Verksamhets- och budgetplan 2016

Relevanta dokument
Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhets- och budgetplan 2014

Verksamhetsplan och budget 2013

Delårsbokslut 30/6 2013

Verksamhetsplan och budget 2018

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

VERKSAMHETSPLAN BUDGET

Delårsbokslut 30/6 2014

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhets- och budgetplan 2017 Samordningsförbundet Östra Östergötland

Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad

Verksamhetsplan och budget 2018

Verksamhets och budgetplan 2015 Samordningsförbundet Östra Östergötland

VERKSAMHETSPLAN BUDGET

VERKSAMHETSPLAN OCH INRIKTNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUND GÄVLEBORG

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge

Verksamhetsplan Budget 2013 Plan Samordningsförbundet Lycksele, LYSA

Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan Nedansiljans samordningsförbund Beslutad av styrelsen

Verksamhetsplan 2015

Verksamhets- och budgetplan 2013

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2014 samt inriktning av 2015 års verksamhet

VERKSAMHETSPLAN (dnr 2011:29 / 1) 1. Inledning

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget

Verksamhetsplan Budget 2007

Våga se framåt, där har du framtiden!

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 2017

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Verksamhets- och budgetplan Samordningsförbundet Östra Östergötland

Verksamhetsplan och budget

VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017

Förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Östergötland

Tjänsteutlåtande Budget Dnr 0021/12 Reviderad. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Budget 2013 med plan för år

Ansökan om bidrag för 2016

Samordningsförbundet Umeå

VERKSAMHETSPLAN OCH INRIKTNING ÅR 2018 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUND GÄVLEBORG

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Delårsrapport per den 31 augusti 2013

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Verksamhets- och budgetplan 2016 Samordningsförbundet Östra Östergötland

OM LUNDS SAMORDNINGSFÖRBUND

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå

Verksamhetsplan och budget 2013

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhet/insatser

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Delårsrapport. för Finnvedens samordningsförbund första halvåret 2018

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhets- och budgetplan 2014

Verksamhetsplan och budget 2011

VERKSAMHETSPLAN 2017 med budget

Verksamhetsplan och budget 2012

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund)

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2018:03 / 7) Vår gemensamma vision:

Verksamhetsplan Budget 2012 Plan Samordningsförbundet Lycksele, LYSA

Verksamhets- och budgetplan 2019

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Verksamhetsplan Budget 2018

Svar på motion Samordningsförbundet Dnr: 9015/55

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Verksamhetsplan 2018

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Granskning av Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

VERKSAMHETSPLAN BUDGET

Granskning av Samordningsförbundet i Ånge Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Verksamhetsplan Budget 2010

Verksamhetsplan 2016

Om samordningsförbundet. Uppdraget

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Bispmotalagatan 9C, 1tr. ner Motala Torsdagen den 26 november kl Agneta Niklasson Per Engdahl

VERKSAMHETSPLAN FÖR KLARÄLVDALENS SAMORDNINGSFÖRBUND. Våra gemensamma insatser syftar till utveckling och arbete

Verksamhets- och budgetplan 2019 Samordningsförbundet Östra Östergötland

Budget Karin Martinsson Styrelsemöte

Samordningsförbundet Göteborg Nordost Revisionsredogörelse 2010

Verksamhetsplan Övergripande planering

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2018 samt inriktning av 2019 års verksamhet

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision:

Budget 2013 med inriktning till 2015

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamhet under Uppföljning och utvärdering 5.

Handling 2017 nr 92. Revisionsberättelse över granskning av verksamheten för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen för år 2016

Verksamhetsplan och budget. Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg

Verksamhetsplan och budget

Samordningsförbundet i Kalmar län.

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2017:03 / 5) Vår gemensamma vision:

Samordningsförbundet Uppsala län

Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

LOGGA. Dnr. Årsredovisning 20XX. Beslutad av styrelsen 20xx-xx-xx. Sida 1. Signering av justerare på varje sida

Transkript:

Verksamhets- och budgetplan 2016

2 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundets uppgifter och verksamhet... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Samordningsförbundets uppgift och beslutanderätt... 4 4. Samordningsförbundets vision och uppdrag... 4 5. Samordningsförbundets organisation... 5 6. Samordningsförbundets arbetsområden/perspektiv... 7 7. Målgrupper för insatser... 7 8. Verksamhet 2016... 8 8.1 Samordningsförbundets strategiska och ekonomiska mål... 9 Strategiska mål... 9 Finansiella mål... 9 9 Verksamhetsmål och planerad verksamhet 2016... 10 Medborgarcentrum... 10 Utvecklingspott... 11 Samverkansteamet (Samteamet)... 11 Utbildningar, informationsspridning och seminarier... 13 9. Budget... 14 Bilaga 1, Årscykel för styrprocessen

