ÅRJÄNGS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN

ÅRJÄNGS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNINGSHANDLING Juni 2008

Sidan 1 Inledning WEBB baserad Översiktsplanen är placerad på kommunens webb och har formen av hemsida med undersidor. Tanken bakom webbaseringen är att göra planen lätt tillgänglig och ge den en karaktär av planeringsportal. Det här man börjar när man vill analysera eller diskutera användningen av mark och vatten eller söka tillstånd eller lov. FÄRSK Varje planeringsfråga är indelad i en faktadel och en beslutsdel. Faktadelen hålls dagsfärsk av kommunförvaltningen, beslutsdelen ansvarar kommunfullmäktige för och kan bara ändras eller utökas genom beslut i kommunfullmäktige enligt Plan och Bygglagens regler (PBL 4 kap.) EGEN KARTA Översiktsplanen finns i en kartform och en textform. Kartformen når du när du trycker på den här symbolen. Årjängskartan är indelad i tre specialkartor. Översiktsplanering Bestämmelsekarta Kommuninformation För att underlätta karttittandet så har vi en bruksanvisning, (bilaga 2) som beskriver hur du kan läsa kartor, komponera egna kartbilder och få information om de olika ytorna. går inte att använda då man inte är uppkopplad mot internet. Detta är symbolen för en länk. LÄSA och LÄRA om översiktsplanering (ÖP) Lagtext om öp Boverket Länsstyrelsen ÅRJÄNGS HEMSIDA. Om du klickar på kommunens vapen (björnen) längst upp till vänster i rubriken kopplas du direkt till kommunens hemsida. Personuppgifter, PUL Lagen om personuppgifter ger tydliga gränser för vad som kan publiceras i en översiktsplan. Namn på enskilda personer förekommer inte i översiktsplanen. Den som lämnar synpunkter på översiktsplanen kan därför lämna synpunkter, idéer etc. utan att behöva uppge sitt namn. SAMRÅDSRAPPORT En sammanställning av alla samråd, möten och annat av värde som hänt under arbetet med ÖP. (bilaga 3) MEDDELANDE Jag vill skicka ett mail till Årjängs kommun angående översiktsplanen, klicka på pennan! ANVÄND ÖP 08 : tänker bygga hus.. söker lokaler eller mark.. vill påverka utvecklingen BILAGA eller LÄNK? Till varje sida kan finnas bilagor eller länkar. Bilaga är ett dokument som ingår i översiktsplanen, länk är en koppling till annan information som har stort värde men inte ingår i översiktsplanen. Bilagorna finns med i den upptryckta kopian, länkarna TIDPLAN Planarbetet pågår sedan hösten 2002. Utställning beräknas ske under 3:e kvartalet 2008. Intill att kommunfullmäktige (KF) har antagit den nya översiktsplanen gäller den plan som antogs 1990-06-20.

innehåll 1. Inledning Sid 1-3 2. Planläget Sid 4 3. Årjängs kommun och regionen Sid 5-6 Allmänt om Årjäng Befolkning och bostäder Barnomsorg och skola Äldre-, handikapp- och individ-/familjeomsorg Kultur och fritid Näringsliv och arbete Turism och besöksnäring Räddningstjänsten Regionala intressen och närheten till Osloregionen Kommunalt och statligt markinnehav 4. Utvecklingsfrågor Näringsliv och handel. Sid 7 Tätortsboende Sid 8 Landsbygd... Sid 9 E18... Sid 10 Hållbart och robust samhälle, säkerhet och hälsa Sid 11 Enskilda intressen och anspråk Sid 12 5. Geografiska områden Sid 13 Årjängs kommun Sid 14 Årjängs tätort Sid 15-16 Töcksfors tätort Sid 17-18 Lennartsfors tätort Sid 19-20 Svensbyns tätort Sid 21-22 6. Allmänna intressen och riksintressen Sid 23 Kommunikationer Sid 24 Vattenförsörjning, avfallshantering och annan kommunal teknik Sid 25 Energiproduktion och energidistribution Sid 26 Kulturmiljövård Sid 27 Naturvård och Natura 2000-områden....Sid 28 Friluftsliv, turism och DANO-området Sid 29 Folkhälsa, hälsa och säkerhet Sid 30 Industriell produktion Sid 31 Vattenvård, vattenbruk, fiske.sid 32 Jordbruk och skogsbruk.sid 33 Täkter, värdefulla ämnen och material.sid 34 Totalförsvaret Sid 35 Miljökvalitetsnormer enligt Miljöbalken Sid 36 7. Konsekvenser och bedömning Konsekvenser för kommunen Sid 37 Konsekvenser för kommunal samverkan Sid 38 Konsekvenser för miljön (miljöbedömning) Sid 39 8. Publikationer och kontakter Sid 40 ÖP06 utställningshandling Jun 2008

Sidan 3 1. Inledning Fakta För Årjängs kommun finns idag en gällande översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige 20 juni 1990. Samtidigt antogs fördjupade översiktsplaner för Årjängs, Töcksfors och Lennartsfors tätorter. Sedan början på 2003 har arbetet med översyn och förbättring pågått. Översiktsplanen skall alltid finnas på kommunens hemsida och bygga på uppkoppling eller länkning till dokument som den ansvarige publicerar och håller dagsfärsk. Alla ingående handlingar skall vara i digital form och vara lätta att använda på kommunens hemsida. Den digitala översiktsplanen innebär ett nytt arbetssätt. I den nya formen hålls alla fakta uppdaterade, är lätt att komma åt (dygnet runt, vardag som helg). en tas dock i kommunfullmäktige och förfarandet följer bestämmelserna i Plan och Bygglagen (PBL). Värmlands län Länsstyrelsen i Värmland är samarbetspartner i översiktsplaneringen. Deras främsta uppgift är att se till att allmänna intressen inklusive riksintressen beaktas i översiktsplanen. Länsstyrelsen skall också följa upp hur kommunen hanterar miljökvalitetsnormer (MKN), säkerhet och hälsa samt samordningen med angränsande kommuner. Länsstyrelsen är beslutsfattare i många planeringsärenden. Titta på deras hemsida, klicka här Region Värmland Region Värmland är värmlänningarnas organisation för tillväxt, regional utveckling, lobbying och marknadsföring. Ett organ för Landstinget i Värmland och länets kommuner. Titta på deras hemsida, klicka här Angränsande kommuner Samverkan sker också med angränsande kommuner i regionen, på den svenska sidan är de i Värmlands län: Arvika Eda, Säffle, I Västra Götalands län Bengtsfors Åmål och på den norska sidan Marker Aremark Römskog alla i Östfolds Fylke. Kommunfullmäktige 2002-10-28 översiktsplanen från 1990 skall ses över. Den nya översiktsplanen skall placeras på kommunens hemsida och vara i digital form. Årjängs kommun vill ha en översiktsplan som redovisar -hur mark- och vattenområden bör användas -hur bebyggelsen bör utvecklas och hur värdefull bebyggelse bevaras -hur riksintressen och miljökvalitetsnormer skall respekteras och tillgodoses -hur näringslivet och landsbygden kan utvecklas Den nya översiktsplanen skall alltid vara aktuell och uppdateras kontinuerligt vad det gäller fakta. Kommunfullmäktige vill pröva enklare rutiner inom ramen för PBL för ändringar i översiktsplanens beslutsdel. Målet är att få en levande och öppen översiktsplanering ständigt under debatt och utveckling. -översiktsplaneringen skall bedrivas kontinuerligt. -bygg- och miljönämnden ansvarar för att ÖP handlingarna alltid är uppdaterade -kommunstyrelsen ansvarar för att frågor och beslut tas upp i Kommunfullmäktige Översiktsplanen skall också vara en källa för aktuell, lättåtkomlig och pålitlig information. Detta gör det möjligt att närma sig målet på en 24-timmars myndighet.

