Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall. RVF rapport 2002:10 ISSN 1103-4092. rapport

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall RVF rapport 2002:10 ISSN 1103-4092 rapport

RVF Rapport 02:10 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 1000 ex

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Förord Bottenaska från avfallsförbränning, så kallad slagg generas vid förbränning av avfall. Slagg som behandlas genom sortering och lagring benämns slaggrus. Slaggrus genereras vid ett antal avfallsförbränningsanläggningar i Sverige idag. RVF:s arbetsgrupp Avfallsförbränning har under många år arbetat med att finna former för avsättning av slaggrus från avfallsförbränning. Huvudsyftet med denna rapport är att ta fram riktlinjer för att kunna kvalitetssäkra slaggruset och därigenom kunna finna generella former för avsättning i Sverige. För att detta ska vara möjligt erfordras att man kan betrakta slaggrus på liknande sätt som andra produkter inom anläggningsområdet. Detta innebär att tekniska och miljömässiga egenskaper skall dokumenteras och kvalitetssäkringssystem etableras. Vid kontakter med miljömyndigheter skall man vidare kunna visa inom vilka gränser egenskaperna varierar. På motsvarande sätt skall underlag ges till tekniska konsulter och entreprenörer, så att de kan bedöma om och hur produkten slaggrus kan användas i ett specifikt projekt. Erfarenheterna från SYSAV har varit vägledande för arbetet inom detta projekt. En viktig del av projektet består av ett förslag till varuinformationsblad. Avsikten är att de enskilda förbränningsanläggningarna skall utarbeta sina egna dokument utifrån det presenterade förslaget. Projektet har genomförts med professor Jan Hartlén, JH GeoConsulting som projektledare. Som biträdande projektledare har Raul Grönholm vid SYSAV fungerat. För vissa arbetsuppgifter har tekn dr Peter Flyhammar vid LTH varit engagerad. Till projektet har varit knutet dels en styrgrupp för övergripande frågor, dels en projektgrupp som tagit aktiv del i arbetet. Deras respektive sammansättning har varit enligt nedan. Styrgrupp: Carl-Arne Pedersen, Renova Håkan Westas, Vattenfall värme, Uppsala Håkan Rylander, SYSAV Projektgrupp: Henrik Bristav, Umeå Energi Lars Dahlgren, Stockholm Energi Sven Englund, VMR AB Johan Ericsson, Vattenfall värme, Uppsala Åsa Hagelin, RVF Anna Hedman, Renova Stig-Olof Taberman, Tekniska Verken i Linköping Malmö april 2002 Svenska Renhållningsverksföreningen Weine Wiqvist VD Håkan Rylander Ordförande i RVF:s arbetsgrupp Avfallsförbränning

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Produkten slaggrus... 1 3. Kvalitetssäkring och varuinformationsblad... 2 4. Miljöbelastande egenskaper... 2 4.1. Allmänt... 2 4.2. Laboratorieförsök... 2 Totalhaltsanalys... 3 Tillgänglighetstest... 3 Lakförsök... 3 4.3. Organiska ämnen... 3 Allmänt... 3 Dioxiner... 4 Klorerade fenoler och bensener... 4 PCB... 4 PAH... 4 4.4. Kommentar... 4 4.5. Fältverifikationer... 5 5. Miljökonsekvenser... 5 6. Arbetsmiljöfrågor... 7 7. Informationsblad om utförda projekt... 7 8. Varuinformationsblad... 8 9. Kvalitetssäkringssystem... 8 9.1. Allmänt... 8 9.2. Provtagning... 8 9.3. Miljöanalyser... 8 9.4. Fysikaliska analyser... 10 9.5. Databaser... 10 10. Fortsatta insatser... 10 11. Referenser... 11

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Bilagor Antal sidor 1 Kvalitetssäkringssystem... 8 2 Varuinformationsblad... 6 3 Provtagningsstandard... 9 4 Projektinformationsblad 4.1 Törringevägen - Slaggrus som förstärkningslager i en gata... 8 4.2 Svågertorp - Slaggrus i parkeringsplatser... 5 4.3 SYSAV Avfallskraftvärmeverk - Slaggrus som återfyllnad rörgravstäckning och förstärkningslager... 4 4.4 Svedala Kompostplatta Slaggrus som förstärkningslager... 4 4.5 Slaggrusvägen, Dåvamyran... 4 4.6 Hovgården, Uppsala: Lakförsök på väg med slaggrus som vägbyggnadsmaterial. 3 5 Miljöundersökningar 5.2 Totalhalt... 6 5.2 Totalt utlakbart... 4 5.3 Utlakning... 4 5.4 Ledningsförmåga och ph... 2 5.5 Organiska ämnen i slaggrus... 5 6 Tekniska egenskaper... 2 7 Statistiska samband... 3

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall 1. Inledning Att spara på naturresurser och samtidigt minska behovet av deponering ligger i linje med ett uthålligt samhälle. Detta projekt skall ses i det sammanhanget. Genom att finna avsättning för slaggrus från avfallsförbränning kan naturgrusförekomster sparas. Det pågår ett antal aktiviteter för att finna avsättning för slaggrus från avfallsförbränning. Kravet är att kvaliteten uppfyller brukarens krav och att miljöstörningar inte uppkommer. Svenska Renhållningsverksföreningen (RVF) har igångsatt detta projekt med syfte att ta fram ett förslag på kvalitetssäkring av egenskaperna hos slaggrus från olika förbränningsanläggningar i Sverige samt baserat härpå ta fram förslag till system för kvalitetssäkring. För att ge underlag att bedöma slaggrus egenskaper och hur dessa kan variera hos en enskild anläggning över tiden och mellan olika anläggningar har en stor databas sammanställts från undersökningar på slagg från de flesta förbränningsanläggningarna i Sverige. Man kan konstatera att egenskaperna är likartade mellan de olika förbränningsanläggningarna, om än med vissa miljömässiga variationer troligen främst beroende på industriavfallets sammansättning i avfallsbränslet. Detta motiverar att ett gemensamt system för branschen används. I denna rapport har egenskaperna sammanställts. Baserat härpå med koppling till miljökonsekvenserna har ett förslag till kvalitetssäkring av slaggrus utarbetats och testats. Därtill har varuinformationsblad och ett antal projektbeskrivningar tagits fram. 2. Produkten slaggrus I samband med förbränning av avfall erhålls dels slagg, dels rökgasreningsrester. Den större volymen utgörs av slaggen (ca 28% av mängd avfall före förbränning). Slaggen som matas ut från förbränningsanläggningen innehåller även metallskrot och material som inte kunnat förbrännas, såsom betongskrot. Slaggen homogeniseras därför genom siktning och metallavskiljning. Siktningen innebär att material större än 40 à 50 mm avskiljs. Grovkornigt material läggs normalt på deponi. Metallerna kan säljas även om marknadspriset varierar över tiden. Fördelningen av de olika fraktionerna var för en anläggning ca 14% grovskrot, 4% finskrot, 75% slagg och 7% rejekt (tegel, betong m.m.). För att erhålla bästa kvalitet skall inte aska från rökgasgångarna (mellanaska), flygaska eller andra rökgasreningsrester blandas in i slaggen. Slagg från avfallsförbränning har egenskaper som förbättras under den första tiden efter utmatningen från förbränningskammaren. Slaggen oxiderar. Oxidation sker av metalliska former av metaller samt hydrolys av oxider under värmeutveckling. Karbonatisering av hydroxider leder till ett minskat ph, ner till intervallet 8-9. Puzzolana processer torde då också ske. Denna stabilisering sker när slaggen lagras i slagghögar under några månader. Olika länder har olika krav, men normalt krävs minst tre månaders lagring upp till sex månader. Stabiliseringen medför att partiklarnas hårdhet ökar och utlakningen av föroreningar reduceras markant.

