BYGGNADSINVENTERING I BILLNÄS BRUKSMILJÖ

FCG Finnish Consulting Group Oy Raseborg BYGGNADSINVENTERING I BILLNÄS BRUKSMILJÖ -12684 30.01.2011

FCG Finnish Consulting Group Oy 2 Pärmbild: Reklambild på brev- och blankettpapper från Billnäs. På bilden bruksbyggnaderna kort efter att aktiebolaget grundades (1898). Källa: Tegengren, 1949.

FCG Finnish Consulting Group Oy I 30.01.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 1 1.1 Avgränsning av området och de byggda helheterna... 3 1.2 Tidigare inventeringar och värden... 4 2 De centrala byggnadsskikten i Billnäs... 6 2.1 Billnäs järnbruk och bruksgård 1770-1880... 6 2.2 Från järnbruk till modern redskaps- och möbelfabrik 1880-1898... 7 2.3 Från släktbolag till aktiebolag, Billnäs Bruks ab 1898-1920... 7 2.4 Mellankrigstiden, 1920-1939... 8 2.5 Från krigstiden till nedläggningen av verksamheten, 1939-1985... 9 2.6 Tiden efter industriverksamheten, 1985-2010...11 3 Inventerade objekt, områden utanför brukskärnan...13 3.1 Villa Billnäs, lantegendomen och trädgårdsskolan...14 3.2 Brukets bostadsbyggnader, Krutbacka och Förvaltargården...23 3.3 Solbacka arbetarbostadsområde...26 3.4 Byggnaderna vid Sjösängsvägen på Svartåns södra strand...31 3.5 Hagbacka arbetarkaserner...35 3.6 Byggnadsapoteket och gamla skolbyggnaden...38 3.7 Solbacka egnahemsområde från 1990-talet...40 4 Granskade objekt, Billnäs bruksområde...42 4.1 Järnbrukets och fabrikens bostads- och ekonomibyggnader, A3-A17, P2-P3, P6-8, M12-13, T1, T21...45 4.2 Bostads och ekonomibyggnader vid bruksgården M1-M11, M14-M15, A1-A2...62 4.3 Billnäs bruks produktionsanläggningar och kraftverket T1 och T21...77 4.4 Fabriksområdet: Kontoret, manufaktursmedjorna och möbelfabrikerna T2-T16,...79 4.5 Fabriksområdet söder om Bruksgatan T18-T20...95 4.6 Konstruktioner i anslutning till fabriksområdet...98 4.7 Trafikstrukturer på 1900-talet...103 4.8 Fabriksområdets södra del, A18 Berghällsbacken, smalspåriga järnvägen...105 5 Sammandrag, värden, planbeteckningar, åtgärder och fortsatta arbeten...107 5.1 De nya objekten på planområdet...108 5.2 Kulturlandskapets värden...109 5.3 Förslag till planbeteckningar, nya objekt...110 5.4 Förslag till planbeteckningar, fabriksområdet och delhelheterna...111 5.5 Kompletteringsbyggande i området...112

FCG Finnish Consulting Group Oy 1 ( 113 ) RASEBORG I BYGGNADSINVENTERING I BILLNÄS BRUKSMILJÖ 1 Inledning Byggnadsinventeringen i Billnäs bruks omgivningar, bl.a. Hagbacka och Trädgårdsskolan gjordes i januari 2011. Inventeringen utfördes av forskare, FM Jari Heiskanen vid FCG. Arbetet ansluter sig till arbetet med detaljplaneändringen för Billnäs bruksområde samt till bakgrundsarbetet för detaljplanen för Hagbacka och trädgårdsskolan som inleddes år 2010. Detta arbete gäller i detta skede främst inventeringen av den byggda miljön på det nya detaljplaneorådet. Syftet är att kartlägga objekten och att förenhetliga planbeteckningarna. I samband med detaljplanläggningen har dessutom gjorts en separat landskapsutredning och en industriarkeologisk utredning. De detaljplaner som täcker brukets kärnområden är från åren 1993 och 2006. Landskapsplanen är från år 2004 och delgeneralplanen för Svartån från 2006. I detaljplanerna finns för brukskärnans del redan synnerligen täckande skyddsbeteckningar för byggnader och områden. Denna inventering omfattar framför allt de fastigheter som ligger utanför detaljplanen för Billnäs brukskärna. Historiskt sett var områdena i huvudsak anslutna till den industriella verksamheten i Billnäs ända fram till 1980-talet då industriverksamheten på brukets kärnområde upphörde. Antalet fastighetsobjekt som anslöt sig till Billnäs järnbruk och senare verktygs- och snickerifabriken var totalt 18 stycken på det kartlagda området. Ytterligare har tagits med yngre, efter industriskedet byggda objekt, vilka närmast är Byggnadsapotekets byggnader och Solbacka egnahemsområde från 1980- och 1990-talet. Syftet har utom att kartlägga objekten och konstruktionerna i planområdet också varit att skapa en helhetsbild av den byggda miljön. De inventerade objekten har dokumenterats genom fotografering och en kort beskrivning i ord. Byggnadernas anslutning till helheten har också förts fram. De inventerade objekten beskrivs i kapitel 3. Utöver de nya objekt som har inventerats för detta arbete har objekt från områden som inventerades på 1980- och 2000-talet tagits med. Byggnaderna fotograferades utöver att de försågs med basuppgifter. Objekten i Billnäs brukskärna finns i en särskild förteckning i kapitel 4. Terränggranskningen i anslutning till inventeringen gjordes 18.1. och 27.1. 2011. Den exceptionellt snörika vintern gjorde det i någon mån svårare att göra iakttagelser. Uppgifterna från inventeringen och terränggranskningen har kompletterats med forskningslitteratur och gamla kartor. Billnäs bruks arkiv förstördes när Villa Billnäs brann år 1915 och då förstördes uppenbarligen den största delen av ritningarna till byggnadsbeståndet. Det material som finns i Fiskars ab:s arkiv är snarast nyare material. Fiskars har ägt Billnäs aktiestock sedan år 1920. Endast enstaka byggnader har uppförts på planområdet sedan år 1920. Huvuddelen av Billnäs byggnadsbestånd är byggt före år 1915. Inventeringen gällde byggnadernas utseende och utgjorde sålunda en komplettering till inventeringarna av brukskärnan som gjordes på 1980- och 2000-talet när industriverksamheten hade upphört på området. Områdesmässigt kompletterar denna inventering inventeringen av

FCG Finnish Consulting Group Oy 2 ( 113 ) byggnaderna som hör till Billnäs industriella och samhälleliga historia. Fortfarande blir emellertid sådana byggnader som hör till Billnäs historiska helhet utanför inventeringen. Till dem hör bl.a. brukets skola, butiken, bönehuset, samlingshuset, stationen och av bostadsområdena bl.a. Hollywood, Pentby och Egna hem. Inventeringen borde i fortsättningen definitivt utsträckas till att omfatta Billnäs hela industri-, lantbruks- och bosättningshistoria. I anslutning till de nu inventerade objekten finns med säkerhet också delar av sådan fast inredning som avses i lagen om skydd av byggnadsarvet. Det vore skäl att inventera dessa på planområdet för att bilda en grund för kommande planering. I detta skede har inventeringen av interiörerna lämnats utanför arbetet. I den detaljplanerade brukskärnan finns totalt 52 industri-, bostadsoch lantbruksbyggnader och på det nu granskade området cirka 20 byggnader. Inventeringen av interiörer skulle i första hand gälla de industribyggnader som kommer att tas i offentligt aller halvoffentligt bruk.