Sidan 4 Översiktsplanering 08 2. Planläget Fakta Regionplan ( PBL 7kap) Årjängs kommun omfattas inte av någon regionplan. Översiktsplan (PBL 4kap) Gällande översiktsplan antogs 1990-06-20. Vill du titta på textdelen så klicka här (bilaga 4) kartan finns på InfoVisaren. Tre fördjupade översiktsplaner (Årjängs, Töcksfors och Lennartsfors tätorter) antogs vid samma tidpunkt. Arbetet med revidering av översiktsplanen pågår och kommer att tas upp i kommunfullmäktige under 2008. Därefter kommer den digitala översiktsplanen vara ett modernt och effektivt verktyg som håller ihop den fysiska planeringen och beslut. Översiktsplanen kommer i en levande process hållas färsk och vara underlag för ständig debatt och öppen för idéer. Områdesbestämmelser (PBL 5kap) Områdesbestämmelse har antagits för Golfbanan och för samtliga kyrkomiljöer. Inget arbete pågår nu med områdesbestämmelser. Vill du titta på kyrkomiljöerna, klicka här Detaljplaner (PBL 5kap). Detaljplaner upprättas i huvudsak inför förändringar i tätorterna. Kommunen är huvudman för allmän platsmark endast inom de fyra tätorterna. Äldsta detaljplanen är från 1927 då Årjängs municipalsamhälle planlades. Inom kommunen finns fem planer för turistanläggningar (Risviken, Sommarvik, Grinsbyn, Sandaholm och Trankil). Bygg- och miljönämnden har påbörjat arbetet med att ordna ett digitalt planarkiv. Sen mitten av 1990 görs alla detaljplaner i digital form. I huvudsak i cadformat. Målsättning är att gå över till gis-format. Pågående detaljplanarbete Vill du titta på vilka planer som handläggs i kommunen nu så klicka här. Fastighetsplaner (PBL 6 kap) Fastighetsplaner har inte upprättats i Årjäng sen PBL infördes 1987. 1995-02-16 upphävdes i ett beslut de flesta gällande fastighetsplaner i kommunen. Idag finns 9 kvar som kan ha betydelse. Förhandsbesked (PBL 8 kap) Förhandsbesked används alltid vid ny bebyggelse utanför planlagt område. Under 2006 lämnades 34 positiva beslut för ny bostadsbebyggelse och 26 avslag. Kommunalt kartprogram Varje år tas beslut om kartförsörjningen, som sammanfattas i ett kommunalt MBK-program. Kommunen har digital primärkarta för alla tätorter. I nya områden tas fram primärkartor i 3 dimensioner. Kunskap om marken Bygg- och miljönämnden har en sammanställning av alla kända geotekniska utredningar och undersökningar. Delegation till bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden får enligt beslut i kommunfullmäktige anta detaljplaner av enklare slag, fastighetsplaner och i samband med planläggning ansöka hos länsstyrelsen om undantag från strandskyddet. Förslag till beslut i kommunfullmäktige detaljplaner som har ett tydligt stöd i översiktsplan bör kunna handläggas med enkelt planförfarande. då annan än kommunen upprättar förslag till detaljplan skall trepartsavtal tecknas och ersättning betalas till kommunen för administration. ett digitalt planarkiv skall upprättas som är sökbart via internet

Sidan 5 3.Årjängs kommun- allmän information Allmänt om Årjäng. Årjängs kommun ligger i västra Värmland och har gräns mot Norge. Avståndet till Oslo via E18 är cirka 12 mil. Knappt 10.000 personer bor i kommunen, drygt 55% på landsbygden. Arealen är omkring 1420 km 2 med nästan 7 invånare/km 2. Drygt 2000 företag är verksamma i kommunen, arbetslösheten är i sep 2007 cirka 2,0%. Den typiske Årjängsbon har rötter i landsbygden, tycker om hästar och jakt. Närheten till Norge märks både i dialekten och i kynnet. Kommunen har gott om orörd natur för friluftsliv, jakt och fiske, samt kanotfärder. Det finns drygt 1000 sjöar. Årjängs högsta punkt ligger på 317 meter över havet, den lägsta 91. Vill du läsa mer om Årjäng så klicka här, Statistik om Årjäng, 2007-12-31. Statistiska Centralbyrån har kommunfakta för Årjäng, vill du titta den så klicka här, Årjängs kommunkod är 1765. Befolkning Den 31 december 2007 uppgick befolkningen till 9.877 invånare, en liten ökning jämfört med 2006. 1990 hade Årjäng 10.235 invånare. Vill du titta på befolkningssiffrorna i hela kommunen så klicka här, Nettoinflyttningen under 2007 till kommunen var 91 personer. Siffran för nettoinflyttning från annat land är 94 personer, där merparten uppskattas vara till/från Norge. Serviceboende för äldre eller handikappade personer har idag en brist på lägenheter. Detta beror på ett högre krav på standard och bra läge i tätorter med närhet till service och gemenskap. Kommunens bostadsbolag förvaltar cirka 890 lägenheter i tätorterna Årjäng och Töcksfors. Barnomsorg och skola, Barn och utbildningsnämnden är ansvarig för barnomsorg och skola. Titta på deras hemsida för mer information, Äldre-, handikapp- och individ/familjeomsorg Socialnämnden ansvarar för äldreomsorgen, handikappomsorgen, familje- och individomsorgen och färdtjänsten. Titta på deras hemsida för mer information, Kultur Kultur- och fritidsnämnden ansvar för biblioteken, kulturfrågor, fritid och föreningslivet.. Titta på deras hemsida för mer information, Näringsliv och arbete Kommunledningen ansvarar för näringslivsfrågor. Titta på näringslivets hemsida, Turism och besöksnäringar Turistbyrån som ligger under kommunstyrelsen ansvarar för turism och besök i kommunen. Titta på deras hemsidas för mer information, Räddningstjänsten Kommunstyrelsen ansvarar för räddningstjänsten. Titta på deras hemsida för mer information, Bostäder och bostadsförsörjning Under de senaste åren har uppförts närmare 30 lägenheter i flerbostadshus per år. Det råder en brist på bostäder i både Årjäng och Töcksfors. Nya detaljplaner för bostäder tas nu fram i samtliga fyra tätorter. Förslag till beslut i Kommunfullmäktige - I översiktsplaneringen skall en befolkningstillväxt på 5% under en tioårsperiod vara underlag för den fysiska planeringen. ÖP08 samrådshandling Jan 2008

