TRÄNINGSUPPLÄGG OCH INFORMATION

Relevanta dokument
Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Inget svar

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

GITTER.SE. Övning Störning i elektroniska kommunikationer. Tryggt och säkert Tryggt och säkert 1

GITTER.SE. Övning Snöstorm. Tryggt och säkert Tryggt och säkert 1

Utveckling av Norr- och Västerbottens kommuners förmåga att kommunicera geodata för samverkan vid kriser

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION

DELPROJEKTET LÄGESBILD OCH INFORMATIONSDELNING

Valideringsarbetet i Palt Nord (Västerbotten och Norrbotten) har under detta skede bestått av:

Bilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ

Utveckling av Norr- och Västerbottens kommuners förmåga att kommunicera geodata för samverkan vid kriser en del av den digitala agendan

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Att delta i en lokal ISF

Glada hälsningar Anneli, Anders, Anna

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

MSB 2:4 projektet. Tryggt & Säkert

Företagsklimatet i Lycksele kommun 2018

Om oss. * Projektet påbörjades hösten *!7 jan Föreningen bildades formellt. * 1 febr Föreningen startklar

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

Presentation av arbetet i grupp AC 2 Dorotea, Vilhelmina, Åsele, Storuman, Lycksele. Valt krisscenarie: Dammbrott

MSB 2:4 projektet. Tryggt & Säkert

Information och kriskommunikation

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

GITTER.SE. Övning Storm. Tryggt och säkert Tryggt och säkert 1

Enkätundersökningens genomförande

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Ordförandekonferens oktober 2013

MSB 2:4 projektet. Tryggt & Säkert

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten

Specialiserad palliativ vård på hemorten

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Mö te med Samördningsgruppen april i Lulea

Svensk författningssamling

samverkan och ledning Lägesbilder Att skapa och analysera lägesbilder vid samhällsstörningar Jonas Landgren Erik Borglund

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Samordnad kommunikation

Om svenskars inställning till rovdjur- och rovdjurspolitik

Kontaktuppgifter till avdelningar och klubbar Uppdaterad 10 november 2015

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Kontaktuppgifter till avdelningar och klubbar Uppdaterad 16 juni 2014

Plan för kriskommunikation

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under

Processen för att ta fram syfte och mål vid regionala samverkansövningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

GITTER.SE. Slutrapport Tryggt och säkert. Tryggt och säkert

ÅTERVINNING DET ENKLA SÄTTET

Företagsklimatet i Umeå kommun 2017

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

a) Identifiera gemensamt behovet av geografisk grundinformation som behövs för att analysera händelsen och kunna fatta beslut om åtgärder

Antal och andelar. Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn 2019

Förutsättningar på bostadsmarknaden

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Bilaga Från standard till komponent

Företagsamheten 2017 Västerbottens län

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Gemensamma grunder: hur fattar du bättre beslut? Presentation: Mötesplats SO,14 maj, 2019.

Handlingsplan. Kortsiktig och långsiktig

Uppgift 1. Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Handlingsplan för Samhällsstörning

SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF. Att arbeta i ett ISF-stöd

Sammanställning begäran om inventering

Företagsklimatet i Luleå kommun 2017

ÅTERVINNING DET ENKLA SÄTTET

Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

VA-samverkan i Västerbotten

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Krishanteringsplan för Västfastigheter - Bilaga 2 Västfastigheters kriskommunikationsplan

Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Regional ledningssamverkan

Utbildnings- och övningsplan

Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009

Informationsplan för extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Kommuner och landsting utan

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten

Företagsamheten 2017 Norrbottens län

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Prioriterade områden

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

Länsrapport 2012 Västerbottens län

Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden , 141. Reviderad (endast befattningsbenämningar)

BILAGA 2 FÖRMÅGEKATALOG

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Rapport om It-stödet för BBIC, workshops i Norrbotten

Transkript:

TRÄNINGSUPPLÄGG OCH INFORMATION I detta dokument har projektet sammanställt det viktigaste att veta och tänka på inför träningstillfället så att ni får ut så mycket som möjligt av dagen. Referenser finns sist i dokumentet för den som önskar fördjupa sig ytterligare. Trevlig läsning!