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Man framställer genom denna behandling en homogenare och stabilare produkt, som brukar gå under benämningen slaggrus. 3. Kvalitetssäkring och varuinformationsblad Slaggrus har funnit stor användning i flera europeiska länder (Born, 1995, Chandler et al, 1997). Således är graden av återanvändning ca 100% i Holland, ca 70% i Danmark och ca 50% i Tyskland. I dessa länder finns regelverk som reglerar användningen. I Danmark presenterades en ny Bekendtgörelse den 27 juni 2000, som reglerar användningen av jord, schaktmassor och rester med samma regelverk. Olika grad av skyddsåtgärder krävs beroende på produkternas miljöstörande egenskaper. För att kunna finna generella former för avsättning av slaggrus i Sverige erfordras att man kan betrakta slaggrus på liknande sätt som andra produkter inom anläggningsområdet. Detta innebär att tekniska och miljömässiga egenskaper skall dokumenteras och kvalitetssäkringssystem etableras. Vid kontakter med miljömyndigheter skall man kunna visa inom vilka gränser egenskaperna varierar. På motsvarande sätt skall underlag ges till tekniska konsulter och entreprenörer, så att de kan bedöma om och hur produkten slaggrus kan användas i ett specifikt projekt. För att möjliggöra detta har ett förslag till varuinformationsblad utarbetats. Avsikten är att de enskilda förbränningsanläggningarna skall utarbeta sina egna dokument utifrån presenterade förslag. I enskilda fall kan det troligen behövas kompletterande analyser på det egna slaggruset. 4. Miljöbelastande egenskaper 4.1. Allmänt De miljöbelastande egenskaperna hos slaggrus har studerats för att utreda möjligheterna att använda slaggrus i anläggningsarbeten. Hit hör i första hand fyllningsmaterial och förstärkningsmaterial för lokala gator, parkeringsplatser m.m. Undersökningarna omfattar såväl laboratorie- som fältförsök. Dessa undersökningar finns redovisade i bl.a. Fällman & Hartlén (1994), Carling (1997) och Fällman et al. (1999). Risken för miljöpåverkan skall i första hand kopplas till utlakning av föroreningar, främst salter och metaller, som kan förorena grundvattnet. SYSAV har låtit Inst. för geoteknologi vid LTH ställa samman alla mätdata från lab. och fält, som är relaterade till SYSAVs slaggrus (Hartlén & Flyhammar, 2000). En detaljerad beskrivning finns av olika metallers utlakning under såväl aerob (över grundvattenytan) som anaerob miljö (under grundvattenytan). phvärdet har visat sig ha stor betydelse för utlakningsbenägenheten, varför slaggrus skall vara lagrat innan det återanvänds, så att ph understiger värdet 9,0. 4.2. Laboratorieförsök För att bedöma den miljöpåverkan som slaggruset kan tänkas ge upphov till måste materialets kemiska sammansättning (föroreningspotentialen) samt hur stor andel av denna som är tillgänglig för utlakning i såväl ett kort som ett långt tidsperspektiv beaktas. Analyserna skall därför ge information om vilka emissioner som kan förväntas genom utlakning och hur hal- 2 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall terna i lakvattnet kan komma att förändras med tiden. Miljöbedömningen kan baseras på olika försök såsom: Totalhaltsanalys (mäter total mängd av huvud- och spårämnen) Tillgänglighetstest (mäter totalt utlakbart och är ett lakförsök utifrån ett 1000 års perspektiv) Lakförsök (utifrån det kortare tidsperspektivet, ca 100 år) Totalhaltsanalys Vid en totalhaltsanalys bestäms det undersökta materialets kemiska sammansättning. Totalhalterna visar att slaggruset domineras av Si, Ca, Al och Fe. Variationen i spårämnen varierar något mellan de olika undersökningstillfällena. Om halten av spårämnen i slaggruset jämförs med innehållet av spårämnen i ett naturmaterial, i detta fall morän, så framgår att tungmetallhalterna hos slaggrus är ca 5 till 200 gånger högre för tungmetallerna. Data för svenska anläggningar återfinns i bilaga 5.1. Tillgänglighetstest Tillgänglighetstestet ger information om den totala utlakbara mängden av olika ämnen, dvs. den mängd som kan laka ut då kornstorlek, alkalinitet, koncentrationsskillnader eller tid inte begränsar utlakningen. Ett standardiserat förfarande (Nordtest NT ENVIR 003) används. I Fällman et al. (1999) presenteras också resultat av tillgänglighetstester som utförts under starkt oxiderande förhållanden. Undersökningar av de tillgängliga mängderna för utlakning av tungmetaller visar att mängden Cr, Cu, Pb och Zn var klart högre i slaggrus än i naturmaterialen. Data för svenska anläggningar återfinns i bilaga 5.2. Lakförsök Utlakningen från lakförsök (mängd och halt) beror på vattenomsättningen, dvs. tidsberoendet, vilket undersöks på laboratorium i ett sekventiellt skakförsök enligt den s.k. CEN-metoden. Metoden innebär att ett prov skakas med avjoniserat vatten vid L/S=2. L/S är kvoten mellan den mängd vatten (L) som varit i kontakt med en viss mängd material (S). Lakvätskan avskiljs och provet tillsätts ytterligare vatten motsvarande till L/S=10. De utlakade halterna varierar mellan olika undersökningar. En viktig orsak kan vara varierande grad av stabilisering (karbonatisering) under lagringen. Utlakad mängd överstiger normalt bakgrundsnivåer i grundvatten med en förhöjning motsvarande ca 10 gånger och i något fall upp till 100 gånger (Hartlén & Flyhammar, 2001). Data för svenska anläggningar återfinns i bilaga 5.3. 4.3. Organiska ämnen Allmänt Det organiska innehållet i slaggen och därmed även i slaggrus kan variera kraftigt. I väl utbränd slagg tenderar andelen organisk material att vara 2 5%. Det organiska materialets sammansättning är dock dåligt känd. Studier i elektronmikroskop tyder på att huvuddelen av det organiska materialet utgörs av oförbränt organiskt material, som cellulosa, växtfibrer och plast (Chandler et al., 1997). Det har också utförts ett flertal undersökningar på slaggrus som inriktats på ämnesgrupper som innehåller speciellt miljöfarliga organiska ämnen, s.k. organiska miljögifter (Tabell 1). 3 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Ämnena kan skada levande organismer redan vid låga halter eftersom de är mycket giftiga, svårnedbrytbara (persistenta) och/eller bioackumulerbara. Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenad mark (Naturvårdsverket, 1999) baseras bl.a. riktvärden för dessa ämnen/ämnesgrupper. Tabell 1. Organiska ämnesgrupper. PCDD PCDF CP CB PCB PAH Polyklorerade dibenso-p-dioxiner Polyklorerade dibenso-p-furaner Klorerade fenoler Klorerade bensener Polyklorerade bifenyler Polycykliska aromatiska kolväten Dioxiner Halten dioxiner i slagg har analyserats (enligt Eadon och I-TEQ) vid 7 svenska avfallsförbränningsanläggningar. Medianvärdet uppgick till 0,03 ng/g. Sex prover uppvisade halter som var <0.04 ng/g och tre var <0.005 ng/g (RVF, 2001). Analyserna bekräftar resultat från tidigare undersökning som visat att dioxinhalterna i slagg är mycket låga. Medianvärdet ligger strax över Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning (10 ng I-TEQ per kg jord eller 0.01 ng/g, Naturvårdsverket, 1999). Det svenska riktvärdet för förorenad industrimark är 250 ng I-TEQ per kg jord (RVF, 2001). Klorerade fenoler och bensener Typiska halter av klorerade fenoler i bottenaska är mellan 9 och 164 ng/g, medan halterna av klorfenoler varierar mellan 4 och 36 ng/g (Chandler et al., 1997), vilket är låga nivåer jämfört med Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (Tabell B 5.5.5, bilaga 5.5). Klorerade bensener är bland de mest termiskt stabila organiska ämnena. De används inom kemisk industri och som lösningsmedel för fetter och harts. PCB Typiska halter av PCB i slagg är från under detektionsgränsen till 8 ng/g (Chandler et al., 1997). Med dagens teknik kan halter som är <10 ng/g uppnås. Publicerade, högre halter kan orsakas av kontaminering med flygaska. PAH Typiska halter av PAH i slagg är 13 2190 ng/g. Polycykliska aromatiska kolväten bildas bl.a. vid olika pyrolytiska reaktioner och deras förekomst är därför en indikation på hur bra förbränningsprocessen fungerar. Bra skötta anläggningar kan lätt uppnå total halter som är <100 ng/g, vilket är halter som är typiska för rurala områden (Chandler et al., 1997). Dessa värden ligger också under Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (cancerogena PAH: <300 ng/g, övriga PAH: <20 000 ng/g). 4.4. Kommentar Mot ovan beskrivna förhållanden, se även bilaga 5.5, har det i detta projekt bestämts att man inte behöver analysera de organiska föroreningarna. På årsbasis kan det dock rekommenderas en karakterisering. När bättre samlingsanalysmetoder finns, de utvecklas för närvarande, kan det bli aktuellt att ta med sådana i ett kvalitetssäkringssystem. 4 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall 4.5. Fältverifikationer Slaggrus har avsatts i flera olika användningsområde och det gör det möjligt att undersöka slaggrusets effekter under varierande yttre förutsättningar. Slaggrus har använts som förstärkningslager (SYSAV Kemi, SYSAV Spillpeng, Svågertorp, Törringevägen). Det har använts som utfyllnadsmaterial under grundvattenytan (Kombiterminalen) och över grundvattenytan (SYSAV AKV), Vid SYSAV AKV har slaggruset även använts som återfyllnadsmaterial i ledningsgravar. Miljöeffekterna har följts upp genom kontroll av grundvattnet i grundvattenrör. Törringevägen utfördes dels med bergkross enligt Väg 94, dels med slaggrus, krossad betong och krossat tegel i förstärkningslagret (AFR rapport 278). Delvis användes även krossad betong i bärlagret. Beställare var Malmö Gatukontor och entreprenör var SKANSKA. Resultat från analyser av grundvattnet i provtagningsrör intill provytan presenteras i tabell 2. Tabell 2 Halter av olika ämnen i grundvattnet intill Törringevägen. Ämn e Enhet Delsträcka 1 Betong Delsträcka 4 Bergkross Delsträcka 5 Slaggrus Ca mg/l 94,2 84,8 90,4 Fe mg/l 1,3 0,76 2,77 K mg/l 1,07 2,56 0,75 Mg mg/l 3,83 3,05 2,98 Na mg/l 56,6 101 145 S mg/l 7,35 3,19 9,24 Al µg/l 1120 593 1860 As µg/l <5 <7 <8 Ba µg/l 44,5 51 63,6 Cd µg/l 0,184 0,132 0,182 Co µg/l 1,88 1,48 2,78 Cr µg/l 4,22 3,53 5,24 Cu µg/l 18,2 9,32 11,2 Hg µg/l <0,02 <0,02 <0,02 Mn µg/l 27,2 24,5 146 Ni µg/l 14,3 10,9 13,2 Pb µg/l 17,9 2,18 9,78 Zn µg/l 16,5 17,4 18,9 Cl mg/l 163 293 294 SO 4 mg/l 48 37 57 Det konstaterades inga markanta skillnader mellan föroreningar i grundvattenproverna i anslutning till delsträckan med slaggrus jämfört med övriga sträckor (även den med bergkross). Metallhalterna är något högre i lakvatten från slaggrus, speciellt halterna av Mn och Pb. Ännu högre koncentrationer av Pb uppmättes emellertid i provet från betongsträckan. 