Utbildnings- och övningsplan

Transkript

1 1(7) STYRDOKUMENT DATUM Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings- och övningsplan KF 82/ KF T o m Dokumentansvarig Version Senast reviderad Dokumentinformation Detta dokument gäller för Risk- o säkerhetssamordnare 1.0 Dnr 187/ Anställda

2 2(7) Inledning 3 Syfte och mål 3 Målgrupp 4 Samverkan 4 Metod 4 Utbildning i kommunens krishantering och stabsmetodik 4 Diskussionsövningar 4 Seminarieövningar 4 Spelformsövningar 5 Larmövning 5 Startövning 5 Stabsövning 5 Beslutsövning 5 Samverkansövningar 6 Plan för utbildnings- och övningsplan 6 Under 2012 bör organisationen öva 6 Under 2013 bör organisationen öva 6 Under 2014 bör organisationen öva 7 Under 2015 bör organisationen öva 7 Årligen återkommande 7

3 3(7) Inledning Kommunen är enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ansvariga för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. För att kunna uppfylla denna paragraf så finns denna utbildnings- och övningsplan som stöd. I den överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, om kommunens uppgifter i samhällets krishanteringssystem, som ligger till grund för lagen, finns en av parterna framtagen målbild. Syftet är att ge kommunerna en tydlig inriktning för sitt krisberedskaparbete än vad som står i lagen. Målbilden består av fyra delmål: 1. Kunskap Kommunen har en god kunskap om risker och sårbarheter som kan påverka kommunens verksamhet. Konsekvensen för den egna verksamheten har analyserats. 2. Planering Kommunen har en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas eller minskas samt en planering för hur kommunen ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. 3. Förmåga Kommunen har en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att kunna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa de verksamheter som kommunen har bedömt alltid måste kunna upprätthållas och ge invånarna och media tillräcklig och korrekt information om händelsen. 4. Geografiskt områdesansvar Kommunen har en samlad bild av risker, sårbarheter och förberedelser för krishantering inom kommunens geografiska område. Kommunen verkar för samordning av all krishantering i det förberedande arbetet och i det akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för. Syfte och mål Utifrån den behovsanalys som gjordes under 2011 har mål och syfte lyfts fram. Behovsanalysen utredde vad kommunen vill uppnå, vilka som ska övas, vad som ska övas, hur ska kommunen öva, vad ska övas samt vilka resurser behövs. Syftet som sådant är enkelt: utbilda de övade: individer eller organisation ska ges möjlighet att få ökade kunskaper och färdigheter pröva ny organisation, ny utrustning med mera och därmed upptäcka styrkor och svagheter förutsättningslöst utveckla verksamheter mäta förmågan och uthålligheten.

4 4(7) Målet är att öka riskmedvetenheten och förmågan att hantera kriser samt att förkorta återhämtningstiden så mycket som möjligt när en kris har uppstått. Målgrupp Älvsbyns Kommuns krisledningsorganisation är uppbyggd med en strategisk ledning genom en krisledningsnämnd och dess ersättare, en operativ utförare i en krisledningsstab. Till sin hjälp har de en krisinformations organisation, en stödfunktion samt kommunens enhetschefer och bolagschefer. Samverkan Övning och utbildning kan komma att ske med närliggande kommuner; Piteå, Luleå, Boden och Arvidsjaur. Detta kan ske genom utbyte av utbildningar, övningar och övningsledare. Metod Utbildning i kommunens krishantering och stabsmetodik En utbildning i allt från svensk krishantering till verksamhetsansvaret vid kris. Hur agerar kommunen vid en kris enligt de planer som finns fastställda i kommunfullmäktige. Kommunens krisorganisation är i behov av en utbildning i klassisk stabsmetodik vid krissituationer. Dessutom är kommunen i behov av att utbilda kärnfunktioner i krisdokumentation i avsedda program (WIS), det nya kriskommunikationssystemet Rakel samt möjligen andra tekniska hjälpmedel. Diskussionsövningar Korta övningar med problemlösning runt exempelvis tidningsartikel och dess knapphänta information. Dessa kan försvåras genom snabba inspel t.ex. problem med infrastrukturen. Dessa diskussionsövningar behöver inte ta mer än en timme i anspråk och kan ske på ordinarie arbetsplats. Seminarieövningar Även kallat tabletop övningar. Skillnaden mellan denna övningsform och diskussionsövningar är att i detta forum träffas krisledningsorganisationen i grupp för att få erfarenhet och bekantskap av varandra och gruppdynamiken som uppstår. En seminarieövning innebär att övningsledaren leder diskussioner med de övade kring en viss frågeställning eller ett scenario. En seminarieövning kan göras relativt enkel om det är ett begränsat område eller begränsad uppgift som ska övas. Här finns dock inget motspel utan gruppen diskuterat tillsammans olika problem och eventuella utvecklingar på problemet samt vilka lösningar som kan vara lämpliga.