3 1. Samordningsförbundets uppgifter och verksamhet Finspångs Samordningsförbund bildades 1 januari 2007. Verksamheten utgår från lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Lag (2003:1210). Förbundet är en fristående juridisk person som är bildat av Finspångs kommun, Landstinget i Östergötland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Förbundets uppgift är att bedriva finansiell och politisk samordning inom rehabiliteringsområdet mellan de fyra ingående parterna. Samordningen ska ligga inom de ingående parternas samlade ansvarsområde och syfta till att förbättra den enskildes funktion - eller arbetsförmåga. Samordningen fråntar inte någon av parterna den egna myndighetens ordinarie uppdrag. Målgruppen för den finansiella samordningen är personer i förvärvsaktiv ålder som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Syftet med den finansiella samordningen är att underlätta en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas till insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Utöver de direkta insatserna på individ- och gruppnivå medger även lagstiftningen möjlighet till förebyggande insatser på individ- och gruppnivå. 2. Övergripande mål och syfte Samordningsförbundets övergripande mål är att bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet så att de aktuella samhällsresurserna används på ett bättre sätt och till större nytta för invånarna i Finspångs kommun. Syftet med den finansiella samordningen är att: enskilda genom insatserna skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete, skapa effektivare arbetsprocesser, underlätta en effektiv användning av samhällets resurser. Centrala begrepp för Samordningsförbundets arbete är rehabilitering och samordning. Rehabilitering är här ett samlingsbegrepp för åtgärder av medicinsk, social, psykologisk och arbetsinriktad karaktär.

4 3. Samordningsförbundets uppgift och beslutanderätt Förbundet har enligt lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (lag 2003:1210) till uppgift att: besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, stödja samverkan mellan samverkansparterna, finansiera insatser för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser vilka syftar till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och som ligger inom de samordnade myndigheternas samlade ansvarsområde, besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning ska användas, svara för en löpande uppföljning och utvärdering av Samordningsförbundets verksamhet, samt upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. 4. Samordningsförbundets vision och uppdrag Mål Vårt mål är att människor ska se och ta tillvara sina möjligheter för att nå egen försörjning. Detta når vi tillsammans med våra myndigheter genom samverkan i utveckling och lärande, konkreta samarbetsformer, samt genom att se den enskildes resurser, förmågor och behov. Uppdrag För att ge människor möjlighet till egen försörjning söker vi aktivt samhandling och utvecklar konkreta samarbetsformer genom att stödja nytänkande och lärande. Vi initierar samverkansarenor och följer upp och sprider våra resultat lokalt och nationellt.

5 5. Samordningsförbundets organisation Samordningsförbundet leds av en styrelse bestående av fyra ordinarie ledamöter och fyra ersättare från huvudmännen (Arbetsförmedlingen har under de senaste tre åren inte utsett någon ersättare). Till sin hjälp har Samordningsförbundet ett kansli bestående av en tjänsteman (förbundschef) vilken leder arbetet inom förbundet, enligt styrelsens anvisningar. För att hantera förbundets ekonomi finns avtal om köp av tjänst från Norrköpings kommun. Finspångs kommun tillhandahåller administrativt stöd. Som stöd för processerna fungerar förbundschefen även som processledare. På chefsnivå finns en styrgrupp som svarar för den operativa styrningen av de verksamheter som bedrivs med finansiering av Samordningsförbundet. Styrgruppen driver också gemensamma frågor av samverkanskaraktär och verkar för förankringsarbetet i sina egna organisationer. Samverkan mellan myndigheter genom Samordningsförbundet återfinns således på flera olika nivåer från den politiska arenan ner till de tjänstemän som kommer i direkt kontakt med Finspångs invånare, se bild på nästa sida.