5. Miljökonsekvenser Under de senaste 10 15 åren har ett flertal forskningsprojekt utförts för att utröna slaggrusets miljömässiga och vägtekniska egenskaper (Hartlén & Flyhammar, 2000, Arm 2001 5 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall m.fl.). Främst har slaggrus använts i vägar på avfallsupplagen eller för återställning av upplagen som ersättning för naturgrus. Användning har också skett i externa projekt utförda med slaggrus från SYSAVs anläggning i Malmö. Hit hör Hyllie återvinningscentral, Törringevägen, SJ kombiterminal, SYSAV Kemis utbyggnad, nytt kraftvärmeverk vid SYSAV, nya varuhus Bauhaus och On-Off, samtliga belägna i Malmö. För anläggande av kompostplatta i Svedala år 2000 användes också slaggrus. I samtliga fall har anmälan gjorts till aktuell tillsynsmyndighet, vilket i dessa fall antingen varit Länsstyrelsen i Skåne eller Miljöförvaltningen i Malmö. Till anmälan har medsänts information om användningssätt, beskrivning av geologiska och geohydrologiska förhållanden på platsen samt omfattning på kontrollen. I kontrollen ingår därvid dels undersökning av slaggruset, dels installation av kontrollrör för mätning av eventuell påverkan i grundvattnet. Den miljöpåverkan som kan uppstå vid användning av slaggrus skall således i första hand hänföras till möjlig utlakning av tungmetaller, vilka kan förorena grundvattnet. Lakegenskaperna för slaggrus har visat att föroreningshalterna i lakvattnen kan vara förhöjda i förhållande till normala grundvatten. Om man jämför halterna i naturliga grundvatten med dem i lakvatten från slaggrus vid laboratorieförsök, krävs det en utspädning med en faktor 10 för att nå jämförvärdet för normala grundvatten (Naturvårdsverket, rapport 4915) för flertalet metaller och aldrig mer än 100. Genom att placera restprodukterna under asfalt uppnås, på grund av asfaltens täthet, en utspädning med en faktor på minst 100 vid placering över grundvattenytan. Detta beror på att tätheten hos asfalt gör att regnvatten, även hos åldrad asfalt, normalt inte överstiger ca 2 mm regn/år. Vidare torde en viss fastläggning ske i den allra översta delen av jorden under slaggruset. Slutligen kan det vara troligt att lakförsöken i laboratoriet är avsevärt hårdare än utlakningen från en vägkropp. Detta torde förklara varför någon uppenbar påverkan inte noterats i grundvattenrör satta i ovan angivna objekt utförda av SYSAV. Å andra sidan har det i flertalet fall bara gått några år sedan utläggningen skedde. Detta gäller dock inte Kombiterminalen och väg inom SYSAV som båda utfördes längre sedan. Placering av slaggrus under grundvattenytan har visat sig ge lägre utlakningshalter än över. Detta beror sannolikt på reducerande förhållanden under grundvattenytan. I sådana fall krävs dock att man klargör att grundvatten inte kommer att strömma genom massorna, vilket kan leda till okontrollerad spridning. Risken för transport av organiska föroreningar till grundvattnet bedöms inte vara aktuell, se avsnitt 4.3 ovan. Dioxinhalter har bestämts vid Umeå Universitet för slagger från olika förbränningsanläggningar och överskrider inte halter för MKM (mindre känslig markanvändning) enligt Naturvårdsverket rapport 4638, ofta inte heller gränsen för KM (känslig markanvändning). Genom att slaggruset är fuktigt uppstår ingen damning och därmed inte heller diffus spridning. Erfarenheterna från ett antal objekt har således visat att användning av slaggrus inte lett till negativa miljökonsekvenser. Erfarenheten är således att den kemiska sammansättning som funnits i de slaggrus använts vid utförda fält- och laboratorieförsök skall innehållas vid andra tillfällen också. Halterna har i de fallen (Hartlén & Flyhammar 2001) konstaterats inte leda till oacceptabel miljöpåverkan. I det enskilda fallet kan det likväl vara motiverat att genomföra ett 6 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall mer omfattande lakförsök med karakterisering för att verifiera att risk för påverkan på omgivande grundvatten inte finns. 6. Arbetsmiljöfrågor För att bedöma hälsoriskerna att arbeta med slaggrus, särskilt i trånga utrymmen såsom en återfyllnad mot en vägg, där luftväxlingen är dålig så gjorde Previa en exponeringsmätning. I samråd med Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Lund gjorde Previa även en riskbedömning och en mätning på hur mycket bly och kadmium personal som arbetat i många år med slagg exponerats för. Totaldammhalten som uppmättes var mellan 2 och 4% av Hygieniskt gränsvärde (Hgv). Uppmätt kadmiumhalt var mindre än en promille av Hgv och uppmätt blyhalt var som mest 0,3% av Hgv. Previa bedömer att vad gäller totaldamm, bly och kadmium är riskerna för personal som arbetar med slaggrus utomordentligt små och arbetsmiljön helt tillfredsställande. 7. Informationsblad om utförda projekt Informationsblad presenteras för ett antal utförda projekt. Avsikten är att med stöd av dessa blad verifiera var slaggruset funnit avsättning och uppfyllt ställda tekniska och miljömässiga krav. Följande projekt presenteras i bilaga 4: Törringevägen - Slaggrus som vägbyggnadsmaterial byggd i kommunal regi. Slaggrus användes som förstärkningslager i en asfalterad väg med lite trafik. Bärigheten och miljöpåverkan har kontrollerats. Malmö kommun var byggherre. Svågertorp - Slaggrus i en stor parkeringsyta byggd i privat regi. Slaggrus har använts som förstärkningslager i parkeringsplatserna till två stora varuhus i Svågertorp, Malmö. Byggherrarna var privatföretag. AVK - Slaggrus som återfyllnad av ledningar under grundvattenytan. Slaggrus har använts som återfyllnadsmaterial kring ledningar och mot väggar. Kompostplatta Slaggrus har använts som förstärkningslagermaterial i en kompostplatta i Svedala, Skåne. Slaggrusvägen Dåvamyran- Möjligheterna att använda slaggrus i kallt klimat Slaggrus har använts som förstärkningslagermaterial i en väg utanför Umeå. Uppsala energi provväg - Resultat av undersökningar för 5 år sedan kan jämföras med dagsläget. En provväg där slaggrus använts som förstärkningslagermaterial. 7 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall 8. Varuinformationsblad För att möjliggöra användningen av slaggrus som en produkt erfordras att varuinformationsblad upprättas. I bilaga 2 ges förslag på hur sådant kan utformas. Varuinformationsbladet innehåller exempel på lämpliga arbetsområden liksom teknisk och miljömässig specifikation. Följande rubriker rekommenderas och kommer då att väl följa dem för byggvaror i allmänhet: Produkten slaggrus Användningsområden Hantering och lagring Kemiska egenskaper Tekniska egenskaper Dimensioneringsförutsättningar Kvalitetssäkring och kvalitetskrav Gällande bestämmelser Leverantör. Särskilt viktigt bedöms det vara att visa att miljöegenskaperna uppfyller erhållna tillstånd. Detta förslag bygger på att det är totalt tillgängligt som är den representativa testmetoden. Testmetoderna beskrivs närmare i kapitlet.miljöanalyser nedan. Varje anläggning bör anpassa varuinformationsbladet efter sina förutsättningar men upplägget i stort kan följas. 9. Kvalitetssäkringssystem 9.1. Allmänt Ett kvalitetssäkringssystem skall behandla hela kedjan från provtagning, laboratorieanalyser, hantering samt kontroll. Däremot behandlas inte om produkten är acceptabel för en viss användning. Det har i denna utredning placerats i varuinformationsbladet. Ansvaret för att slaggruset kvalitetssäkras ligger hos både leverantören (avfallsförbrännaren) och entreprenören. Leverantören av slaggrus skall kvalitetssäkra slaggruset där både provtagning och analyser ingår. Entreprenören skall kvalitetssäkra tillståndsförfarandet, utförande samt kontroll och uppföljning. Detta görs i entreprenörens miljö och kvalitetsplan I bilaga 1 finns ett system redovisat för kvalitetssäkring av slaggrus. 9.2. Provtagning Provtagning är ett komplicerat kapitel som ofta bagatelliseras. Det krävs kunskaper att ta prover som är representativa. 9.3. Miljöanalyser Det finns ett flertal parametrar man kan använda vid kvalitetssäkring av miljöegenskaperna. Dessa är i första hand Kemisk sammansättning Utlakbart 8 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Eftersom det konstaterats att det är risken för utlakning av föroreningar som kan orsaka skada så bör systemet bygga på laktester. För detta ändamål finns det ett stort antal som används. I detta system har valts att utgå från arbetena inom CEN TC 292 som är inriktade mot avfall och nyttiggörande. Det finns två typer Tillgänglighetstest Utlakningstest Tillgänglighetstestet baseras på att bestämma det som är maximalt utlakbart. Man brukar koppla det till ett tusenårsperspektiv. Lakningen sker vid stor vattenmängd så att lösligheten inte skall vara bestämmande. Vidare utförs lakningen vid två ph-värden för att eliminera dess påverkan. Vid utlakningsförsöket används ca 500 g slaggrus. Detta är en fördel jämfört med tillgänglighetstestet, då i det försöket används en avsevärt mindre mängd slaggrus. Vid utlakningsförsöket styrs utlakningen av ph-värdet i lakvattnet. Vidare kan koncentrationen styras av om mättnad erhölls i lösningen vid L/S = 2. I utlakningstestet krossas inte slaggruset finkornigare än till max 4 mm, varför matrixen i slaggruset påverkar utlakningen genom diffusion. Det betyder att ett flertal yttre faktorer styr utlakningen och därmed påverkar halterna i lakvattnet. Detta är en nackdel för ett försök, som skall kvalitetssäkra slaggruset. Å andra sidan ger utlakningstestet koncentrationer som, efter värdering av nämnda faktorer, kan användas vid en bedömning av omgivningspåverkan. Man kan också hävda att utlakningstestet är mest relevant för slaggrus, då faktorer som kornstorlek också är styrande för utlakningen i verkliga tillämpningar. Med detta som underlag, rekommenderar denna rapport att kvalitetssäkringen baseras på tillgänglighetstestet. Trots att en mycket liten mängd slaggrus undersöks vid tillgänglighetstestet ger det försöket ofta mindre statistisk spridning än utlakningsförsöket, se Tabell 3. Sannolikt beror detta på yttre nämnda faktorer som ph-värdet. Spridning över 100% kan synas vara stor men i beaktande av de låga halterna är den ändå acceptabel. Tabell 3. Variationskoefficienten för vissa metaller som bedöms styrande för miljöanalysen. Det skall också noteras rekommendationen av CEN TC 292, att en produkt bör i sin helhet karakteriseras första gången den skall användas, samt när förändringar sker som kan påverka restproduktens egenskaper. Det innebär att det kommer att finnas en koppling mellan tillgänglighetstestet och utlakningsförsöket till stöd för exempelvis arbete med miljökonsekvensbeskrivningar. Metall Totalhalt (48 prov) Totalt utlakbart (37 prov) Utlakning L/S 2 (21 prov) Utlakning L/S 10 21 prov Cd 65% 82% 155% 136% Cr 50% 49% 139% 126% Cu 69% 74% 123% 110% Ni 79% 83% 51% 53% Pb 54% 126% 144% 176% Zn 43% 100% 121% 98% Vid de anmälningsärenden som hittills gjorts av SYSAV har kvalitetssäkringen också baserats på tillgänglighetstestet. Det har visat sig att de kvalitetskrav som ställts upp i några fall 9 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall överskridits. Detta har lett till nya analyser och värderingar. De riktvärden som hittills gällt för SYSAVs projekt framgår av tabell 4 nedan. Tabell 4 Riktvärden som använts i SYSAVs projekt under 2001. Metall Cd Cr Cu Ni Pb Zn Riktvärde <9,0 mg/kg <4,0 mg/kg <3000 mg/kg <200 mg/kg <1000 mg/kg <4000 mg/kg 9.4. Fysikaliska analyser Vilka fysikaliska parametrar som skall undersökas beror på användningsområdet. Man skall dock notera att vissa undersökningsmetoder som gäller för berg inte är relevanta för slaggrus. Hit hör kulkvarnsvärdet om slaggrus används som obundna vägbyggnadslager. Följande undersökningar bör normalt utföras av förbränningsanläggningen: Kornstorleksfördelning Halt oförbränt/glödgningsförlust I övrigt är det upp till användaren att utföra relevanta tester. 9.5. Databaser Underlaget som finns i databasen som nu upprättas används för att finna lämpligaste provningsmetoder. Exempel på provningsparametrar är packningsegenskaper där optimal vattenkvot och maximal packningsgrad kan bestämmas kornstorleksfördelning glödgningsförlust ph tillgänglighet utlakning med skakförsök. Data har sammanställts om spridningen i egenskaper hos olika anläggningars slaggrus, bilaga 5 och 6. 10. Fortsatta insatser Det har genom detta projekt sammanställts ett underlag som inbegriper slaggrus från flertalet av de svenska förbränningsanläggningarna. Det har visat sig att egenskaperna inte varierar särskilt mycket mellan de olika anläggningarna. Slaggrusanvändningen som skett i kommersiell omfattning vid SYSAV under de senaste två åren har också visat att, åtminstone i det korta tidsperspektivet, fås ingen negativ miljöpåverkan och tekniska brister. Projektet har således visat att det finns förutsättningar för att nyttiggöra slaggrus som en produkt. Mot denna bakgrund föreslås följande fortsatta insatser: 10 (11)

Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Databasen som byggts upp innehåller värdefull information om svenskt slaggrus. Framför allt gäller det laboratorieundersökningar. Denna bas bör uppdateras när ny information tas fram. Detta bör ske genom RVF:s försorg. Nya projekt där slaggrus kommer till användning bör föras in i databasen. Erfarenheter från föreslaget kvalitetssäkringssystem bör utvärderas och troligen förfinas om ca ett år. Framtida målsättningen med kvalitetssystemet är att hitta ett gemensamt och nationellt användningsförfarande samt nationella regler liknande andra länders. Kurs föreslås bli anordnad om provtagning och kvalitetssäkring. Det förslag till varuinformationsbladblad som redovisas i detta projekt bör testas mot marknaden. Erfarenhet bör samlas in och bladet revideras vid behov. Miljödata från utförda och framtida projekt bör följas upp via de kontrollprogram som fastställts i de enskilda fallen. EU:s arbete med regelverk för deponering och nyttiggörande bör beaktas vid en revidering. FoU inom bl.a. kompetenscentrat C-Res upprättat i Danmark med deltagande från SYSAV och LTH bör följas upp, vad avser möjligheter att förbättra slaggrusets kvalitet. 11. Referenser Arm, M, 2000. Egenskaper hos alternativa ballastmaterial- speciellt slaggrus, krossad betong och hyttsten. Lic-avhandling. KTH, Inst. för anläggning och miljö. ISBN 91-7283-017-4. Bekendtgørelse om genanvendelse af restprodukter og jord til bygge- og anlægsarbejder. Miljö- og energiministeriet, Köpenhamn. Lov nr 370 af 02/06/1999. Fällman, A-M & Hartlén, J, 1994. Kvalitetssäkring av sorterad bottenaska från avfallsförbränning. Reforsk rapport FoU 108. Fällman, A-M, Larsson, L & Rogbeck, J, 1999. Slaggrus Miljömässiga och materialtekniska egenskaper. Statens Geotekniska Institut. Carling, M, 1997. Laboratorieundersökningar på slaggrus. Statens Geotekniska Institut, dnr 2-9612-606. Hartlén, J & Flyhammar, P, 2000. Miljöbelastande egenskaper utvärdering av laboratorieförsök och praktisk användning på Spillepeng, SJ:s nya kombiterminal och Törringevägen. SYSAV Utveckling Projekt 005 Slaggrus. Malmö. 11 (11)