Innehåll Träningstillfällen - Tryggt & Säkert Hösten 2017... 2 Träningstillfällen översikt... 4 BILAGA 1 Lägesbild... 5 Vad är en lägesbild?... 5 Lägesbildens innehåll... 5 Informationsdelning en förutsättning... 6 Informationshantering... 7 Informationsdelning... 7 Lägesbilders olika perspektiv och egenskaper... 8 Information i lägesbilder... 10 Lägesbilder och Allmänheten... 11 Dokumentation av lägesbilder... 12 Visualiserad dokumentation... 13 Referenser... 14 1

Träningstillfällen - Tryggt & Säkert Hösten 2017 Stort tack för din insats så här långt, ett fantastiskt bra arbete är gjort och nu är det vårt träningstillfälle som står i fokus. Här kommer mer information om själva träningstillfället, så ni vet hur det kommer att genomföras men som ni redan vet är vi ganska flexibla och löser det mesta underhand, välkommen till en spännande dag. Vi, projektet, kommer fullt ut att leda övningen. Vi tar fram material och de understödjande frågorna som ska användas. Vi kommer att träna Informationsorienterad lägesbild, Datadelning och Kommunikation. Respektive Länsstyrelse deltar på distans mellan kl 13-15 den aktuella dagen och vi tränar då på att dela data, lägesbilder och kommunikation med dem. Vi kommer använda oss av WIS, Skype och mail i den kommunikationen. Syftet är att utifrån ert scenario öva på att dela data, skapa lägesbilder och fatta beslut samt kommunicera med Länsstyrelsen och medborgare. Följande delar kommer att ingå i träningstillfället: Kommunerna - dela data med varandra Kommunerna - informera medborgare Kommunerna - dela information med länsstyrelsen Länsstyrelsen ska utifrån kommunernas läges bild skapa en samlad lägesbild (Informations orienterad Lägesbild, Geografisk) för att kunna bedöma och fördela resurser utifrån den information som kommer från kommunerna. (Lägesbild under denna träning kommer enbart innefatta GIS-underlag) Kommunerna har förberett data (om ni inte har överenskommit att samarbeta med någon annan kommun vid övningstillfället). På samma sätt som vid tidigare workshops ska varje kommun arbeta i sitt eget system. Ni tar med er dator och er förberedda kriskarta så att ni kan öva på den (ni löser själva om det är VPN, distans eller nedladdat lokalt). Det krävs ett GIS-system som stödjer redigering och enkla analyser för att kunna delta fullt ut under träningstillfället. Om man inte har tillgång till detta kan man samarbeta med någon annan kommun. Följande scenario övas: Dammbrott - 17 oktober i Vilhelmina Skogsbrand 25 oktober i Umeå Snöstorm (Väderrelaterad) -26 oktober i Skellefteå Störningar i elektroniska kommunikationer - 6 november i Boden(Sävast) Utsläpp av kemikalier, biologisk smitta/utsläpp i vatten 7 november i Gällivare Storm 8 november i Arvidsjaur Vi har i upplägget använt oss av följande material från MSB: Öva Enkelt! Lägesbilder- Att skapa och analysera lägesbilder vid samhällsstörningar. Realistiskt så kan vi hinna med 3-4 moment under dagen. De som är närvarande får ett inspel där man får fundera över vilket informationsbehov som behövs för att fatta beslut i kring inspelet. Händelserna ska då presenteras på kriskartan och vid behov används enkla GIS-analyser. 2

Efter varje moment fyller vi i en Utvärderingsrapport, det för att hjälpa kommunen till nästa trappsteg. Dessa mallar tar projektet fram och besvaras sen digitalt på plats vid träningstillfället. Vi kommer att genomföra en: Seminarieövning med fokus på Informationsorienterad lägesbild Kännetecken; Fördefinierade teman, Inhämtning av information, Beskrivningar relaterade till fysiska objekt. Här är det er förberedda Kriskarta anpassad till ert krisscenario som vi kommer att utgå från. För er som inte arbetat med lägesbilder så mycket tidigare finns lite mer information i Bilaga 1, sist i dokumentet. Mer information om projektet finns på följande adress: http://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-med-andra/tryggt-och-sakert/ 3