FCG Finnish Consulting Group Oy 3 ( 113 ) 1.1 Avgränsning av området och de byggda helheterna De byggda helheterna i detaljplaneområdet för Billnäs järnbruk, fabrik och samhälle. Årtalen anger när de centrala byggnaderna i området har byggts. Bild: Avgränsningen av planområdet och läget för de byggda miljöerna i Billnäs på planområdet. Områdena bildar både tidsmässigt och tematiskt tydliga helheter som delas in av de stora linjerna i landskapet; Svartån och de höga hällområdena samt de öppna åkrarna som röjts på de lågläntare områdena. Dessa landskapsstrukturer har styrt placeringen av vägnätet och byggnaderna under Billnäs hela historia. Det sjunde landskapet som delvis går tillbaka ända till medeltiden utgörs av ett öppet åkerlandskap. Av åkerområdena har bevarats närmats det åkerfält, tidigare Forsby åkerfält, som ligger söder om fabriksområdet. 1. Billnäs gamla bruksmiljö och smedsbostäderna 1770-l, 1800-l 2. Billnäs verktygs- och möbelfabriker samt järnvägen 1883-1921, 1951, 1963 3. Arbetarbostäder som låg utanför fabriksområdet, 1890 1920. 4. Billnäs bruksgård, 1770-talet, 1880 1920. 5. Villa Billnäs, herrgård, lantbruk och trädgårdsskola 1880-1910-talet 6. Efter att industriverksamheten upphört; Solbacka egnahemsområde 1980-1990-talet

FCG Finnish Consulting Group Oy 4 ( 113 ) 1.2 Tidigare inventeringar och värden Lokala inventeringar: Inventeringarna som gjorts tidigare i Billnäs är från 1984 (Honkaranta) och 1986 (Heporauta) och gällde närmast de byggnader som ägdes av det år 1983 grundade bruksbolaget. Inventeringarna gjordes efter att industriverksamheten hade upphört. För detta arbete har i huvudsak Honkarantas inventering tjänat som grund då det inte finns någon helhetsbeskrivning bevarad av Heporautas inventering. I inventeringarna från 1980-talet utelämnades största delen av de arbetarbostäder som fanns i brukets omgivningar och av de centrala offentliga byggnader i fabrikssamhället bl.a. brukets skolor, bönehuset, butiken, samlingshuset och järnvägsstationen. Utanför inventeringen lämnades också den före detta bruksgården som avskiljdesfrån bruket i samband med att aktiebolaget bildades (1898). På bruksgårdens område ligger bl.a. Villa Billnäs och trädgårdsskolan. Senare följde Kulturmiljöprogrammet för kärnområdet i Billnäs bruk från år 2001 avgränsningen för dessa inventeringar. Detaljplanerna för brukskärnan är från åren 1993 och 2006. I detaljplanen fick de centrala byggnaderna och områdena på gården, bruket och industriområdet skyddsbeteckningen sr-1 eller /s). Inventeringar på generalplanenivå: På området finns också en i kraft varande generalplan för Svartån, till grund för vilken enskilda objekt på planområdet har inventerats. I generalplanen har bostadsbyggnaden och ladugården på Villa Billnäs lantegendom samt Hagbacka arbetarkasern fått skyddsbeteckning. Inventeringar på landskapsnivå: Landskapsplanen för Nyland är från år 2006. Till kulturhistoriskt betydelsefulla områden och objekt i planområdet hör Billnäs tidigare järnbruk och Villa Billnäs.

FCG Finnish Consulting Group Oy 5 ( 113 ) Inventeringar på riksnivå: Av de inventeringar som gjorts på riksnivå är inventeringarna av landskapet och den byggda miljön centrala för detta arbete. Planområdet är, med undantag av skogsremsa utmed Åbovägen, i sin helhet ett värdefullt landskapsområde av riksintresse samt en värdefull byggd miljö av riksintresse (RKY-2009). Statsrådet gjorde år 1995 ett principbeslut om värdefulla landskapsområden av riksintresse. Billnäs är som del av Svartådalen ett av dessa 156 värdefulla områden. Bild: Rky: objekt år 2009; Bruksmiljöerna i Pojo och avgränsningen av Stora Strandvägen. Källa: http://www.rky.fi

FCG Finnish Consulting Group Oy 6 ( 113 ) 2 De centrala byggnadsskikten i Billnäs Spåren av den industriella verksamheten är starkt koncentrerade till båda sidorna av forsen i den smala Svartådalen. Till industrilandskapet ansluter sig bosättnings- och lantbrukslandskapet samt offentlig byggnation som delvis har brett ut sig i ådalen samt till kanterna av åkrarna som har utgjort en central del av industrilandskapet. Kulturlandskapet i Billnäs bruk omfattar mångsidiga strukturer för industri, boende, lantbruk, trafik och samhälle som berättar om utvecklingen från 1640-talet ända till 1980-talet. Närmast de byggnader som uppfördes under släkten Hisingers tid på 1770- och 1780- talen samt åren 1880-1898 representerar på ett ypperligt sätt nyttans tidevarv på 1700-talet och den övergång från hantverksbetonad manufakturverkstad till en effektivare massproduktion typ Amerika och nya branscher som skedde på 1800-talet. Den tredje byggperioden inföll under åren 1910-1921 då släktbolaget hade omvandlats till aktiebolag. Billnäs tillhörde åren 1723-1898 släkten Hising (efter adlingen Hisinger). De viktigaste byggarna var Johan Hising (1756-1790) och Fridolf Lepold Hisinger (1883-1898). Som en del av förnyelsen och effektiveringen av verksamheten ändrade Fr.L. Hisinger bruket till aktiebolag år 1898 (Billnäs bruks ab), i vilket han ägde största delen av aktiekapitalet. Det tredje betydande byggnadsskedet började på 1910-talet. År 1920 övergick aktiebolagets aktiemajoritet till Fiskars ab. 2.1 Billnäs järnbruk och bruksgård 1770-1880 Den äldsta delen av Billnäs byggda kulturmiljö bildas i huvudsak av brukets och gårdens kulturlandskap som ligger på norra stranden och vars äldsta delar är från 1770-talet. Bruket övergick år 1723 i släkten Hisings ägo och efter detta fick moderniseringen av bruket sin början. Nya stångjärnssmedjor,ässjor, kollager och vattenhjul byggdes på båda sidorna om forsen. Den centralaste byggaren var Johan Hising under vilkens tid också brukets lantbruk utvecklades och de första parkerna och trädgårdarna grundades. Av de gamla industribyggnaderna har bevarats närmast en stångjärnssmedja av sten (T1, 1788). Bebyggelsen var då koncentrerad nära intill produktionsutrymmena, längs Hammarsmedsvägen som löper utmed Flaggberget. Smedsbostäderna (A7, A8, A9, A6), brukskontoret (A5) och mjölnarbostaden (A12) representerar bostäderna från slutet av 1770-talet i Billnäs. Byggnaderna färdigställdes huvudsakligen efter branden år 1775. Två bostadsbyggnader på Flaggbergets södra sluttning (A10,A11)undgick eldsvådan. Produktionsanläggningarna från 1700-talet på södra stranden har fått ge vika för moderniseringarna på 1880-talet. 1700-talet representeras väl av det bostadsområde med hus i en och två våningar som uppfördes som en utbyggnad av produktionsanläggningarna. De (A13-16) är med undantag av den minsta bostadsbyggnaden uppenbarligen byggda i huvudsak först under första och senare hälften av 1800. Bruksmiljön som representerades av produktionsanläggningarna och bostäderna fortsatte i lantegendomen på norra stranden, av vilkas byggnader som undgick eldsvådan är den på 1770- talet uppförda lagerbyggnaden (M12), spannmålsmagasinet (M11) och ladugården (M7) som alla har mansardtak. Äldre tid än så representeras närmast av vägnätet av vilket Billnäs parkväg Hammarsmedsvägen är en del av den medeltida Stora Strandvägen. Förnyandet av brukets verksamhet började redan på 1880-talet vid bruksgården där bl.a. höladan (M1) ladugården (M3), vagnslidret (M9),

