VAL 2010 En human och konkurrenskraftig arbetslinje Inriktningen är antagen av Förbundsstyrelsen våren 2010 I syfte att uppnå hög sysselsättning, hög produktivitet, trygghet i omställning och goda arbetsvillkor och löner i ett jämställt och uthålligt arbetsliv Unionens krav i valrörelsen 2010: En arbetslöshetsförsäkring för trygghet och tillväxt En mänsklig och balanserad sjukförsäkring Förbättrade möjligheter till kunskaps- och kompetensutveckling En mer utbildningsorienterad arbetsmarknadspolitik Ett starkare näringsliv genom ett vassare innovationspolitik
En human och konkurrenskraftig arbetslinje Arbetslinjen måste stärkas. Då ökar möjligheterna för Unionens medlemmar att behålla och få ett nytt jobb, att utvecklas i jobbet och att få högre lön samtidigt som tryggheten vid omställningar förbättras. Mot bakgrund av detta ställer Unionen följande krav inför valet i september: En arbetslöshetsförsäkring för trygghet och tillväxt En mänsklig och balanserad sjukförsäkring Förbättrade möjligheter till kompetensutveckling En mer utbildningsorienterad arbetsmarknadspolitik Starkare näringsliv genom ett vassare innovationsklimat Ekonomisk tillväxt har sedan industrialismens genombrott gjort Sverige till ett rikt och på många sätt välmående land. Denna tillväxt har skapats genom att fler arbetar samtidigt som den arbetande befolkningen successivt har producerat allt större värden under sin arbetstid. Denna ökade produktivitet har i sin tur bidragit till att medarbetarnas reallöner mycket tack vare de fackliga organisationernas styrka har ökat samtidigt som näringslivets konkurrenskraft har stärkts. I förlängningen har detta varit en nödvändig förutsättning för den offentliga välfärdens expansion. Sedan krisen i början av 1990-talet har svensk ekonomi på många sätt utvecklats gynnsamt. Industriavtalets tillkomst och den väl fungerande lönebildningen har bidragit till detta. Globaliseringen och de möjligheter den har medfört för svenska företag är också en viktig förklaring till den snabba välståndsökningen under de senaste 15 åren. Vår frihandelstradition har varit mycket lyckosam. Det svenska partssystemet kärnan i vår samhällsmodell är en allt viktigare konkurrensfördel för svensk ekonomi. Att arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna själva förfogar över systemet skapar långsiktighet och en god balans mellan ibland motstående intressen. Men vissa frågor skär över både partsrelationerna och politiken. En sådan är lagen om anställningsskydd (LAS). Unionen menar att det politiska systemet inte ska genomföra några förändringar på detta område, utan att det är en fråga som parterna själva bör hantera. Men även på ett mer fundamentalt plan förutsätter partsmodellen att det politiska systemet ser till att det omgivande samhället och dess invånare är rustade för den hårda konkurrens som i dag kännetecknar villkoren i arbetslivet. Vår utgångspunkt är att medarbetarna är företagens viktigaste resurs. Därmed ställs krav på utbildningssystemet, arbetsmarknadspolitiken och i allt högre utsträckning på den kontinuerliga kompetensutvecklingen för redan yrkesverksamma. Det handlar också om att anställda ska känna trygghet vid arbetslöshet eller sjukdom. Omställning under trygghet skapar flexibilitet. Till detta kommer att satsningar på och förbättringar av innovationsklimatet skapar ännu bättre förutsättningar för en fortsatt gynnsam produktivitetsutveckling i näringslivet. Genom att satsa på dessa områden kan Sverige fortsätta den på många sätt gynnsamma utvecklingen landet har haft under de senaste 15 åren. På detta sätt undviks motsättningen mellan hög sysselsättning och hög produktivitet. Det finns vissa som menar att den enda vägen för att skapa fler arbetstillfällen är att sänka ingångslöner, öka antalet visstidsanställda, försämra tryggheten och att skapa en ny arbetsmarknad med ett ökat antal lågproduktiva jobb. Unionen vänder sig mot denna bild. För ett rikt och mot omvärlden öppet land som Sverige finns det bara en väg och det är att förbättra konkurrenskraften genom att klättra i förädlingskedjan och därigenom skapa de värden som krävs för att betala rimliga löner och för att tillförsäkra de anställda anständiga arbetsvillkor. De krav som Unionen kommer att driva inför valet 2010 och som presenteras på följande sidor kommer att kräva en del ytterligare resurser, men frågan är: Har vi råd att låta bli? Endast med dessa satsningar blir arbetslinjen mer human och konkurrenskraftig.