Träningstillfällen översikt Norrbottens kommuner WS Heldag 9-16 Träningstillfälle Aktivitet Datum BD 1 Haparanda, Övertorneå, Överkalix, Pajala, Gällivare och Kiruna 6, 7och 8 november Gällivare Tisdag 7 november BD 2 Luleå, Boden, Kalix och Jokkmokk Boden Måndag 6 november BD 3 Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog Arvidsjaur Onsdag 8 november Avslutnings Workshop Vecka 48 29 30 november 29-30 nov ca 10:00 dag 1 avslut med lunch dag 2 Arvidsjaur Västerbottens kommuner WS Heldag 9-16 Träningstillfälle Aktivitet Datum AC 1 Skellefteå, Norsjö, Malå och Sorsele Vecka 43 17, 25 och 26 oktober Avslutnings Workshop Vecka 48 29 30 november 26 oktober Skellefteå AC 2 Vilhelmina, Åsele, Dorotea, Storuman och Lycksele 17 oktober Vilhelmina 29-30 nov ca 10:00 dag 1 avslut med lunch dag 2 Arvidsjaur AC 3 Umeå, Nordmaling, Robertsfors, Bjurholm, Vindeln och Vännäs 25 oktober Umeå Frågor och funderingar kontakta mig så löser vi det! Anneli.sundvall@lm.se 070-529 67 91 4

BILAGA 1 Lägesbild Vad är en lägesbild? En lägesbild är aktörsspecifik och speglar aktörens perspektiv på den inträffade händelsen. Det är viktigt att förstå att det inom en organisation finns en mängd delaktörer i form av individer, roller, funktioner och arbetsgrupper som utifrån sina uppdrag och ansvar skapar egna lägesbilder. Det är därför nödvändigt att den enskilda aktören har en god förmåga att skapa en aktörsspecifik lägesbild. En lägesbild består därför av en mängd olika typer av information som beskriver exempelvis den inträffade samhällsstörningen, hjälpbehov, informationsbehov, resursbehov och arbetet med att hantera det inträffade. Lägesbilder är därmed betydelsefulla för att kunna nå insikter och förståelse för att hantera konsekvenserna av det inträffade. Sådan förståelse benämns i vissa sammanhang som lägesförståelse alternativt lägesuppfattning, vilka då är resultatet av individuella och kollektiva tolkningsprocesser. En samlad lägesbild ersätter inte de aktörsspecifika lägesbilderna utan är istället ett komplement med en annan upplösningsgrad. Därför är det av stor vikt att prata om samlad lägesbild snarare än det missledande begreppet gemensam lägesbild. Lägesbildens innehåll Händelsen: Samhällsstörningen (smitta, storm, brand, social oro med mera). Det som har hänt (vad, var, när). Drabbade. Förväntad händelseutveckling. Hur krisen uppfattas (i media och hos den enskilde medborgaren). Konsekvenser: Omedelbara konsekvenser. Konsekvenser på kort och lång sikt. Möjliga spridningseffekter. Åtgärder och resurser: Genomförda och planerade åtgärder. Resurssituation och resursbehov. Informationsåtgärder. Aktörer: Involverade aktörer. Pågående och planerad samverkan (forum, tidpunkt, syfte). Samverkansbehov/-möjligheter med frivilliga och företag. 5

Informationsdelning en förutsättning Vid samhällsstörningar uppstår omedelbara informationsbehov som behöver hanteras, dels för att minska osäkerheter och för att underlätta samhällets samlade åtgärder kring det inträffade. Det är därför viktigt att ha en grundläggande förståelse för de olika informationsflöden som finns Grundläggande informationsflöden skapas av följande grupperingar: Egna organisationen - egna observationer, verksamhetssystem, rapportering och interna möten Andra aktörer - via samverkanskonferenser, WIS och telefonsamtal Allmänheten -via kommunikation med allmänheten genom bland annat 11313, eget informationsnummer, sociala media och e-post Medier - via omvärldsbevakning och mediakontakter Alla dessa informationsflöden innebär att den enskilda organisationen riskerar att överbelastas. Genom att skapa lägesbilder kan information ur det mycket intensiva och omfattande informationsflödet struktureras, filtreras, sammanställas och analyseras för att skapa överblick och underlätta inriktning och samordning. 6