RVF-Projekt Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem 1. Överblick För att säkerställa att slaggrusets har rätt kvalitet är det viktigt att alla steg i kedjan kvalitetssäkras. Leverantören av slaggrus skall kvalitetssäkra Produkten slaggrus. Detta omfattar provtagningsprogram och analyser av miljöparametrar och fysikaliska parametrar som utgör en del i kvalitetssäkringssystemet. Entreprenören skall kvalitetssäkra Tillståndsförfarandet Utförande Kontroll och uppföljning Detta görs i entreprenörens miljö och kvalitetsplan Dessa fyra områden delas sedan ner i ett antal underområden som i sig måste kvalitetssäkras: Produkten slaggrus Provtagaren Provtagarens instruktioner Provtagarens utbildning Dokumentation Provtagning Prov Ålder på slaggruset Tid till provtagning Provtagningsmetod Provkärl Dokumentation Delprov Samlingsprov Dokumentation Hantering av samlingsprov Märkning Dokumentation 1 (8)

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem Provtagningsprotokoll Analys Metod Laboratorium Analyssvar Dokumentation Lagring av slaggrus Mognad Dokumentation Tillståndsförfarandet Anmälan Myndighetskrav Regelverk Anmälans innehåll Myndighetsbeslut Dokumentation Rapportering till myndighet och slaggrusleverantör Uppföljning vid entreprenörsarbete Leverans av slaggrus Fordon Dokumentation Utläggning Utläggning & packning Skyddstäckning Entreprenörens kvalitetsplan Kontrollplan Dokumentation Kontroll och uppföljning Grundvattenbevakning Observationsrör Vattenprovtagning Vattenanalys Dokumentation 2 (8)

