens krav och intentioner uppnås. Det handlar bland annat om att arbeta systematiskt, att hitta fungerande rutiner och metoder för arbetet och att samråda, samverka och samarbeta" (Anette Larslin, juli 2014). För elevhälsans och personalens arbete kring elever som behöver stöd och stöttning av olika slag är följande tre paragrafer i Skollagen viktiga: (text i kursiv stil = lagförändring från 140701) Skollagen kapitel 3 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
2 (9) Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Nya rutiner På Lekebergsskolan 7-9 har vi sedan 2002 haft ett elevhälsoteam, numera kallat elevhälsa, med flera kompetenser: rektor, specialpedagog, skolkurator, socionom och studie- och yrkesvägledare samt i perioder skolsjuksköterska. I och med den organisatoriska förändringen, kommer alla skolenheter i kommunen att ha minst rektor, specialpedagog, kurator samt skolsköterska på plats. Den lokala elevhälsan kan ibland behöva breddad kompetens eller få hjälp med fördjupade insatser, vilket kan handla om skolpsykolog, skolläkare eller externa aktörer (socialtjänst, BUP, habilitering, SPSM etc.). Intentionen är att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och ha en stöttande funktion för skolans personal. Rektor har det yttersta ansvaret för detta arbete.
3 (9) En väg in! Genom tydliga rutiner kommer vi att arbeta för att elevhälsoarbetet ska bli rättssäkert för våra elever. Vår förhoppning är att en tillgänglig elevhälsa ska leda till att vi minskar på de tillfällen viktiga frågor tas i all hast i korridoren och att vi säkerställer att ingen elev "faller mellan stolarna". På Lekebergsskolan 7-9 är elevhälsan tillgänglig vid två tillfällen i veckan, då det finns möjlighet att boka tid för ett så kallat öppet möte. Vid varje tillfälle finns tre mötestider à 20 min. Till ett öppet möte kan ett helt arbetslag, en grupp eller en enskild pedagog i egenskap av undervisande lärare eller mentor, gå med ett pedagogiskt dilemma eller en oro kring en eller flera elever. Syftet med mötet är att föra en dialog kring en aktuell fråga, oro, pedagogiskt dilemma etc. Elevhälsan ska också ge verktyg för och bredda kunskapen kring exempelvis en komplex lärandesituation samt skapa möjlighet för tidiga insatser. Ett öppet möte följs upp med en återkoppling och bokas på plats.
4 (9) Att ta tillvara på elevhälsans kompetens Skolan har ett ansvar att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans kompetens och tvärprofessionella samarbete har stor betydelse for att skapa en sådan miljö. Elevhälsans uppgift är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt att bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa (2 kap 25 Skollagen). Skollagen anger att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser tillgodoses. I den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att stödja lärarna och medverka i det förebyggande arbetet undanröja hinder och svårigheter i lärmiljöer inom verksamheten Det är viktigt att den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i arbetet med att identifiera och anpassa den pedagogiska verksamheten efter olika elevers behov. Även andra kompetenser inom elevhälsan kan bidra med betydelsefulla perspektiv och kunskaper. Det är centralt att dessa kompetenser involveras i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar, en väg in till elevhälsan. I vissa fall kan det vara betydelsefullt att ta hjälp av extern specialistkompetens inom kommun, landsting eller via SPSM. Det är viktigt att elevhälsans insatser förstärks om en elev efter en tids stödinsatser i form av extra anpassningar fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen.
5 (9) Individanpassade stödinsatser Arbete med extra anpassningar Extra anpassningar infördes som ett nytt begrepp i Skollagen den första juli 2014. I praktiken innebär det att, när en lärare märker att den ledning och stimulans alla elever får i undervisningen inte räcker till, krävs stödinsatser i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen i första hand. Inget formellt beslut krävs och insatserna ska startas skyndsamt. Det är i detta arbete viktigt att involvera elevhälsan för att vi tillsammans ska kunna arbeta för att eleverna ska ges de förutsättningar de behöver. De extra anpassningarna ska dokumenteras under "Skolans insatser" i omdömesblanketten i InfoMentor. Arbetsgången står att läsa om i Skolverkets Allmänna råd, s. 13: 1. "Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot de kunskapskrav som minst ska uppnås ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar. 2. Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot de kunskapskrav som minst ska uppnås är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov.
6 (9) 3. Är stödinsatsen trots detta inte tillräcklig gör lärare eller övrig skolpersonal en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn." Exempel på extra anpassningar kan vara: Hjälp med att strukturera och planera ett schema över dagen Ge extra tydliga instruktioner Ge stöd för att sätta igång arbetet Ledning att förstå texter eller förklaringar av ämnesområden Färdighetsträning såsom exempelvis lästräning Särskilda läromedel Särskild utrustning, exempelvis tidshjälpmedel, digital teknik, anpassade program för dator Enstaka specialpedagogiska insatser, exempelvis speciallärarstöd under en period Arbete med särskilt stöd Särskilt stöd definieras av skolverket som insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjligt att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Skillnaden mot extra anpassning är insatsens omfattning och/eller varaktighet. Insatsen beslutas av rektor och dokumenteras i åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet fungerar som ett stöd för planering och genomförande och är också en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd. Orsaker till det särskilda stödet kan vara fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som ger upphov till behov av betydande stöd upprepad eller långvarig frånvaro betydande svårigheter i socialt samspel eller koncentrationssvårigheter Exempel på åtgärder: Tillgodose specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen Regelbunden kontakt med speciallärare Tillgång till elevassistent Placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång.