FCG Finnish Consulting Group Oy 7 ( 113 ) Oxstallet (M10) och den nya bostadsbyggnaden (A1) byggdes på västra sidan om de gamla ekonomibyggnaderna. Billnäs var utöver bruket också en betydande lantegendom vars grund utgjordes av ett frälsesäteri med namnet Skogäng. Flera lantegendomar i trakten anslöts på 1700-talet med bruket och bruksgården och på 1940-talet omfattade ägorna cirka 1200 hektar och sysselsatte cirka 30 arbetare. Objekt: I den nu gjorda inventeringen representras tiden för det gamla bruket närmast av Solbacka (objekt 11), en gammal bostadsbyggnad som är av samma typ som smedsbostäderna från 1770-talet vid Hammarsmedsvägen. Av byggnadstypen och -stilen att döma är objekten 5 och 17 från 1800-talet och hör till tiden före verktygs och möbelfabriken. 2.2 Från järnbruk till modern redskaps- och möbelfabrik 1880-1898 Den industriella verksamheten utvidgades under sista patronen Fridolf L. Hisingers tid (1883-1898), då det gamla järnbruket förvandlades till en modern fabrik för tillverkning av redskap och möbler och till ett modernt samhälle. Tyngdpunkten i industriverksamheten flyttades då till södra stranden där de gamla smedjorna och kvarnarna byggdes om till en manufakturverkstad (T11,T12,T13). Också kontorsbyggnaden (T9) och mindre verkstads- och lagerbyggnader (T8,T14,T16).representerar den nya byggnationen. För att trygga tillgången på den råvara som behövdes i produktionen grundades en såg intill ån och den förenades med fabriksområdet med en smalspårig järnväg. Den nationella Karis-Åbobanan drogs genom Billnäs och ett eget stickspår till fabriken byggdes år 1899. Utvidgningen av fabriken och den växande befolkningen syntes bl.a. i den två våningar höga arbetarkasernen (Hammarborg), som byggdes på östra sluttningen av Flaggberget. På grund av Fr. L. Hisingers moderniseringar och utvidgningar växte arbetarstyrkan på fabriken frå 50 personer år 1887 till 300-400 personer i början på 1900-talet. Det antalet blev bestående ända till 1940-talet. Konjukturtoppen som orsakades av första världskrigen avspeglade sig också i antalet arbetare som momentant nådde upp till ett tusental år 1915. 2.3 Från släktbolag till aktiebolag, Billnäs Bruks ab 1898-1920 De goda konjunkturerna i slutet av 1890-talet ledde till tryck på utvidgningar. För att finansiera dessa omvandlade F.L. Hisinger bruket till aktiebolag år 1898. Hisinger fortsatte emellertid att vara huvudägare, så att hans inflytande fortsatte. Första världskriget innebar stora beställningar från Ryssland som bl.a. gällde verktyg som behövdes för att bygga befästningar. Också produktionen av kontorsmöbler i amerikansk stil utvidgades och för dem byggdes på 1910-talet Övre snickeriet (T2) och Nedre snickeriet (T5). Centrala byggnader var ritkontoret (T10) och Grepfabriken (T9) som båda ritades av arkitekt Max Frelander Frelander planerade också de s.k. amerikavillorna, av vilka det byggdes 15 stycken i Pentby. På Billnäs gårds sida byggdes under Hisingers tid nya bostads- och ekonomibyggnader av vilka de centralaste är oxstallet av sten (M10) som blev färdigt år 1882. Under aktiebolagets tid byggdes bostadsbyggnaden för fabrikens disponent (A4) och brandstationen (M8). Brukspatronen och senare också aktiebolaget svarade för alla de behov som arbetarna hade, bruket hade utom ägorna som garanterade självförsörjning också bastu, musikkår, folkskola, bibliotek, butik, bönehus, arbetarutspisning,

FCG Finnish Consulting Group Oy 8 ( 113 ) arbetarbostäder och bostadsområden. Dessutom stöddes bruksbornas föreningar. Bankfunktionerna sköttes länge av bolagets speditionskontor. Från bruksgård till självständig gårdsbruksenhet Under Fridolf Hisinger tid fick Billnäs också en egentlig bruksgård då den första Villa Billnäs blev färdig år 1884. I samband med byggnaden anlades en stor park och en trädgård. Innan det hade Billnäs letts utifrån, närmast från Fagervik bruk som var i släkten Hisingers ägo. I samband med att aktiebolaget grundades avskiljdes bruksgården till ett eget gårdsbruk där egna gårdsbyggnader uppfördes. Släkten Hisingers trädgårdsintresse syntes bredvid Villa Billnäs där en svenskpråkig trädgårdsskola grundades år 1899. Inventerade objekt: Av objekten i denna inventering ansluter sig de flesta till åren 1883-1920, som var en tid av stark expansion inom produktionsriktningarna och industrin i Billnäs. Hisingers tid utgör också ett eget skikt i den byggda miljön i området. Det huvudsakliga byggmaterialet blev under denhär tiden bränt tegel av vilket alla de viktigaste industribyggnaderna, kontoret, samt bastu- och tvättstugebyggnaderna byggdes. Stilen för industri- och bostadsbyggnadernas fasader var snarast nyrenässans, vilket framträdde närmast i utformningen av takkanterna och fönsterinramningen. Också arbetarkasernen Hammarborg, trädgårdsskolan, brukgårdens maskinhall och många jordkällare som byggdes på området byggdes av tegel. Mindre bostadsbyggnader byggdes emellertid ännu huvudsakligen av trä. Bostadsbyggandet under denna tid skiljde sig tydligt från den äldre landsbygdsaktiga byggnationen som uppfördes under järnbruksepoken. Goda exempel på bostadsbyggande efter 1880-talet som närmast representerar nyrenässansen är bostadsbyggnaden för trädgårdsmästaren och arbetarna på Villa Billnäs, Karlborg, bostadsbyggnaden för kontorspersonalen hotellet samt bruksgården som förstördes år 1915. Förebilden för Förvaltarbostaden och Krutbacka som finns i norra kanten av det gamla järnbuksområdet har varit byggnadssättet i bruket på 1700-talet där mansardtaken prioriterades. In på 1900 kom det bredvid nyrenässansen in drag av jugend och historisk arkitektur. Hagbacka arbetarkaserner som bolaget lätt bygga vid denhär tiden bildar sin egen helhet. Nyrenässans och jugend finns också i de bostadsbyggnader som arbetare själva lät bygga på Solbackaområdet. Hisingers privata byggande efter grundandet av aktiebolaget skiljde sig från brukets byggnadsbestånd. Förebilden för Willa Billnäs blev ett italienskt renessanspalats och trädgårdsskolan fick inslag av barock. Utvidgningen av fabriken och det ökade antalet arbetare syntes också i bolagets bastu och tvättstuga, som byggdes i tegel vid åstranden. (objekt 12) Under perioden uppstod också arbetarbostadsområdet Solbacka. Billnäs bruks kulturlandskap föortsätter i objekten 1,2,3,4 och 5 i anslutning till Villa Billnäs. Objekten ansluter sig också central till Frifolf L. Hisingers personhistoria. 2.4 Mellankrigstiden, 1920-1939 Billnäs Bruks ab:s aktiemajoritet övergick till Fiskars ab år 1920, och alla de historiska bruken vid Svartån lydde därmed under samma ägare. Under Fiskars tid minskade byggandet på industriområdet. Före andra världskriget färdigställdes närmast kraftverket. Planerna på en rationalisering av verksamheten hann påbörjas före krigsutbrottet, men de avbröts på grund av kriget.