Sidan 6 4. Utvecklingsfrågor- allmänt. Strategi och vision Årjängsprofil Årjängs resurser är dess befolkning, dess verksamheter och viljan till fortsatt välståndsutveckling. Till resurserna hör också de naturgivna förutsättningarna det sjörika, kuperade och vackra landskapet samt det utvecklingsskapande läget vid gränsen mellan två länder och förbindelseleden E18. (citat ur översiktsplanen från 1990) En attraktiv kommun Syftet med den fysiska planeringen är att lägga grunden för att Årjäng upplevs som en trivsam och trygg kommun med en positiv utveckling. Utvecklingen rymmer ekonomisk tillväxt med bevarande av en god och hälsosam miljö. Ett starkt näringsliv Ett starkt näringsliv, ständigt under utveckling, har behov av bra kommunikationer, bra planläggning med stora sammanhängande markområden och en trivsam arbetsmiljö. Ett expansivt näringsliv kräver också att kommunen aktivt planerar för nya bostäder för arbetskraften. Näringslivets vägkommunikationer till Nordsjöregionen (i synnerhet till Uddevalla- Göteborg) är värdefulla och en bra standard på länsväg 172. Initiativ från enskilda Årjängs kommun satsar mycket på utveckling som har sin grund i enskilda initiativ. Mycket bygger på att kommunen stimulerar och stöder enskilda personer eller företag som vill utveckla idéer eller pröva på en ny verksamhet. God boende och livsmiljö Välbyggda bostäder i trevliga miljöer med närhet till orörd natur och utsikt över vatten är väsentliga för bygden. Värdet av investeringar i eget boende skall också vara ekonomiskt bestående. Orörd natur och vildmark En stor kvalitet i Årjängs kommun är den stora tillgången på orörd natur och vildmark. Detta är en viktig resurs i turistnäringen och den skall prioriteras vid bedömning av nya lokaliseringar och exploateringsföretag. Tryggt och säkert Bostadsmiljöer och färdvägar till och från skola eller arbete skall vara trygga och säkra. Separata gångoch cykelvägar skall stimulera till mindre bilberoende för transporter inom tätorterna eller byarna. Service och handel Kommunen skall ha ett nätverk av tätorter och byar som ger plats för lokal service och social gemenskap. Arbetsplatser Nätverket av tätorter och byar skall också vara bas för utveckling av bra arbetsplatser. Startlokaler för små företag skall vara möjligt i befintliga ekonomibyggnader eller komplementbyggnader. Gränshandeln Gränshandeln innebär en kraftig utveckling inom service, arbetsmarknad och bostadsbyggande. Under de senaste åren har gränshandeln ökat. I Töcksfors har under 2005 öppnats ett större köpcentrum, cirka 30.000 kvm och ett nytt område för volymhandel, cirka 50 000 kvm, har påbörjats under 2007. De viktigaste utvecklingsfrågorna är Näringslivet Levande landsbygd Bra och trivsamma tätorter och byar E18- pulsådern Stockholm -Oslo Robust och hållbart samhälle Kommunal strategi och vision är viktiga utvecklingsfrågor Kommunen vill i översiktsplaneringen hellre visa strategier och visioner och beskriva utvecklingsmönster än att lägga fast användningen av mark och vatten eller styrande regler. Riksdagens miljökvalitetsmål God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Förslag till beslut i kommunfullmäktige I den kommunala planeringen och bygg- och miljönämndens arbete skall ges prioritet till ärenden som innebär - Utveckling av näringslivet - Skapandet av trivsamma tätorter med bostäder i vackra lägen och hälsosam livsmiljö - Stöd till utveckling av en levande och hållbar landsbygd - Den orörda naturen och vildmarken bevaras så långt möjligt

Sidan 7 4. Utvecklingsfrågor:- näringsliv och handel Strategi och vision Planlagd mark Kommunens ambition är att ha en god markberedskap för näringsverksamheter. Inom tätorterna Töcksfors och Årjäng finns planlagd mark som kommunen behärskar. Nya områden utreds längs E18 mellan Årjäng och Töcksfors. Översyn äger rum i de fyra tätorterna för att ha en hög planberedskap och möjlighet att erbjuda nya företag bra näringsfastigheter med utbyggd infrastruktur och god lokal service. Vill du titta på kommunens hemsida om mark för industri, klicka här Gränshandel och gränsaktiviteter Kommunen vill inte planera för detaljhandel vid riksgränsen. Detaljhandeln skall i första hand utvecklas i de fyra tätorterna. Gränsområdet skall utnyttjas för tull, spedition, valuta och mervärdesskattehantering. En ny tullstation intill den norska är aktuell inom de närmsta åren. Varuförsörjningsplan I samband med planläggningen för Töcksfors shoppingcenter genomfördes en analys av handeln i regionen. Extern handel Närheten till Norge och en bra väg, E18, innebär ett stort tryck på nya etableringar i kommunens västra delar. Lokal handel En fungerande bystruktur med lanthandel och mindre serviceföretag är väsentlig för de boende på landsbygden. Lokala projekt Kommunen ska stimulera byborna till lokala verksamheter som kan utvecklas. Jord och skogsbrukets ekonomibyggnader Åtskilliga av jordbrukets och skogsbrukets ekonomibyggnader står idag tomma. Kommunen bör underlätta för att kunna använda dem för näringsverksamhet och vara startlokaler för nya företag eller affärsidéer. Möjlighet skall också finnas att avstycka ekonomibyggnader på landsbygden då de skall användas för näringsverksamhet. Näringsfastigheter Möjligheten att både kunna bo och bedriva småskalig, miljöanpassad verksamhet inom en egen nyskapad fastighet skall finnas. Strandskyddet får inte motverka näringsverksamheter på landsbygden. Kommunikationer E18 är en mycket viktig länk för utveckling av näringslivet. Många nya företag vill synas från E18. Standard höjning upp till minst tre körfält och trafiksäkra av - och påfarter är ett behov. Länsväg 172 till Bengtsfors med anslutningar till Uddevalla (hamn) och via E6 Göteborg och Nordsjöregionen bör också byggas ut till en 90-väg i sin helhet. Transport via järnväg förutsätter biltransport på E18 eller Lv 172 och sen omlastning på annan ort, ex. Karlstad, Åmål. Transporter via flyg sker från Karlstad flygfält eller Gardermoen (Oslo Airport). Bensinstationer En viktig fråga de senaste åren är förändringar i vår miljöpolitik. Övergång till användande av etanol (E85) till bilar kommer att ställa högre säkerhetskrav på bensinstationer. Kommunen bör tillsammans med bensinstationsägare diskutera säkerhetsfrågor, närhet till bostäder och andra risker. Omlokalisering kan kanske i vissa fall bli aktuellt. Förslag till beslut i kommunfullmäktige -utredning påbörjas för arbetsområden längs E18 (U1,U3 på kartan) -utredning påbörjas i samverkan med Vägverket om standardhöjning på Lv 172 till Bengtsfors.