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem 2. Produkten slaggrus För att säkerställa att kvaliteten på produkten slaggrus blir den rätta skall ett kvalitetssäkringsprogram upprättas. I kvalitetssäkringsprogrammet ingår att ett provtagningsprogram med erforderliga rutiner och instruktioner är framtaget. Detta provtagningsprogram kan vara av tillfällig art vid ett projekt eller permanent och bör då arbetas in i företagets kvalitets- eller miljöledningssystem, om sådant finns. 2.1. Provtagaren Betydelsen av provtagningen och provtagares kunskaper har länge undervärderats. Provtagarens utbildning och instruktioner är viktiga för att säkerställa att prover tas på rätt sätt. Felaktigt tagna prover medför att provet inte blir representativt vilket medför att alla analyskostnader är bortkastade pengar. Provtagarens instruktioner Provtagaren måste ha klart för sig hur provtagningsförfarandet skall ske. I hans instruktioner bör stå uppgifter om Provtagningsplats Provtagningssätt Provtagningstidpunkt Provets storlek Provets förvaring övrigt Provtagarens utbildning Provtagaren skall ha erforderliga kunskaper om provtagningsförfarandet och utrustningen. Detta bör säkerställas skriftligen genom t ex dokumenterad utbildning. Dokumentation Provtagarens instruktioner skall finnas lätt tillgängliga på provtagningsplatsen och vara skyddade från elementen. Originalinstruktionerna förvaras tillsammans med provtagningsprogrammet. 2.2. Provtagning Provtagningsmetoden är mycket viktig för att säkerställa att materialet som skickas till analys blir så representativt som möjligt. Tankearbete på hur provtagningen skall ske på bästa sätt är inte bortkastad tid. Provtagning sker i regel på tre olika sätt. Det är från stoppat transportband, från fallande ström eller ur upplag. Ålder på slaggruset Innan provtagning skall man bestämma om prover skall tas från åldrat eller på färskt slaggrus. Detta dokumenteras i provtagningsprogrammet 3 (8)

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem Tid till provtagning Provtagaren måste få den tid som krävas att genomför provtagningen på ett lugnt och metodiskt sätt. Tidsbegränsning kan orsaka risk för skador men också att allt material inte samlas in till provet. Provtagningsmetod Var provtagningen sker har stor betydelse för provets representerbarhet. Provet tas helst från stoppat band, därefter från fallande ström. Provtagning ur upplag är den metod som är svårast att få representerbarhet i provet. Metodbeskrivningar för provtagning finns i bilaga 3 Provtagningsstandard. Provkärl Provkärlen skall vara anpassade för det material de skall innehålla, mängd och tyngd. I Provtagningsinstruktionerna föreskris vilken typ av kärl som skall användas. Provtagaren skall kontrollera att provkärlen är hela och rena. Kärlen skall vara av PE-plast. Provkärlen skall också kunna märkas med vattenfast text. Provkärls egenskaper beskrivs i Bilaga 3 Provtagningsstandard. Dokumentation Provtagningsförfarandet, märkningsförfarande och provkärl skall dokumenteras i Provtagningsprogrammet som skall vara tillgängligt. 2.3. Prov Delprov Varje prov som skickas till analys (samlingsprov) består i regel av flera delprover för att säkerställa att samlingsprovet representerar så stor mängd av materialet som möjligt. Det gör att risken för punktföroreningar minskar. Samlingsprov Delproven slås samman till ett samlingsprov med Kon och kvadreringsmetoden. Beräkningsförfarande av delprovs mängd och storlek för att få god representerbarhet finns i Bilaga 3 Provtagningsstandard. Där finns även metodbeskrivning för framtagning av samlingsprov. Dokumentation Beskrivning av hur många delprov som skall slås samman till ett samlingsprov, beskrivnings av delprovens antal och storlek skall dokumenteras i provtagningsprogrammet. Även beräkningarna som ligger till grund för antal prov skall dokumenteras. I provtagningsprogrammet skall även framgå hur stora samlingsproverna skall vara. 2.4. Hantering av samlingsprov Märkning Samlingsprov märks på liknande sätt som delprov. Märkningen bör dock vara utförligare så att provet kan identifieras efter analysen. Det är viktigt att märka behållarna så att de lätt kan 4 (8)