FCG Finnish Consulting Group Oy 9 ( 113 ) 2.5 Från krigstiden till nedläggningen av verksamheten, 1939-1985. Under krigstiden byggdes ett bombskydd på Berghällsbacken intill verkstygsoch möbelfabriken och det gamla oxstallet förstärktes också för samma ändamål. Tyngdpunkten i det efterkrigstida byggandet fortfor att ligga utanför brukskärnan. Efter krigen byggdes på bolagets försorg bl.a. Hollywood och frontmannatomter planlades på bolagets mark i Forsby och Djupbäck. Bolaget stödde också byggandet av frontmannahusen på olika sätt. Arkitekt Hilding Ekelund planerade byggnader och gjorde upp en generalplan för området på 1940-talet. På fabriksområdet byggdes främst Grepfabriken (T20) oach möbelfabriken (T4), som med sina fasader och material var ypperliga representanter för det efterkrigstida byggandet och förnyandet av byggnadsmaterialen. Trots att byggandet och materialen förnyades följde byggnaderna det gamla byggnadsbeståndets måttskala. På planområdet representeras den periodens byggande utom av två industribyggnader också av objekt 13, som är en god representant för bostadsbyggandet efter kriget. Utöver fabriksbyggnaderna representerar parkeringsplatsen framför möbelfabriken förändringen och utvecklingen i samhället. Den hör samman med bilismen som etablerades i samhället på 1960-talet. Ännu på 1950-talet rörde man sig till fots, med cykel eller buss i Billnäs. Efter kriget började den flera hundra år gamla alliansen mellan bruksgården och fabriksarbetet knaka i fogarna. Fabriksarbetarnas löner skulle betalas i pengar och man frångick naturaförmånerna. Ersättandet av den gamla träbron mellan bruksgatorna med en betongbro på 1970-talet vittnar om den ökade trafiken och byggandet i samband med den. Den representerar som en bred gata med trottoar väl den ökande bilismen på 1970-talet, om också skalan och materialet inte längre fortsatte det traditionella byggsättet i Billnäs. Billnäs kulturlandskap byggdes i huvudsak innan bilismen och trafiken började öka. Bilarnas betydelse ökade först i slutet av verksamheten, på 1960- och 1970-talet Utom gångtrafiken hade cyklarna en stor betydelse innan bilarna kom. Vid industribyggnaderna fanns efter krigen många cykeltak, bl.a. intill huvudporten. Av dessa har bevarats nästan enbart möbelfabrikens (T4) cykelställning som böjts av stångjärn och svetsats ihop. Moderniseringen av industrilokalerna och rationaliseringen av veksamheten hade avbrutits på grund av krigen. Under krigstiden åren 1943-1947 gjorde arkitekt Hilding Ekelund på beställning av Fiskars bruk en enhetlig regionplan för Fiskars, Pojo, Skuru, Åminnefors och Billnäs områden. Planen representerar tillsammans med Alvar Aaltos och O-I Meurmans planer de första regionplanerna i landet. Ekelund gjorde också planer för frontmannaområden och ritade frontmannahus för bolaget. Industriverksamheten blev efter krigen en del av den allmänna samhällsutvecklingen Billnäs gamla småskaliga industribyggnader lämpade sig illa för modern massproduktion. Industribyggnaderna behövde inte heller längre vara placerade vid vattendrag eller järnväg, utan nu behövdes stora områden jämn mark helst vid en huvudväg för dem. Den nya byggnadsplanen gjordes på uppdrag av Fiskars ab av professorn i detaljplanelära Olli Kivinen på 1960 talet. Som utgångspunkter för uppgörande av byggnadsplanen betonade Fiskars utom industrins och boendets behov också områdets kulturhistoriska byggnadsbestånd. I Kivinens

FCG Finnish Consulting Group Oy 10 ( 113 ) plan placerades nya industrianläggningar utanför den gamla bruksmiljön i Pentby, nära gränsen till Karis. På så sätt hamnade bostadsområdena Pentby, Hollywood ja Egna Hem delvis i deras skugga. Också egnahems- och flervåningsboningshus placerades i huvudsak utanför den gamla bruksmiljön. I planen betecknades den gamla bruksmiljön som ett ca 5,5, hektar stort specialområde, där strävan var att området skulle skyddas. I planbeskrivningen fanns en förteckning över 13 byggnader som skulle skyddas. Industribyggandet förverkligades enligt Kivinens plan. På Pentby åker byggdes fjäderfabriken (1964), dess utbyggnad (1971), distributionslagret (1971) och saxfabriken (1973). Byggnaderna var alla höga industrihallar byggda i ett plan och av vilka den minsta eller fjäderfabriken hade en yta på 3700 kvadratmeter. Fjäderfabriken svarar sålunda ensam för en tredjedel av industribyggnationen i den gamla bruksmiljön. Industriverksamheten i Billnäs fortsatte på det nya området och den gamla bruksmiljön blev kvar som en tät helhet mellan åkern, de branta hällarna och vattendraget. Billnäs på 1950-talet: Bild: Utdrag ur en grundkarta från senare delen av 1950-talet. Det gamla landskapet som var starkt förankrat i jordbruket levde sina sista ögonblick före den samhälleliga brytningstid då Finland började urbaniseras och bilismen tog över. På kartan syns hur den gamla bruksmiljön, smedjorna, smedsbostäderna och bruksgården koncentreras till området kring forsen. All odlingsduglig mark har röjts till odlingsmark, åkrarna började vid hörnen av fabriken och smedjan. Bosättningen började breda ut sig först på 1800-talet under Fr. L. Hisingers tid, då antalet arbetare ökade och arbetarboendet spred sig småningom också längre bort längs med vägarna till kanten av åkrarna.