Sidan 8 4. Utvecklingsfrågor: -tätortsboende Strategi och vision Tätorter Tätorterna utgör sammanhållen bebyggelse varför det är av stort värde att bebyggelse och markanvändning styrs av aktuella detaljplaner. I tätorterna skall kommunen vara huvudman för de allmänna platserna. Offentliga platser (gator, torg, parker, köpcentra) skall vara tillgängliga för alla. Lokalisering av ny bebyggelse Ny bebyggelse bör lokaliseras i attraktiva lägen och i soligt väderstreck med närhet till friluftsområden. Ordning och reda Bygg- och miljönämnden bör se till att tomter och byggnader vårdas särskilt de som ligger vid de större trafiklederna och allmän platsmark. Det är en viktig bild av kommunen att tätorterna är välskötta och upplevs som trevliga. Parkering Behovet av välbelägna och bra parkeringsplatser nära fjärrledernas trafikplatser och huvudgator är stort eftersom merparten av hushållen bor utanför tätorterna och den externa handeln är omfattande. Grönstruktur, parker, torg etc. En sammanhållen grönstruktur i tätorten skall hållas tillgänglig för alla, inslaget av orörd natur skall inte störas. Ianspråktagen allmän platsmark skall inte exploateras eller privatiseras. Förslag till beslut i kommunfullmäktige - tillgången till mark för fortsatt tätortsexpansion skall säkerställas genom nya detaljplaner - kommunen skall vara huvudman för allmän platsmark i de fyra tätorterna

Sidan 9 4. Utvecklingsfrågor: landsbygd Strategi och vision Bystruktur med service och gemenskap I mindre tätorter, byar, finns i vissa fall väsentlig landsbygdsservice i form av skola och handel. By skola butik Östervallskog x x Vännacka x Hämnäs x Hån x Holmedal x Västra Fågelvik x Fölsbyn Tenvik Blomskog x x Sillebotten Signebyn x Sandaholm Byarna utgör samlad bebyggelse vilket innebär att vid ny-, om- eller tillbyggnad skall hänsyn tas till grannars intressen för bland annat utsikt, öppenhet och karaktär av by. Krav ställs vid bygglov att man har kontaktat grannen, vid kortare avstånd än 4,5 meter från tomtgräns krävs ett skriftligt yttrande. Möjlighet skall också finnas att genom enskilda planutredningar ge plats för kompletteringar eller utökningar. Kollektivtrafik I nätverket av tätorter och byar så är en väl fungerande kollektivtrafik av stort värde. Möjligheter att förbättra kollektivtrafiken till byarna skall undersökas. Öppet landskap och lokal byggnadstradition Kommunen skall stimulera vård av befintlig bebyggelse och varsamt nybyggande och sträva efter att en lokal byggnadstradition lever kvar och att tomter vårdas och landskapet hålls öppet. Ekonomibyggnader bör bevaras och kommunen skall stimulera att de används för lokalt näringsliv, turism eller fritidsboende. Boende Kommunen har en god erfarenhet av strandnära bebyggelse och för allmänheten tillgängliga stränder. Genom planläggning har det visat sig att fria passager, som utgörs av natur- och/eller parkmark mellan tomtplats och strand, kan krympas väsentligt utan att strandskyddets avsikt påverkas negativt. Fritidshus Kommunen ser inget värde i att försöka begränsa storleken på fritidshus och därmed förhindra permanentboendet. Orsaken till att man tar bort hindret är att begreppet fritid har en ny innebörd, fritidshus idag byggs med hög standard och det har visat sig att konsekvensen av permanentningen är mycket små för kommunen. Tomtbörs En enskild organisation stimuleras för att hitta bra tomtplatser utanför tätorterna Stora fastigheter med definierad tomtplats. Det skall vara möjligt att skapa bostadsfastigheter som förutom en tomtplats också har mark för annan verksamhet eller syftar till att bibehålla ett öppet landskap. Sådan annan mark skall kunna ligga inom ett strandskyddat område. Djurhållning Landsbygden har alltid varit plats för djurhållning. Hänsyn skall tas till omgivningen, men kommunala restriktioner vid lokalisering av enstaka bostadshus mot djurhållning bör inte finnas utanför tätorter och byar. Skogsfastigheter Förslag till beslut i Kommunfullmäktige -boende i attraktiva lägen bör vara möjligt med ytor för fri passage och skydd av unika biotoper i strandzonen. -kommunen bör stimulera en tomtbörs utanför tätorterna. -det skall vara möjligt att skapa fastigheter för speciella enskilda ändamål som rymmer en definierad tomtplats och mark för till exempel odling, djurhållning, ved eller hobby.

Sidan 10 4. Utvecklingsfrågor: - E18 Strategi och vision Viktig pulsåder E18 är en viktig länk tvärs igenom kommunen. Förbindelser med Stockholm och Oslo, kontakt via E6 till Göteborg, Köpenhamn och norra Europa. Utbyggnad Under 2006-08 höjs standarden på sträckan Töcksfors Hån genom en helt ny vägdragning. Punktvis förbättringar En del trafikplatser har idag låg standard. Trafiksituationen vid kyrkan i Töcksfors är den mest akuta att förbättra. Andra trafikplatser som bör förbättras är vid Sandaholm, Svensbyn, Golfbanan och Holmedal. Barriäreffekt E18 har en barriäreffekt vilket på ett par ställen innebär fysiska problem med passager. Det gäller i första hand då E18 passerar genom Årjäng och Töcksfors, men även byar som Sandaholm. Kommunen bör ha som riktlinje att trafiksäkra passager skapas. Rastplatser Idag finns bra rastplaster i Sandaholm och vid Riksgränsen. Möjlighet bör finnas att höja standarden på dem. En rastplats med bensinförsäljning intill Travbanan är en möjlig ny anläggning. Farligt gods Lämpliga vägar för farligt gods måste redovisas liksom säkra och rätt utformade rastplatser för förare som transporterar farligt gods. Målpunkter längs E18 Golfbana Travbanan och travmuseet Marknads- och folkparksområdet Gränsen Tätorterna Töcksfors, Årjäng och Svensbyn Anslutningar En ny länk från Hukenmotet och norrut cirka 5 kilometer, på länsväg 177, bör förberedas och genomföras inom en femårs period. Etableringar vid E18 Kommunen vill ge möjlighet till nya etableringar inom industri och hantverk samt försäljning av skrymmande varor intill E18. Samtidigt måste studeras lämpliga väganslutningar liksom konflikter och störningar, ex buller. Emissioner Buller och avgaser kan vara ett problem för vissa partier längs E18. Stor hänsyn måste tas till de som idag bor längs E18. I vissa fall måste åtgärder vidtas, till exempel bullerplank, jordvallar eller vägräcken. Ny bebyggelse skall placeras så att problem med emissioner från trafiken inte uppstår. Historia E18 går mellan Craigavon på Irland och S:t Petersburg i Ryssland, 2867 km. Något evenemang borde startas för att skapa en internationell gemenskap kring kultur och turism längs E18. Avstånd i mil från Årjäng centrum till: Arvika 6 Bengtsfors 5 Säffle 7 Karlstad 10 Oslo 12 Göteborg 23 Stockholm 44 Köpenhamn 52 Paris ca 200 Förslag till beslut i kommunfullmäktige - E18 bör byggas ut till minst 3-fälts väg i sin helhet - på- och avfarter skall vara trafiksäkra, säkrare vänstersvängar prioriteras - transportvägar och rastplatser för farligt gods utreds

