Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen av utbildningsnämnden 2019-09-05, 84
Innehåll Plan för utbildning... 3 Individuell studieplan... 3 Introduktionsprogram (IM)... 3 Behörighetskrav till de nationella programmen... 3 Garanterad undervisningstid... 4 Programinriktat val (IMV)... 4 Behörighet... 4 Syfte... 4 Huvudsakliga innehåll... 4 Längd... 4 Utbildningens inriktning... 4 Struktur och upplägg... 5 Uppföljning av elevens utbildning... 5 Yrkesintroduktion... 5 Behörighet... 5 Syftet... 5 Huvudsakliga innehåll... 5 Längd... 5 Utbildningens inriktning... 6 Struktur och upplägg... 6 Uppföljning av elevens utbildning... 6 Individuellt alternativ... 6 Behörighet... 6 Syftet... 6 Huvudsakliga innehåll... 6 Längd... 7 Utbildningens inriktning... 7 Struktur och upplägg... 7 Uppföljning av elevens utbildning... 7 Språkintroduktion... 7 Behörighet... 7 Syftet... 7 Huvudsakligt innehåll... 7 Längd... 8 Utbildningens inriktning... 8 Struktur och upplägg... 8 Uppföljning av elevens utbildning... 8 2
Plan för utbildning Enligt skollagen (2010:800) 17 kap 7 ska huvudmannen 1 fastställa en Plan för utbildning på introduktionsprogrammen (IM). Att så är fallet beror på att det inte finns någon nationellt fastställd struktur och längd för introduktionsprogrammen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd. Planen är en viktig förutsättning för utbildningen och är en utgångspunkt när skolan tillsammans med eleven upprättar en individuell studieplan. En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den Plan för utbildning som gällde när han eller hon började utbildningen. Individuell studieplan För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan där Plan för utbildning är utgångspunkt för upprättandet. Studieplanen visar planeringen av elevens studier och ska följa eleven genom hela utbildningen och revideras vid behov. En elev har rätt att fullfölja utbildning enligt den individuella studieplanen eftersom studieplanen på ett precist sätt beskriver elevens mål med utbildningen, gäller även de revideringar som är gjorda tillsammans med eleven. Om eleven flyttar och byter huvudman ska rätten att fullfölja utbildningen utgå från både den nya huvudmannens Plan för utbildning och den individuella studieplan med eventuella revideringar som är upprättad för eleven sedan tidigare. Introduktionsprogram (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan enligt gällande behörighetskrav. Benämningen introduktionsprogram signalerar att utbildningen inom dessa program syftar till förberedelse, eller introduktion, till annan gymnasial utbildning eller till arbetsmarknaden. Enligt skollagen (2010:800) 17 kap 2 är introduktionsprogrammen Programinriktat val (nytt från 1 juli 2019) Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Hemkommunen 2 är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning fram till och med det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Detta gäller även för utbildning på introduktionsprogram. Eleven kan inte få en gymnasieexamen från ett introduktionsprogram. Däremot får eleven gymnasieintyg för den genomförda utbildningen och betyg i de ämnen som avslutats. En annan möjlighet för de elever som inte är behöriga till ett nationellt program är att gå kvar på grundskolan för att uppnå gymnasiebehörighet. Eleven har rätt att gå kvar i grundskolan två år för att på så sätt slutföra grundskoleutbildningen. Behörighetskrav till de nationella programmen Endast elever som inte är behöriga till ett nationellt program har rätt att gå på ett introduktionsprogram. 1 Med huvudman menas utbildningsanordnare. I en kommun är det en nämnd som fullgör kommunens uppgift som huvudman. 2 Med hemkommun menas den kommun där eleven är folkbokförd eller bor stadigvarande (asylsökande). 3
För samtliga nationella program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andra språk, matematik och engelska. Utöver det krävs följande för de olika programmen: För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i fem andra valfria ämnen. För behörighet till det estetiska programmet krävs godkända betyg i nio andra ämnen. För behörighet till det ekonomiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapliga programmet krävs godkända betyg i geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap och fem andra ämnen. För behörighet till det naturvetenskapliga programmet och tekniska programmet krävs godkända betyg i biologi, fysik, kemi och sex andra ämnen. Garanterad undervisningstid Elever på introduktionsprogram ska ha en minsta garanterad undervisningstid på 23 timmar i veckan (skollagen 17 kap 6 ), se huvudmannens Riktlinje för garanterad undervisningstid och Rektorernas rutin för garanterad undervisningstid. Programinriktat val (IMV) Behörighet Programinriktat val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till nationella program enligt skollagen (2010:800) 16 kap 30-31, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och godkända betyg i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller godkända betyg i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. Syfte Syftet med programinriktat val är att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Huvudsakliga innehåll Enligt gymnasieförordning (2010:2039) 6 kap 4 ska programinriktat val innehålla - de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett nationellt program, och - kurser som ingår i det nationella program som utbildningen är inriktad mot. Om utbildningen är inriktad mot ett yrkesprogram ska utbildningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap. 12-14. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där (gymnasieförordningen 2010:2039, 6 kap 4 ). Längd Eleven ska så snart som möjligt antas till det nationella program som programinriktat val är inriktat mot, vilket innebär att längden på programinriktat val kan variera för varje enskild elev. Utbildningen är planerad som heltidsstudier. Utbildningens inriktning Utbildningen erbjuds allsidigt dvs. både på yrkesprogram och högskoleförberedande program där det finns platser lediga då elever på ett programinriktat val inte får konkurrera ut behöriga elever. Programmet utformas för enskild elev och lå 19/20 kommer ca 10 platser att erbjudas på högskoleförberedande program och ca 10 platser på yrkesprogram. 4
Struktur och upplägg Eleven tillhör det nationella programmets klass och läser samtliga gymnasiekurser i karaktärsämnen och gymnasiegemensamma ämnen. Eleverna läser de grundskoleämnen som behövs för att nå gymnasiebehörighet på introduktionsprogrammen med lärare från introduktionsprogrammen. Målsättningen är att eleven senast vid första läsårets slut ska ha nått gymnasiebehörighet. Rektor för det nationella program som eleven tillhör är rektor för IMV-eleven. Uppföljning av elevens utbildning Eleven förväntas under det första gymnasieåret bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att kunna antas till det nationella program eleven följer som IMV-elev. Om eleven inte nått behörighet inom den planerade tiden genomförs ett uppföljande samtal med eleven och dennes vårdnadshavare i syfte att komma fram till om eleven ska föreslås söka ett annat introduktionsprogram eller vara kvar på samma program. Detta sker i slutet av det första läsåret. Om eleven ska vara kvar på samma program revideras den individuell studieplan så att det framgår när eleven förväntas bli godkänd i de grundskoleämnen som saknas. Yrkesintroduktion (IMYRK) Behörighet Yrkesintroduktion står öppen för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt skollagen (2010:800) 16 kap 30. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion enligt skollagen (2010:800) 17 kap 11. Syftet Syftet med yrkesintroduktion är att eleven ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för eleven att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. (Skollagen 2010:800, 17 kap 3 ) Huvudsakliga innehåll Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap 12-14 eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där. Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven. Yrkesintroduktion får också innehålla grundskolämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. (gymnasieförordningen 2010: 2039, 6 kap 5 ) Längd Längden på yrkesintroduktion kan variera för varje enskild elev. Utifrån elevens individuella studieplan avgörs vilka mål eleven har för sin utbildning på yrkesintroduktion. Det beror på vilka varianter av yrkesintroduktion skolan kan erbjuda. Utbildningen är planerad som heltidsstudier. 5
Utbildningens inriktning För läsåret 2019-2020 utformas utbildningen i första hand för en grupp elever inom Restaurang och livsmedel och då som en ettårig utbildning inom restaurang storhushåll med syfte att eleven ska förberedas för arbetslivet. I mån av plats och kan utbildningen utformas och erbjudas för enskild elev där eleven läser integrerat med övriga elever på ett yrkesprogram. I upprättande av elevens individuella studieplan fastslås hur elevens utbildning ska läggas upp, något som kan komma att revideras under studiernas gång. Står eleven nära att bli behörig för yrkesprogram bör eleven läsa inom ramen för Programinriktat val om eleven uppfyller behörighetskraven. Står eleven långt ifrån behörighetskraven och har som mål att komma in på ett yrkesprogram bör eleven läsa Individuellt alternativ. I det fall yrkesintroduktionen erbjuds på en enhet där motsvarande nationellt program finns är rektorn för det nationella programmet rektor för eleven på yrkesintroduktion. Struktur och upplägg Utbildningens övergripande struktur är specifik yrkesutbildning, vilket innebär att eleven läser yrkeskurser från yrkesprogrammen eller delar ur gymnasiekurser. Yrkesintroduktion kan också bestå av så kallade yrkespaket, där arbetsmarknadens behov styr vilka kompetenser som krävs för anställningsbarhet. Eleverna ges möjlighet att läsa grundskoleämnen på introduktionsprogrammen. Utifrån elevens individuella studieplan bedöms detta individuellt för respektive elev. Följer eleven ett nationellt yrkesprogram genomför eleven APL eller praktik, i första hand, i samband med övriga elever på programmet. Individuella planeringar utifrån elevens individuella studieplan upprättas i samarbete med introduktionsprogrammens yrkeskoordinator. Uppföljning av elevens