6 Styrelse Styrgrupp Samteam/Medborgarcentrum m.m. Arbetssätt Samordningsförbundet har de senaste åren genomgått en förändring från projektfinansiär till en aktiv medspelare där gemensamma verksamheter arbetas fram och förankras gemensamt i den infrastruktur för kommunikation som Samordningsförbundet upprätthåller i form av styrgrupp, styrelse, verksamheter och arbetsgrupper av olika slag. Syftet har varit att komma ifrån ett ansökningsförfarande till ett gemensamt arbetssätt där förslag till nya insatser tas fram i samverkan, detta för att bättre förankra verksamheter och för att redan i planeringsstadiet bygga in en reell samverkan. Samordningsförbundet driver sedan något år tillbaka genom myndigheterna ett Samverkansteam (Samteamet). Samteamet är en långsiktigt finansierad verksamhet som fungerar som arena för samverkan på handläggarnivå.

7 6. Samordningsförbundets arbetsområden/perspektiv Finspångs Samordningsförbund utgår från fyra perspektiv när det gäller planering och utvärdering av den verksamhet som förbundet stöder: Medborgarperspektivet handlar om medborgarens upplevda nytta av de insatser som görs. Dessutom finns i ett medborgarperspektiv också ett tydligt inslag av eget ansvar hos den enskilde. Detta perspektiv sätter kvalitetsfrågorna i fokus; hur väl lyckas vi bidra? Samhällsperspektivet står för den nytta och de resultat och effekter välfärdsintäkter som är målet för de insatser som görs. Här ingår också hur resurser fördelas för att åstadkomma önskad nytta, effekter och resultat. Processperspektivet handlar om hur saker ska göras; med vilken kompetens, på vilket sätt, arbetsformer och arbetsprocesser och om hur resurser används i det dagliga arbetet. Det som görs i processperspektivet måste vara sådant som stödjer möjligheten till måluppfyllelse utifrån medborgarperspektivet och samhällsperspektivet. Lärandeperspektivet handlar om vad som krävs för att lära nytt, lära av, tränas och arbetas med hos de resurspersoner och myndighetsmedarbetare som ska genomföra arbetet utifrån processperspektivet. Det kan handla om nytt kunskapsbehov hos individer eller grupper, nya teambyggen, nya arbetssätt, nya logistiska upplägg eller nya mötesformer inom och över myndighetsgränserna. 7. Målgrupper för insatser Sedan några år tillbaka jobbar Finspångs Samordningsförbund utifrån ett behovsnivåperspektiv i stället för som tidigare utifrån ett målgruppsperspektiv när insatser ska planeras och organiseras. Insatser som organiseras utifrån ett behovsnivåperspektiv utgår i större utsträckning från enskilda individers behov av stöd än målgruppsperspektivet som mer utgår från orsaken till behovet, t ex utländsk härkomst, långtidssjukskriven, försörjningsstödstagare o s v. I stället för att starta projekt för olika målgrupper organiseras insatser utifrån olika behovsnivåer. Nivåerna beskrivs utifrån hur långt man står från möjligheten till förvärvsarbete. Inom de olika insatserna kan då finnas personer ur olika målgrupper. Bakgrunden till detta är tankar om att människor oavsett ålder, härkomst eller tidigare erfarenheter till stora delar har behov av samma typ av stöd för att rustas för arbete eller studier. De målgrupper som Samordningsförbundet arbetar med står idag långt ifrån arbetsmarknaden men har i och med det en stor potential. Samordningförbundets uppdrag är att i så stor mån det är möjligt realisera denna potential vilket inte bara innebär många fördelar för den enskilde utan också en stor samhällsekonomisk vinst.