Sidan 11 4. Utvecklingsfrågor: - hållbart och robust samhälle Strategi och vision Ett hållbart och robust samhälle Begreppet robust och hållbart står i motsats till sårbart. Den värld vi planerar för idag är såväl komplex som komplicerad. Genom en kvalificerad risk- och störningsanalys i den fysiska planeringen bör samhället kunna utsättas för mindre risker och samtidigt vara förberett på effektiva insatser då något oönskat har hänt. Vattenförsörjning Den gemensamma vattenförsörjningen är viktig i tätorter och byar. Vatten skall finnas oavsett långa torra perioder eller snöfattiga år. Vattenförsörjningen skall grundas på en robust teknik med ökat inslag av kretslopp. Energiförsörjning Energiförsörjningen är avgörande för boende och verksamheter. Energidistributionen måste också vara robust och tåla dåligt väder och andra störningar. Kommunikation Dagens trafik är intensiv och ökar. Trafikplaneringen skall baseras på enkla och lättöverskådliga lösningar med stor trygghet och trivsel. Vägars standard skall hela tiden höjas, grusvägnätet skall ses över. Osäkra situationer som oskyddade vänstersvängar skall tas bort. Hastigheten på lokala gatusystem och gårdsgator skall sänkas till 30 km/h. Huvudgator skall alltid förses med separat trottoarer och cykelbanor. en egen första insats och ha byggnader utrustade med larm, eventuellt med sprinkler. Möjlighet att använda helikopter vid behov av snabba transporter skall finnas, särskilt intill E18 och dess trafikplatser, God tätortsmiljö Miljön i tätorterna och byarna skall ge möjlighet till bra sociala kontakter och därigenom motverkar brottslighet. Riktig belysning, bra GC-vägar och överblickbara parker och torg är åtgärder som skapar trygga tätortsmiljöer. Lokalisering av störande verksamheter I den fysiska planeringen är det avgörande för miljön hur verksamheter och anläggningar lokaliseras. Vi detaljplanering bör studeras miljökonsekvenser redan i programskedet hur olika verksamheter kan samverka och tillsammans stärka miljön och skapa trygghet. Riksdagens miljömål I den översiktliga planeringen är det viktigt att lägga fast kommunens handlingsplan för att nå riksdagens sexton miljömål (varav två dock inte är aktuella i Årjäng). Arbetet måste påbörjas och ledas av Bygg- och miljönämnden. Räddningsinsatser Transportvägar för räddningsinsatser skall finnas, brukbara året runt. Även de boende långt ut på landet skall kunna räkna med att Räddningstjänsten kan göra insats vid olyckor. Räddningstjänsten bör upprätta en karta som visar insatstider och inom vilka områden de boende själva måste kunna göra Förslag till beslut i kommunfullmäktige -vid detaljplanering och val av teknik skall eftersträvas att lösningarna är robusta och långsiktigt hållbara. - Räddningstjänsten skall ta fram information om insatstider

Sidan 12 4. Utvecklingsfrågor: - enskilda intressen och anspråk Översiktsplaneringen Kommunen strävar efter en lätt åtkomlig översiktsplan med möjlighet att få fram mycket och högklassig information. Tanken är också att översiktsplanen skall stimulera enskilda att lämna sina synpunkter, komma med egna idéer och förstå tanken bakom den översiktliga planeringen. Eftersom översiktsplanen i sig inte innehåller bindande bestämmelser eller beslut upplever kommunen den som ett program för kommande utredning, planläggning och beslut Tätorter Kommunens fyra tätorter är stommen i den kommunala verksamheten. Kommunen tar stort ansvar, genom planläggning och kommunalt huvudmannaskap, för utveckling och de enskildas intressen. Byar Utvecklingen i kommunens byar med ny bebyggelse och ny verksamhet skall till stor del komma från enskilda initiativ. Genomförandet och förvaltningen i samfällda former med gemensamma anläggningar blir en bekräftelse på hur en by baseras på social gemenskap och samfälld ekonomi. Landsbygden Liksom i byn skall utvecklingen och förädlingen av landsbygden grundas på enskilda initiativ och enskild förvaltning. Enskilda skall kunna få stöd i kommunen för nya idéer, ansökan om EU-bidrag eller andra ekonomiska stöd. Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram idéskrifter om hur lantbrukets ekonomibyggnader kan användas, vill du läsa så klicka här Detaljplaner i enskild form Bygg- och miljönämnden kan besluta att annan än kommunen får upprätta ett förslag till detaljplan. Detta kan vara aktuellt i de fall kommunen inte skall vara huvudman för allmänna platser (gator, vägar, parker, grönområden etc.). Eftersom mycket av marken i sådana planer kommer att utgöra gemensamma områden med gemensam förvaltning kan det var av stort värde att planläggning och fastighetsbildning går parallellt. Även om den enskildes ansvar för att ta fram en plan skall kommunen formellt ansvara för planprocessen och det skall ingå en kommunal planhandläggare i projektet. Fånga in och utveckla enskilda intressen och anspråk En av kommunens viktigare uppgifter i den fysiska planeringen är att lyssna och ta emot initiativ och idéer. Bygg- och miljönämnden är den mest naturliga mottagaren av enskildas intressen och anspråk i den fysiska miljön. Säkerhet och hälsa Ett viktigt enskilt intresse är att den fysiska miljön utformas så att människor inte drabbas av störningar i form av buller, avgaser eller liknande eller att miljöer utformas så risk för olyckor och otrivsel finns. Den stora byggnadsresurs som idag finns i form av tomma ekonomibyggnader skall kunna förädlas av enskilda. Kommunen kan med förenklingar i bygglovprocessen stimulera till intressanta idéer som i en småskalighet kan tillföra de landsbygdsboende ekonomiska tillgångar. Äventyrssemester, bondgårdssemester, fiskesemester, jaktsemester etc. skulle kunna i ganska stor omfattning använda ekonomibyggnader för logi, gemenskap och samlingar. Förslag till beslut i kommunfullmäktige - dialog och kreativitet skall vara ledord för den översiktliga planeringen, med stort engagemang från enskilda. - enskildas krav på säkerhet och hälsa skall hanteras tidigt vid planläggning och lovprövning.