Informationshantering Informationsdelning mellan aktörer är en förutsättning för att kunna skapa olika typer av lägesbilder. Källa: Lägesbilder(sid 32) Informationsdelning Det finns fyra primära aktiviteter för att säkerställa en effektiv informationshantering i samband med samhällsstörningar Källa: Lägesbilder(sid 35) 7

Lägesbilders olika perspektiv och egenskaper Inom svensk krisberedskap finns det en mängd aktörer som på olika nivåer återkommande skapar lägesbilder som stöd i arbetet med att hantera samhällsstörningar. Då samhällets krisberedskap består av en mängd olika aktörer med helt skilda uppgifter, mandat, existerande arbetsprocesser och traditioner så skulle det vara svårt att enas kring en standardiserad process som aktörerna alltid ska följa. Det är därför viktigt att reflektera kring hur olika aktörers traditioner och existerande processer som syftar till att skapa lägesbilder ser ut och fungerar. Studier av hur svenska krisberedskapsaktörer skapar lägesbilder visar att det finns likheter kring hur olika aktörer skapar lägesbild. De olika sätten att skapa lägesbild motsätter sig inte varandra och inget sätt kan heller anses som bättre eller sämre än de andra. De bör istället ses som mönster där vissa aktörer inom svensk krisberedskap tenderar att ha en förskjutning åt något av nedanstående mönster: Sensororienterad lägesbild Kännetecken; Grafiskmodell av verkligheten, Presentation av mätdata eller simulering, Data från monitoreringssystem Informationsorienterad lägesbild Kännetecken; Fördefinierade teman, Inhämtning av information, Beskrivningar relaterade till fysiska objekt Kommunikationsorienterad lägesbild Framväxande teman, Dialog och förhandling, Beskrivningar relaterade till organisation Vi kommer vid träningstillfället att jobba med Informationsorienterad lägesbild Källa: Lägesbilder(sid 49) 8

Bilden nedan visar hur vi träningstillfället avser att träna tillsammans med Länsstyrelsen, där kommunerna representerar de olika Aktörerna och Länsstyrelsen är mottagare och sammanställer den samlade lägesbilden. Källa: Lägesbilder(sid 17) 9

Information i lägesbilder Koppling mot Maner och symbolsättning för webbkartor inom beredskapsområdet Inträffad händelse En av de mest återkommande och grundläggande delarna i en lägesbild är information som beskriver händelsetyp, händelseutveckling, geografisk placering och vilka som drabbats. Händelseutveckling I en inträffad samhällsstörning resulterar i hjälpinsatser från en eller flera aktörer är det också viktigt att följa den inträffade händelsen över tid. Beskrivningar avseende händelseutveckling kan bestå av möjliga spridningseffekter vid exempelvis skogsbrand, översvämning eller smitta. Resursanvändning Beskrivningar där organisationens egna resurser listas och deras geografiska placering visas på kartmaterial är vanligt förekommande i dessa verksamheters lägesbilder. Åtgärder och beslut Ur ett myndighetsperspektiv är beskrivningar av åtgärder och formella beslut som är tagna i relation till en inträffad händelse och ett händelseförlopp en annan grundläggande del i en lägesbild. Dessa beskrivningar blir viktiga för att koordinera den egna organisationens aktiviteter i relation till händelsen samt vid samordning av organisationens aktiviteter i relation till andra organisationer. Vidare är formella beslut av särskild vikt då vissa beslut leder till att lagrum åberopas eller att fördefinierade rutiner utförs. I dynamiska händelser visar de genomförda studierna att åtgärder och beslut sällan blir dokumenterade på ett sådant sätt att det är enkelt att, under pågående händelse eller efter en avslutad insats, återkomma till de i stunden genomförda besluten eller åtgärderna. Prognos Med grund i beskrivningar av den inträffade händelsen, händelseutvecklingen, resursanvändning samt genomförda åtgärder och beslut skapas en prognos över den kommande framtiden. Prognosen är organisationernas verktyg för att sätta förväntningar kring det som kan komma att inträffa, aktiviteter som behöver genomföras och vilka mål som organisationen ska sträva mot i en nära framtid i förhållande till det inträffade. En prognos kan således både bestå av bedömningar om vad som kan inträffa framöver i den pågående händelsen och vad organisationen behöver göra för att hantera det som kan komma att inträffa. En prognos för den kommande framtiden tenderar att presenteras muntligt och dokumenteras endast i begränsad omfattning i anteckningar eller genom loggning i systemstöd. Det är därför svårt att i efterhand analysera prognoserna mot det faktiska utfallet. 10