8 8. Verksamhet 2016 De ekonomiska förutsättningarna för Finspångs Samordningsförbund är reglerade i lag Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (2003:1210). Enligt lagstiftningen får Försäkringskassan disponera medel till finansiell samordning (bestäms av regeringen). Denna del omfattar 50 % av Samordningsförbundets medel och utgör statens andel som ska finansiera Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens deltagande. Kommunen och Regionen ska vardera bidra med en fjärdedel. För 2016 har Finspångs Samordningsförbund tilldelats 1 105 321 tkr från staten. I år genomfördes inget äskande då en ny fördelningsmodell införts. Med kommunens och Regionens del blir då intäkterna 2 210 642 tkr. Finspång Samordningsförbund har under ett antal år fått minskade statliga medel. Lyckligtvis har förbundet sedan starten dragits med ett eget kapital vilket åren 2014 och 2015 lagts in i budgeten för att kompensera de minskade statliga medlen. Styrelsen har tidigare tagit beslut om ett finansiellt mål som säger att det egna kapitalet ska uppgå till 500 tkr vilket var i enlighet med Nationella rådets rekommendation (maximalt 515 tkr). Finspångs Samordningsförbund kommer vid 2015 års utgång, enligt prognos, att förfoga över ett eget kapital på ca 500 tkr. Eftersom rekommendationen gällande eget kapital följer tilldelningen behöver det egna kapitalet minska ytterligare något och därför läggs 58 tkr till budgeten 2016 för att egna kapitalet vid 2016 års utgång ska uppgå till 442 tkr. Budgeten i korthet Intäkter Staten 1 105 321 Finspångs kommun 552 000 Region Östergötland 552 000 Eget kapital 58 000 Summa intäkter 2 268 642 Kostnader Stöd och stimulans 510 000 Insatser och utveckling 1 237 642 Kansli/administration 463 000 Summa kostnader 2 268 642 Återstående eget kapital 161231 442 000

9 8.1 Samordningsförbundets strategiska och ekonomiska mål Strategiska mål Den långsiktiga strategin för Finspångs Samordningsförbund handlar om att bygga upp och finansiera verksamheter som utifrån ett medborgarperspektiv kompletterar de ingående parternas ordinarie ansvarsområden, samt framförallt stimulerar till samverkan och metodutveckling inom de ordinarie verksamheterna. En strategi för detta är att i samverkan organisera insatser som finns inom de fyra myndigheternas ansvarsområden utifrån enskildas behov i stället för utifrån vilken myndighet de finns hos eller orsaken till behoven. På detta sätt kan man genom samverkan optimera de insatser som finns och tydliggöra vilka former av insatser som saknas. Man förhindrar också, genom det helhetsperspektiv som skapas, att liknande verksamheter byggs upp parallellt inom systemen. Finspångs Samordningsförbund vill så långt som möjligt bygga samverkansinsatser på de befintliga resurser som finns inom myndigheterna. Framförallt för en långsiktig hållbarhet och metodutveckling och inte minst ur ett lärandeperspektiv. Medborgarcentrum är ett exempel på det. Där skapas möjlighet för ordinarie personal att göra sina ordinarie uppgifter men med andra metoder än tidigare. Samverkansmetoderna blir därmed en del av det ordinarie arbetet. 2014 tog Samordningsförbundets styrelse beslut om att tjänsterna som koordinatorer i Samteamet skall vara långsiktigt finansierade av förbundet. Detta möjliggör en samverkansarena med personal som kan bygga vidare på den kunskap om samverkan som byggs upp och som har möjlighet att integreras i ordinarie myndigheter. Finansiella mål Finspångs Samordningsförbund egna kapital ska minst vara 442 tkr. Finspångs Samordningsförbunds syfte är att utifrån lag om finansiell samordning fördela ut den medlemsinsats som årligen inkommer till förbundet till verksamheter/insatser i enligt med förbundets uppdrag. Om medlemsinsatsen ett år skulle sjunka eller om verksamhets-/projektkostnader kraftigt skulle öka gentemot förväntad kostnad, ska förbundets egna kapital trygga berörda parters ekonomiska insats. Nationella rådet har tagit fram en rekommendation för nivå på eget kapital, så att detta inte påverkar tilldelning. För 2016 är det 442 tkr (baserat på 2016 års tilldelning vilken sänktes pga. prognos på eget kapital). Finspångs Samordningsförbund ska ha en budget i balans. Med budget i balans menas att inkomster och utgifter ska uppgå till lika stora enheter. Överskott kan förekomma så länge det egna kapitalet inte byggs på till en nivå som överstiger rekommendationen från Nationella rådet.

