begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens medeltemperatur kring plus 15 grader. Utan denna effekt skulle medeltemperaturen vara cirka 30 grader lägre. Problemen med förhöjd växthuseffekt uppstår när halterna av de gaser som normalt finns i atmosfären blir högre. Den successiva klimatförändringen framkallar miljöproblem i världen, som torka, avskogning, erosion, isavsmältning vid polerna och glaciärer, rubbade ekosystem med mera. Den främsta orsaken till ökningen av växthusgaserna är förbränningen av fossila bränslen. En hållbar nivå för utsläppen är mellan 1 och 2 ton koldioxid per person och år. Debatten kring klimatpåverkan fortgår på lokal, nationell och internationell nivå. Detta globala miljöhot kommer att kräva tuffa beslut med förändrade styrmedel. Nuläget i Kungsbacka Kommunerna har det lokala ansvaret att arbeta för att nå målet om begränsad klimatpåverkan. Transportsektorn är den i särklass största utsläppskällan och det är viktigt att planera så att biltransporterna på sikt kan minska. Minskade transporter är även positivt med tanke på luftkvalitet och buller. Att göra alternativa tranportsätt till bilen möjliga är därför en central uppgift för den fysiska planeringen. Särskilt viktigt är att i planeringsarbetet skapa förutsättningar för gång och cykel och bra och nära kollektivtrafik. Beräkning av koldioxidutsläpp Det har tidigare varit stora problem att få fram siffror över koldioxidutsläppen på kommunnivå. De uppgifter som numera presenteras är desamma som Sverige rapporterar årligen till FN:s klimatkonvention. Uppgifterna grundar sig alltså på det som rapporteras internationellt. Från och med 2005 är dessa i hög grad tillförlitliga. Det finns även tillförlitlig data för åren 1990 och 2000 men med osäkerheter för vissa sektorer, se diagram och läs mer på www.rus.lst.se/utslappsdata1.html. Tyvärr är det omkring 2 års eftersläpning för dessa data. Samtliga växthusgaser ingår omräknade till koldioxidekvivalenter. En faktor som inte räknas in är de utsläpp av växthusgaser som vår konsumtion orsakar på andra i platser i världen. Det kan till exempel vara metan från djuruppfödning, koldioxid i samband med utvinning av råvaror eller vid tillverkningen och transporter av varor. Köerna är långa på Onsalavägen. Foto: Anders Lundberg
Lokala miljömål för Kungsbacka 1. Utsläppen av fossil koldioxid per invånare i kommunen ska till år 2020 minska med 20 procent jämfört med 2004 års nivå. 2. Användningen av tillförd energi i bostäder och lokaler för uppvärmning, tappvarmvatten, hushålls- och driftsel ska minskas med 20 procent per innevånare mellan 2006 och 2015. 3. Antalet kollektivtrafikresor ska öka i förhållande till antalet bilresor. 4. Tillgängligheten ska öka för gående och cyklande. Detta mäter vi Utsläpp av koldioxid Figur nr 1 Koldioxidutsläpp, ton per invånare och ton per år: Båda diagrammen visar de senaste data som finns tillgängliga. Koldioxidutsläpp från vår konsumtion och våra resor utanför kommunen finns inte med, däremot utsläppen från genomfartstrafiken. Utsläpp av metan, lustgas och andra växthusgaser ingår och är omräknade till koldioxidekvivalenter. Källa RUS Figur nr 2 Koldioxidutsläpp, ton per invånare och år: Transporternas andel av utsläppen är fortfarande dominerande. Under rubriken Energi döljer sig energianvändning för uppvärmning och el. Här ser vi en tydlig nedgång från 1990-talet och fram till början av 2000-talet, då många övergick från uppvärmning med olja till andra. Källa RUS
begränsad klimatpåverkan Energianvändning Biltrafik Biltrafiken ökar i vår kommun. Detta kan vi konstatera genom att följa upp statistik för bilinnehav, körsträckor och användningen av olika drivmedel. Figur nr 3 Energianvändning kilowattimmar per invånare och sektor: Tjänstesektorn och transporterna är de sektorer där energianvändningen ökar. Till offentlig sektor räknas utbildning, forskning och utveckling, hälso- och sjukvård, sociala tjänster, sport, fritid och kultur, gatu- och vägbelysning, vattenverk, avfallshantering, avloppsrening och renhållning. I transportsektorn ingår oljeleveranser till tankställen, järnvägstransport, kollektivtrafik och hushållens transporter ingår. Övriga tjänster omfattar elförsörjning av kontor, lager med mera, gasförsörjning, ång- och hetvattenförsörjning, parti- och detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, post och telekommunikation, bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning mm. I hushållssektorn ingår inte hushållens transporter, dessa ingår i Transporter. Källa: SCB Figur nr 6 Bilinnehavet räknat per 1000 invånare och körsträckor, mil per invånare: Mätserierna visar dels att vi ligger högre än medelvärdet för landet när det gäller bilinnehav och dels att körsträckorna ökat fram till 2008 för att under 2009 minska.körsträckorna beräknas utifrån den sammanlagda körsträckan för alla bilar som använts någon gång under året. Källa: SCB Miljöfordon och förnyelsebara bränslen Utsläppen av koldioxid från de nya bilar som köps i Sverige minskade med drygt 5 procent under 2009 jämfört med helåret 2008, från 174 till 165 gram per kilometer. Det kan jämföras med EU:s genomsnitt på 154 gram under 2008. Läs mer om Bilindex index över bilars klimatpåverkan på www.naturvardsverket.se Figur nr 4 Andel miljöfordon av nyregistrerade, procent: Vi ligger något under snittet för riket när det gäller andelen miljöfordon av nyregistrerade fordon. Detta avser personbilar. Källa SCB
Kollektivtrafik Enligt en undersökning som Vägverket nyligen genomfört på uppdrag av Göteborgsposten, är vi jämfört med grannkommunerna dåliga på att åka kollektivt. Statistik visar att antalet resor minskat mellan 2008 och 2009. Projektet K2020 K2020 är en strategisk plan för hur kollektivtrafikandelen ska öka fram till år 2020. Projektet är ett regionalt samarbete mellan flera olika parter med GR som projektägare. Målet är att 40 procent av alla resor ska göras med kollektivtrafik år 2025. Detta bygger bland annat på att det finns bättre tågkapacitet i regionen genom att en tågtunnel under Göteborg byggs, Västlänken. Figur nr 8 Kollektivtrafik, antal resor per år: Blå express ingår ej. Trots befolkningsökningen minskar antalet resor med kollektivtrafik mellan 2008 och 2009. Källa: Kungsbacka kommun Vi har ställt oss bakom målet i K2020, se faktaruta, och tagit fram en lokal plan för hur trafiken ska utvecklas hos oss för att nå målet. Ett första steg har redan tagits genom att Onsalasnabben startade i augusti 2009. Onsalasnabben är en snabbuss mellan Mariedal och Hede station och syftet är att arbetsresenärer ska erbjudas snabba resor till Göteborg. Vi har de senaste åren byggt flera hundra nya pendelparkeringsplatser, en del med hjälp av statliga klimatinvesteringsbidrag. Läs mer i artikeln så styr vi mot målen, sidan 62. Den lokala busstrafiken utvecklas successivt med nya turer i de tunga stråken där resandet har potential att öka. Bra kollektivtrafik är en viktig del i det hållbara samhället. Foto: Adam Folcker
Gång- och cykelvägar Genom att jämföra en cykelresa med en bilresa för samma sträcka kan man visa på olika typer av nytta. De exempel vi valt är en resa, tur och retur, från Hede till Kungsmässan respektive en resa från Kolla till Resecentrum. Du sparar alltid pengar och nästan alltid tid när du cyklar Tur och retur Hede Kungsmässan Bil Cykel Tid (min) 10 11 Längd (km) 5,0 3,4 Kr/resa 19,00 1,53 Kr/år 4180 337 CO2 0,93 - CO2/år 205 - kcal - 113 kcal/år - 24933 (Snickers/år) - 88 Kolla Resecentrum Bil Cykel Tid (min) 14 8 Längd (km) 6,6 2,4 Kr/resa 25,08 1,08 Kr/år 5518 238 CO2 1,23 - CO2/år 270 - kcal - 80 kcal/år - 17600 (Snickers/år) - 62 År Gång- och cykelvägar km 2006 Cykelvägar runt Hede station 0,9 2007 Banvallen, Åsa Frillesås 3,8 2007 Varlavägen, Storabäcksleden Arendalsleden 0,5 2008 Sandövägen, Väg 942 Svegkällevägen 1,6 2008 Gröningevägen, Stora Bäcksleden Tölö IP 0,3 2008 Göteborgsvägen, Löftån Lurendalsvägen 0,2 2008 Tölö Tvärled, Kungsbackaån Göteborgsvägen 0,6 2008 Tölö Tvärled, Gamla Göteborgsvägen Tölö kyrka 0,1 2008 Varbergsvägen, Åsa Gårdsskola 0,8 2009 Hällingsjövägen, Tölö ängar Höglandavägen 1,5 2009 Vallda, Dyrestensvägen Toråsskolan 0,8 Summa 11,1 Figur nr 9 Anläggning av gång- och cykelvägar: Källa Teknik, Kungsbacka kommun Om man ska ta sig från Hede till Kungsmässan, tur och retur, så tar det 10 minuter med bil och 11 minuter med cykel. Om man cyklar istället för att ta bilen sparar man 205 kg koldioxid och 3843 kr på ett år om resan görs varje arbetsdag. Om resan istället går mellan Kolla och Resecentrum i Kungsbacka, tur och retur tar bilresan 14 minuter och cykelresan drygt 8 minuter, man sparar 270 kg koldioxid och 5280 kr per. Dessutom gör man av med 17600 kilokalorier per år vilket motsvarar 62 stycken Snickers eller mer än 3,5 kilo lösgodis! I Kungsbacka stad finns det många gång- och cykelvägar. Foto: Adam Folcker