7 (9) Utredning av behov av särskilt stöd Det är rektors ansvar att utredning påbörjas skyndsamt efter anmälan. Utredningen har som syfte att ge skolan ett särskilt underlag för att förstå elevens svårigheter i skolsituationen och vilka stödåtgärder som ska sättas in. Rektors ansvar är att det finns fungerande rutiner och att de är kända. Detta ansvar går inte att delegera. Uppdraget att utföra utredningen får delegeras. En utredning kan ha olika omfattning. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om det finns behov av att göra en mer omfattande specialistutredning kan extern utredningskompetens behöva anlitas, exempelvis logoped, personal från habiliteringen. När den som ansvarar för utredningen ser behov av att anlita extern kompetens ska rektor underrättas. Även om en elev har en medicinsk eller psykologisk diagnos är detta inte tillräckligt för bedömningen av om eleven är i behov av särskilt stöd. Skolans uppdrag är alltid att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov och förutsättningar. Det är alltid rektors ansvar att det görs en pedagogisk bedömning av elevens behov av stöd i skolsituationen. Arbetsgång vid utredning Kartläggning av elevens svårigheter på individ-, grupp- och skolnivå Individ: Observation av eleven i olika situationer och olika lärmiljöer. Genomgång av ev. extra anpassningar som gjorts och vad de lett till. Uppgifter från elev, vårdnadshavare, genom IUP, ev. åtgärdsprogram, resultat, frånvarobild, ev. underlag från elevhälsan. Grupp: Vilka pedagogiska metoder som använts, hur fungerar aktuell elevgrupp, hur är lärmiljöer organiserade? Skolnivå: Hur ser resursfördelning ut? Pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av stöd samt vilket stöd som ska sättas in Såväl kartläggning som bedömning ska ha pedagogiskt fokus och tyngdpunkten ligger på en analys av hur skolan ska anpassa och utforma lärmiljöer, undervisningens innehåll och metoder för att skapa förutsättningar för enskild individ.
8 (9) Dokumentation Första delen är en beskrivning av elevens skolsituation utifrån kartläggningen. Därefter följer en beskrivning av den pedagogiska bedömningen, med fördel kortfattad med tillräcklig information om skolsituation och behov av stöd. Om elev eventuellt har en diagnos kan det vara lämpligt att inte nämna detta utan att ha fokus på elevens eventuella behov av särskilt stöd. En diagnos kan aldrig ge en bild av vilket särskilt stöd en elev är i behov av. Utredningen dokumenteras skriftligt, bland annat för att det är möjligt att överklaga beslut att inte utarbeta åtgärdsprogram. Det ska framgå när utredningen är gjord, vem som ansvarat för den och den personens befattning. Det ska också framgå om elev, vårdnadshavare och eventuell extern kompetens har varit involverad. Beslut En utredning kan visa att eleven inte är i behov av särskilt stöd utan att förutsättningar kan skapas genom att förändra arbetsformer, metoder, lärmiljöer eller resurser genom extra anpassningar. Rektor fattar då beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd, utarbetas ett åtgärdsprogram med inriktningen hur eleven ska arbeta mot kunskapsmålen. Åtgärdsprogrammet fungerar samtidigt som beslutsdokument. Åtgärdsprogram Om en elev är i behov av särskilt stöd i flera ämnen eller flera olika lärmiljöer utarbetas ett samlat åtgärdsprogram, vilket är benämnt "Allmänt åtgärdsprogram" i InfoMentor. I åtgärdsprogrammets första del anges de behov av särskilt stöd som eleven har. Denna del kan överföras från utredningens pedagogiska bedömning. Utöver den pedagogiska bedömningen finns inget skäl att ta in ytterligare delar från utredningen i åtgärdsprogrammet. I den andra delen anges vilka åtgärder som bedöms vara relevanta. Viktigt att åtgärderna är kopplade till elevens behov av särskilt stöd samt kunskapsmålen i läroplanen eller till kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärderna behöver vara konkreta och utvärderingsbara vilket innebär att det behöver framgå på vilket sätt och i vilken omfattning eleven behöver få stöd. Åtgärdsprogrammet ska dokumenteras och beslutas skriftligt. Åtgärdsprogramsblanketten i InfoMentor är anpassad för att möta de krav som finns på vad beslutet ska ange: vem det gäller, personnummer
9 (9) vilket lagrum beslutet grundar sig på (3 kap. 8-9 paragraferna i skollagen) skäl för beslut datum då beslutet fattades underteckning av beslutsfattare Det är viktigt att det framgår av åtgärdsprogrammet vem eller vilka som är ansvariga för olika insatser samt deras befattning, när åtgärderna följs upp och utvärderas samt vem som är ansvarig för uppföljning och utvärdering. Skolan behöver också dokumentera när eleven och elevens vårdnadshavare fått ta del av åtgärdsprogrammet eftersom det är detta datum som anger treveckorsperioden då vårdnadshavaren har rätt att överklaga åtgärdsprogrammets innehåll. Elevhälsan på Lekebergsskolan 7-9 Anita Thorsberg Ladinek, rektor Malin Lundmark, kurator Anna Sjöman, specialpedagog