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem identifieras både på provtagningsplatsen och i ett laboratorium. En tydlig märkning underlättar även identifikationen av analysresultaten. Vad som bör finnas med i märkningen finns i Bilaga 3 Provtagningsstandard. Dokumentation Hanteringen av samlingsproven skall framgå i provtagningsprogrammet. Där skall också framgå hur både del och samlingsprov skall lagras och under hur lång tid. Transportsätt bör också framgå. 2.5. Provtagningsprotokoll Ett provtagningsprotokoll skall föras kontinuerligt av provtagaren. Protokollet skall arkiveras med jämna mellanrum i provtagningsprogrammet. Se Bilaga 3 Provtagningsstandard för exempel på uppgifter som bör ingå i provtagningsprotokollet. 2.6. Analys Det är viktigt att ha klart för sig vad som söks vid val av analys. Likaså är det viktigt att laboratoriet ät pålitligt och har erfarenhet av materialet. Metod Slaggrus analyseras vanligen med avseende på miljömässiga och på tekniska egenskaper. Miljömässiga egenskaper är totalhalt, totalt utlakningsbart, utlakning, ph, ledningsförmåga. Tekniska egenskaper som är viktiga att känna till är halt organiskt material, kornstorleksfördelning och vattenkvot, se kap 4.2 för beskrivning av miljömässiga analysmetoder. Val av analysmetod, antal analyser och ursprung skall dokumenteras i provtagningsprogrammet. Vidare skall analysbeställningarna arkiveras i provtagningsprogrammet. Laboratorium Laboratoriet som väljs bör vara ackrediterat och ha erfarenhet av materialet. Vilket laboratorium som anlitas skall framgå ur provtagningsprogrammet. Analyssvar När analyssvaren kommer in skall det gå att utläsa på vilket samlingsprov som analysen gjorts, av vem och när. Uppgifterna bör finnas tillgängliga digitalt för bearbetning Dokumentation I provtagningsprogrammet skall det framgå vilket laboratorium som använts. Leverantören skall också dokumentera laboratoriets kompetens. Originalen från analysresultaten skall finns tillgängligt. 2.7. Lagring av slaggrus Slaggrus är ett material vars egenskaper förändras med tiden. Ett färskt slaggrus har sämre tekniska och miljömässiga egenskaper än ett lagrat slaggrus. Mognad Slaggruset måste lagras i minst sex månader innan det används. Leverantören måste garantera att det yngsta slaggruset i ett upplag är äldre än sagda sex månader. Dokumentera under vilken tidsperiod slaggruset lagrats. 5 (8)

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem Dokumentation Leverantören skall dokumentera uppläggningstid, lagringstid, datum då slaggruset är leveransklart och mängden som är leveransklar. 2.8. Tillståndsförfarandet Den som skall använda slaggrus utanför en deponi är enligt lag skyldig att anmäla detta till en myndighet. Anmälan Varje gång slaggrus skall användas utanför en deponi skall det anmälas till aktuell tillsynsmyndighet som tar ställning till vilken negativ miljöpåverkan slaggrus kan ha på den plats där det skall användas. Myndigheten meddelar sedan i ett beslut om slaggrus får användas och om det finns några krav på kontroller av slaggruset och platsen där slaggruset skall användas. Tiden mellan det att entreprenören lämnat in en anmälan tills ett beslut kommit brukar vara minst sex veckor. Därför måste hänsyn tas till handläggningstiden hos myndigheten. Myndighetskrav Varje tillsynsmyndighet kan ställa egna krav på slaggruset. Därför är det viktigt att ha en dialog med tillsynsmyndigheterna. Myndigheten kan ställa krav på slaggrusets miljömässiga egenskaper, platsen där slaggruset skall användas, konstruktionen/vägens uppbyggnad, undergrunden, grundvattenförhållanden med mera. Regelverk I dag finns inget specifikt regelverk som reglerar användningen av slaggrus. Anmälans innehåll Anmälan skall innehålla förslag på hur myndigheternas krav skall uppfyllas. Lämpligen bör provtagningsprogrammet redovisas för att påvisa hur leverantören säkerställer att slaggruset har uppgiven kvalitet. Vidare bör det finnas med områdesbeskrivning där grundvattenförhållanden, geotekniska förhållanden anges. En materialbeskrivning av slaggruset bör infogas. Förslag på kontrollprogram för att säkerställa att eventuell negativ miljöpåverkan upptäcks. Myndighetsbeslut Det kan ta en till två månader innan anmälan behandlats av miljömyndigheten. Detta ställer större krav på framförhållning än vad ett normalt grusmaterial kräver. Dokumentation Anmälan och beslut skall arkiveras och finnas tillgängligt för kontroll. Kopia på anmälan och beslutet skall lämnas till slaggrusleverantören. Rapportering till myndighet och slaggrusleverantör Så ofta som anges i beslutet skall resultat på provtagning och uppföljning av kontrollprogrammet rapporteras till myndigheten. Kopia på rapporten skall arkiveras och vara tillgänglig. En kopia skickas till slaggrusleverantören. 6 (8)

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem 3. Uppföljning vid entreprenörsarbete 3.1. Leverans av slaggrus Det åligger slaggrusleverantören att tillse att rätt slaggrus lastas och kontrollera att det finns ett beslut som reglerar användningen av slaggruset. Fordon Inga särskilda krav ställs på transportfordonen. Dokumentation Leverantören redovisar levererad mängd slaggrus till användaren. Utläggning En arbetsberedning på slaggrusets användning skall upprättas av entreprenören. Utläggning och packning Packningsarbetet skall dokumenteras och kontrolleras. Terrassen som slaggrus skall läggas ut på skall klara samma krav som ställs på den om ett grusmaterial skulle användas istället för slaggrus. Slaggrusets packning och bärighet skall dokumenteras. Skyddstäckning Slaggruset bör relativt omgående övertäckas med ett bärlagermaterial för att minska damning och inverkan av regn samt skydda slaggruset från att köras sönder. 3.2. Entreprenörens kvalitetsplan Kontrollprogram Slaggrus medför inga förändringar i entreprenörens kvalitetsplan. Likväl som att arbetet utförs till rätt kvalitet med naturmaterial skall det utföras till samma kvalitet med slaggrus. Slaggrus har egenskaper som medför att det är lättare att hantera och breda ut men det ställer samma krav på packningsarbetet som ett naturmaterial. Dokumentation Dokumentrationen skall följa arbetsplatsens upprättade rutiner. 7 (8)

Bilaga 1 Kvalitetssäkringssystem Kontroll och uppföljning Nedanstående kontroll och uppföljning är endast till för att verifiera att kraven i anmälan med avseende på miljöpåverkan uppfylls. 3.3. Grundvattenbevakning Kortroll och uppföljning skall uppfylla tillståndsmyndighetens beslut. För att säkerställa att utlagt slaggrus inte medför någon negativ miljöpåverkan bevakas normalt grundvattnet och förändringar rapporteras. Observationsrör Grundvattenförhållandena på platsen används som underlag för placering av observationsrör så att en eventuell påverkan av vattnet upptäcks. Om grundvattenförhållanden inte är kända i detalj bör observationsrör placeras ut runt platsen så att en miljöpåverkan kommer att upptäckas. Det kan exempelvis göras med fyra eller fler observationsrör runt om platsen. Observationsrören bör vara sådana att de inte kontaminerar vattnet, inte har för stor diameter, släpper igenom vattnet på önskat djup och förhindrar att föroreningar tränger ner från ytan. Observationsrörens namn och placering skall dokumenteras. Vattenprovtagning Provtagaren skall ha dokumenterad kompetens att ta vattenprover. Provtagningstillfälle, provtagningsmetod och provtagningsutrustning skall dokumenteras. Vattenanalys Laboratoriet som väljs bör vara ackrediterat för aktuella vattenanalyser. Vilket laboratorium som anlitas skall dokumenteras. När analyssvaren kommer in skall det gå att utläsa på vilket samlingsprov som analysen gjorts, av vem och när. Datan bör finnas tillgänglig digitalt för bearbetning Dokumentation Entreprenören skall också dokumentera laboratoriets kompetens. Analysresultaten skall finns tillgängligt i originalform. Kopior tillställs tillsynsmyndighet enligt beslut och slaggrusleverantör enligt överenskommelse. 8 (8)