FCG Finnish Consulting Group Oy 11 ( 113 ) Bland de första var Egna hem, Solbacka, Hagbacka och Pentby och likaså fanns folkskolan, järnvägsstationen, bönehuset och samlingshuset redan utanför fabriksområdet. Nya områden för arbetarbostäder som byggdes under aktiebolagets tid var Pentby och Stenåker. Landskapet som hade disponerats av det gamla odlingslandskapet bevarades fram till 1960-talet. Det gamla brukslandskapets struktur bevarades till sina huvuddrag ännu till 1960-talet. 2.6 Tiden efter industriverksamheten, 1985-2010 På 1980-talet upphörde industriverksamheten småningom på det gamla industriområdet. Den industriella verksamheten koncentrerades på 1960- talet till de större enheterna som hade byggts i Pentby. Det gamla brukets industriverksamhet avslutades slutgiltigt vid millennieskiftet 2000. Pojo kommun grundade år 1983 bolaget Ab Pojo bruksindustri som köpte centrala delar av Billnäs och Fiskars bruk. Järnvägslinjen togs ur bruk år 1989. Byggandet under perioden representeras närmast av Solbacka egnahemsområde, ridcentrets manegen (1994) och byggnadsapotekets byggnader som flyttades till utkanten av bruksområdet på 2000-talet. Efter att verksamheten upphörde accelererade också splittringen av markägandet. Tidigare hade tomter styckats från brukets mark efter att Villa Billnäs avskilts (1898). Det var då fråga om främst byggande av bostäder efter kriget. Efter att den industriella verskamheten upphört styckades den gamla bruksmiljön, verkstygs- och möbelfabrikens område och de äldsta bostadsområdena, som hade utgjort enhetliga områden, till enskilda fastigheter. Vid slutpunkten för industriverksamheten i Billnäs

FCG Finnish Consulting Group Oy 12 ( 113 ) Bild: Utdrag ur grundkartan från år 1982, då den industriella verksamheten som hade pågått i 340 år i det gamla bruksområdet höll på att avslutas. Verksamheten fortsätter i sydöstra delen av bruket, i industrihallarna som byggdes på Pentby åker på 1960- och 1970-talet. Deras skala och placering vid den nya riksvägen representerar väl den förändring i fabriksbyggandet och utvecklingen av landsvägstrafiken som har skett efter krigen.

FCG Finnish Consulting Group Oy 13 ( 113 ) 3 Inventerade objekt, områden utanför brukskärnan Bild: Inventerade objekt (1-18). Det område som utmärkts med blått är det område som inventerats på 1980-talet och 2000-talet och är detaljplanerat. Dess byggnadsbestånd har redan till största delen skyddsbeteckningar. Områden som är skyddade (sr) i delgeneralplanen för Svartån är nummer 2 och 16 av kartans objekt. Objekt: 1. Villa Billnäs 2. dess ekonomibyggnader, 3. Billekulla, Bostadsbyggnad för bruksgårdens trädgårdsmästare, 4. Kuckubacka, bostadsbyggnad, 5. Trädgårdsskolan, 6. Krutbacka, 7. Förvaltargården, 8. Karlsro, 9. Laitala, 10. Solberget, 11. Solbacka (12) Brukets bastu och tvättstuga, 13. Nya Eden, bostadsbyggnad, 14. Jordkällare, 15. Hagbacka, 16. Hagbacka,17. Svenska Tullen, bostads- och skolbyggnad. 18. Byggnadsapotekets byggnader. En egen områdesbeskrivning har uppgjorts för det egnahemsområde som byggdes nordost om Flaggberget på 1980- och 1990-talet, Grundkarta: Raseborgs stad. För objekten har använts antingen dess registrerade eller historiska namn eller ett beskrivande namn. Ytterligar har angetts fastighetsregisterbeteckningen och gatan vid vilken fastigheten står.

FCG Finnish Consulting Group Oy 14 ( 113 ) 3.1 Villa Billnäs, lantegendomen och trädgårdsskolan Willa Billnäs, trädgården och trädgårdsskolan som ligger i sydöstra kanten av Billnäs bruksmiljö och vid Stora Strandvägen bildar en egen byggd miljö som ansluter sig centralt till Billnäs bruks verksamhet och historia. Bruksgården som byggdes på 1880-talet avskiljdes från Billnäs bruks tomt år 1898 i samband med att aktiebolaget bildades och blev en herrgårdsliknande bostad/storegendom för Fridolf Hisinger som hade ägt bruket och och blev huvudaktieägare. Willa Billnäs med omgivande byggnader byggdes år 1917 på den plats där den tidigare nerbrunna bruksgårdens huvudbyggnad stått (1). Till herrgårdens funktionella helhet hör bostads- och ekonomibyggnaderna (2) på parkvägens norra sida. samt bruksgårdens trädgårdsmästarbostad vid parkgatan (3). Till helheten hör dessutom också tegelbyggnaden i närheten som uppfördes till trädgårdsskola (4) och bostadsbyggnad (5.) Bild: Vila Billnäs byggda område som avskiljdes år till en egen helhet år 1898 har avgränsats med en röd streckad linje. Byggnaderna uppfördes i huvudsak under åren 1880-1917. 1. Villa Billnäs, 2. bostads- och ekonomibyggnad för lantegendomen. 3. Trädgårdsmästarbostaden, 4. Kuckubacka, 5 rädgårdsskolan. Grundkarta: Raseborgs stad.

FCG Finnish Consulting Group Oy 15 ( 113 ) 1. Billnäs Willan (Villa Billnäs) reg. 710-700-1-241, Billnäs parkväg 60, Willa Billnäs huvudbyggnad är placerad i anslutning till den stora trädgården som ligger mellan Svartån och Bruksvägen. På båda sidor om byggnaden står låga fristående flygelbyggnader som i huvudsak följer huvudbyggnadens stil. Utöver dessa byggnader finns också en röd bostadsbyggnad som hade hört till den egentliga bruksgårdens huvudbyggnad och tjänat som bostadsbyggnad för arbetarna. Sydost om huvudbyggnaden finns en grupp låga ekonomibyggnader av olika åldrar som har fungerat i anslutning till trädgården. På Svartåns strand finns ytterligare en liten tegelbyggnad som är i dåligt skick och härstammar från Fr. L. Hisingers tid. Vid vägkanten, nära arbetarbostäderna finns en jordkällare. Tomten/trädgården avgränsas i östra hörnet av en rappad tegelmur som avslutas med portstolpar vid huvudporten. På platsen för den nuvarande huvudbyggnaden stod den huvudbyggnad av trä som Fridolf Leopold Hisinger lät uppföra år 1884 och som brann ner år 1915. Den nuvarande huvudbyggnaden som ritades av arkitekt Lars Sonck blev färdig årr 1917. Billnäs omvandlades år 1898 till aktiebolag (Billnäs Bruks Ab), bruksgården avskiljdes från bolaget och blev Hisingers bostadsbyggnad och lantegendom. Bostadsbyggnaden och ladugården på norra sidan om huvudbyggnaden ansluter sig till separationen av bolaget och gården. Billnäs Willan: Herrgårdsbyggnad 1. 1917, byggd av Fr. L. Hisinger, arkitekt Lars Sonck 2. Egendomens huvudbyggnad 3. Bostadsbyggnad 4. Sten, tegel, sten, platt tak 5. Bostadsbyggnad Herrgårdsbyggnad som representerar den historiska arkitekturen under byggnadsskedet. Placerad i anslutning till trädgården delvis i sluttningen mot Svartån med vilken den är förbunden genom en terrass. Betecknande för fasaden mot vägen är en kubaktig, sluten form som domineras av en kraftig portal och takkant, den rusticerade bottenvåningen och de rundbågade