Sidan 13 5.geografiska områden: - allmänt. Strategi och vision Kommunens strategi och vision för utveckling inom vissa geografiska områden redovisas dels i översiktsplanen och dels i översiktsplanens fördjupningar. Fördjupningar Möjligheter finns för kommunfullmäktige att genom geografiska fördjupningar studera vissa enstaka frågor tydligare. Idag finns i gällande ÖP90 fördjupningar för tre tätorter, Årjäng, Töcksfors och Lennartsfors. Dessutom har områdesbestämmelser tagits fram för golfbanan och samtliga kyrkomiljöer. Det är vid fördjupningar som bättre underlag för detaljbeslut tas fram. I detta skede av den översiktliga planprocessen föreslår kommunfullmäktige för vilka områden ytterligare studier skall utföras. Genomförda fördjupningar kommer successivt länkas till översiktsplanen. Områdesbestämmelser Möjlighet finns att genom områdesbestämmelser lägga fast en del av översiktsplanens rekommendationer och riktlinjer. Förordnanden Med stöd av miljöbalken kan olika förordnanden beslutas för ett visst område. Det kan vara strandskydd, naturvård etc. Heltäckande Översiktsplanen är heltäckande. För vissa områden finns det uttalade intressen (riks-, regionala- eller lokala-) som kan vara vägledande vid beslut om markanvändning eller lov. En del områden omfattas av gällande detaljplaner eller områdesbestämmelser som styr besluten. Det kan också finnas förordnanden eller andra bindande föreskrifter, till exempel strandskydd enligt miljöbalken. Inom övriga områden, det vill säga där det saknas områdesbestämmelser, detaljplan, förordnande eller andra bindande bestämmelser eller föreskrifter, gäller Plan och Bygglagen liksom Miljöbalken regler generellt. Bygg- och miljönämnden har för dessa områden tolkat PBL s bestämmelser så att utanför område med detaljplan eller samlad bebyggelse mindre tillbyggnad som kan utföras utan bygglov kan vara upp till 50% av befintlig byggnads yta på marken, dock högst 30 kvm. en komplementbyggnad kan uppföras utan bygglov med en golvarea på högst 30 kvm, dock inte större än huvudbyggnaden. Kommunen anser att samlad bebyggelse finns i de 4 tätorterna och de 12 byarna. Förslag till beslut i kommunfullmäktige -fördjupningar görs för tätorterna Årjäng, Lennartsfors, Töcksfors och Svensbyn. -fördjupning görs för E18 stråket igenom kommunen. -som rekommendation skall gälla att större projekt inleds med en översiktlig fördjupning som sen arbetas in i översiktsplanen

Sidan 14 5. Geografiska områden Årjängs kommun Strategi och vision Intressanta områden Inom kommunen finns ett par områden som har stort värde i den kommunala planeringen och bör prioriteras: Dalslands kanal (DANO) Bruksmiljöer och brukskultur i Töcksfors och Lennartsfors Glaskogen och angränsande orörda områden. Riksgränsen, som också är en EU-gräns Tätorter (sammanhållen bebyggelse) För de fyra tätorterna i kommunen görs en mer detaljerad beskrivning. Se respektive tätort. Årjäng 5884 (kod) Töcksfors 5848 (kod) Lennartsfors 5728 (kod) Svensbyn Byar (samlad bebyggelse) De tolv byarna har idag inga detaljerade beskrivningar. Målet är att vid behov göra fördjupningar till exempel vid större exploatering, ändrade vägdragningar eller störningar i miljön. De tolv byarna är: Östervallskog Vännacka Hämnäs Hån Holmedal V.Fågelvik Fölsbyn Tenvik Blomskog Sillebotten Signebyn Sandaholm Större utvecklingsområden U1-U3 Kommunen vill ha en beredskap för utveckling inom industri och näringsliv. Lämpliga områden i tätorterna Töcksfors och Årjäng saknas, bra mark finnas mellan tätorterna längs E18. Kriterium för bra industrimark är stora plana ytor, nära större trafikled och inga större konflikter med omgivande bebyggelse. Hajom området U1 på kartan Området kan utvecklas för näringsverksamhet, bra läge intill E18, inga störningar för omgivningen och gynnsamt för ny trafikplats på E18. Inom området ligger Hajom skans som har ett stort kulturhistoriskt värde och som måste säkerställas med ett skyddsområde. Bäckevarvsfjället U2 på kartan Området utreds för eventuell start och landningsbana för små flygplan. Flyget skall kunna användas av näringslivet och för sjuktransporter. Bäckevarsvfjället U3 på kartan Området kan utvecklas för näringsverksamhet, bra läge intill E18, inga störningar för omgivningen och gynnsamt för ny trafikplats på E18. Riksgränsen U4 på kartan Området kompletteras med ny tullstation i samverkan med den norska tullverksamheten. Inom området plats för växling, mervärdesskatteredovisning, information och rastplats. Området kan innehålla information om gränsen, Oscarsstenen och EU. Dalsland Nordmarken (DANO-området) Västra Silen, Foxen och Stora Le, Lelång, Töck och Östen utgör stora områden av riksintresse för det rörliga friluftslivet och är skyddat mot exploatering, utbyggnad av tätorterna skall dock vara möjlig. Strandskyddet enligt miljöbalken utgör det starkaste skyddet mot oönskad bebyggelse. Travbanan och marknadsområdet Ett större område i närheten av Årjängs centrum. Området ligger högt och travbanan anses vara mycket vacker. Möjligheter finns att expandera norrut, kommunen äger mark, för fritids- och friluftsaktiviteter. Området kan också innehålla en vägrastplats vid E18. Områden i samverkan med annan kommun Stora Bör, sjö som ligger både i Årjäng och Säffle kommun med olika hantering i översiktsplanerna. Gustafsfors, tätort som ligger både i Bengtsfors och Årjängs kommun. Deponi Furskogs deponi har tillstånd t o m 2008. Med stor sannolikhet löses deponifrågan i samverkan med en annan kommun i regionen. Förslag till beslut i kommunfullmäktige -inom områdena U1-U4 skall upprättas fördjupade översiktsplaner