En arbetslöshetsförsäkring för trygghet och tillväxt Höj taket i a-kassan Avskaffa den differentierade a-kasseavgiften Begränsa det yrkes- och utbildningsmässiga sökområdet under en första period Förändra beräkningsgrund och arbetsvillkor I Sverige har löntagarna under lång tid betraktat produktivitetsutveckling och strukturomvandling som något positivt, som gör att livskraftiga företag expanderar medan företag med låg produktivitet slås ut. Denna ständigt pågående förnyelseprocess leder till arbetslöshet, men det har accepterats under förutsättning att samhället samtidigt ställt upp med en aktiv arbetsmarknadspolitik och ett fungerande trygghetssystem, till exempel en generös a- kassa. Därför vill Unionen återupprätta a-kassans värde, som en väl fungerande omställningsförsäkring, vilken omfattar de allra flesta, och lyfta fram dess centrala roll i den svenska samhällsmodellen. Den inkomstrelaterade a-kassan har idag ett tak på 18.700 kronor vilket betyder att endast 20 procent av medlemmarna i Unionens arbetslöshetskassa får ut 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. I takt med ökande omställningskrav, i en värld där kravet på flexibilitet blir allt större, är det orimligt att en allt större risk läggs på den enskilde. Taket i a-kassan måste höjas, i ett första steg till 7,5 prisbasbelopp (motsvarar en lön på 26.500 kr/mån år 2010). Det innebär att a-kassan skulle ligga i nivå med sjukförsäkringen. Som ett långsiktigt mål för arbetslöshetsförsäkringen anser Unionen att det är rimligt att 80 procent av de yrkesverksamma garanteras 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet Unionen menar att ett bra trygghetssystem ger individen möjlighet att ställa om och ta sig vidare, till utbildning eller nytt jobb. På detta sätt bidrar generositeten till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Unionen anser att den arbetslöse bör ges rätt att begränsa sitt arbetssökande geografiskt och till det egna yrkes- och utbildningsområdet under en första tidsperiod efter det att den enskilde förlorat sitt arbete. Att genom en mycket låg ersättning tvinga individen till jobb under hennes kvalifikationer gynnar inte samhällsekonomin kompetens går förlorad. Samhället hushållar inte med den kompetens som finns tillgänglig och produktiviteten riskerar att bli lägre än vad den hade kunnat vara. Under 2007 genomfördes också ett antal villkorsförändringar i försäkringen, t ex. förändrade beräkningsgrunder och en höjning av arbetsvillkoret. Dessa förändringar med medfört att det för vissa blivit betydligt svårare att få ersättning eller att ersättningen som erhålles blivit betydligt lägre. Förändringarna har särskilt drabbat dem som har svagare anknytning till arbetsmarknaden, unga som är på väg in på arbetsmarknaden. Kvinnor har drabbats i betydligt högre grad än män. De stora förändringar som har genomförts under senare år motiverar en grundläggande översyn av arbetslöshetsförsäkringen i sin helhet för att återställa denna som en omställningsförsäkring. En annan väsentlig förändring som Unionen vill se är att de differentierade avgifterna i arbetslöshetsavgiften tas bort. Att medlemmar i a-kassor med högre arbetslöshet betalar en högre avgift uppnår inte de effekter som avsetts beträffande lönebildningen och kan inte anses berättigade. Nuvarande avgift bör avskaffas då den exkluderar människor och drabbar den enskilde på ett orimligt sätt.