10 9 Verksamhetsmål och planerad verksamhet 2016 De övergripande målen för verksamheter finansierade av Samordningsförbundet är att de ska: bygga på ett tydligt medborgarperspektiv, bygga på principen om alla människors lika värde, utformas så att den enskildes resurser och möjligheter tas tillvara, bidra till att de Finspångsbor, som är föremål för samverkan, ska erbjudas individuellt anpassade insatser i syfte att öka sina möjligheter till förvärvsarbete eller studier, bidra till strukturförändringar och samordning av befintliga resurser i ordinarie verksamheter i större utsträckning än fristående projekt. Planerade insatser 2016: Medborgarcentrum Hösten 2008 startade verksamheten på Medborgarcentrum. Medborgarcentrum är en lokal där våra fyra ägarmyndigheter ska ha möjlighet att i olika samverkansformer underlätta för klienter i deras rehabiliteringsarbete mot egenförsörjning. Där finns både enmyndighetsärenden och samverkansärenden. I lokalen bedrivs verksamhet främst av arbetsförmedlingen. Försäkringskassan finns närvarande enbart för bokade möten. Studie och yrkesvägledare från kommunen finns på plats regelbundet och de två samordningsförbundsfinansierade Koordinatorerna har sina arbetsplatser här. Medborgarcentrum har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att genom närhet och samverkan snabba på beslutsvägar och skapa samsyn. Medborgarcentrums syfte är att stimulera och integrera samverkan i det ordinarie arbetet. Det övergripande målet ska vara att skapa effektivare arbetsprocesser och minska beroendet av samhällets resurser samt att genom ett en dörr in perspektiv förenkla myndighetskontakterna för den enskilde. Ett exempel på detta är Samverkansteamet som beskrivs nedan, där de fyra ägarmyndigheterna samarbetar i arbetet med personer med en hög behovsnivå, dvs. de individer som står långt från arbetsmarknaden. Samordningsförbundet strävar efter att ytterligare utveckla formerna för samverkan och samarbete så att Medborgarcentrum blir den naturliga plats dit invånarna i Finspångs kommun vänder sig när behov av stöd, hjälp och råd uppstår. 2016 har Samordningsförbundet inga medel att finansiera Medborgarcentrum men fortsätter ändå genom styrelse, styrgrupp och kansli stötta utvecklingsarbetet.

11 Utvecklingspott Utvecklingspotten är medel som kan sökas av våra fyra myndigheter. Syftet med insatsen är att genom finansiell stöttning till enskilda i våra målgrupper undanröja ett hinder för att komma närmare egenförsörjning. Utvecklingspotten kan bekosta sådant som de ordinarie myndigheterna inte kan tillhandahålla. Insatsen ska innebära ett steg närmare arbetsmarknad eller studier. Insatser från Samordningsförbundet för 2016: 10 tkr. Samverkansteamet (Samteamet) Verksamheten innefattar ett team med handläggare från de fyra ägarmyndigheterna och två koordinatorer. Koordinatorernas uppdrag är att i samarbete med Samteamet och ordinarie verksamheter och personal se till att rätt individuellt stöd och hjälp kommer målgruppen till del och att samordna insatser från de olika myndigheternas verksamhetsområden. Syftet med insatsen är att öka arbetsförmågan hos de individer som berörs och att utveckla samverkan mellan myndigheterna. För styrelsen finns målsättningen att med denna verksamhet skapa en organisation för samverkan kring förbundets målgrupp som kan vara långsiktig och stabil och som kan integreras i ordinarie system. Målsättningen är att bygga ett forum mellan myndigheterna som genom stöd från Samordningsförbundet kan bli stabilt och långsiktigt och därmed integrerat i ordinarie system, se bild nedan.. Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Samteamet Finspångs kommun Region Östergötland

12 Samteamet har under 2015 minskats från fyra koordinatorer till två som ett resultat av de minskade statliga medlen. Att ytterligare minska antalet koordinatorer skulle innebära en stor kvalitetssänkning. Att ha koordinatorer som har detta som ett deltidsuppdrag ifrågasätts starkt av styrgruppen, detta är ett uppdrag som lätt skulle få stryka på foten i konkurrens med myndigheternas ordinarie uppdrag. Det innebär också ett annat förhållningssätt där helhetsperspektivet får vara rådande till skillnad från ett myndighetsperspektiv. Styrelsen tog i augusti 2015 beslut om en ny inriktning av Samteamet. Den nya inriktningen innebär att Samteamet får utökat uppdrag när det gäller utveckling av samverkan. T.ex. gäller det nätverk, informationsspridning och metodutveckling. Bilden nedan illustrerar de olika organens ansvarsområde. Den innersta ringen visar Samordning, det är där vi fördelar resurser genom Samordningsförbundet genom beslut i vår styrelse. Den mellersta ringen är Samverkan där vi nätverkar och skapar förutsättningar för samarbete, här är styrgruppen en viktig instans, här genomför vi gemensamma utbildningar, träffas kring olika frågor i forum som passar et.c., detta är en organisatorisk nivå. Den yttre ringen är Samarbete, där träffar personal medborgare, de fångar behov och anpassar insatser efter individens behov.