FCG Finnish Consulting Group Oy 16 ( 113 ) fönstren i övre våning hänvisar starkt till italienska renässanspalats som på 1910-talet avnändes som förebilder för bankernas och försäkringsbolagens huvudbyggnader. Villa Billnäs som följde tidsandan är ett av de finaste exemplen på herrgårdsarkitekturen för sin tid. Byggnaden representerar övergångsperioden från jugendperioden till det senare skedet i arkitekt Lars Soncks produktion. På båda sidor om huvudbyggnaderna står två låga flyglar i samma stil som har byggts på 2000-talet enligt Bernhard Werners ritningar. Trädgården som omger huset började byggas redan på 1880-talet och den förnyades på 1930-talet. Willa Billnäs bostadsbyggnad för personalen 1.?/1880-talet, byggd av Fr. L. Hisinger. 2.?/bostadsbyggnad 3.?/bostadsbyggnad 4. Stenfot, stockstomme, liggande brädfodring, T-fönster, sadeltak, utsirade takkanter och gaveltrianglar 5. - Träbyggnaden i en våning vid herrgårdens gårdsväg ansluter sig till den äldre, år 1884 färdigställda bruksgården. Bostadsbyggnaden som sannolikt byggdes på 1880-talet reresenterar de tidens snickarstil som får uttryck i kraftiga dekorationer i gaveltrianglarna och markeringen av fönstrens övre del. Utsirningen har gemensamma drag med bruksgården som blev färdig år 1884. Den nuvarande färgsättningen, vit liggande brädfodring och mörkgröna lister var omtyckt ännu under jugendperioden. Byggnaden är av samma typ som trädgårdsmästarbostaden i objekt 3.

FCG Finnish Consulting Group Oy 17 ( 113 ) Willa Billnäs ekonomibyggnader Bild: Trädgårdsbyggnader och pergola vid Villa Billnäs, Foto Eeva Eitsi/FCG. Till vänster på bilden muren som avgränsar tomten och en gammal skorsten som har hört till ett uppvärmbart växthus i trädgården. Villa Billnäs tomts historia: Tomten för huvudbyggnaden hörde till Skogängens frälsesäteri som utgjorde grunden för Billnäs bruk. På backen mellan strandåkrarna vid Svartån fanns en boplats (hemgården) redan på 1700-talet, vars byggnader låg ungefär där den nuvarande huvudbyggnaden står. Ägarna till Billnäs bruk bodde annanstans fram till 1880-talet och den egentliga bruksgården byggdes först 1882-1884 på uppdrag av Fridolf Leopold Hisinger och enligt arkitekt Sebastian Gripenbergs ritningar. Tvåvåningsbyggnaden som närmast representerade den tidens villaaktiga nyrenässansstil brann ner år 1915. Den nuvarande huvudbyggnaden blev färdig år 1917. Bruket hade vid den tidpunkten redan omvandlats till aktiebolag (1898) och bruksgården hade avskiljts till en egen lantegendom för Fr. L. Hisinger och blev den cetrala egendomen för släktens omfattande lantegendomar. Värden: Den herrgårdslika bostadsbyggnaden vid stora strandvägen som är ritad av Lars Sonck och avskild från (H,R,M) Billnäs bruk år 1898 är en av Finlands mest representativa herrgårdsbyggnader för sin tid. Till helheten hör trädgården och den äldre arbetarbostadsbyggnaden som står där samt de små ekonomibyggnaderna i anslutning till trädgården. Helhet: Vill Billnäs herrgårdsmiljö som Fridolf Hisinger lät bygga.

FCG Finnish Consulting Group Oy 18 ( 113 ) 2. Willa Lallintalli, reg. 710-700-1-255, Åbovägen Den lilla bostadsbyggnaden med tillhörande ladugård av rödtegel ligger på ett smalt åkerområde mellan backarna norr om Villa Billnäs. De byggdes i början av 1900-talet. Till bostadsbyggnaden hör en liten uthusbyggnad. Byggnaderna skiljs åt av den på 1960-talet byggda Åbovägen och bildar inte en sammanhängade gårdsmiljö. Bild: bostadsbyggnad 1. ca 1900 2. Bostadsbyggnad 3. 4. Stenfot av huggen sten, stockstomme, liggande brädfodring, korsfönster, övre fönstren delade i mindre rutor, sadeltak, fronton. 5. Kuva: ekonomibyggnad av tegel 1. ca 1900 2. ekonomibyggnad, antingen ladugård eller stall 3. 4. tegelstomme, delvis brädkonstruktion, rutfönster med segmentbågar, sadeltak, ventilationshattar 5.

FCG Finnish Consulting Group Oy 19 ( 113 ) Historia: Byggnaderna hör till skedet efter bruksgården då Villa Billnäs år 1898 hade avskiljts till en herrgårdsliknande byggnad för Fr. L. Hisinger och som hade egna ekonomi- och tjänstefolksbyggnader som var avskilda från bruket. Gårdens egentliga ekonomibyggnader står norr om huvudbyggnaden och Stora strandvägen. Där fanns ännu på 1950-talet tre ekonomibyggnader och två bostadsbyggnader. Fastigheten som fick namnet Willa Lallintalli avskiljdes från Willa Billnäs till en egen fastighet år 2007. De två byggnader som har bevarats av helheten är nu i gott skick. Värden: Bostads- och ekonomibyggnaden hör till den helhet som byggdes vid Villa Billnäs efter 1898 då bruksgården blev en självständig lantegendom. Utöver sina historiska värden har byggnaderna byggnadshistoriska och landskapliga värden som representanter dåtidens byggnadssätt. Helhet: Villa Billnäs herrgårdsmiljö byggdes av Fridolf L. Hisinger.

FCG Finnish Consulting Group Oy 20 ( 113 ) 3. Billekulla, reg. 710-700-1-256, Billnäs parkväg 32 Bostadsbyggnaden vid Billnäs parkväg i närheten av Willa Billnäs port är byggd på en hög stenfot. Träutsirningarna på takkanten och farstukvisten hör till den tidens snickarstil. Byggnaden hör till byggnadsbeståndet vid bruksgården som blev färdig år 1884 och är av samma typ som bostadsbyggnaderna för arbetarna i objekt 1. Huset byggdes eventuellt som bostad för bruksgårdens trädgårdsmästare. På tomten finns ytterligare en rätt ny uthusbyggnad med pulpettak. Vid västra kanten av tomten finns en gammal ekonomibyggnad som är i dåligt skick. Den har varit en av Villa Billnäs ekonomibyggnader. Bild: Fasaden från mot söder. 1.?/1880-talet, byggd av Fr. L. Hisinger. 2. Bostadsbyggnad 3. Bostadsbyggnad 4. Hög stenfot, stock, liggande brädfodring, T-fönster, takkanten och kvisten utsirade. 5. Bostadsbyggnad Tomten avskiljdes år 2007 från Willa Billnäs till en egen tomt med namnet Billekulla. Värden: Bostadsbyggnaden som representerar byggnadsstilen under slutet av 1800-talet ansluter sig till byggnadsbeståndet vid Billnäs bruksgård. Den har en landskapsmässigt tydlig ställning vid parkvägen som förenar bruket och gården och utgör en del av miljön som bildas av huvudporten, trädgården och trädgårdsbyggnaderna. Helhet: Villa Billnäs herrgårdsmiljö byggdes av Fridolf Hisinger.