Sidan 15 5. Geografiska områden Årjängs tätort Strategi och vision En av kommunens fyra tätorter och därmed viktig plats för service, undervisning och arbete. Kommunen planlägger för kommande expansion eller förändrad markanvändning. Kommunen kommer vara huvudman för allmän platsmark inom planområden. Gemensamma rummen Centrummiljön med nya torget och nytt hotell utgör ett viktigt gemensamt rum. Tillgängligheten och öppenheten skall vara så stor som möjligt. Gröna områden i tätorten bevaras, området längs Silbodalsälven utvecklas till en grön lunga mitt i tätorten. Stränderna hålls fria från bebyggelse. Allmänna lokaler Ny brandstation skall uppföras i läge nära E18/Lv 172. Befintlig byggnad kan användas som fritidsgård. Ny sporthall har uppförts intill Silbodalsskolan, där förläggs också slutstationen för dressinbanan till Bengtsfors. Handel Årjängs Centrum expanderar med nytt hotell, mer handelsytor och parkeringsplatser. Även inom Backa handelsområde sker viss expansion. Bostäder Ny bostadsbebyggelse skall utvecklas i attraktiva områden, antingen söder- och österut, eller komplettera tätortens kärna som t ex Järnvägsområdet och kvarteret Biet. Centrumområdet, exempelvis Kvarnåsen, bör kompletteras med lägenheter för äldreboende. Hantverk och tillverkning Merparten av kommunens industri och hantverk ligger norr om E18. Mark finns för nya verksamheter. Mark med annonsläge mot E18 finns kvar vid Hukens trafikplats, norr om E18. Fritid och motion Sommarvik, kommunens 5-stjärniga camping behöver mer mark för sin verksamhet. Norr om Travbanan finns mark tillgänglig och delvis planlagd, för fritids- och friluftsaktiviteter. Riksintressen Området för riksintresse bedöms inte innehålla konflikter med kommunala eller enskilda intressen. Trafik Kommunen strävar efter hög trafiksäkerhet med fler gårdsgator och 30-zoner. E18:s barriäreffekt kan minskas genom fler säkra gc-vägar i tunnel eller på bro tvärs E18. E18 Förslag till beslut i kommunfullmäktige - 30-zoner med gårdsgator vid alla bostadsområden bör prövas - områden för serviceboende utreds - utredningsskisser tas fram för ny bebyggelse i attraktiva lägen, söderut längs Västra Silen och vid Järnsjön - utredningsskiss tas fram som möjliggör expansion för Sommarviks camping

Sidan 16 5. Geografiska områden Årjängs tätort Fakta Tätort Årjängs kommun består av fyra tätorter och tolv byar som utgör stommen i service, utbildning och arbete. Årjäng hör till gruppen tätorter och är den största av de fyra. Gemensamma rummen Centrummiljön med torget och nytt hotell, utgör det centrala gemensamma rummet där tillgängligheten och öppenheten är stor. Ett annat viktigt gemensamt rum är parken längs Silbodalsälven ned till Silen och ända fram till Sommarviks camping. Kommunala anläggningar Kommunala avloppsreningsverket har en kapacitet på 5000 pe och utnyttjas idag till nästan 3000 pe. Vattenverket har en kapacitet på 6000 och en belastning på drygt 4700. Vattentäkten har ett fastställt skyddsområde. Allmänna lokaler Tätorten innehåller förskola, årskurser 1-9, gymnasieskola och fritids. Sporthall och Folkets hus ligger intill Silbodalsskolan. Handel Årjängs Centrum har expanderat med nytt hotell, handelsytor och parkeringsplatser. Även inom Backa handelsområde sker viss expansion. Befolkning Årjäng ligger i Silbodals församling. 2006-12-31 uppgick antalet 3906 invånare, en ökning med 11 invånare senaste året. Hantverk och tillverkning Tätortens dominerande arbetsområde är Backa, norr om E18. Ytterligare oexploaterad planlagd mark finns i norra delen av området, liksom inom Backögården. En stor verksamhet är Sågen som ligger vid Silens nordände i södra delen av tätorten. Fritid och motion Tätorten har en fem stjärnig campingplats vid Sommarvik. Titta på deras hemsida. Travbanan anses vara en av de vackraste i Sverige kompletterad med det Nordiska Travmuseet. Dressinspår finns mellan Årjäng och Bengtsfors. Båtsporten har en gästhamn i Silen, söder om sågen. Trafik E18 passerar genom tätorten. Det ger stor tillgänglighet och bra skyltlägen. Nackdelen med passagen är att den skapar en barriär som delar tätorten, barriäreffekten minskas genom ett par planskilda trafikplatser och gc-vägar i tunnel. I tätorten införs fler gårdsgator med högsta tillåtna hastighet på 30 km/h. Riksintressen Ett riksintresse (1765F1) för friluftsliv (kanot, båtsport, fiske, bad) omfattar i huvudsak Silen och dess stränder. Fasta fornlämningar Inom tätorten finns ett tjugotal fasta fornlämningar. Ingen tycks idag vara hotad av exploatering eller annan förändring. Bostäder Exploatering sker av Järnvägsområdet, cirka 100 nya lägenheter. Tomter för enbostadshus finns i färdiga planområden. Ny detaljplan tas fram för ytterligare bostadsbebyggelse i centrum. Ett behov finns idag för attraktiva tomter för småhus.

Sidan 17 5. Geografiska områden: Töcksfors tätort Strategi och vision En av kommunens fyra tätorter och därmed viktig plats för service, undervisning och arbete. Kommunen planlägger för kommande expansion eller förändrad markanvändning. Kommunen kommer vara huvudman för allmän platsmark inom området. Gemensamma rummen Stråket längs Dalslands kanal kan utvecklas med större tillgänglighet. Studier finns för passage längs vattnet från Övre Slussen, förbi nya Töcksfors Shoppingcenter och ned till slussarna vid Foxen. Handel Nya områden för handel finns på Lindudden som ligger väster om den nya trafikplatsen vid avfarten mot Östervallskog. Området planeras för bensinstation och handel med skrymmande varor. Bostäder Bostadsbebyggelse i en- och flerbostadshus planeras norr om E18, på Prästnäset och Kallnäset samt på Batteriåsen, söder om E18. Hantverk och tillverkning Längs E18 i Töcksfors östra del har ett flertal företag etablerats. Mark finns norr om E18 för ytterligare verksamheter. Fritid och motion Campingområdet vid gamla Högboda kan utvecklas söder ut mot vattnet och upp på de högre partierna på Sandviksudden. Vid Ärtetjärnsområdet pågår planläggning för fritidsbebyggelse och SPA-verksamhet. Trafik Trafiklösningen i ÖP90 med ny bro över Stubberudstjärnet, sydväst Töcksfors Shoppingcenter, har nu tagits bort. Istället satsar kommunen på en genomförbar lösning med ny trafikplats vid kyrkan. En viktig planeringsfråga är den barriäreffekt E18 har på gång och cykelvägar mellan södra och norra delen. Idag finns en gc-bro över E18 vid skolan och en tunnel vid Shoppingcenter. Fler passager för gång- och cykeltrafik borde skapas. Nytt avloppsreningsverk Befintligt avloppsreningsverk skall byggas till. Riksintressen Områden längs kanalen som ingår i riksintressen bedöms inte innehålla några konflikter med lokala eller enskilda intressen. Detaljplaner med olika huvudmän I tätorten har detaljplaner olika huvudmän för allmän platsmark. I syftet att Töcksfors skall vara en av de fyra tätorterna, bör på sikt kommunen vara huvudman för all allmän platsmark. E18 Förslag på beslut till kommunfullmäktige - 30-zoner med gårdsgator vid alla bostadsområden bör prövas - områden för serviceboende utreds - ny bebyggelse lokaliseras till Prästnäset, Batteriåsen och Kallnäset - större projekt inleds med översiktlig fördjupning som sen arbetas in i översiktsplanen