13 Målgrupp Samteamets målgrupp är individer i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering, med behov av samordnad rehabilitering. Individerna har behov av insatser från minst två myndigheter. Samteamet kan användas för att samla in information kring individer och hitta samarbetspartners. De individer som behöver kan få en koordinator som extra stöd i samverkan. Individerna som får en koordinator ska kunna klara arbetslivsinriktad rehabilitering med stöd och de ska själva önska stöd i rehabiliteringsprocessen. Mål De övergripande målen är: att individerna som anvisas till teamet ska få en ökad arbetsförmåga. att större delen av de anvisade efter insatsen kan stå till arbetsmarknadens förfogande och vara inskrivna på Arbetsförmedlingen, arbeta eller studera. att samverkan mellan myndigheterna utvecklas. Uppföljning Utvärdering sker i Försäkringskassans system SUS enligt de regler och möjligheter som gäller för verksamheten. Styrgruppen kommer under 2016 att genomföra två uppföljningar tillsammans med Samteamet för att uppmärksamma goda exempel, processen, systemfel och utvecklingsbehov. Insatser från Samordningsförbundet för 2016: Koordinatorer: ca 1 255 tkr, inkl. övriga kostnader så som lokalhyra, tjänstebil, m.m. Utbildningar, informationsspridning och seminarier Samordningsförbundet har sedan några år arbetat med informationsspridning i form av frukostmöten. Detta är en väl fungerande mötesform för att föra ut information i myndigheterna och för att skapa och upprätthålla relationer och nätverk över myndighetsgränser. Utöver det planerar styrgruppen insatser där externa föreläsare kan komma att ingå. Insatser från Samordningsförbundet för 2015: 30 tkr

14 9. Budget Nedan presenteras en budget för 2016-2018. Budget för 2017-2018 är på en minsta möjlig-nivå dvs. baserade på de medel som förbundet måste ha för att kunna fortsätta driva Samteamet med bibehållen kvalitet. Styrelsen har förhoppningar om ökade medel som skulle möjliggöra andra utvecklingsinsatser. Sammanfattning 2016 2017 2018 Intäkter 2 268 642 2 500 000 2 600 000 Kostnader 2 268 642 2 500 000 2 600 000 Resultat 0 0 0 Intäkter Fin. ram Finspångs Kommun 552 660 625 000 650 000 Fin. ram Region Östergötland 552 660 625 000 650 000 Fin. ram Statens del 1 105 321 1 250 000 1 300 000 Eget kapital 58 000 0 0 Totala intäkter 2 268 642 2 500 000 2 600 000 Stöd och stimulans Processtöd 510 000 530 000 540 000 Totala kostnader 510 000 530 000 540 000 Insatser & utveckling Utvecklingspott 10 000 10 000 10 000 Samteamet Koordinatorer 1 132 642 1 322 000 1 395 000 Samteamet Övrigt t.ex. lokal, bil m.m. 123 000 130 000 135 000 Utbildning, seminarier, konferenser * 30 000 35 000 35 000 Totala kostnader 1 295 642 1 497 000 1 575 000 Styrelse/kansli/administration Styrelse 100 000 100 000 100 000 Personalkostnader 210 000 220 000 230 000 Lokalhyra, lokalvård, larm 40 000 40 000 40 000 Telefoni, datorer, IT, kontorsmaterial 50 000 50 000 50 000 Lönehantering, Pacta, försäkringar 20 000 20 000 20 000 Information, NNS m.m. 20 000 20 000 20 000 Revision 20 000 20 000 20 000 Finansiella kostnader 3 000 3 000 3 000 Totala kostnader 463 000 473 000 485 000 * Posten innehåller även informationsspridning och representation och omfattar både styrelse, kansli, verksamheter och personal i myndigheterna.

15 Bilaga 1 Beslut verksamhetsplan och budget Dec Jan Förslag verksamhetsplan och budget Nov Feb Bokslut/verksamhetsberättelse Planeringsdag Dialog med ägare Okt Årscykel för styrprocessen Mar Kvartalsuppföljning Omvärldsanalys Planeringsdag Kvartalsuppföljning Sep April Dialog med ägare Aug Maj Juli Juni Delårsrapport och bokslut