FCG Finnish Consulting Group Oy 21 ( 113 ) 4. Willa Billnäs (Kuckubacka), reg 710-700-1-234, Billnäs parkväg 336 Bostadsbyggnaden som är uppförd i skogssluttningen vid Strandvägen representerar stilmässigt det traditionella bostadsbyggandet före 1880-talet i bruket. På tomten finns också en jordkällare av tegel vid gårdsvägen samt en ekonomibyggnad. Bild: bostadsbyggnaden i januari 2011 1.?/senare hälften av 1800-talet 2. Bostadsbyggnad 3. 4. Stenfot, stockstomme, brädfodring med täckribbor, sadeltak, öppen kvist 5. Bostadsbyggnad Jordkällare: tegelstomme, sadeltak. Två ingångar. Ekonomibyggnad: betongsockel, sadeltak, eventuellt tillbyggnad till den gamla. Byggnaden upprustad på 2000-talet. Jordkällaren av tegel är från L. Fr. L. Hisingers byggperiod. Värden: Bostadsbyggnaden som är en del av Billnäs bruks bostadsbyggnadsbestånd tillhör den byggda miljön vid Villa Billnäs. Helhet: Villa Billnäs byggda miljö.

FCG Finnish Consulting Group Oy 22 ( 113 ) 5. Trädgården (Villa Billnäs trädgårdsskola/kilvborg), reg. 710-700- 1-233, Billnäs parkväg Den långa tegelbyggnaden som står mellan Billnäs parkväg och Svartån byggdes av Fr.L. Hisinger till trädgårdsskola (1899). Vid vägen står en stockbyggnad med loge som ursprungligen byggts som ria för Billnäs bruksgård. Nära stranden står en liten stockbyggnad. På tomten finns ytterligare trädplanteringar som hör till den nuvarande plantskolan. Tomten avgränsas av en granhäck. Bild: Skol- och bostadsbyggnaden sedd från parkvägen. 1. 1899, byggd av Fridolf Hisinger 2. Trädgårdsskolans skol- och bostadsbyggnad 3. Krigssjukhus, plantskola 4. Stenfot, tegelstomme, T-fönster, sadeltak, fronton. 5. Plantskola Envåningshuset i tegel som hör Billnäs parkvägslandskap liksom rian blev färdig år 1899. Mitt på fasaderna finns en fronton med volutbåge som närmast representerar barocken. Frontonen mitt på fasaden höjer och betonar ingångarna från parkvägen. Villa Billnäs trädgårdsskola grundades av friherre Hisinger år 1899, och skolbyggnaden av rödtegel blev färdig samma år. På platsen fanns tidigare en strandåker till vilken den gamla rian anslöt sig. Skolan var den första svenskspråkiga trädgårdsskolan i Finland Skolan flyttades år 1934 till Åbo och byggnaden fungerade som konvalescenthem efter vinterkriget. Värden: Den före detta trädgårdsskolbyggnaden representerar den mångsidiga byggnadsverksamheten vid herrgårdarna och bruken och utgör också en del av Billnäs bruks och släkten Hisingers historia som sträcker sig ända till trädgårds- och parkhistorien under 1700-talets upplysningstid. Herrgårdarna hade ännu på 1800-talet en central roll som grundare av affärsföretag och skolor. Den gamla rian vid väglinjen som är från början av 1800-talet hörde till den närliggande bruksgårdens byggnadsbestånd och riorna placerades i allmänhet längre bort från gårdsmiljön på grund av brandfaran.

FCG Finnish Consulting Group Oy 23 ( 113 ) Helhet: Villa Billnäs herrgårdsmiljö byggdes av Fridolf Hisinger. 3.2 Brukets bostadsbyggnader, Krutbacka och Förvaltargården 6. Krutbacken, reg. 710-700-1-144, Hisingervägen 17 Bostadshuset med mansardtak från 1900-talets början står vid norra kanten av brukskärnan på en tomt som gränsar till skogen och ett egnahemsområde. 1.?/1910-talet 2. Brukets bostadsbyggnad 3. 4. Betongsockel, stockstomme, brädfodring, förnter med 6 rutor, mansardtak, tre takkupor. 5. Bostadsbyggnad Till byggnaden hör en låg ekonomiflygel som är yngre än bostadshuset, Byggnaden som står på en låg betongsockel har stockstomme beklädd med täcklistfodring, fönster med 6 rutor. Mansardtakets täckmaterial är tegel och vid takets vinkel finns tre fönster. Mitt på byggnadens symmetriska fasad finns en stor ytterdörr utan farstukvist. Till byggnaden hör en låg ekonomibyggnad med sadeltak som är yngre än bostadshuset. Byggnaden står vid norra hörnet av bostadshuset. Huset som har drag från 1700-talet byggdes under början av 1900-talet. Bostadsbyggnaden som byggdes på en skogsäng intill en stig som gick från bruket har blivit i utkanten av det egnahemsområde som byggdes på 1980- och 1990-talet på bruksängen och dess förbindelse med bruksområdet har därmed försvagats. Värden: Bostadsbyggnaden ansluter sig till den omfattande moderniseringen av brukets bostadsbestånd i sekelskiftet 1800-1900. Utöver de historiska dragen har man använt mansardtak för byggnaden, vilket kopplar det samman med brukets ekonomi- och bostadsbyggnader från 1700-talet som finns på nära avstånd.

FCG Finnish Consulting Group Oy 24 ( 113 ) Helhet: Billnäs bruks- och fabrikskulturlandskap 7. Förvaltargården, reg. 710-700-1-244, adr Hisingervägen 21. Den så kallade Förvaltarbostaden med tre små ekonomibyggnader står på tomten uppe på den branta sluttningen ovanför Bruksvägen. Bild: Bostadsbyggnaden sedd från nordväst 1.?/1893/nuvarande utseende från sekelskiftet 1900 2. Brukets bostadsbyggnad 3. 4. Huggen sten, betong, stockstomme, korsfönster, liggande brädfodring, mansardtak med tre fönster vid takets vinkel. Vid norra sidan en lägre och nyare flygel med kilfönster och sadeltak. Kvist vid gaveln. 5. Bostadsbyggnad L-formad bostadsbyggnad på sockel av natursten, regelbundet huggen sten och betong. Byggnaden har fått sin nuvarande utformning vid sekelskiftet 1800-1900. Enligt byggnads- och lägenhetsregistret är byggåret 1893. Av ekonomibyggnaderna har garaget/ekonomibyggnaden och bastun byggts under senare hälften av 1900-talet. Den byggnad som är äldst till sin byggnadstyp är det lilla uthuset med korsknutar och åstak med sidoåsar och bred brädfodring står omedelbart nordväst om bostadshuset. Byggnadens östra gavel är eventuellt äldre än den övriga byggnaden. Historia: Bruksgårdens förvaltarbostad stod på tomten på 1700-talet. Förvaltarbostaden som stod i utkanten av bruksområdet förenades då med bruksmiljön av trädgården som låg mellan byggnaden och landsvägen. Utfallsdiket vid tomtens östra kant hade på 1700-och 1800-talet dämts upp för trädgårdens bruk. Byggnaden och trädgård ansluter sig till Johan Hisingers moderniseringar i bruket. Släkten Hisinger blev ägare till bruket år 1723 efter vilket moderniseringen av bruket och lantbruket började. Förvaltarbostadens taktyp, mansardtaket, blev vanligt på 1740-talet och var populärt fram till