5 5(7) Spelformsövningar Simulering eller spel är en övningsform som i så stor utsträckning som möjligt sker i en miljö och med uppgifter som liknar verkligheten vid en kris. Det kan antingen vara en konstruerad miljö eller i ordinarie lokaler. Utifrån ett övergripande scenario ska de övade reagera på händelser som spelas upp och agera utifrån dessa. Det är viktigt att tänka på att det inte går att låtsas att saker och ting har blivit gjorda. Allt måste genomföras som om det hade varit en verklig händelse. Det är utomordentligt viktigt att hålla sig till den information som ges och inte byta ut eller utesluta något. För att de övade ska få något att reagera på behövs det ett så kallat motspel. I motspelet finns så kallade givare eller inspelare som förser de övade med händelser. Beroende på övningens storlek kan motspelet bestå av allt från en givare med en telefon till en stor motspelscentral med experter och avancerat tekniskt stöd. Larmövning Syftet med en larmövning är att testa att larmvägarna fungerar till personalen som ingår i beredskapen. Övningen kan med fördel utföras utan att de övade i förväg fått veta att det är en övning. Larmövningen kan göras som en funktionskontroll av de teletekniska förbindelserna. Larmövningen ger snabbt en uppdatering av vilka personer och funktioner som ingår i beredskapen. Larmövningen avslutas i och med en kvittens från de övade, alternativt genom att alla samlas på angiven plats vid viss tidpunkt efter övningen. Startövning En startövning kan lämpligen vara fortsättningen på en larmövning. Alla övade samlas exempelvis i stabsutrymmet eller på ledningsplatsen och intar sina funktioner. De primära åtgärderna vidtas. Stabsövning En stabs- eller ledningsorganisation innehåller mycket teknik och olika sambandsmedel som kan behöva testas med jämna mellanrum. Systemövningen är till för att kontrollera exempelvis sambandet internt och till olika samverkansparter. Övningen är också till för att ta fram alternativa handlingssätt vid bortfall av ordinarie kommunikationsvägar. Även övrig teknik som kan behöva användas i ett skarpt läge testas. Det kan exempelvis vara system för reservkraft, etcetera. Systemövningen kan vara en fortsättning på startövningen. Beslutsövning Beslutsövningen bör omfatta de överväganden och beslutssituationer som beslutsfattare kan komma att ställas inför, exempelvis: mandat åtgärder informationshantering

6 6(7) rapportering samverkan. Samverkansövningar Vid en verklig kris är kommunen i många fall helt eller delvis beroende av andra juridiska personer, så som näringslivet och andra offentliga och privata organisationer. Av den anledningen är det viktigt att öva samverkan. Plan för utbildnings- och övningsplan Under 2012 bör organisationen öva Stabsmetodik Under hösten 2012 kommer krisledningsorganisationen att öva stabsmetodik av extern utbildare. Denna utbildning kommer att beröra krisledningsstaben och krisledningsnämnden med tillhörande stödfunktioner samt ersättare. Under 2013 bör organisationen öva Seminarieövning Våren 2013 skall krisledningsorganisationen genomgå en tabletopövning med följande scenario. Brand i äldreboende. Följande funktioner kommer att övas: krisledningsnämnd och krisledningsstab med tillhörande stödfunktioner dock utan ersättare.

7 7(7) Spelformsövning med inspel utan motspel Hösten 2013 skall krisledningsorganisationen genomgå en larm- och startövning med följande scenario: Fjärrvärmeavbrott. Följande funktioner kommer att övas: krisledningsnämnd och krisledningsstab med tillhörande stödfunktioner dock utan ersättare. Under 2014 bör organisationen öva Spelformsövning med inspel utan motspel. Våren 2014 skall krisledningsorganisationen öva larm, start, stabs och beslutsövning med följande scenario: Extremväder. Följande funktioner kommer att övas: krisledningsnämnd och krisledningsstab med tillhörande stödfunktioner och ersättare. Under 2015 Spelformsövning med inspel och motspel Våren 2015 skall krisledningsorganisationen öva larm, start, stabs och beslutsövning med föjande scenario: Storskalig skadeplats. Följande funktioner kommer att övas: krisledningsnämnd och krisledningsstab med tillhörande stödfunktioner och ersättare. Årligen återkommande Informationssatsning till förvaltningar och enheter ang kommunens säkerhetsarbete.