Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka pengar till projekt inom ramen för den Europeiska Social Fonden (i fortsättningen ESF) är det viktigt att känna till vad som krävs för att en ansökan ska kunna godkännas. Villkoren styrs dels av de övergripande besluten i EU, dels av en Nationell plan för hela Sverige samt av en Regional plan för Stockholm. Dessutom ställs i samband med vissa så kallade utlysningar ytterligare särskilda krav. I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. PM:et avslutas med några andra faktorer som kan spela in - och som kan göra det mer sannolikt att en ansökan beviljas. Dessa faktorer kallas här för tips. 1. Kraven & utgångspunkterna från EU Utgångspunkten för hela socialfondsprogrammen är Lissabonstrategin, den strategi för att göra EU-området konkurrenskraftigt i en global ekonomi som lades fast vid EUs toppmöte i Lissabon år 2000. Dessutom innehåller Lissabonstrategin en social dimension, något som beskrivs som speciellt för Europa, dvs att man i strävan efter tillväxt och konkurrenskraft också värdesätter faktorer som social trygghet, jobb och jämställdhet. Såhär beskriver man i korthet sin ambition: EU ska till 2010 vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. EU har också slagit fast att alla aktiviteter inom ramen för insatser i ESF ska ha ett jämställdhets- och ett tillgänglighetsperspektiv. All verksamhet som bedrivs inom alla ESF-program ska bidra till att stödja dessa Lissabonmål. 1/7
Varje land utarbetar Nationella planer för hur man ska arbeta med ESF-programmen. Dessa planer utgår således helt från de övergripande riktlinjer som lades fast i Portugals huvudstad år 2000. Kraven ovan gäller alltså alltid och för alla ESF-projekt i Sverige. Alla projekt som får finansiering från ESF är skyldiga att informera om att man är finansierad av EU (eller snarare av Socialfonden), samt att informera Unionens medborgare om vad man gör. 2. Kraven & utgångspunkterna i den Nationella planen I den Nationella planen är utgångspunkten att de pengar som ska användas inom ESF i Sverige ska leda till fler och bättre jobb, som dessutom ska ge ökad social sammanhållning. De övergripande målen är, enligt regeringen, ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat utbud av arbetskraft. Man ska prioritera att verka för rätt kompetens i företagen samt bättre integration i arbetslivet (där ungdomar särskilt prioriteras). Viktigt är att betona att alla insatser ska ha ett tydligt individfokus kopplat till arbete. Dvs projekten ska öka individens möjlighet att behålla eller få jobb. Regeringen har definierat två områden till vilka ESF-pengar ska kunna delas: Programområde 1 handlar om insatser som ska användas för kompetensutveckling för anställda med svag ställning på arbetsmarknaden (tex anställda i branscher med stora och snabba förändringar, för personer med mycket sjukskrivningar, för handikappade och för personer med utländsk bakgrund). Det handlar om kompetensutveckling för anställbarhet (och fortsatt anställning). Det andra området, kallat programområde 2, ska bidra till att bekämpa utanförskap och få människor som står (långt) utanför arbetsmarknaden att kunna få jobb. Målgrupperna är främst långtidsarbetslösa, personer med utländsk bakgrund, unga och funktionshindrade. Det finns fyra riktlinjer för insatser inom ESF: 1. Främja kompetensutveckling för redan sysselsatta så de inte riskerar arbetslöshet pga att de inte har bra/efterfrågad kompetens. 2. Förebygga och motverka diskriminering. 3. Förebygga långtidssjukskrivning, och underlätta för långtidssjukskrivna att återgå i jobb. 4. Underlätta för de som står långt från arbetsmarknaden att kunna få jobb. 2/7
Man betonar att detta (gärna) ska ske genom innovativa och otraditionella insatser. Man skriver också att en bra dialog med arbetsmarknadens organisationer är av central betydelse. Även här betonas som EU kräver - att alla socialfondsprojekt ska arbeta med och integrera jämställdhet och tillgänglighet för funktionshindrade. 