Lägesbilder och Allmänheten Lägesbild har av tradition varit ett ansvar för myndigheter och formella organisationer med ansvar för hantering av olyckor, kriser och katastrofer. De förbättrade Kommunikationsmöjligheterna som idag finns innebär inte enbart att fler aktörer kan involveras, utan snarare att fler grupper bör involveras. Om syftet med lägesbild är att skapa överblick och stödja en helhetssyn, så borde det ligga i myndigheternas intresse att söka nya möjligheter att inkludera den kanske viktigaste men också svåraste gruppen av aktörer, nämligen allmänheten. Allmänheten, som utgörs av en mängd olika grupperingar, har en viktig roll vid hantering av samhällsstörningar, framförallt då forskning länge visat att allmänheten inte är en passiv och hjälpsökande (Stallings & Quarantelli, 1985). Genom att skapa och upprätthålla en mängd olika relationer till olika grupper i samhället kan myndigheter både ha effektiva kanaler för sin kriskommunikation och effektiva kanaler för att inhämta information och olika perspektiv vid en inträffad händelse. Direktrapportering via social media Den omfattande användningen av sociala medier i samhället har inneburit stora förändringar kring hur människor kommunicerar och håller varandra informerade kring situationer och aktiviteter som upplevs som triviala, spektakulära eller extrema. Detta innebär att sociala medier har en omfattande användning också vid samhällsstörning. I dessa situationer kommer individer att använda sociala medier för att kommunicera sina upplevelser, frågor och uppfattningar kring det inträffade. Sådan kommunikation kan vara av stort värde för de aktörer som hanterar en händelse då personer som befinner sig på plats för det inträffade i många fall kommer att rapportera sina intryck och upplevelser via statusuppdateringar, bilder och video. Flera myndighetsaktörer har nu allt mer börjat intressera sig för detta, då direktrapporten från platsen för det inträffade kan ge värdefulla insikter i ett tidigt skede av hanteringen av det inträffade. 11