FCG Finnish Consulting Group Oy 25 ( 113 ) 1780-talet då det förbjöds under den gustavianska tiden då det ansågs vara gammalmodigt. Den nuvarande byggnaden är uppenbarligen från 1890-talet och hör till den byggverksamhet som bedrevs av Fr. L. Hisinger. Miljö: byggnaden står på gränsen till det på 1980-talet byggda egnahemsområdet och bruksmiljön. Bostadsbyggnaden med mansardtak som står uppe på backen hör som en väsentlig del till den gamla bruksmiljön. På nordvästra sidan av finns en häck med sex höga lärkträd mellan bostadsbyggnaden och Krutbacka fastighet. Häcken visar fortfarande var åkerkanten och den stig som inte mera är i bruk har gått. Byggnadens mansardtak förenar huset med bruksgårdens ekonomibyggnader från 1700- talet. Värde: (H,R) Bostadsbyggnaden med mansardtak ansluter sig omändrat och moderniserat till Billnäs bruks och bruksgårds 1700 talsbyggnader och representerar eventuellt den äldsta bevarade byggnaden i bruksmiljön. I omgivningen till bostadsbyggnaden finns, utöver bruket, trädgården från 1700-talet vid Flaggberget, granhäcken och Krutbackamiljön. Helhet: Byggnaden hör till kulturlandskapet vid Hammarsmedsvägen i Billnäs bruk.

FCG Finnish Consulting Group Oy 26 ( 113 ) 3.3 Solbacka arbetarbostadsområde Bild: Solbacka arbetar- och tjänstemannabostadsområde som byggdes på brukets mark i huvudsak i början av 1900-talet har avgränsats med en röd strecklinje. Avgränsningen av planområdet utmärks med en grön linje. Grundkarta: Raseborgs stad. Solbackaområdet: Vid den gamla byvägen som gick från bruket norrut, nuvarande Bagarvägen, byggdes i huvudsak vid sekelskiftet 1900 ett litet bostadsområde i anslutning till Billnäs verktygs- och möbelfabrik och där bosatte sig arbetare och tjänstemän. Bosättningen på området har emellertid anor från 1780-talet då det redan fanns en enskild bostad på området. I slutet av 1890-talet fanns det redan några bostadsbyggnader runt det gamla huset uppe på backen och små åkerlappar. I början av 1900-talet byggdes i sluttningen nedanför de nuvarande fastigheterna Karlsro, Solbacka och Laitala samt och vid östra sidan bostadsbyggnaderna vid Päivölävägen. Det byggda området kring backen uppe på sluttningen som höjer sig från Svartån har bevarat sin enhetlighet från början av 1900-talet. Det egnahemsområde som byggdes söder om det på 1980-talet har emellertid gjort det äldre områdets landskapliga position otydligare och brutit dess traditionella landskapskontakt med bruksmiljön. Områdets byggnadsbestånd är inte enhetligt. Endast vid Päivölävägen finns en enhetlig grupp på tre byggnader som har byggts enligt ritningar som påminner om arkitekt Frelanders ritningar för den s.k. Amerikavillan. Brokigheten i byggstilarna ger en antydan om att området har varit av samma typ som området Egna hem på 1800-talet, där arbetstagarna självständigt kunde låta bygga bostadshus. De områden som bolaget självt lät bygga vid sekelskiftet var bl.a. Hammarborg, Hagbacka och de s.k. Amerikavillorna i Pentby Solbackaområdets äldsta byggnation, eventuellt redan från 1700-talets slut representeras av en liten byggnad längst uppe på backkrönet (Objekt 11 Solbacka). Fastigheterna som byggts på bolagets mark lösgjordes och gjordes självständiga i huvudsak i början på 1980-talet i samband med att fabriksverksamheten långsamt upphörde.

FCG Finnish Consulting Group Oy 27 ( 113 ) 8. Karlsro, reg. 710-700-1-54, Bagarvägen 8 På tomten står ett bostadshus som är byggt i början av 1900-talet samt tre ekonomibyggnader av olika ålder. 1. 1913 2. Bostadsbyggnad 3. Bostadsbyggnad 4. Stenfot, stockstomme, liggande/stående fodring, kvist med fönster, korsfönster som betonats med lister, sadeltak, frontoner, balkong, valmade gavlar. 5. Bostadsbyggnad Den färggranna byggnaden med villaliknande drag är byggd på en bra stenfot. Brädfodringen på stockstommen har drag av nyrenässans och jugend till sin utformning och färg. Fönstren är korsfönster. Den kubformade byggnaden har en liten glasveranda vars sadeltak har tvärgavlar och delar är valmade. På gårdsområdet vid bakre delen av tomten står också en dekorativ vinkelformad byggnad med skorsten, till vilken har fogats ett stall och en glasveranda. Den har möjligen byggts år 1912. De nyare ekonomibyggnaderna representeras av en liten förrådsbyggnad från 1990- talet. Vid tomtens östra gräns finns en liten ekonomibyggnad med pulpettak. Värde: Bostadsbyggnaden (Karlsro) som står på en synlig plats och representerar ett gott byggnadssätt och en god atmosfär ansluter sig till fabrikens utvidgningsskede vid sekelskiftet 1800-1900. Byggnaden representrar de bostadsbyggnader som arbetarna själva lät bygga på brukets mark.

FCG Finnish Consulting Group Oy 28 ( 113 ) Helhet: Solbacka arbetar- och tjänstemannabostäder. 9. Laitala, reg. 710-700-1-64, Billstensvägen 7 På tomten finns en bostadsbyggnad från 1910-talet och två små ekonomibyggnader. 1. 1914 2. Bostadsbyggnad 3. 4. Betongsockel, stockstomme, liggade brädfodring, korsfönster, sadeltak som är valmat vid gavlarna och fronton. 5. Bostadsbyggnad Tydliga kännetecken för den rödmålande bostadsbyggnaden i en och en halv våning är det mångformade taket till vilket hör en hög fronton och valmade delar. Av takets stil och konstruktion att döma har huset byggts på 1910- talet. Den tidigare arrendetomten som hörde till fabriken avskiljdes till en egen tomt år 1981. Värden: Bostadsbyggnaden som hör till byggandet av Solbacka bostadsområde i 1900-talets början ansluter sig till fabrikens utvidgningsskede vid sekelskiftet 1800-1900. Värde: Solbacka arbetar- och tjänstemannabostäder.