En human och balanserad sjukförsäkring En sjukförsäkring som skapar trygghet, förutsägbarhet och rättssäkerhet En sjukförsäkring där krav på den enskilde balanseras av stöd från samhälle och arbetsgivare Tillsätt en parlamentarisk socialförsäkringsutredning Överväg en mer fristående sjukförsäkring där rehabilitering får större utrymme Satsa på förebyggande arbetsmiljöarbete Rehabiliteringsgarantin måste bli en garanti Sjukförsäkringen har haft åtskilliga brister och många människor har befunnit sig i sjukskrivning alldeles för länge. Unionen menar att det behövs ett helhetsperspektiv och ett humant perspektiv i vår sjukförsäkring. En långsiktigt hållbar sjukförsäkring kräver en så bred samhällelig samsyn som möjligt. Därför ser Unionen positivt på att den sedan länge utlovade parlamentariska socialförsäkringsutredningen nu aviserats med deltagande av arbetsmarknadens parter. Unionen menar att i detta arbete bör man överväga en inom statsbudgeten mer fristående sjukförsäkring, där överskottet investeras i förebyggande verksamhet och rehabilitering. Utredningen bör också titta på olika system för att ge individen rätt att få del av de rehabiliteringsinsatser som behövs för att komma tillbaka i arbete, till exempel genom en rehabiliteringsförsäkring I syfte att undvika framtida utslagning av individer måste systemet förändras med större fokus på rehabilitering och förebyggande verksamhet. Vi behöver en arbetsmiljö som förebygger utslagning. Unionen önskar mer resurser till forskning kring arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor. Det krävs satsningar både på Arbetsmiljöverket och på det lokala arbetsmiljöarbetet, både fler inspektörer och fler arbetsmiljöombud behövs. Ett steg vore att genom en ökning av statliga medel bättre täcka kostnaderna för regionala skyddsombud och deras utbildning. Företagshälsovården har en viktig roll och därför är det statliga stöd positivt, som från årsskiftet 2009/10 kommer att kunna ges till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet,. Det är också mycket viktigt att den medicinska rehabiliteringen kan svara upp mot de behov som finns. Idag får många vänta länge på medicinsk rehabilitering. Sjukförsäkringen är till för att ge individen trygghet och stöd vid sjukdom. Men idag drivs den som en försöksverksamhet där man finner lösningar längs med vägen och där människor hamnar i kläm. En sådan grupp är de deltidssjukskrivna som har återkommande perioder av nedsatt arbetsförmåga. Idag får många av dem inget stöd av försäkringen utan tvingas av försäkringsreglerna bort från de jobb de trivs på och kan, men inte har den fysiska förmågan att klara på heltid. Regelverket måste förändras så att det blir möjligt att rehabiliteras tillbaka i den takt individen klarar av och stärka individens kvarvarande arbetsförmåga. Självklart ska det ställas krav på den som är försäkrad. Men samtidigt som samhället ställer krav måste det också ge stöd. Kontrollstationer kan vara bra, men att med tvingande tidsgränser pressa sjukskrivna att pröva arbetsförmågan mot den reguljära marknaden utan att ge tillräckligt med stöd, riskerar att motverka sitt syfte och istället öka den permanenta utslagningen. Mer fokus måste ligga på att tillvarata människors arbetsförmåga och att genom individuella bedömningar finna den för individen bäst fungerande vägen tillbaka till arbete.
Förbättrade möjligheter till kompetensutveckling Gör studiestödet mer generöst för vuxna som vill studera på grundskole- eller gymnasienivå Inför ett skattegynnat sparande för kompetensutveckling i företagen, både allmänt och över konjunkturcykeln Initiera en process tillsammans med parterna om att skapa kompetenskonton/kompetensförsäkring. Under många år har det funnits en enighet kring kunskapens betydelse och att det är nödvändigt att arbetskraften är välutbildad. Trots denna gemensamma syn har lite hänt. Alla aktörer har nöjt sig med att betona vikten av utbildning. Några system eller modeller för att ytterligare utveckla kompetensen bland befolkningen har inte utvecklats. Vi tycker att det är dags att göra det nu, ord måste övergå i handling. För att bygga ett kunskapssamhälle bör riksdagen ta ett helhetsgrepp på kompetensen i arbetslivet. Det är inte tillräckligt att se över ett politikområde i taget. För att kunna skapa ett effektivt system för kompetensutveckling är det nödvändigt att både utbildningssystemet och arbetsmarknadspolitiken utformas på ett sådant sätt att kompetensutveckling främjas. centralt att utbildningar även anpassas till dem som är yrkesverksamma på heltid. Idag går också många arbetslösa sysslolösa. Det är slöseri med resurser. Det är