utbildning Elevens utbildning följs kontinuerligt upp och studieplanen revideras vid behov. Eleven kan också komma att övergå till ett annat introduktionsprogram. Individuellt alternativ (IMA) Behörighet Individuellt alternativ står öppet för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Det står dock inte öppet för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns särskilda skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till individuellt alternativ (skollagen 2010:800, 17 kap 11 ). Syftet Syftet med individuellt alternativ är att elever ska gå vidare till yrkesprogram, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden (skollagen 2010:800, 17 kap 3 ). Huvudsakliga innehåll Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Den får även innehålla hela eller delar av kurser i gymnasieämnen. Om eleven har förutsättningar för att läsa hela eller delar av kurser 6
i gymnasieämnen ska utbildningen innehålla sådana. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen (gymnasieförordningen 2010:2039, 6 kap 6 ). Längd Längden på utbildningen på individuellt alternativ är inte reglerad i några bestämmelser. Varje elevs individuella förutsättningar och mål är utgångspunkt för utbildningen, vilket innebär att eleverna går olika lång tid i utbildning. Utbildningen är planerad som heltidsstudier. Utbildningens inriktning Innehållet i utbildningen formas efter den enskildes behov i syfte att bli behörig till ett yrkesprogram, till annan utbildning eller till arbetsmarknaden. Struktur och upplägg Elevens mål med sina studier och de behov och förutsättningar som eleven har styr vilka grundskoleämnen eleven läser och om det finns förutsättningar för att läsa någon gymnasiekurs. Grundskoleämnen läses tillsammans med övriga elever på introduktionsprogram. Eventuella gymnasieämnen läses på introduktionsprogrammen eller integrerat på något av de nationella programmen, beroende på vilket gymnasieämne eleven planerar att läsa och vilken behörig lärare som finns på introduktionsprogrammen. Eleven har möjlighet att genomföra praktik i de fall praktiken ligger i linje med elevens individuella studieplan. Detta planeras individuellt tillsammans med introduktionsprogrammens yrkeskoordinator. Uppföljning av elevens utbildning Elevens utbildning följs kontinuerligt upp och studieplanen revideras vid behov. Eleven kan också komma att övergå till ett annat introduktionsprogram. Språkintroduktion (IMSPR) Behörighet Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till yrkesprogram enligt skollagen (2010:800)16 kap 30 och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion (skollagen 2010:800, 17 kap 12 ) Syftet Syftet med språkintroduktion är att ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilket möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning (skollagen 2010:800, 17 kap 3 ) Huvudsakligt innehåll Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. Undervisning i enbart dessa ämnen kan bedrivas under en kort inledande period. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån de bedömningar som ska göras enligt gymnasieförordningen (2018:2039) 6 kap 7 och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen. 7
Språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt skollagen (2010:800) 24 kap. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen enligt gymnasieförordning (2018:2039) 6 kap 8. Längd Utbildningens längd regleras indirekt genom gymnasieförordningen 6 kap. 7 : Inför mottagandet av en elev till språkintroduktion ska huvudmannen i god tid göra en bedömning av elevens språkkunskaper. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning. Utbildningens längd kommer därför att vara beroende av elevens individuella förutsättningar och mål, vilket i sin tur innebär att eleverna går olika lång tid i utbildningen. Utbildningens inriktning Innehållet i utbildningen formas efter kartläggning och utifrån den enskildes behov. På språkintroduktion i Lidköpings kommun startar eleven genast att läsa olika ämnen utifrån vilka ämnen eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Struktur och upplägg Elevens mål med sina studier och de behov och förutsättningar som eleven har styr vilka grundskoleämnen eleven läser och om det finns förutsättningar för att läsa någon gymnasiekurs. Grundskoleämnen läses tillsammans med övriga elever på introduktionsprogram. Eventuella gymnasieämnen läses på introduktionsprogrammen eller integrerat på något av de nationella programmen, beroende på vilket gymnasieämne eleven planerar att läsa och vilken behörig lärare som finns på introduktionsprogrammen. På språkintroduktion har eleverna klasstillhörighet utifrån hur långt eleven kommit mot målen i svenska som andraspråk. Grupptillhörigheten ändras allt eftersom eleven visar progression. Eleven har möjlighet att genomföra praktik, i de fall de ligger i linje med elevens individuella studieplan. Detta planeras individuellt tillsammans med introduktionsprogrammens yrkeskoordinator. Uppföljning av elevens utbildning Elevens utbildning följs kontinuerligt upp och studieplanen revideras vid behov. Eleven kan övergå till ett annat introduktionsprogram. 8