Dokumentation av lägesbilder Det är mycket viktigt att alla aktörer kontinuerligt ökar sin förmåga att dokumentera lägesbilder i digitala format och med hjälp av olika visualiseringsverktyg. En sådan utveckling lägger grunden för avancerad analys, meningsfull lagring och effektiv förmedling av lägesbilder. Det finns en rad exempel på hur olika aktörer dokumenterar sina lägesbilder. Sättet som de dokumenteras på sätter ramarna för hur lägesbilden sedan kan presenteras. Nedan följer några exempel: Lägesbild i form av presentationer (1 2 sidor) med fokus på händelsebeskrivning, konsekvenser, utdrag av medierapportering samt en enklare kartbild över det aktuella geografiska området. Lägesbild i form av aktörsinterna mötesprotokoll med kortfattade noteringar om händelsen, resurser, samverkan och prognos över det inträffade. Lägesbild i form av skärmbilder från specifika it-system där centrala aspekter för den enskilde aktören är visualiserade i schematiska eller detaljerade kartbilder. Lägesbild i form av anteckningar på whiteboard eller blädderblock med fokus på centrala aktiviteter, resursanvändning, tidpunkter för samverkansmöten samt kart- eller bildmaterial som tillfälligt återges med projektor. Lägesbild i form av sammanfattade mötesanteckningar från samverkanskonferenser där varje aktör har avrapporterat sitt läge. Mot bakgrund av exemplen ovan är det viktigt att man anpassar sättet som lägesbilder dokumenteras på utifrån det sammanhang de ska användas i. Lägesbilder kan dokumenteras på delvis olika sätt beroende på om de ska användas för aktörsinterna genomgångar eller vid samverkan. Vid aktörsinterna genomgångar kan aktörens specifika systemstöd med fördel användas. När lägesbilder i stället ska förmedlas eller presenteras i samverkanskonferenser behöver de dokumenteras delvis annorlunda, då samtliga inblandade aktörer inte nödvändigtvis har en identisk uppsättning av systemstöd. På liknande sätt behöver lägesbilder ibland skalas ner i omfattning vid rapportering till annan part och då särskilt vid rapportering till högre nivå. Lägesbilder dokumenteras med hjälp av de områden som har presenterats tidigare: Händelsen Det som har inträffat (vad, var, när), drabbade, förväntad händelseutveckling, hur samhällsstörningen uppfattas av media och allmänhet. Konsekvenser Omedelbara konsekvenser, konsekvenser på kort och lång sikt, möjliga spridningseffekter. Åtgärder och resurser Genomförda och planerade åtgärder, resurssituation och resursbehov, informationsåtgärder. Aktörer och samverkan Inblandade aktörer, pågående och planerad samverkan, samverkansbehov. Det krävs övning i att dokumentera en lägesbild på ett sådant sätt att dokumentationen hamnar på en lämplig detaljnivå som lyfter fram särskilt viktiga aspekter kring händelsen, där hjälpbehov, åtgärder, konsekvenser samt bilden av samhällsstörningen får olika stort utrymme beroende på den specifika händelsen. I en del fall kommer mediebilden att vara en mycket central del i dokumentationen, medan konsekvenser och detaljerat hjälpbehov är viktigare i andra fall. Tyvärr finns det alltid en risk att all information upplevs som lika relevant och därför är det viktigt att man övar regelbundet på att skapa och dokumentera lägesbilder för olika typer av händelser. 12

Visualiserad dokumentation För att dokumentationen ska bli balanserad bör lägesbilder dokumenteras med hjälp av både text och beskrivande illustrationer. Sådana illustrationer har ett stort värde eftersom de kan visualisera och därmed förmedla komplex information på ett sätt som i textform skulle ha blivit alltför omfattande. Kartor och kartverktyg är mycket användbara för att visualisera viktiga aspekter på en geografisk position. Dock förutsätter användningen av kartor och kartverktyg god kompetens om de ska vara användbara i dokumentation av lägesbilder. Kartor kan med fördel användas för att visualisera och dokumentera trafik-, tele-, elläge smittutbrott, smittspridning utsläpp, spridningsrisker skadegörelse, brandspridning hjälpbehov som kommit in via sociala medier påverkad samhällsviktig verksamhet Även om information kan länkas till en geografisk position så bör viss försiktighet iakttas eftersom oreflekterad användning av kartor kan göra informationen svår att överblicka. När man använder kartor för att dokumentera och presentera lägesbilder ska det alltid göras med ett tydligt syfte. 13

Referenser Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap: Landgren, J & Borglund, E. (2016) Samverkan och ledning; Lägesbilder, Att skapa och analysera lägesbilder vid samhällsstörningar. https://www.msb.se/sv/produkter--tjanster/publikationer/publikationer-fran- MSB/Lagesbilder---Att-skapa-och-analysera-lagesbilder-vid-samhallsstorningar/ Övningsvägledning; Grundbok (2014) https://www.msb.se/sv/produkter--tjanster/publikationer/publikationer-fran- MSB/Ovningsvagledning-grundbok/ Övningsvägledning; Metodhäfte Seminarieövning https://www.msb.se/sv/utbildning--ovning/ovningsverksamheten/verktyg-- Stod/Ovningsvagledning/Seminarieovning/ Öva enkelt; Lägesbild https://www.msb.se/sv/utbildning--ovning/ovningsverksamheten/verktyg--stod/ovaenkelt1/ Dialog med: Länsstyrelsen Norrbotten: Jörgen Fyhr, Henrik Larsson Länsstyrelsen Västerbotten: Lina Andersson, Marita Alatalo, Johnny Granström, Susanne Liinanki 14