Sidan 18 5. Geografiska områden: Töcksfors tätort Fakta Årjängs kommun har en struktur av fyra tätorter och tolv byar som utgör stommen i service, utbildning och arbete. Töcksfors hör till gruppen tätorter. Gemensamma rummen Stråket längs Dalslandskanal är liksom ytorna runt torget ett viktigt gemensamt rum. Tillgängligheten längs Dalslands kanal är begränsad och på sikt bör marken och vattnet göras mer tillgängligt. Kommunala anläggningar Kommunen har ett vattenverk som har en kapacitet på 2000 pe, idag utnyttjas cirka 1300. Avloppsreningsverket har en kapacitet på 1500 och belastas idag av drygt 1300 pe. Med en utveckling som är i Töcksfors idag behövs en utbyggnad av kapaciteten. Allmänna lokaler Befintlig skola ligger söder om E18 nära idrottsplatsen. Skolan har gott om mark för expansion. Vill du veta mer om skolan så titta på deras hemsida. Handel Töcksfors har ett stort utbud på handel. Den är koncentrerad längs stråket från torget fram till Töcksfors Shoppingcenter, byggt 2005, ca 30.000 kvm handelsyta. Handeln är också den största arbetsmarknaden. Befolkning 2007-12-31 bodde det i Töcksmarks församling 1756 personer. Under år 2007 ökade antalet invånare med 76 personer. Bostäder Området Övre Slussen har byggs ut under 2006 med ett 30-tal lägenheter. Området Dungen har haft inflyttning. Inom södra delen av Kallnäset planeras för ca 10 flerbostadshus och ca 30 enbostadshus. På området Batteriåsen planeras för nya enbostadshus och bostäder för seniorboende. Arbete, hantverk och tillverkning Längs E18 i Töcksfors östra del har ett flertal företag etablerats. Mark finns norr om E18 för ytterligare verksamheter. Behovet av mer mark finns. Fritid och motion Idrottsplatsen vid skolområdet är utbyggd. Camping Campingplatsen vid Sandviken har också tillgång till bad. Verksamheten behöver mer mark för att utvecklas. Trafik E18 passerar genom tätorten. Det innebär stor närhet till verksamheter och bra skyltlägen. Nackdelen med E18 är att den skapar en barriär som måste passeras av fotgängare och cyklister. Ny sträckning av E18 väster om Töcksfors genomförs under 2006-08. Riksintresse Töcksfors tätort ingår område av riksintresse för naturvården (NRO17042) och område för friluftslivet (1765F1.) Det ingår också i DANO-området som med stöd av MB 4 kap 2 utpekats. Kulturhistoria Töcksfors är en gammal bruksort, bruksmiljön har ett kulturhistoriskt värde. Fasta fornlämningar Inom Töcksfors tätort finns det ett flertal fasta fornlämningar. Under andra världskriget var Töcksfors en befästning och innehåller därför många konstruktioner etc. från den tiden.

Sidan 19 5. Geografiska områden: Lennartsfors tätort Strategi och vision Tätort En av kommunens fyra tätorter och därmed viktig plats för service, undervisning och arbete. Kommunen planlägger för kommande expansion och förändrad markanvändning. Kommunen skall vara huvudman för allmän platsmark inom planområden. Gemensamma rummen Området kring kanalen och sjön Foxen är av stort värde för gemenskap och socialt liv. I området finns skolan och Folkets hus. Området ingår i ett riksintresse för det rörliga friluftslivet (DANOområdet) enligt MB 4 kap. Området skall vara helt tillgängligt för allmänheten. Handel Den lokala affären skall vara kvar och möjlighet skall säkerställas för utökad verksamhet. Behovet av bensinförsäljning skall utredas och möjlig plats för en bensinförsäljning skall säkerställas. Bostäder Ett nytt område som kan rymma cirka 20 enheter i småhus i attraktivt läge, planeras norr om Manhem. Fri passage mellan tomtplats och strand (allmän platsmark) skall vara minst 30 meter. Vid Folkets Hus och skolan finns möjlighet att längs vägen komplettera med bostäder i mer förtätad form med inslag av serviceboende. Inom ett område i västra delen av tätorten där marken är redan planlagd är det tveksamt om planen skall genomföras då markförhållandena är ogynnsamma. Vatten och avlopp Kapaciteten för befintliga va-anläggningar bedöms inte räcka för en här redovisad utbyggnad med nya bostäder. Ett skyddsområde kring befintlig vattentäkt bör fastställas. En ny plats för ett avloppsreningsverk bör undersökas. Befintligt reningsverk är olämpligt placerat i tätortens centrala delar. Hantverk och tillverkning Befintligt industriområde i östra delen av tätorten kan utökas och rymma mer verksamheter. Området är bra lokaliserat i förhållande till tätorten, trafiken och omgivande bostadsbebyggelse. Det äldre bruksområdet på en udde ut i Foxen bör kunna såväl restaureras som kompletteras med nya hantverkslokaler, alternativt skulle marken kunna användas för friluftslivet och turismen. Trafik Genomfartstrafiken på den allmänna vägen 506 är måttlig, några störningar har inte noterats. Bron över kanalen är smal och borde på sikt breddas för att rymma en säker gång- och cykelväg, alternativt byggs en helt ny bro. Passagen över bron är viktig och därför bör utbyggnaden prioriteras. Gång- och cykelvägsnätet i tätorten bör byggas ut med en förbindelse från industriområdet västerut mot Mannhem. Inom tätorten borde 30-zoner kunna utvecklas, med begränsad hastighet till 30 km/h och nya lokalgator utformas som gårdsgator, där gående och cyklister prioriteras. Riksintressen Lennartsfors tätort ingår i riksintressen för friluftsliv enligt MB 4 kap, DANO-området, och för naturvård och friluftsliv enligt MB 3kap 6. Farleden, kanalen, slussarna, gästhamn och miljön runt dessa är av stort värde och skall prioriteras vid avvägningar och ges möjlighet till expansion. Riksintresset skall respekteras, stränderna skall hållas fria från enskild bebyggelse. Investeringar och under håll i Dalslands kanal för det rörliga friluftslivet skall prioriteras. Fornlämningar Det nya bostadsområdet norr ut kan komma i konflikt med en fast fornlämning, Trankil 89:1. Riktlinje för planarbetet är att till fullo respektera fornlämning och tidigt samråda med länsstyrelsen. Kulturhistoria Lennartsfors är en gammal bruksort med anor från 1800 talet. Bevarande av bruksmiljön, karaktär och byggnader, har stort värde och skall prioriteras. Förslag till beslut i kommunfullmäktige - detaljplan upprättas för ett område norr om Manhem. - bron över kanalen bör anpassas för att rymma en separat gc-väg, eller en ny bro byggs. - utredning om kapacitet och utbyggnad av vatten och avlopp