RVF-Projekt Kvalitetssäkring av slaggrus från förbränning av avfall Bilaga 2 Varuinformationsblad

Bilaga 2 Varuinformationsblad Slaggrus från SYSAV Varuinformation 2002-03-06 1. Beskrivning av Slaggrus Slaggrus är en produkt som är en del av den bottenslagg som uppstår vid förbränning av avfall vid SYSAVs avfallsförbränningsanläggning på Spillepeng. Slaggrus har genomgått följande behandlingssteg: magnetavskiljning varför merparten av magnetiska ämnen avskiljts siktning varvid partiklar större än 45 mm bortsiktats lagring under minst sex månader för kemisk stabilisering 1 (6)

Bilaga 2 Varuinformationsblad 2. Användningsområden Slaggrus kan användas som Förstärkningslager till lågtrafikerade gator Förstärkningslager till uppställningsytor och parkeringsplatser Fyllningsmaterial vid mark- och terrasseringsarbeten Återfyllning i ledningsgravar etc. 3. Hantering och lagring Lagring får endast ske inom avsett utfyllnadsområde. Produkten får inte användas utanför tillståndsgivna områden. Överskottsmaterial skall tas omhand och återföras till SYSAV. Transport kan ske med öppen lastbil. 4. Kemiska egenskaper Kemisk sammansättning och lakbarhet har bestämts i samband med forskningsprojekt samt i ett antal utförda projekt. De kemiska analyserna på ett stort antal prover under de senaste ca 10 åren visar på en förhållandevis liten variation i egenskaperna. Det som undersökts är Totalinnehåll (kemisk sammansättning), Totalt utlakbart utförs enligt NT ENVIR 003 (ph 7 i 3 timmar + ph 4 i 18 timmar) görs för att bestämma tillgängliga(utlakbara) mängder av metaller och mineraler. Undersökningen görs på samtliga 5 prover. Lakbart, typ tvåstegs kontrolltest vid L/S 2 och L/S 10 utförs på 2 prover enligt CEN/TC292/WG DRAFT pren 12457-l 3. Tabell B2:1. Huvudsammansättning hos slaggrus Förening (21 prov) Totalinnehåll g/kg SiO2 457 Al2O3 109 CaO 134 Fe2O3 98,8 K2O 13,2 MgO 19,4 MnO2 1,45 Na2O 39,6 P2O5 9,78 TiO2 11,7 Övrigt 107 ph värde (standard SS 028122): <9 Halt oförbränt (SS 028113, bestämd vid 550 C) medel av 26 prov: 4,6 vikt-%. 2 (6)

Bilaga 2 Varuinformationsblad 4.1. Tungmetallinnehåll Innehållet baseras på de undersökningar som gjordes av Fällman et al för RVF (1998). Medelvärdet för några tungmetaller visas i tabellen nedan. Tabell B2:2. Tungmetallinnehåll i slaggrus från SYSAV Metall Cd Cr Cu Ni Pb Zn Totalhalt (17 analyser) 5,53 638 5802 534 1396 4017 Tillgänglighetstest (21 analyser) 2,84 2,26 1304 98,9 153 1648 Utlakat L/S 2 (9 analyser) 0,0012 1UD Utlakat L/S 10 (9 analyser) 0,0020 1 UD UD: Under Detektionsgränsen 0,0170 2,821 0,0315 2 UD 0,0320 4,209 0,0615 2 UD 0,0067 0,0494 0,0151 0,1128 4.2. Arbetsmiljö Undersökningar av Arbetsmiljöinstitutet och Previa visar att det inte finns hälsorisker förknippade med användning av slaggrus. Damning skall förhindras genom bevattning vid uttorkning av produkten. Personligt skydd skall omfatta arbetshandskar. 5. Tekniska egenskaper 5.1. Kornstorleksfördelning Slaggrus har en kornstorleksfördelning mellan 0-45 mm. Kurvan redovisas i figur B2:1 nedan. Gränskurvorna för förstärkningsmaterial enligt Vägverkets anvisning Väg 94 visar att kurvan ligger något högt eftersom material större än 45 mm siktas bort vid framställning av slaggruset, enligt internationell standard. 100 90 80 Halt av korn <d, vikt-% 70 60 50 40 30 20 10 0 0,01 0,1 1 10 100 Fri Maskvidd, mm f-lager f-lager Slaggrus Figur B2:1 Kornstorleksfördelning 3 (6)

Bilaga 2 Varuinformationsblad 5.2. Vattenkvot Vattenkvoten varierar något med en normal variation 16-24% 5.3. Densitet Densiteten beror på om slaggruset är packat och hur mycket. Densiteten i opackat skick uppgår till 1,4 t/m 3 och vid maximal packning till ca 1,6 t/m 3. 5.4. Packningsegenskaper Packningsegenskaper bestämda med tung instampning anger att torrdensiteten varierar mellan 1,6-1,7 ton/m 3 och optimal vattenkvoten mellan 16 och 20 vikt-%. 5.5. Hållfasthet och elasticitetsmodul Hållfastheten bestäms normalt inte för slaggrus. Kravet är den skall vara sintrad vilket erhålls vid en god och kontrollerad förbränning. Elasticitetsmodul har beräknats till ca 100 MPa (Arm 2000). 5.6. Bärighet Slaggrus från SYSAV användes som förstärkningslager i Törringevägen. Mätningar utfördes våren 1999, ca fyra månader efter utläggning, med statisk plattbelastningförsök enligt VÄG 94. Mätningar utfördes även på intilliggande referenssträcka där bergkross använts som förstärkningslager. Resultatet visas i tabell B2:2 Tabell B2:2 Ev2 för statisk plattbelastning på provsträckor vid Törringevägen Referens Slaggrus Ev2 på bärlagerytan 69,3 73,9 Ev2 på förstärkningslagerytan 90,3 93,0 Båda sträckorna har ungefär samma bärighet. 5.7. Tjälfarlighet Slaggrus är inte tjällyftande vid frysförsök i laboratorium (Arm, 2000) 6. Dimensionering Dimensionering av väg- eller gatukonstruktion görs enligt Väg 94. Det förutsättes därvid att slaggrus motsvarar sand, således inte en krossprodukt. Vejdirektoratet i Danmark har gett ut rekommendationer för utförande. Vid användande som fyllningsmaterial kan produkten liknas vid ett D1 material enligt AnläggningsAMA 2000. 7. Kvalitetssäkring och kvalitetskrav Endast magnetavskiljd slagg lagrad minst sex månader får användas. För att säkerställa slaggrusets kvalitet genomför SYSAV följande kontroll: 4 (6)