betydligt bättre att ge de arbetslösa möjlighet att studera och därmed förbättra deras möjligheter att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Företagen kan bli bättre på att utbilda sin personal. För att öka personalutbildningen kan man ge företagen skattetekniska morötter. Riksdagen borde överväga att införa ökade möjligheter för företagen att fondera medel under högkonjunkturer till investeringar i kompetensutveckling i lågkonjunktur. Genom skattetekniska styrmedel kan staten uppmuntra företag att spara i goda tider för att under sämre tider använda de sparade medlen till utbildning av sin personal. En process behöver inledas som syftar till att skapa en lösning för att på mest effektiva sätt stimulera kompetensutvecklingen i arbetslivet. Vi har presenterat några förslag till hur kompetensutveckling kan stimuleras. Naturligtvis finns andra relevanta förslag som kan ha liknande effekt - det viktiga är att fokus nu hamnar på att kunskapssamhället faktiskt börjar byggas. Vi är alla olika. En del av oss vill studera på gymnasium i vår ungdom, andra saknar motivation till det då och väljer att prioritera annat. För den som senare i livet vill studera på grund- eller gymnasieskolenivå ska det finnas bättre möjligheter än idag. Detta kan man åstadkomma genom att öka studiestödet för vuxna som vill studera på grundskole- och gymnasienivå och att skapa fler utbildningsplatser och fler utbildningar. Det är
En mer utbildningsorienterad arbetsmarknadspolitik Satsa på kvalificerad arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning. Utbildningen måste också i högre grad erbjudas på eftergymnasial nivå. Förbättra villkoren för ungdomar i jobbgarantin. Inför en utbildningsgaranti för alla upp till 25 år som inte fullbordat en gymnasieutbildning. Även om Sverige finns i en allt starkare ekonomisk återhämtningsfas kommer det att dröja innan arbetslösheten minskar. Arbetsmarknadspolitiken ska vara tillväxtorienterad och ta sikte på att underlätta omställning genom att erbjuda en rimlig kompensation för inkomstbortfall via arbetslöshetsförsäkringen och stöd till utbildning. Arbetsmarknadspolitiken har fått en mer aktiveringspolitisk inriktning. Detta sker genom hårdare krav på motprestationer i utbyte mot ersättning och olika garantiinsatser för dem som varit öppet arbetslösa en viss tid, med särskilt betoning på arbetsförmedling och coachning. Utvecklingen av garantiinsatser av det här slaget, i kombination med de tidsgränser som gäller i arbetslöshets- och sjukförsäkringen, innebär att deltagarvolymerna ökar snabbt när den öppna arbetslösheten stiger. Problemet är att stora satsningar på coachning och intensifierad vägledning inte får önskade effekter när arbetskraftsefterfrågan är svag. Vad som istället behövs är långsiktiga insatser som rustar individerna inför den uppgång i efterfrågan som kommer: insatser för utbildning, färdighetsträning och kvalificerad praktik. Idag har varken kommunerna eller Arbetsförmedlingen någon skyldighet att tillgodose utbildningsbehoven hos den stora och växande gruppen lågutbildade bland våra unga. Detta skapar tveklöst en av de största utmaningarna framöver. Arbetsförmedlingens programinsatser De två garantiinsatserna jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobbgarantin dominerar idag de arbetsmarknadspolitiska programmen. Det finns en uppenbar risk att garantiinsatserna tränger undan mer kvalificerade program som arbetsmarknadsutbildning och praktik. Arbetsmarknadsutbildning underlättar strukturomvandling, bidrar till ökad rörlighet och högre produktivitet. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning ligger i dag på samma låga nivåer som på 1950-talet. Unionen menar att antalet deltagare i utbildning måste öka eftersom effekterna för dem som genomgått en utbildning är mycket gynnsamma. Arbetsmarknadsutbildning ska också erbjudas på eftergymnasial nivå. Kurser inom yrkeshögskolan bör till exempel kunna upphandlas och erbjudas som arbetsmarknadsutbildning. Unionen menar dessutom att det bör skapas betydligt fler kvalificerade praktikplatser. Detta är särskilt välmotiverat när efterfrågan på arbetskraft är så pass svag som den är nu. Ungdomsinsatserna inom arbetsmarknadspolitiken domineras idag helt av jobbgarantin. Inom ramen för jobbgarantin borde det vara möjligt att studera, till exempel att läsa in en gymnasiekompetens. Folkhögskolorna skulle med fördel kunna spela en väsentlig roll, inte minst när det gäller utbildning för den grupp unga som inte har fullföljt en utbildning på gymnasial nivå. Unionen förordar en utbildningsgaranti för alla under 25 år som inte fullbordat en gymnasieutbildning.