3. Kraven & utgångspunkterna i den Regionala planen för Stockholmsregionen Utgångspunkten Den självklara utgångspunkten är att den Regionala planen ska följa det som slagits fast i den Nationella planen. Den Regionala planen är ett formellt styrande dokument som anger innehållet i en regions ESF-satsningar. Den Regionala planen har formulerats mot bakgrund av en nulägesanalys med fokus på styrkor/svagheter samt möjligheter/hot när det gäller regionens framtida arbetsmarknad. I korthet pekar man ut följande huvudproblem som regionen står inför (och som alltså varje ESF-projekt ska kunna bidra till att lösa): Problemet att många människor saknar rätt kompetens, dvs sådan kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. Problemet med diskriminerande attityder till främst invandrare, funktionshindrade och ungdomar som söker inträde på arbetsmarknaden - vilket försvårar integration av dessa grupper på arbetsmarknaden. Problemet med de många långtidssjukskrivningarna, bla beroende på de höga ohälsotalen, inte minst bland kvinnor i vård och omsorg. Problemet med att så många är långtidsarbetslösa, och riskerar ett permanent utanförskap Problemet med de många enskilda individer i de svårast utsatta områdena i regionen som befinner sig i utanförskap (och därmed drabbas av rad problem som ökad ohälsa, sämre bostäder, sämre utbildning, lägre inkomster och sämre möjligheter till jobb). Det betonas särskilt att alla projekt ska vara inriktade på enskilda individer - med inriktning på arbete. Mål Socialfondens insatser ska skapa ökad tillväxt genom 1) god kompetensförsörjning och 2) ett ökat arbetskraftsutbud. Man nämner också att insatserna ska bidra till entreprenörskap. 3/7
Målgrupper De målgrupper man prioriterar är dessa: Utrikes födda Kvinnor Unga (främst med invandrarbakgrund) Funktionshindrade Långtidsarbetslösa (främst de med enbart förgymnasial utbildning) Övergripande villkor För att nå de mål som beskrivs ovan har vissa villkor satts upp som varje ESF-projekt ska leva upp till. Dessa villkor måste den som ska söka pengar för ett projekt känna till och rätta sig efter. Nedan följer en sammanfattning av övergripande villkor som gäller för alla blivande och pågående projekt inom ramen för ESF i Stockholmsregionen: 1. I behovs- och problemanalyser liksom i förprojekteringar och i genomförandet av projekt SKA det alltid finnas ett jämställdhetsperspektiv. 2. I både förprojektering och genomförandefas SKA det redogöras för hur projekten ska vidta åtgärder för att främja tillgänglighet för personer med funktionshinder. 3. Det finns fyra uppsatta s.k genomförandekriterier. Dessa är: Lärande miljöer, innovativ verksamhet, samverkan samt strategiskt påverkansarbete. I varje projekt SKA minst ett av dessa kriterier ingå (se sid 21 i den regionala planen för närmare beskrivning av dessa kriteriers innehåll). 4. Planen för Stockholmsregionen slår dock fast att projekt SKA koncentreras till omfattande, strategiska satsningar som genomförs inom ramen för större, långsiktiga beslut. 5. Sådana omfattande projekt (enligt punkten ovan) bör innehålla flera delprojekt. Dessutom SKA resurser för uppföljning, utvärdering och strategisk påverkan ingå i projektet redan från början. En projektägare SKA finnas i varje projekt. 6. Vidare noteras att satsningarna på kompetensutveckling SKA bidra till Stockholmsregionens tillväxt. 7. Socialfondens medel får INTE användas för att finansiera ordinarie verksamhet. Villkor när det gäller projekt inom programområde 1 - Kompetensförsörjning Endast en aktör ska vara projektägare och stödmottagare. Företrädesvis ska projektet omfatta kompetensutveckling för deltagare från flera företag och organisationer. De SKA i ansökan framgå hur jämställdhetsintegrering ska ske samt hur tillgänglighet för personer med funktionshinder beaktas. 4/7
I genomförandefasen SKA målen konkretiseras i effektmål och delmål. Projekten SKA rymma gemensamma resurser för projektets organisation. Det SKA finnas utrymme att under projektets gång ta tillvara de lärdomar som utvärderingar och uppföljningar leder till. Utvärdering samt uppföljning av projektens resultat SKA göras, samt i dessa SKA redovisas resultaten när det gäller jämställdhet och tillgänglighet. Det krävs ingen medfinansiering för att ansöka. Villkor när det gäller projekt inom programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud I projekten SKA samverkan ske mellan flera relevanta aktörer. Samverkan kan tex ske mellan privat och offentlig sektor samt med den ideella sektorn. Projekten SKA bara ha en projektägare och stödmottagare. Det SKA också här i ansökan framgå hur jämställdhetsintegrering ska ske samt hur tillgänglighet för