Ett starkare näringsliv genom en bättre innovationspolitik En nationell innovationsstrategi måste tas fram. Upphandling av innovationer måste vara en viktig del av denna strategi Öka satsningarna på såväl nyfikenhetsbaserad som behovsmotiverad forskning. Prioritera teknisk och naturvetenskaplig forskning, med särskild inriktning mot de stora utmaningarna energi, klimat och hälsa Tillför mer resurser till organisations- och arbetslivsforskningen Forsknings- och innovationsstöd riktat mot utveckling av tjänster samt nya affärer och marknader ska prioriteras högre. Under efterkrigstiden har Sverige framstått som en kvalificerad och innovativ industrination med ett stort utbyte med omvärlden. Sverige har också varit en av världens främsta välfärdsnationer, med god tillgång till utbildning, vård och omsorg för alla medborgare. Sverige är fortfarande en utvecklad, innovativ och produktiv välfärdsstat och det kan vi fortsätta att vara om vi gemensamt anstränger oss. Men i dag skärps den globala konkurrensen och det kommer att krävas alltmer av oss för att behålla och utveckla vårt konkurrenskraftiga näringsliv. Det handlar om att skapa och locka till sig rätt resurser för att kunna producera innovativa och konkurrenskraftiga varor och tjänster. Politiken kan stödja eller försvåra en sådan utveckling. En nationell innovationsstrategi måste utgå från att Sverige är både ett industriland och ett tjänsteproducerade land. Industrin kommer även i framtiden att vara en central del av svenskt näringsliv. Industrins samspel med en ofta kunskapsintensiv tjänsteproduktion har ökat och tjänsteutvecklingen blir allt viktigare för industrins konkurrenskraft. Många kunskapsbaserade tjänster bygger på användande av avancerade tillämpningar av ny teknik och industrin har ett behov av att öka kunskaps- och tjänsteinnehållet i sina produkter. Slutsatsen är att det är lika farligt att tro att vi håller på att lämna industrisamhället som det är att negligera den ökande tjänsteproduktionen och de krav den ställer. En innovationspolitik måste utgå från att vi kan öka innovationskraften i hela samhället. Innovationer är inte bara high tech och det är inte bara inom universiteten som det finns kreativa människor. Detta är särskilt viktigt att inse om man vill skapa ett bättre klimat för tjänsteinnovationer. Unionen menar att samhällets intresse för tjänsteinnovationer är eftersatt. Det är därför särskilt angeläget att satsa på detta område, bland annat genom stora nationella forskningsprogram, forskningssamordning för resultatspridning och inrättande av ett handels- och tjänsteforskningsinstitut. Offentliga upphandlingar står för mellan 15 och 20 procent av bruttonationalprodukten i de flesta EU-länder. Samhället kan därför aktivt stödja nya innovationer genom att styra delar av dessa resurser till innovationsupphandling av såväl varor som tjänster. Av särskild betydelse är det att upphandla innovationer rörande hälsa, energi och klimat. Unionen menar att exempelvis universitetssjukhusen borde vara aktiva som upphandlare av innovationer inom medicinsk teknik. Innovationsupphandlingar kan också inriktas mot exempelvis miljövänliga drivmedel, kollektiva transportsystem eller service och trygghet för äldre medborgare i glesbygd.
Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20 86 00 Skaraborg 0500-45 84 70 Småland 0771-31 31 00 Jönköping, Kalmar, Oskarshamn, Växjö Stockholm 08-504 161 00 Sydost 0454-30 34 00 Sydväst 040-670 22 00 Malmö, Helsingborg Uppland 018-18 39 00 Värmland 054-13 70 00 Väst 0520-49 41 60 Västerbotten Skellefteå 0910-43 88 40 Umeå 090-71 76 40 Öst Linköping 013-24 75 00 Norrköping 011-19 43 00 Östra Sörmland /Gotland Södertälje 08-504 164 00 Visby 0498-28 87 80 Arbetslöshetskassa 0770-77 77 88 Medlemsförsäkring AB 0771-27 28 00 facklig rådgivning 0770-870 870 Medlemsregister 0771-743 743 Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se Trycksaksnr: 1259:1 Tryck: Print on Demand Unionen Juni 2010