personer med funktionshinder ska säkerställas. Det SKA framgå hur projektet finansieras. Det KRÄVS offentlig medfinansiering till minst 25% i förprojekteringen och i minst 50% i genomförandet. I genomförandefasen SKA målen konkretiseras i effektmål och delmål. Projekten SKA rymma gemensamma resurser för projektets organisation. Det SKA finnas utrymme att under projektets gång ta tillvara de lärdomar som utvärderingar och uppföljningar leder till. Utvärdering samt uppföljning av projektens resultat SKA göras, samt i dessa SKA redovisas resultaten när det gäller jämställdhet och tillgänglighet. Kommunikation och information Det finns målformuleringar som rör ESF:s kommunikation, information och lansering. I den nationella planen beskrivs vilka krav som EU ställer. Det regionala Stockholmskontoret har som uppgift att sprida information om socialfonden samt att förankra programmet hos medborgarna och bland olika aktörer och intressenter. Det uttryckliga målet med ESF:s kommunikation är att få in fler ansökningar ansökningar som är bra och som kan beviljas. De olika projekten bör också informera och försöka synliggöra vad de gör, och vilken nytta detta ger för regionens tillväxt och arbetsliv. Att beskriva sådana idéer redan i sin ansökan kan vara klokt. Den som tänker kring kommunikation redan från början blir säkerligen mer framgångsrik i sin kommunikation än den som inte gör det. 5/7
Vem fattar besluten? Det är viktigt att förstå Vem som fattar beslut om vilka projekt som ska få pengar. I praktiken är det politiska beslut, som fattas av en grupp som kallas Strukturfondspartnerskapet. Här sitter politiker från kommuner och landsting (samt en del företrädare för fackliga organisationer). Alltså kan man förvänta sig att det till viss del är politiska prioriteringar som kommer att ligga till grund för vilka projekt som får stöd. För den som tänker söka pengar för ett ESF-projekt kan det alltså vara klokt att sätta sig in i den politiska dagordningen när det gäller tillväxt och arbetsmarknad under de kommande åren. Det är politiker som beställt och tolkat den nulägesanalys (se ovan) som pekar ut de största problemen i länet och det torde vara rimligt att förvänta sig att projekt som tydligt syftar till att lösa vissa av dessa problem har bättre förutsättningar att bli godkända än andra. 5. Tips i övrigt Som ett litet komplement till ovanstående listas nedan några andra faktorer som skulle kunna vara fördelaktigt att inkludera i en projektansökan. Punkterna nedan är inga skall-krav, men de nämns i den Regionala planen och kan således vara av viss betydelse för att få en projektansökan godkänd. Observera dock att det inte handlar om att ha med hela listan på varenda kriterium i en ansökan. Det centrala är att formulera en intressant och relevant ansökan som uppfyller samtliga SKALL krav. Ansökan bör beskriva ett (relevant) problem man identifierat samt beskriva HUR detta problem kan mötas (på ett innovativt och intressant sätt). Tipsen i övrigt lyder som följer: Läs hela den Regionala planen Observera att det i (nästan) varje utlysning inför ny projekt finns ytterligare specifika SKALL krav. Man bör söka projektstöd som avser projekt som sträcker sig över en längre tidsperiod på kanske två till tre år. Avgränsa antalet prioriteringar. Det är viktigt med tydlig fokus på vad man vill göra. Det kan vara bra att försöka hitta samverkanspartners i våra EU-grannländer, tex i Baltikum, Finland, Polen. Detta kan öka sannolikheten för att få ett projekt beviljat. Se till att ha koll på andra större regionala samarbeten och målsättningar för regionen. Att formulera en projektidé som passar väl ihop med, och förstärker, den regionala utveckling som skissas i tex det regionala utvecklingsprogrammet för Stockholm (RUFS) eller i Regionalfondens inriktning i regionen är ett klart plus. 6/7
I den regionala planen pekas vissa delar av länet ut som särskilda problemområden. Inkludera någon/några av dessa områden i projektet. På flera ställen i den regionala planen betonas vikten av att medverka till att sprida kunskap och påverka attityder. Att ha sådana element inkluderade kan vara klokt. Försök få med det privata näringslivet som en partner i projektet Påpeka att ni ska informera om vad ni gör, ett sätt att öka förutsättningarna för att få stöd, och för att lyckas när väl projektet är igång. 7/7